Dissertations / Theses on the topic 'Kompassen'

Bakgrund: Tidigare studier visar en ökad misstro till välgörenhetsorganisationer samtidigt som det ökade antalet organisationer ökar konkurrensen mellan organisationerna om bidragsgivarnas donationer. Detta ställer krav på välgörenhetsorganisationer att marknadsföra sig för att nå ut till allmänheten. Eftersom organisationerna till stor del är beroende av allmänhetens förtroende för att finansiera sin verksamhet är den ökade misstron oroväckande. Vi ställer oss därför frågan: Kan det nya intresset för marknadsföring inom branschen användas för att vinna tillbaka allmänhetens förtroende och därmed minska risken för uteblivna donationer?Syfte: Syftet med studien var att studera vilka faktorer som påverkar allmänhetens förtroende för välgörenhetsorganisationer. Detta ska sedan ligga till grund för en analys av hur marknadsföringsinsatser för välgörenhetsorganisationer kan bidra till ett ökat förtroende hos allmänheten.Metod: En kvalitativ insamlingsmetod användes där 21 respondenter deltog i fyra olika fokusgrupper. Respondenterna delades upp efter nivå av engagemang inom välgörenhet som på så sätt skulle kunna representera olika målgrupper. Empirin har sedan analyserats med hjälp av innehållsanalys.Resultat: De mest framträdande faktorerna som påverkade respondenternas förtroende var transparens, tydlighet i vad varje bidrag får för positiva konsekvenser, handlingar hos representerande för organisationen och personliga rekommendationer. Utöver detta så var det även viktigt att marknadsföringen var effektiv men inte framstod som alltför kostsam. Vidare visade sig en del skillnader mellan respondenter med högt och lågt engagemang avseende hur viktiga de olika faktorerna var för respektive målgrupp, vilket skulle kunna påverka hur organisationerna väljer att utforma sin marknadsföring.Slutsats: Välgörenhetsorganisationer kan påverka allmänhetens förtroende genom att anpassa sin marknadsföring för att visa transparens och tydlighet i vad varje bidrag ger för positiva konsekvenser. Marknadsföring i form av representanter för organisationer och word-of-mouth hade även stor påverkan, framförallt på de som är mindre engagerade inom välgörenhet. Utformning och medieval kan med fördel anpassas utefter målgrupp, beroende på mottagarens befintliga engagemang inom välgörenhet.
Background: Previous studies have shown an increase in distrust for charities. At the same time the competition has grown among the different charity organizations and has affected the amount of donations given to each individual charity. This has created an advanced requirement on marketing strategies within the industry. Due to the charities reliability on public donations it is concerning when the distrust has increased over the past years. We ask ourselves: can the interest for new marketing strategies be of service to charities, in enabling them to win the public's trust and therefore decrease the possibility for left out donations?Purpose: The purpose of this study was to examine the different aspects that affect the public's trust toward charity organizations. This will then be our base for analyzing how marketing strategies for charities can contribute to an increased trust.Method: A qualitative research method was used where 21 respondents participated in four focus groups. Respondents were divided into groups by level of commitment to charities and represented different target groups. The empirical data was then analyzed using a content analysis.Results: The most common factors that affected the participants trust for charities was transparency, clarity on the positive effect of the donations, the image that was reflected by organization representatives and personal recommendations. Apart from this it was important that the marketing was effective but under the circumstances of not being projected as too expensive. There was also a difference between the high and low commitment levels which could affect how the charities choose to design their marketing.Conclusion: Charities have the possibility of affecting the public's trust for charities through adjusting their marketing to show transparency of the organization and specifically showing the positive consequences of the donations made. The charities image and personal recommendations effected the delegate’s perception, especially the lower committed groups were affected by this. The marketing channels can be adjusted to fit the target groups, in relation to their commitment to charities.This paper is written in Swedish.

Detta arbete handlar om att använda olika musikaliska verktyg för ackompanjera bättre på akustisk gitarr. Under arbetets gång har jag tagit del av olika kompverktyg och arrangerat ett medley för gitarr och sång där jag använder mig av dessa olika verktyg. Resultatet blev ett varierat och svängigt ackompanjemang som inte tar över sången. Arbetet bygger på mina anteckningar av processen att arrangera detta medley och att jobba fram ett passande ackompanjemang till varje låt. Tack vare detta arbete har jag fått erfarenhet kring vilka kompverktyg som är mest användbara samt hur man kan använda denna kunskap för att förbättra undervisningen av rytmgitarr.

Syftet med denna uppsats är att belysa den kristna högerns engagemang inom politiken i USA. Detta utreds med hjälp av frågorna; hur har den politiska inriktningen i USA påverkats av den kristna högerns engagemang i politiken? På vilket sätt kan den kristna högern ses som en politisk maktfaktor? Vilket eller vilka mål har den kristna högern med sitt politiska engagemang? En diskursanalytisk metod används eftersom den är inriktad på att se förändringar i politiska processer, och den teoretiska ansatsen utgår från de två begreppen makt och diskurs som båda på olika sätt anknyter till diskursanalysen.

Resultatet visar att presidenterna i USA, från Ronald Reagan till George W. Bush, har anpassat sin politiska linje efter den kristna högerns intressen. I gengäld har dessa presidenter i valen fått den kristna högerns röster. På detta sätt ses den kristna högern som en politisk maktfaktor. Det stora målet har varit att återställa den moraliska kompassen, ett mål som ännu inte har uppnåtts.

Uppsatsen har även en didaktisk inriktning med fokus på fundamentalism. Här diskuteras de problem som bland annat läromedel och media bidrar med. Ofta förknippas fundamentalism med islam trots att det förekommer inom alla religioner.

