Academic literature on the topic 'Kompassen'

Efter valget til efteråret og efter krisen omkring den nye EU-traktat vil Tyskland i stigende grad knytte bånd hele kompasset rundt og optræde mere uafhængigt end hidtil – Tyskland er atter ved at finde sin plads i verden.

Fragestellung: Zur stationären Behandlung von Cannabis-/Partydrogenkonsumenten wurde eine Kurzinterventionsmethode „Kompass“ mit einem Zeitaufwand von täglich fünf Minuten entwickelt und auf ihre Wirksamkeit insbesondere hinsichtlich der depressiven Symptomatik und den besonderen Bedürfnissen der Patientengruppe überprüft. Methodik: 104 Patienten im Alter von 23, davon 66 Cannabis- und 21 Partydrogenkonsumenten , die sich in der LVR-Klinik Bonn stationär in Behandlung befanden, wurden anhand standardisierter Fragebögen (BDI, Hautzinger, Bailer, Worrall & Keller, 1995 ; IIP-C, Horowitz, Strauß & Kordy, 2000 ; STAI, Laux, Glanzmann, Schaffner & Spielberger, 1981 ; SCL-90-R, Franke, 2005 ) und Interviews (EuropASI, Gsellhofer & Blanken, 1999 ) in einem quasi-experimentellem Design untersucht. Der Therapieerfolg (Symptomreduktion) wurde über die korrigierte Effektstärke erfasst. Ergebnisse: Die Kurzinterventionsmethode „Kompass“ ist ein in der stationären Behandlung wirksames Zusatztreatment. Im Vergleich zu einer „Treatment-as-usual“-Gruppe wurden mit dkorr = 0.70 für interpersonale Probleme, dkorr = 0.60 für Trait-Angst, dkorr = 0.56 für Depressivität und dkorr = 0.60 für psychische Belastung mittlere Effektstärken gefunden. Schlussfolgerung: Der „Kompass“ kann effektiv und effizient als Zusatzbehandlung in die stationäre Therapie für Cannabis-/Partydrogenkonsumentent integriert werden.

Bakgrund: Tidigare studier visar en ökad misstro till välgörenhetsorganisationer samtidigt som det ökade antalet organisationer ökar konkurrensen mellan organisationerna om bidragsgivarnas donationer. Detta ställer krav på välgörenhetsorganisationer att marknadsföra sig för att nå ut till allmänheten. Eftersom organisationerna till stor del är beroende av allmänhetens förtroende för att finansiera sin verksamhet är den ökade misstron oroväckande. Vi ställer oss därför frågan: Kan det nya intresset för marknadsföring inom branschen användas för att vinna tillbaka allmänhetens förtroende och därmed minska risken för uteblivna donationer?Syfte: Syftet med studien var att studera vilka faktorer som påverkar allmänhetens förtroende för välgörenhetsorganisationer. Detta ska sedan ligga till grund för en analys av hur marknadsföringsinsatser för välgörenhetsorganisationer kan bidra till ett ökat förtroende hos allmänheten.Metod: En kvalitativ insamlingsmetod användes där 21 respondenter deltog i fyra olika fokusgrupper. Respondenterna delades upp efter nivå av engagemang inom välgörenhet som på så sätt skulle kunna representera olika målgrupper. Empirin har sedan analyserats med hjälp av innehållsanalys.Resultat: De mest framträdande faktorerna som påverkade respondenternas förtroende var transparens, tydlighet i vad varje bidrag får för positiva konsekvenser, handlingar hos representerande för organisationen och personliga rekommendationer. Utöver detta så var det även viktigt att marknadsföringen var effektiv men inte framstod som alltför kostsam. Vidare visade sig en del skillnader mellan respondenter med högt och lågt engagemang avseende hur viktiga de olika faktorerna var för respektive målgrupp, vilket skulle kunna påverka hur organisationerna väljer att utforma sin marknadsföring.Slutsats: Välgörenhetsorganisationer kan påverka allmänhetens förtroende genom att anpassa sin marknadsföring för att visa transparens och tydlighet i vad varje bidrag ger för positiva konsekvenser. Marknadsföring i form av representanter för organisationer och word-of-mouth hade även stor påverkan, framförallt på de som är mindre engagerade inom välgörenhet. Utformning och medieval kan med fördel anpassas utefter målgrupp, beroende på mottagarens befintliga engagemang inom välgörenhet.
Background: Previous studies have shown an increase in distrust for charities. At the same time the competition has grown among the different charity organizations and has affected the amount of donations given to each individual charity. This has created an advanced requirement on marketing strategies within the industry. Due to the charities reliability on public donations it is concerning when the distrust has increased over the past years. We ask ourselves: can the interest for new marketing strategies be of service to charities, in enabling them to win the public's trust and therefore decrease the possibility for left out donations?Purpose: The purpose of this study was to examine the different aspects that affect the public's trust toward charity organizations. This will then be our base for analyzing how marketing strategies for charities can contribute to an increased trust.Method: A qualitative research method was used where 21 respondents participated in four focus groups. Respondents were divided into groups by level of commitment to charities and represented different target groups. The empirical data was then analyzed using a content analysis.Results: The most common factors that affected the participants trust for charities was transparency, clarity on the positive effect of the donations, the image that was reflected by organization representatives and personal recommendations. Apart from this it was important that the marketing was effective but under the circumstances of not being projected as too expensive. There was also a difference between the high and low commitment levels which could affect how the charities choose to design their marketing.Conclusion: Charities have the possibility of affecting the public's trust for charities through adjusting their marketing to show transparency of the organization and specifically showing the positive consequences of the donations made. The charities image and personal recommendations effected the delegate’s perception, especially the lower committed groups were affected by this. The marketing channels can be adjusted to fit the target groups, in relation to their commitment to charities.This paper is written in Swedish.

