Contents
Academic literature on the topic 'Konflikthanteringsstrategier'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Konflikthanteringsstrategier.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Dissertations / Theses on the topic "Konflikthanteringsstrategier"
1
Ahvenainen, Amanda, and Therese Oscarsson. "Förskollärares erfarenheter av barns konflikthanteringsstrategier i den fria leken." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21102.
Full textAbstract:
Sammanfattning Konflikter förekommer överallt och är en del av livet och även en del av barnens vardag på förskolan. Den strategi barn väljer för att hantera en konflikt har betydelse för hur leken fortsätter. Konflikthanteringsförmågan är en viktig del för barns personliga utveckling. Den är även viktig för barnen när de ska skaffa vänner samt för att kunna ingå i en grupp och kunna förstå de sociala koderna. Det är en del av förskolans uppdrag att barn får möjlighet att utveckla sin förmåga att hantera konflikter. Syfte Syftet med studien är att undersöka vilka olika konflikthanteringsstrategier förskollärare har erfarenhet av att barn i åldern 3-5 år använder sig av för att lösa konflikter som uppstår vid frilek. Metod Metoden för studien är selfreport. I denna studie har förskollärare själva fått beskriva situationer från verksamheten där barn har varit i konflikter. Resultat Resultatet visar att de konflikthanteringsstrategier som de deltagande förskollärarna ser att barn oftast använder sig av är att gå till en pedagog, skrika eller förhandla och kompromissa. De vanligaste orsakerna till att konflikter uppstår i den fria leken är till exempel missförstånd i leken på grund av brist på kommunikation eller att barn inte förstod leken och dess regler samt konflikter om leksaker. Av resultatet framgår också att valet av konflikthanteringsstrategi har betydelse. De sociala strategierna så som att prata med varandra, förhandla eller kompromissa samt strategin att gå till pedagog får leken att fortsätta medan de aggressiva strategierna så som att bitas eller dra i håret gör att leken avbryts.
2
Blomgren, Oskar, and Jonas Angermund. "Individers val av konflikthanteringsstrategier ochdessa samband med könsroller ocharbetstillfredsställelse." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24866.
Full textAbstract:
Syftet med denna undersökning var att se vilken typ av konflikthanteringsstrategi individerna på personalkontoret på en kommun i Mellansverige föredrog att använda sig av. Undersökningen gjordes med hjälp av analoga enkäter. Författarna undersökte vidare om det fanns något samband mellan deltagarnas val av konflikthanteringsstrategier och upplevd arbetstillfredsställelse samt könsroller. Resultatet visade att deltagarna föredrog att använda sig av en kompromissande konflikthanteringsstrategi, följt av en undvikande konflikthanteringsstrategi. Användandet av feminin könsroll föredrog en undvikande samt anpassande konflikthanteringsstrategi, vilket även tidigare forskning bekräftar. Användandet av feminin könsroll visade negativa samband med användandet av en dominerande konflikthanteringsstrategi. Användandet av maskulin könsroll föredrog en dominerande samt integrerande konflikthanteringsstrategi. Ett negativt samband påvisades mellan maskulin könsroll och undvikande, samt anpassande konflikthanteringsstrategi. En kompromissande konflikthanteringsstrategi visade ett positivt samband med arbetstillfredsställelse. Resultaten diskuteras och kopplas till tidigare forskning samt teorier.
3
Andréasson, Emelie, and Jennie Wendefors. "Konflikthantering i förskolan : En studie om barns och pedagogers konflikthanteringsstrategier." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12547.