Bakgrund: Den traditionella ekonomistyrningen kritiserades för att vara kortsiktig och tog inte hänsyn till långsiktiga investeringar. Informationen från ekonomistyrsystemen var för sen, för aggregerad och snedvriden för att vara relevant för ledningen när de skulle ta beslut gällande planering och styrning. Från denna bakgrund skapades Balanced Scorecard (BSc) som kompletterar de historiska finansiella styrtalen med styrtal på de faktorer som påverkar det framtida resultatet. Posten införde 1998 en variant av BSc som de kallar Kompassen i brevnätet där Alvesta brevterminal var ett pilotprojekt. Brevterminalen har nu haft Kompassen i snart tio år och hade olika målsättningar vid införandet av styrkortet vilka också låg till grund för utformningen. Verksamhetsstyrningen har sedan implementeringen förändrats och de arbetar inte längre med styrkortet på samma sätt och ledningen på brevterminalen i Alvesta är idag intresserade av en utvärdering av Kompassen.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att genomföra en utvärdering av Kompassen för brevterminalen i Alvesta genom att jämföra de målsättningar som fanns vid implementeringen med en kartläggning idag. Resultatet av utvärderingen är tänkt som ett beslutsunderlag för ledningsgruppen på brevterminalen i deras fortsatta arbete med Kompassen.

Metod: Vi har använt en utvärderingsmetod som har sin utgångspunkt i PDCA-cykeln. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och internt material från brevterminalen. Utvärderingen har genomförts genom att målsättningar, utfall och teori jämförts med varandra för att skapa ett beslutsunderlag för ledningsgruppen på brevterminalen.

Resultat, slutsatser: Vårt utvärderingsinstrument visar att stora delar av målsättningarna vid implementeringen infriats. Då brevterminalen inte längre arbetar med visionsnedbrytning anser vi att dagens Kompass används mer som ett mätsystem och är idag det huvudsakliga kommunikationsmedlet både till personal och överordnad nivå. Utifrån vår utvärdering har vi arbetat fram ett antal förslag på åtgärder som vi anser skulle kunna utveckla verksamhetsstyrningen på brevterminalen.

På uppdrag av Jönköpings kommun har studenterna vid Tekniska Högskolan i Jönköping utvärderat kommunens intranät, Kompassen, med fokus på användbarheten.

Jönköpings kommun har i dag ca 10 000 tillsvidareanställda och består av nio förvaltningar som har olika ansvarsområden. Målgruppen för intranätet är kommunens samtliga anställda.

Visionen med intranätet är att det ska fungera som ett verktyg i det dagliga arbetet och därför är Kompassen idag anpassat för de behov som de olika förvaltningarna har. Grundprincipen är att intranätet skall göra information och nyheter tillgängligt för de anställda samt vara en plattform för interna e-tjänster.

Syftet med arbetet är att ta reda på hur användarna uppfattar systemet idag och i vilken utsträckning Kompassen används i verksamheten.

Målet är att komma med relevanta förbättringsförslag som uppdragsgivaren kan ha användning för i framtida arbete med Kompassen. Frågeställningarna för arbetet är:

• Är Kompassen användarvänligt?
• Vilka eventuella förbättringar kan göras för att uppnå bättre användbarhet?

 

Teorier som har använts i arbetet bygger på Jakob Nielsens 10 heuristiska regler då han är en erkänd profil inom interaktionsdesign, samt professor Ben Schneidermans 8 gyllene regler. Arbetet innehåller även teori om hur en utvärdering går till samt tillvägagångssätt för datainsamlingar.

Utvärderingen inleddes med en enkät som skickades ut till ett urval bland de anställda inom kommunen. Baserat på de frågor som resulterade i skilda åsikter eller starka negativa åsikter, utformades ett användbarhetstest för att få förståelse för eventuella bakom­liggande faktorer. Resultaten från de båda undersökningarna har sammanställts i diagram samt tabeller.

På frågan om vad de anställda anser om användarvänligheten i dag, blev medelvärdet 2,87 på en 5-gradig skala. Enkätundersökningen visade att användarna hade mest åsikter om sökfunktionen samt svårigheter att hitta önskad information. Användbarhetstestet gav skilda resultat och det märktes en markant skillnad mellan anställda som använder Kompassen i sitt dagliga arbete, jämfört med de som inte använder systemet lika ofta.

Baserat på teorier, samt resultaten från enkätundersökningen och användbarhetstestet, presenteras förbättringsförslag. Dessa har anpassats till den varierande datorvanan som de anställda på kommunen har.

Arbetet har avslutats med en diskussion och slutsats. Slutsatsen blev att vissa avsnitt av systemet behöver en hel del justeringar för att öka användbarheten. Förhoppningsvis kan detta arbete vara till hjälp för kommunens framtida arbete med Kompassen.

Jönköping municipality has given students at the Jönköping School of Engineering a project to evaluate the municipality's intranet, Kompassen. The students have focused on its usability

The municipality of Jönköping has about 10 000 employees and is divided into 9 administrations with different spheres of responsibility. The target group of the system is all the employees within the municipality.

The vision is that the intranet should be used as a tool in their daily work and therefore Kompassen is adapted to the administrations' needs. The basic principle is that the intranet should make information and news available to the employees and be used as a platform for internal e-services.

The purpose of the project is to find out how the users perceive the system today and how well the intranet is used in their daily work.

The aim of the project is to give relevant suggestions for improvement, which the municipality can use in future work with the intranet. The issues that the report focuses on are:

• Is Kompassen user friendly?
• How can the system be improved to achieve a higher usability?

 

The theories used in the report are based on The 10 Heuristic Rules by Jakob Nielsen, a well known figure within interaction design, and The 8 Golden Rules by Professor Ben Schneiderman. This thesis also includes information about evaluations and methods of data gathering.

A questionnaire was designed and was sent to a cross section of employees from the different administrations within the municipality. Based on questions that the users had different opinions about or strongly negative opinions about, a usability test was designed to obtain an understanding of possible underlying factors. The results from the investigations are shown in diagrams and tables.

On the question about what grade the users would give the usability of the intranet, the mean grade was 2,87 using a 5-grade scale. The questionnaire revealed that the users had the most opinions about the search function and had difficulties in finding information.

The results in the usability test differed from each other. There was a noticeable difference between employees which use Kompassen in their daily work and the employees that use it more rarely.

Based on theories and the results from the questionnaire and usability test, suggestions for improvement are presented. These suggestions are adapted to the varying computer skills among the employees.

The conclusion is that some parts of the system need some adjustments to increase its usability. This report will be helpful in the municipality's future work with Kompassen.

Streaming on Twitch and creating content for YouTube is a relatively new platform for politically aimed content. This study aims to find out, through surveying the platform forums of Breadtube, if this content has changed the users political views over the course of two years. The survey shows that watching Breadtube clearly has changed the participants in their political affiliation, so the discussion part of the study goes over what effect this political shift might in turn affect and in different ways how this new life in media affects both consumer and creator.

Aim The purpose of this study isthat, from a student perspective, study how the implementation of the school's core values ​​based curriculum context is experienced in school activities and the context of physical education. How do the students perceive the basic moral values ​​in school activities and more specifically in physical education? Is there ethical aspects of physical education that can be linked to students' moral fostering and if so, how? Method The study's methodological approach is hermeneutic and data collection is therefor equalitative in nature. Through focus group interviews gathered material in which aimed to gain insight into students'subjectively experienced life-world in which their experiences, feelings and values ​​were at the center. The investigation resulted in the execution of three focus group interviews with four students in each group from three different classes. In other words, participated and contributed twelve individuals to the study's results. Respondents' statements were analyzed and interpreted accordingly by the hermeneutic spiralmulti-step process (Stensmo 2002, p. 111). Results The results show that students experiencing fundamental values ​​and values ​​in different ways in groups. Basic values ​​are difficult to put into words; students connect it mainly to rules, how to behave and common sense. The fundamental values such as solidarity, integrity and sanctity of human life as concepts are hard but also powerful. Furthermore, it appears that the situations the students in the focus groups described in relation to physical education as competitive element, cheating, teaching methods and activities may have an ethical dimension and impact on student moral reasoning. Conclusion The study shows that students perceive value in the everyday activities in general but it is described as something unconsciously or granted. Value system itself is somewhat paradoxical. Based on the discussions in the focus groups, it can be concluded that based on the events and situations that students describe in relation to physical education, there is scope to implement and develop moral values ​​by making didactic choices grounded in an ethical approach. Previous research also confirms this.
Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att, ur ett elevperspektiv, studera hur implementeringen av skolans grundläggande värden utifrån läroplanens kontext upplevs inom skolans verksamhet och ramen för ämnet idrott och hälsa. Hur upplever eleverna närvaron av skolans värdegrund och grundläggande moraliska värden i skolans verksamhet och mer specifikt ämnet idrott och hälsa? Finns de etiska aspekter i ämnet idrott och hälsa som kan kopplas till elevernas moraliska fostran och i sådana fall, hur? Metod Studiens metodologiska ansats är hermeneutisk och datainsamlingen är därmed av kvalitativ karaktär. Genom fokusgruppintervjuer samlades material in som syftade till att få insyn i elevernas subjektivt upplevda livsvärld där deras upplevelser, känslor och värderingar stod i centrum. Undersökningen resulterade i genomförandet av tre fokusgruppintervjuer med fyra elever i varje grupp ur tre olika klasser. Med andra ord deltog och bidrog tolv individer till studiens resultat. Respondenternas utsagor analyserades och tolkades därefter utifrån den hermeneutiska spiralens flerstegsprocess (Stensmo 2002, s. 111). Resultat Resultatet visar att eleverna upplever grundläggande värden och värdegrunden på olika sätt i grupperna. Värdegrunden är svår att sätta ord på, eleverna kopplar det främst till regler, hur man beter sig och sunt förnuft. De grundläggande värdena som begrepp, exempelvis solidaritet, integritet och människolivets okränkbarhet, upplevs svåra men också kraftfulla. Vidare framkommer att de situationer som eleverna i fokusgrupperna beskriver i relation till idrottsundervisningen såsom tävlingsmoment, fusk, undervisningsformer och aktiviteter kan ha en etisk dimension och inverka på elevens moraliska sätt att resonera. Slutsats Studien visar att eleverna upplever värden i den vardagliga verkssamheten överlag men det beskrivs som något omedvetet eller givet. Värdegrunden i sig blir något paradoxal. Utifrån samtalen i fokusgrupperna kan slutsatsen dras att utifrån de händelser och situationer som eleverna beskriver i relation till idrottsämnet finns det utrymme för att implementera och utveckla moraliska värden genom att göra didaktiska val grundade i ett etiskt förhållningssätt. Detta styrker också tidigare forskning.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur rektorer kan uppfatta sitt uppdrag med tillhörande ansvar i utförandet samt i planerandet av det systematiska kvalitetsarbetet. För att få svar på vårt syfte och tillhörande frågeställning har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. I studien deltog fem rektorer som var aktiva i tre olika kommuner belägna i Mellansverige. Det insamlade materialet analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att samtliga rektorer är överens om att deras ansvar gentemot det systematiska kvalitetsarbetet är övergripande och kan ses som en av de viktigaste och största bitarna inom deras professionsuppdrag. Det framkommer att det är förskollärare i respektive arbetslag som tilldelas ansvaret för att kvalitetsarbetet sker ute på avdelningarna, och att rektorerna sällan är delaktiga. I stället arbetar rektorerna med att fastställa vad kvalitetsarbetet ska innehålla. Samtliga rektorer är överens om att hög kvalitet till stor del innebär att nå de framskrivna målen i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018). Flera rektorer vill även poängtera att kvalitet för dem också handlar om gemenskap och samsyn. Ett tydligt ledarskap med tydligt satta mål som håller över en längre tid, med utrymme för diskussion och meningsskapande längs vägen är vad som anses viktigt för att bedriva ett framgångsrikt systematiskt kvalitetsarbete enligt rektorerna som deltagit i studien.
The purpose of this study is to contribute knowledge about how principals may perceive and interpret their commission and associated responsibility in the execution and planning of the systematic quality work. To get answers to our research questions, we have used semi-structured interviews as a data collection method. Five principals who were active in three different municipalities located in Central Sweden participated in the study. The collected material was then analyzed using a thematic analysis. The results show that all principals agree that their responsibility towards the systematic quality work is overall and can be seen as one of the most important and largest pieces in their professional assignments. It appears that it is the preschoolteacher in each team who are assigned the responsibility for the quality work taking place in the departments and that the principals are seldom involved there but instead determine what the quality work should contain. All principals also agree that high quality largely means achieving the goals in the curriculum for preschool (Skolverket, 2018), but several of them also want to point out that quality for them is about a community and a consensus. A clear leadership with clearly set goals that last for a long time, but with room for discussion and meaningmaking along the way is what is considered important for conducting a successful systematic quality work according to the principals who participated in the study.