Full textAbstract:
Problemområdet för denna studie behandlar konflikthantering mellan barn i förskolan. Det första syftet med studien är att belysa hur konflikter mellan barn i förskolan kan uppfattas och hanteras. Det andra syftet med studien är att beskriva några barns och pedagogers konflikthanteringsstrategier i konflikter mellan barn. Studiens metod är att utifrån en hermeneutisk forskningstradition genomföra fokusgruppsintervjuer med barn och parintervjuer med pedagoger. Därefter kopplades resultatet från intervjuerna till litteratur och forskning vi funnit inom området. Resultatet visar på att teori och empiri till stor del går att förena med varandra. Barns och pedagogers konflikthanteringsstrategier strävar efter en konstruktiv konflikthantering där ömsesidig respekt står i fokus. Pedagogerna strävar även efter att se det kompetenta barnet och försöka förstå barnperspektivet i konflikthanteringen. Resultatet visar även att det emellanåt kan finnas svårigheter med konflikthantering, men oavsett hur svårt det kan vara menar både pedagogerna och barnen att det är viktigt att bemöta konflikten, och hantera den på ett konstruktivt sätt.
4
Nilsson, Tobias. "Konflikthantering -en undersökning av pedagogers hantering av konflikter." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31693.
Full textAbstract:
Syftet med denna undersökning var att diskutera hur pedagoger i skolans verksamhet hanterar konflikter. Undersökningen var av kvalitativ form och utgick från frågorna: Hur hanterar pedagoger konflikter i grundskolan? Vilka olika konflikthanteringsmetoder använder sig pedagoger av i grundskolan? Vad tycker eleverna om pedagogernas hantering av konflikter? Hur arbetar pedagoger i grundskolan förebyggande mot konflikter? Konflikthanteringsstrategier från bland annat Arne Maltén, Roger Ellmin och Johan Ekeland användes under arbetet för att kunna tolka och analysera den insamlade empirin. Empirin införskaffades genom strukturerade intervjuer med fyra pedagoger, icke deltagande observationer och enkätunderökningar med cirka 40 elever från två grundskoleklasser. I resultatet kan man urskilja att det underlättar om pedagoger har en uppfattning om olika konflikthanteringsstrategier, i slutändan framgår det dock att erfarenhet är ett av det viktigaste redskapen för att hantera konflikter på ett givande sätt. Det handlar bland annat om att pedagoger, har en tolerans för mänsklig variation (Ekeland 2004).
5
Jansson, Ida, and Ida Byström. ""Jag vill ha den blå bilen!" : En observationsstudie av konflikthanteringsstrategier mellan barn respektive elever." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-194400.
Full textAbstract:
Denna studie bygger på observationer av fri lek i såväl förskolan som förskoleklassen. I bägge verksamheterna är konflikter och konflikthantering vardagsmässiga inslag då barn och elever ständigt arbetar med sina inbördes relationer. Fokus har i denna studie riktat sig mot att ta fasta på de strategier som barn respektive elever använder sig av för att hantera konflikter som tillstöter under den fria leken, många gånger för att kunna leda samspelet sinsemellan vidare. Frågeställningarna som legat till grund för studien berör vilka strategier barn i förskolan respektive elever i förskoleklass använder sig av för att hantera konflikter. Samt huruvida det finns likheter och skillnader i hur barnen och eleverna hanterar konflikter i förskolan respektive förskoleklassen. Utifrån Alvestads (2010) fem kategorier vad gällande konflikthanteringsstrategier har resultatet sammanställts för att ge möjlighet att bearbeta frågeställningarna. Resultatet påvisade att det fanns stora likheter i hur barn i förskolan respektive förskoleklassen använde sig av strategier i sin konflikthantering Kommunikation var den viktigaste aspekten för att barn och elever skulle kunna hantera konfliktfyllda situationer. Att uttrycka sig verbalt var någonting som samtliga barn och elever använde sig av i hanteringen av konflikter, men även annan typ av kommunikation såsom kroppsspråk förekom frekvent.