Die noch nicht ausgestandene Staatsschuldenkrise seit Ende 2009 hat Europa stärker verändert, als viele wahrhaben wollen. Es stellt sich die grundsätzliche Frage des Sinns der europäischen Integration. Vor allem die Glaubwürdigkeit des europäischen politischen Führungspersonals hat gelitten. Ohne Kompass wurstelt man sich seit mehr als zwei Jahren durch. Keine "rote Linie", die nicht nach wenigen Wochen überschritten wurde, kein Masterplan, der nicht bald Makulatur geworden ist.

Affektens händelseförlopp är automatisk och är den biologiska delen av en känsla, som till exempel rädsla och skam. De positiva affekterna innehåller ett metabudskap av ”fortsätt”, de negativa affekterna ett metabudskap av att ”ändra på någonting”. Affekten skam sätter igång olika försvarsmekanismer, som är till för att reducera denna negativa kraft. De försvarsmekanismer som studien diskuterar är Nathanson´s teoretiska konstruktion som konceptuellt kan liknas vid en kompass (the Compass of Shame). Polerna i skammens kompass benämns: Avoidance, Withdrawal, Attack Other och Attack Self. Studiens syfte är att spegla skam med personlighetsstruktur. Studien är uppdelad i två olika studier:

1. En Personlighetsaspekt; 2. En Anhörigaspekt. Urvalet består av en anhöriggrupp, och en jämförelsegrupp. Studie 1. SKAM: En Personlighetsaspekt, har adderat sample ”anhöriggrupp” med ”jämförelsegrupp”; vilken benämns i studie 1 som ”sammansatt grupp” (N=79). Studie 2. SKAM: En Anhörigaspekt utgår från två skilda sample: anhöriggrupp (N=10) och jämförelsegrupp (N=69). Instrumenten som används i studien är dels Compass of Shame skalan (CoSS), vilken mäter individers beteende vid olika skambenägna situationer, och dels personlighetsinstrumentet KSP, vars personlighetskaraktäristika är studiens kriterievariabler. En Internaliserad skam skala har även använts för att empiriskt mäta generell skam; som i motsats till CoSS skalan inte är situationsbunden, eller knuten till individens coping strategi. Skattning av skambenägenhet har visat sig resultera i signifikanta samband med t.ex. depressiva tendenser (Negativ Emotion), låg självkänsla och social ångest (Psychasthenia och Multi Komponent Ångest), vilket har visats vara särskilt utmärkande i Withdrawal och Attack Self polerna. En distans till, eller t.o.m. ett förnekande av den upplevda skammen är särskilt betydande i Attack Other och Avoidance polen. Studiens data har även visat samband mellan Aggressioner och Attack Other skalan. Aggressioner, tillsammans med karaktäristika av Extraversion, visar även signifikanta positiva samband med den undandragande Avoidance polen.

Affektens händelseförlopp är automatisk och är den biologiska delen av en känsla, som till exempel rädsla och skam. De positiva affekterna innehåller ett metabudskap av ”fortsätt”, de negativa affekterna ett metabudskap av att ”ändra på någonting”. Affekten skam sätter igång olika försvarsmekanismer, som är till för att reducera denna negativa kraft. De försvarsmekanismer som studien diskuterar är Nathanson´s teoretiska konstruktion som konceptuellt kan liknas vid en kompass (the Compass of Shame). Polerna i skammens kompass benämns: Avoidance, Withdrawal, Attack Other och Attack Self. Studiens syfte är att spegla skam med personlighetsstruktur. Studien är uppdelad i två olika studier: 1. En Personlighetsaspekt; 2. En Anhörigaspekt. Urvalet består av en anhöriggrupp, och en jämförelsegrupp. Studie 1. SKAM: En Personlighetsaspekt, har adderat sample ”anhöriggrupp” med ”jämförelsegrupp”; vilken benämns i studie 1 som ”sammansatt grupp” (N=79). Studie 2. SKAM: En Anhörigaspekt utgår från två skilda sample: anhöriggrupp (N=10) och jämförelsegrupp (N=69). Instrumenten som används i studien är dels Compass of Shame skalan (CoSS), vilken mäter individers beteende vid olika skambenägna situationer, och dels personlighetsinstrumentet KSP, vars personlighetskaraktäristika är studiens kriterievariabler. En Internaliserad skam skala har även använts för att empiriskt mäta generell skam; som i motsats till CoSS skalan inte är situationsbunden, eller knuten till individens coping strategi. Skattning av skambenägenhet har visat sig resultera i signifikanta samband med t.ex. depressiva tendenser (Negativ Emotion), låg självkänsla och social ångest (Psychasthenia och Multi Komponent Ångest), vilket har visats vara särskilt utmärkande i Withdrawal och Attack Self polerna. En distans till, eller t.o.m. ett förnekande av den upplevda skammen är särskilt betydande i Attack Other och Avoidance polen. Studiens data har även visat samband mellan Aggressioner och Attack Other skalan. Aggressioner, tillsammans med karaktäristika av Extraversion, visar även signifikanta positiva samband med den undandragande Avoidance polen.

Der "eTEACHiNG-kompass" beinhaltet Informationen zu verschiedenen Funktionen der E-Learning-Plattform "Moodle" und weiteren digitalen Lehr-Lern-Medien. Durch Anregungen sowie konkrete Nutzungs- und Handlungsvorschläge will er deren methodisch reflektierten Einsatz in der Lehre unterstützen. Inhalt Nr. 1 Lernräume einrichten. Kursgestaltung in Moodle Nr. 2 Materialien online bereitstellen. Die Moodle-Funktion "Arbeitsmaterialien" kreativ nutzen Nr. 3 Kommunizieren, organisieren und kooperieren. Foren in Moodle verwenden Nr. 4 Lernende begleiten, Veranstaltungen evaluieren. Die Feedback-Funktion in Moodle Nr. 5 Inhalte online-unterstützt vermitteln. Mit der Moodle-Funktion "Lektion" arbeiten Nr. 6 Unterstützen und überprüfen. Mit der Moodle-Funktion "Test" arbeiten Nr. 7 Online-Glossare. Wissensspeicher im Internet Nr. 8 Kooperatives und kollaboratives Lernen im Netz Arbeiten mit Wikis. Nr. 9 Der Lernbegleiter. Lernen in Worte fassen Nr. 10 Web Based Training. Aufbereiten von Lehrinhalten für die Online-Vermittlung Nr. 11 Podcasting. Einsatzmöglichkeiten in der Hochschullehre

En del av doktrinforskningen berör att doktriner som redskap för det militära har en rad disparata betydelser som är motsägelsefulla. Detta orsakar doktrindilemmat. Exempelvis är det svårt för doktrin att både kunna ge tydlig inriktning till landets försvarsmakt samtidigt som doktrinen ska vara anpassningsbar till en värld i förändring. Argument för doktrinens olika syften och nyttofunktion framförs ofta i relation till hur robust doktrinen kan och bör vara mot en föränderlig värld. Svensk militärstrategisk doktrins syften är ambitiös i omfång och omfattar exempelvis funktioner som inriktande, utbildande, signalerande och vägledande. I föreliggande arbete formuleras frågeställningar som besvarar huruvida och på vilket sätt det är möjligt att kommunicera samtliga syften deklarerade i MSD. Analysen sker genom diskursanalys där olika meningsbetydelserna i doktrintexten undersöks. Metoden är poststrukturalistisk dekonstruktion vilket innebär att motsatsförhållanden i texten påvisas och framförs vilket skapar andra diskurser än de som normalt framträder som självklara. Utifrån detta diskuteras huruvida diskurserna bidrager till att stärka argument för doktrinsyftenas funktion. Resultatet påvisar att dekonstruktionen frambringar motsägelsefull kommunikation av samtliga analyserade doktrinsyften vilket innebär att doktrindilemmat är aktuellt för MSD.

Der "eTEACHiNG-kompass" beinhaltet Informationen zu verschiedenen Funktionen der E-Learning-Plattform "Moodle" und weiteren digitalen Lehr-Lern-Medien. Durch Anregungen sowie konkrete Nutzungs- und Handlungsvorschläge will er deren methodisch reflektierten Einsatz in der Lehre unterstützen. Inhalt Nr. 1 Lernräume einrichten. Kursgestaltung in Moodle Nr. 2 Materialien online bereitstellen. Die Moodle-Funktion "Arbeitsmaterialien" kreativ nutzen Nr. 3 Kommunizieren, organisieren und kooperieren. Foren in Moodle verwenden Nr. 4 Lernende begleiten, Veranstaltungen evaluieren. Die Feedback-Funktion in Moodle Nr. 5 Inhalte online-unterstützt vermitteln. Mit der Moodle-Funktion "Lektion" arbeiten Nr. 6 Unterstützen und überprüfen. Mit der Moodle-Funktion "Test" arbeiten Nr. 7 Online-Glossare. Wissensspeicher im Internet Nr. 8 Kooperatives und kollaboratives Lernen im Netz Arbeiten mit Wikis. Nr. 9 Der Lernbegleiter. Lernen in Worte fassen Nr. 10 Web Based Training. Aufbereiten von Lehrinhalten für die Online-Vermittlung Nr. 11 Podcasting. Einsatzmöglichkeiten in der Hochschullehre Nr. 12 E-Learning und Urheberrecht. Verwendung geschützter Werke in Forschung und Lehre