6
Andersson, Linda, and Svensson Carolina. "Konflikthanteringsstrategier i förskolan. : En studie om förskollärares hantering av konflikter i den fria leken." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-40163.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att få förskollärares perspektiv på vilka konflikter de upplever som vanligast under barns fria lek i förskolan samt vilka konflikthanteringsstrategier dessa förskollärare använder sig av. Utifrån syftet skapades två frågeställningar: Vilka vanliga konflikter uppkommer enligt förskollärare i den fria leken? och Hur handskas förskollärare med konflikter som uppstår under den fria leken? För att syftet och frågeställningarna skulle besvaras användes en kvalitativ metod. Tre parintervjuer genomfördes på tre olika förskolor. Studiens resultat visar att barn lär mycket av sina konflikter och kan med hjälp av förskollärarnas stöttning, diskutera och reflektera tillsammans, samt utveckla hållbara strategier att hantera sina pågående och framtida konflikter. Konflikthantering handlar om att kunna samtala och samarbeta. Det mest centrala i vårt resultat är vikten av att förskollärarna lyssnar på barnen, är närvarande och är lyhörda. Konflikter kan vara allt från någon liten sak till en stor händelse. De vanligaste konflikterna som uppstår mellan barn i den fria leken är att barn vill ha samma sak, ett barn får inte vara med och leka eller barn som slåss. För att minska antalet konflikter i förskolan arbetar förskollärarna förebyggande genom att kontinuerligt prata om de etiska värdena tillsammans med barnen, de innebär exempelvis att vara snäll, visa respekt, omsorg och ansvar för varandra samt hjälpas åt.
7
Åkerlind, Anna. "Locus of Controls inverkan på strategier för konflikthantering i kärleksrelationer." Thesis, Högskolan Dalarna, Psykologi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-6389.
Full textAbstract:
Syftet var att undersöka om personers Locus of Control påverkar deras konflikthanteringsstrategier i kärleksrelationer. Hypoteserna var: H1: Det finns skillnader mellan personer med extern och intern Locus of Control när det gäller vilka typer av strategier de använder för att hantera kärleksrelationsproblem. H2: Personer med intern Locus of Control har större benägenhet att använda sig av relationskonflikthanteringsstrategin Kompromiss i sina kärleksrelationer. H3: Kvinnor påverkas mer än män av Locus of Control när det gäller vilka typer av strategier de använder för att hantera kärleksrelationsproblem. Deltagarna var 172 studenter. Data insamlades med en webbenkät innehållande svenska versioner av Rotters I-E skala och RPCS. Resultatet visade en signifikant skillnad mellan personer med intern och extern Locus of Control i tre konflikthanteringsstrategier: Kompromiss, Underkastelse och Undvikande. Vidare använde personer med intern Locus of Control Kompromiss mer. Personer med extern Locus of Control använde Underkastelse och Undvikande mer. Skillnaderna fanns bara bland kvinnorna. Samtliga hypoteser kunde därmed godtas. Undersökningen visade att Locus of Control är en möjlig anledning till varför personer använder sig av vissa typer av konflikthanteringsstrategier i kärleksrelationer.
8
Lundmark, Cecilia, and Dahlström Sara Widin. "Vårdenhetschefers erfarenheter av konflikter mellan medarbetare på arbetsplatsen : ”Har det påverkat våra patienter?”." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-198.