Denna studie syftar till att lyfta fram specialpedagogers erfarenhet av att arbeta med EHM-modellen och på vilket sätt den kan främja det förebyggande och salutogena perspektivet i skolan. Modellen har som struktur att verka förebyggande och hälsofrämjande med reflektion som en av de betydande delarna.I skollagen står det att samverkan mellan olika professioner för förebyggande och främjande arbete ska finnas på våra skolor. Studien avser att studera specialpedagogers upplevelser av EHM- modellen och vi har utgått från följande frågeställningar.•Vad innebär det att gå från åtgärdande till förebyggande arbete i skolan, med hjälp av EHM-modellen?•På vilket sätt speglar EHM-modellen skollagens åläggande om att samverka tvärprofessionellt för att främja goda lärmiljöer?•Varför har skolor valt EHM-modellen, i sitt utvecklingsarbete? Som metod i studien har vi använt oss av triangulering och den bygger på intervjuer, observationer och en enkätundersökning för att belysa ett fenomen från olika perspektiv. Vi genomförde intervjuer vid två olika tillfällen. Första tillfället intervjuades en specialpedagog och en kurator. Kuratorn medverkade då hen varit en av de drivande krafterna i arbetet och syftet med den första intervjun var att låta respondenterna berätta fritt om sitt arbete med EHM-modellen, från början till nutid. Vid andra intervjutillfället genomfördes en halvstrukturerad intervju med två specialpedagoger. Det skickades det ut 220 mejl till olika rektorer i Skåne län, med frågan om de arbetar med EHM-modellen. Av dem svarade 17 rektorer att så var fallet och därigenom kunde surveyundersökningen vidarebefordras till de specialpedagoger som arbetar på de 17 skolor. Totalt svarade 26 respondenter på surveyundersökningen från webben. Då EHM är ett ungt fenomen inom skolan finns det ingen tidigare forskning kring modellens effekt i praktiken. Studien lutar sig på elevhälsa från då till nu, samverkan och samarbete, kollegialt lärande och KASAM. Samverkan och samarbete kretsar runt människor och hur relationer påverkar de system och nivåer som finns i skolan. Som utgångspunkt ligger därför systemteorin som en grundpelare i denna studie. Resultatet visar på att EHM- modellen skapar förutsättningar till ett mer effektivt utveckling- och lärandearbete runt elever. Modellen bidrar till ett prestigelöst klimat där elevhälsoteam och lärarkollegium samverkar och samarbetar mot gemensamt uppsatta mål. Respondenternas erfarenheter av EHM- modellen visar att deras ärenden numera oftare ligger på grupp- och organisationsnivå. Det handlar om att ändra perspektiv från patogent till salutogent, från kategoriskt till relationellt och från åtgärdande till förebyggande.

Syftet med studien är att undersöka hur det specialpedagogiska uppdraget kan tolkas, utformas och säkerställas i relation till de krav som framkommer i styrdokumenten. Studien har även sett  till hur uppdraget är uppbyggt med styrdokumenten som som grund, där uppdraget ska säkerställa alla barns rätt till en likvärdig utbildning. För aatt undersöka detta genomfördes kvalitativa intervjuer med åtta specialpedagoger som innehar det specialpedaagogiska uppdraget inom förskolan. Tillsammans med tidigare forskning, verksamhetsteorin med dess olika begrepp samt insamlaad empiri har tematiska resultat framkommit. Uppdrget framstår som stort och omfattande där den specialpedagogiska kompetensen med specialpedagogen inräknad , värderas högt i undersökta verksamheter. Det specialpedagogiska uppdraget framträder tolkat utifrån gällande styrdokument med barnens bästa i fokus för ett livslångt lärande. I avsaknad av klarlagdaa riktlinjer rörande dess genomförande visas uppdraget sättas i relation till uppkomna behov där verksamhetens aktörer i samverkan utformar stöd och insatser med barnens bästa som utgångspunkt. Uppdragets säkerställande grundas utifrån styrdokumenten på verksamhetens organisation där rektor anses vara ytterst ansvarig.

För att kunna leda och styra ett tillverkande företag krävs det att man mäter rätt saker för att skapa sig ett gediget beslutsunderlag. Vad som är rätt att mäta är dock ingen självklarhet. Många företag vet inte alltid varför de mäter just det de mäter och vissa mätningar görs av ren tradition. I vissa specifika situationer, till exempel vid en stor investering i exempelvis produktionen, är det intressant att mäta innan investeringen genomförs och sedan jämföra detta med tidpunkt efter att investeringen tagits i bruk för att identifiera förbättringar till följd av investeringen.

Syftet med detta examensarbete är att ta fram övergripande faktorer och specifika mätetal som ett tillverkande företag bör följa upp beroende på vissa inre och yttre omständigheter kring företaget. Inre omständigheter syftar till olika tillverkningsegenskaper och produktegenskaper, och de yttre omständigheterna syftar till bland annat konkurrensfaktorer. Vi har utifrån detta skapat ett ramverk ur vilket man identifierar företagens inre och yttre omständigheter samt kopplar dessa till företagets mål vilket resulterar i specifika mätetal som passar just det aktuella företaget.

För att kunna ta fram ramverket har vi i examensarbetet genomfört litteraturstudier, förintervjuer med tre tillverkande företag och telefonintervjuer med cirka 30 tillverkande företag. Vi har studerat befintliga prestationsmätningsmodeller ur vilka vi har kunnat sammanställa viktiga mätetal indelade i strukturerade grupper. Med hjälp av litteraturstudien och förintervjuerna kunde en hypotes med förväntat resultat av telefonintervjuerna formuleras. Resultatet av telefonintervjuerna diskuterades sedan tillsammans med hypotesen vilket resulterade i tabeller med mätetal för de framtagna faktorerna vilka ramverket slutligen bygger på.

Syftet med denna undersökning är att jämföra och analysera hur fyra studievägledare arbetar för att stödja elever i årskurs 9 vid gymnasievalet. I studien har jag utgått från teorier av Bourdieu, Gottfredson, och Hodkinson och Sparkes för att analysera data. Enligt tidigare forskning tar ungdomar sitt beslut utifrån sin handlingshorisont och habitus utifrån den sociala omgivningen. Studien är en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer som metod. I resultatet kom respondenterna fram till att elevernas vänner och föräldrar influerar deras beslutsfattande och att det är svårt att vidga elevernas perspektiv vid gymnasievalet. Trots att intervjudeltagarna arbetar i högstadieskolor med samma kommunala huvudmän och likartade förutsättningar i studievägledningsverksamheten finns det även skillnader i deras arbetssätt. Vidare i analysen diskuterades hur intervjupersonernas olika personliga inställningar har påverkat deras arbetssätt för att stödja eleverna. Och en av respondenterna som har dessutom uppnått sitt mål för att skapa bra samarbete både med lärare och rektor.

Syfte: Studiens syfte är att belysa och analysera, men även att problematisera hur podcasten kan fungera som arena för identitetsskapande och dess funktion för de unga vuxnas fansutövande. Ett viktigt initialläge är att identitetsskapandet i synnerhet är något som äger rum i vardagen. Vi har i vår studie använt Alex & Sigges podcast och dess fans som ett fallstudium, med avsikt att ge kunskap och lärdomar för ett större område.  Frågeställningar:  Hur kan man tolka och förstå Alex och Sigges följarskara utifrån idéer om fandom? Vilken betydelse beskriver de unga vuxna följarna att Alex & Sigges podcast har för deras identitetsskapande? Metod och material: Kvalitativa forskningsintervjuer med åtta unga vuxna i åldrarna 20-30. Huvudresultat: Alex & Sigges podcast inbegriper olika delar av livet som fansen kan känna igen sig i och föra över till sina egna liv och identiteter.

Bakgrund: Alkohol leder till hälsoproblem i befolkningen. Slutenvården är en aktör för att identifiera individer med riskfylld alkoholkonsumtion, missbruk eller beroende. Kort rådgivning vid hög alkoholkonsumtion är effektivt. Sjuksköterskans roll inom kort rådgivning är ännu relativt odefinierad. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av omvårdnad då patienten vårdas inom somatisk slutenvård för alkoholrelaterad skada eller sjukdom. Metod: Kvalitativ ansats valdes. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor verksamma inom somatisk slutenvård. Materialet analyserades genom konventionell innehållsanalys. Resultat: Studiens huvudfynd sammanfattades av: Vårdmötet, Den professionella relationen och Kommunikation. Mötet beskrevs som den ram inom vilken sjuksköterskan gav omvårdnad till patienten. En professionell relation skapade närhet till patienten och möjliggjorde omvårdnad. Kommunikation om alkohol upplevdes som känsligt. Sjuksköterskorna förde olika typer av samtal där de använde sig av olika strategier för att bibehålla en god relation till patienten. Konklusion: Sjuksköterskan i den somatiska slutenvården mötte patienter där skada eller sjukdom var alkoholrelaterad. Etisk medvetenhet har tolkats som grundläggande för det professionella förhållningssättet. Viljan att hjälpa patienter till bättre hälsa fanns beskriven, så även osäkerhet om hur sjuksköterskan bäst hjälper patienten inom ramen för den somatiska slutenvården. Sjuksköterskan i slutenvården har möjlighet att genom relationen och kommunikationen med patienten initiera förändring av alkoholvanor.

Syftet med detta examensarbete var att kommunikativt sänka kraven på musikkulturell förkunskap vid interaktion med det digitala musikarkivet Every Noise At Once. Studien tog stöd i teorier inom kognitiv semantik och teknisk kommunikation. De metoder som användes var omvärldsanalys, expertintervjuer och receptionsanalys. Längs arbetets gång formades en hypotes som sedan prövades genom empirisk datainsamling och analys av denna. Resultatet antydde att vi förstår musik, och gör oss språkligt förstådda om musik, via taktila och visuella metaforer. Detta resultat guidade sedan gestaltningen av en prototyp där utvalda akustiska attribut översattes till liknelser med taktil och visuell koppling.

This report describes the design and construction of a prototype that automatically aims a microwave link towards a target. The link, that is located on a mobile aerial mast, is used by Saab Training Systems as a part of an infrastructure network. The report also discusses the development of a GUI that communicates with the control unit by Bluetooth.

The control unit, called Pan/Tilt-controller, controls the position of the link by stepping motors. One motor controls the azimuth angle and the other one controls the elevation angle.

By a GUI the operator enters the coordinates on its own position and the targets position. Hereafter a bearing is calculated and it will be sent up to the control unit.

The control unit will sense its own direction by a magnetic sensor that works as an electronic compass. The Pan/Tilt-controller will then rotate the link to reach the targets coordinates. Alternatively you can control the position of the link manually by the GUI.

The report also discusses the functionality of the sensors and tests have been conducted to determine the accuracy of the control unit. The Pan/Tilt-controller can rotate a link 360º around its own axis and also tilting the link ±90º. The Pan/Tilt-controller can direct a link towards a target with an accuracy of 5º -10º.

För att se hur olika skopoi påverkar en översättning översattes en källtext parallellt med vardera sitt specifika skopos. En facktext om vikingarna i Irland på 800-talet översattes dels för publicering i en fackbok, dels för publicering i en populärvetenskaplig tidskrift. För att analysera översättningsprocessen under de två översättningarna registrerades det som Christiane Nord (2005) kallar loopar, återkopplingar under översättningsprocessen när ny kunskap kräver en omformulering av strategin. I en egen metodutveckling av Nords modell registrerades och kategoriserades looparna. Den kvantitativa studien visar att klart flest loopar inträffar i inlednings- och avslutningsskedet av översättningen, oavsett skopos. Antalet loopar för ett skopos som går ut på att producera en nära översättning av denna vetenskapliga text, med dess specifika genremarkörer, är högre än antalet loopar vid produktionen av en kraftigt omarbetad populärvetenskaplig översättning. Den kvalitativa studien visar att kulturspecifika kategorier orsakar flest loopar och ofta kräver individuella strategier.

The Skopos theory, as formulated by Vermeer (1984), stresses that all translations have a purpose to fulfil. However, how this purpose is fulfilled depends on the strategy used by the translator. In order to see the effect of two different purposes for one and the same text, a study, conducted as two parallel annotated translations, was carried out on a scientific text about Vikings in Ireland. Nord‟s (2005) term and understanding of „translation loop‟ was used in order to pinpoint when and how often the different skopoi made it necessary to stop, make a loop, and adjust the translation strategy. The quantitative study shows a pattern where most loops occur at the start and at the end of the translation. The qualitative study of the translation loops shows that cultural aspects originate most loops, and they often demand individual strategies.