Full textAbstract:
Inom vården är det inte ovanligt att det uppstår konflikter i personalgruppen, som kan ha stor påverkan på både den psykosociala arbetsmiljön och för den omvårdnad och det bemötande patienter och närstående får. Chefer i vården upplever att konflikter och konflikthantering är svårt. Tidigare studier visar att chefer inom vården i hög utsträckning undviker att gå in i konflikter, eller, försöker lösa konflikter på ett sätt som endast ger en kortvarig lösning. Då konflikter kan ha påverkan på patientens omvårdnad är det en viktig uppgift för chefen att ta tag i de konflikter som uppstår. Syftet med studien var att undersöka vårdenhetschefers erfarenheter av konflikter i arbetsgruppen. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sju vårdenhetschefer intervjuades om sina erfarenheter av konflikter i arbetsgruppen. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i kategorierna chefsrollen, stöd, förhållningssätt och bristande omvårdnad. I resultatdiskussionen diskuteras hur en kombination av bristande kunskap, upplevelsen av att vara ensam i sin roll och att som chef ha ett vårdande förhållningssätt till sina medarbetare, kan bidra till att chefer använder konflikthanteringsstrategier som inte ger en varaktig lösning. Att vara sjuksköterska och chef kan innebära en särskild utmaning när sjuksköterskans vårdande perspektiv följer med in i chefskapet och påverkar relationen till medarbetarna. För att förbättra vårdenhetschefers möjlighet att hantera interpersonella konflikter på ett konstruktivt och långsiktigt sätt, behövs utbildning och träning i konflikthantering. Genom att erbjuda handledning och mentorskap till såväl nya som mer erfarna vårdenhetschefer ges möjlighet till ökad medvetenhet om betydelsen av ett vårdande perspektiv vid konflikthantering.
9
Björklund, Andersson Lina, and Olsson Jenny Åkerblom. "”Konflikt är när man tycker olika, så tänker jag” : Hur förskollärare uppfattar konflikter i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21119.
Full textAbstract:
Förskollärare har ett stort ansvar i förskolan för att skapa en lärorik och trygg miljö i verksamheten. Förskollärare ska kunna förebygga och handleda barn i deras konflikter för att på bästa sätt låta barn utveckla sin kommunikation och sitt samspel med andra. Barn behöver få verktyg för att kunna hantera konflikter och en förståelse för att det är en naturlig del av livet. Vårt arbete utgår från Vygotskijs sociokulturella teori och relevant forskning kopplat till vårt ämne kommer att presenteras i arbetet. Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare uppfattar konflikter i förskolan, vilka de vanligaste konfliktsituationerna mellan barnen är och vilka konflikthanteringsstrategier pedagogerna använder. För att uppnå ett trovärdigt resultat har vi använt oss av kvalitativa samtalsintervjuer där sex förskollärare från två olika förskolor har intervjuats. Studiens resultat utifrån intervjuer visar att förskollärarnas uppfattning av konflikter och konflikthanteringsstrategier är att de har gemensam syn. Förskollärarna använder sig av olika strategier för att lösa konflikter mellan barn. Resultatet visar att förskollärarna är medvetna om vilka typer av konflikter som förekommer och hur de ska bemöta barn i konflikter genom samtal men också genom att låta barnen försöka lösa konflikter själva.
10
Mellgren, Ellicka, and Karin Ekelund. "Spadar är till för att grävas med : En kvalitativ studie om konflikthantering i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-371729.
Full textAbstract:
Vår studie byggde på kvalitativa intervjuer med förskollärare från två olika pedagogiska inriktningar, Montessoripedagogik och traditionell förskolepedagogik. Syftet var att undersöka hur förskollärare definierar en konflikt samt undersöka vilka olika strategier de säger sig använda för att hjälpa barnen att hantera konflikterna. I vår teori utgick vi främst från Cohens konfliktpyramid och Malténs definition av konflikter samt fyra olika strategier för att hantera dessa. Resultatet visade att hur ofta förskollärarna bedömer att konflikter sker skiljer sig åt mellan de två pedagogiska inriktningarna. Däremot visade studien ingen större skillnad i hur förskollärarna hanterar konflikter. Inom båda inriktningarna förespråkades vikten av att i den utsträckning det är möjligt låta barnen hantera konflikterna på egen hand innan den vuxna kliver in som en tredje medlare. Resultatet pekade också på vikten av att stötta barnet i dess socio-emotionella utveckling och på följande sätt börja lägga grunden för hur konfliktsituationer kan hanteras. Slutsatsen är att konflikter inte alltid behöver undvikas utan bör få vara en del av den dagliga verksamheten, då kan de, om de hanteras på rätt sätt, bidra till ett meningsfullt lärande.