Utbildningen av officerare är omdiskuterad och har kanske alltid varit det. Men de senaste årens förändringar av officersutbildningen och akademisering av yrket samt ändrade befälsstrukturer i Försvarsmakten (FM) har återigen satt fart på diskussionen. Det handlar bland annat om FM får den officer som man behöver för att kunna bygga starka krigsförband och om officeren har de kvalifikationer som detta kräver? Men vad är officersyrket för något och vad är det egentligen FM vill ha? Studien undersöker just det, vad en officer är och vilka egenskaper som en officer förväntas att ha med sig in i yrket.  Utbildningen vid Försvarshögskolan (FHS) Officersprogrammet (OP) är det som skall leda till en officer med rätt kvalifikationer och egenskaper vilket leder till den andra delen av studien, där bilden av vad en officer är jämförs med de examensmål som programmet har. Dessa examensmål framgår av förordningen för FHS och med de 17 examensmålen examinerade så skall kadetten vara klar att påbörja sitt yrke som officer. Frågan är om den förutsättningen verkligen finns?   För att kunna göra denna jämförelse har studien, genom intervjuer, tagit fram en modell av en officer från det unika med officersprofessionen, våldsmonopolet, via antagningskrav för utbildningen till egenskaper som officeren måste ha och roller som officeren utövar. Modellen har två portalparagrafer som är att betrakta som en sammanställning, vilka studien anser är nödvändiga för att hantera de mest allvarliga frågor som i förlängningen kan innebära beslut om liv eller död.  Portalparagraferna är mångsidighet och en väl utvecklad inre kompass.   I jämförelsen mellan modellen och examensmålen har studien funnit att examensmålen är avmilitariserade och har en teoretisk slagsida. Den väpnande striden har kommit i skymundan och officerares ansvar för det statliga våldsmonopolet inte finnsmed. De tydliggör inte heller en del av de egenskaper och kvalifikationer, som studien har visat, är nödvändiga för att officeren som ledare ska kunna hantera yrkesprofessionen och axla det ansvar detta kräver. Det gör att kadetten inte fullt ut får den möjlighet att bli den officer som FM behöver.   Studien visar bland annat att examensmålen bör ses över och kanske även till del skrivas om.
The training of military officers is well debated and has always been. But the recent years' changes in officer training and the academisation of the profession and also changed command structures in the Swedish Armed Forces (SAF) have once again set the stage for discussion. Among other things, it is about SAF getting the officer they need to build strong units and whether the officer has the qualifications that this requires? But what is the profession as an officer and what does the SAF really wants? The study examines just that, what is a military officer and what qualities an officer is expected to bring into the profession.  The education at the Swedish National Defense University (SDU) and the military officers’ program (OP) is the education, which should lead to a profession as an officer with the right qualifications and characteristics. This leads to the second part of the study, where the image of an officer is compared to the exam objectives for the program. These exam objectives are stated in the ordinance for SDU, and with the 17 exam objectives examined; the cadet should be ready to begin his profession as an officer. The question is whether this condition really exists?  In order to make this comparison, the study, through interviews, has developed a model of an officer from the unique with the profession, the monopoly of violence, via admission requirements for the education, to characteristics that the officer must have and roles that the officer exercises. The model has two portal paragraphs that are a compilation of the model, which the study considers necessary to deal with the most serious issues that may ultimately involve decisions on life or death.   The portal paragraphs are versatility and a well-developed inner moral guidance.  In the comparison between the model and the exam objectives, the study found that the objectives are demilitarized and have a theoretical approach. The armed battle is overshadowed and the officers' responsibility for the state monopoly of violence is not included. Nor do they clarify some of the characteristics and qualifications that the study has shown are necessary for the officer to be able to manage the profession as a leader and shoulder the responsibility this requires. This means that the cadet does not fully get the opportunity to become the officer that SAF needs.  The study shows, among other things, that the exam objectives should be reviewed and perhaps even partly rewritten.

Through qualitative interviews with five teachers from three schools, two public schools within the same school management and a Waldorf school, the purpose of this study is to find out teachers' views on the phenomenon of life skills in the lower classes in school. What is the subject, how do teachers work with life skills, and should it be seen as a separate subject or integrated in all school subjects? The results show that the definition of life skills is a term with many interpretations. Two concepts that can be seen as the common denominators in the educators' views on the subject, however is, social and emotional skills. This is something that educators believe develop self-awareness and empathy in children and sees that as important as learning other subjects. However, different educators' perceptions of the life skills should be a subject or not. The methods that teachers mainly work with is SET, social and emotional training. Various calls, role-playing games, values clarification and EQ-bears are also essential elements. The teacher is seen as a great role model and her attitude is an important part in the work.
Syftet med denna studie är att ta reda på pedagogers uppfattningar kring fenomenet livskunskap i de lägre klasserna. Vad innebär livskunskap, hur arbetar pedagogerna med denna samt bör det vara ett eget ämne eller integrerat i alla ämnen? För att få svar på dessa frågor har kvalitativa intervjuer gjorts med fem pedagoger från tre olika skolor, varav två kommunala inom samma rektorsområde samt en waldorfskola. Resultatet visar att livskunskap är ett mångfacetterat område. Två delar vilka kan ses som de gemensamma nämnarna i pedagogernas syn på ämnet är social och emotionell kompetens. Detta är något som pedagogerna tror utvecklar barnens självkännedom och empatiska förmåga samt ser som lika väsentligt som att lära sig övriga ämnen. Dock skiljer sig pedagogernas uppfattningar kring om livskunskap bör vara ett skolämne eller inte. De metoder som pedagogerna arbetar med är främst SET (social och emotionell träning). De arbetar även med olika samtal, värderingsövningar, rollspel och EQ-björnar. Läraren ses i arbetet som en stor förebild och dennes förhållningssätt är således en viktig del i arbetet.