Detta arbete handlar om att använda olika musikaliska verktyg för ackompanjera bättre på akustisk gitarr. Under arbetets gång har jag tagit del av olika kompverktyg och arrangerat ett medley för gitarr och sång där jag använder mig av dessa olika verktyg. Resultatet blev ett varierat och svängigt ackompanjemang som inte tar över sången. Arbetet bygger på mina anteckningar av processen att arrangera detta medley och att jobba fram ett passande ackompanjemang till varje låt. Tack vare detta arbete har jag fått erfarenhet kring vilka kompverktyg som är mest användbara samt hur man kan använda denna kunskap för att förbättra undervisningen av rytmgitarr.

Syftet med denna uppsats är att belysa den kristna högerns engagemang inom politiken i USA. Detta utreds med hjälp av frågorna; hur har den politiska inriktningen i USA påverkats av den kristna högerns engagemang i politiken? På vilket sätt kan den kristna högern ses som en politisk maktfaktor? Vilket eller vilka mål har den kristna högern med sitt politiska engagemang? En diskursanalytisk metod används eftersom den är inriktad på att se förändringar i politiska processer, och den teoretiska ansatsen utgår från de två begreppen makt och diskurs som båda på olika sätt anknyter till diskursanalysen.

Resultatet visar att presidenterna i USA, från Ronald Reagan till George W. Bush, har anpassat sin politiska linje efter den kristna högerns intressen. I gengäld har dessa presidenter i valen fått den kristna högerns röster. På detta sätt ses den kristna högern som en politisk maktfaktor. Det stora målet har varit att återställa den moraliska kompassen, ett mål som ännu inte har uppnåtts.

Uppsatsen har även en didaktisk inriktning med fokus på fundamentalism. Här diskuteras de problem som bland annat läromedel och media bidrar med. Ofta förknippas fundamentalism med islam trots att det förekommer inom alla religioner.

Bakgrund: Den traditionella ekonomistyrningen kritiserades för att vara kortsiktig och tog inte hänsyn till långsiktiga investeringar. Informationen från ekonomistyrsystemen var för sen, för aggregerad och snedvriden för att vara relevant för ledningen när de skulle ta beslut gällande planering och styrning. Från denna bakgrund skapades Balanced Scorecard (BSc) som kompletterar de historiska finansiella styrtalen med styrtal på de faktorer som påverkar det framtida resultatet. Posten införde 1998 en variant av BSc som de kallar Kompassen i brevnätet där Alvesta brevterminal var ett pilotprojekt. Brevterminalen har nu haft Kompassen i snart tio år och hade olika målsättningar vid införandet av styrkortet vilka också låg till grund för utformningen. Verksamhetsstyrningen har sedan implementeringen förändrats och de arbetar inte längre med styrkortet på samma sätt och ledningen på brevterminalen i Alvesta är idag intresserade av en utvärdering av Kompassen.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att genomföra en utvärdering av Kompassen för brevterminalen i Alvesta genom att jämföra de målsättningar som fanns vid implementeringen med en kartläggning idag. Resultatet av utvärderingen är tänkt som ett beslutsunderlag för ledningsgruppen på brevterminalen i deras fortsatta arbete med Kompassen.

Metod: Vi har använt en utvärderingsmetod som har sin utgångspunkt i PDCA-cykeln. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och internt material från brevterminalen. Utvärderingen har genomförts genom att målsättningar, utfall och teori jämförts med varandra för att skapa ett beslutsunderlag för ledningsgruppen på brevterminalen.

Resultat, slutsatser: Vårt utvärderingsinstrument visar att stora delar av målsättningarna vid implementeringen infriats. Då brevterminalen inte längre arbetar med visionsnedbrytning anser vi att dagens Kompass används mer som ett mätsystem och är idag det huvudsakliga kommunikationsmedlet både till personal och överordnad nivå. Utifrån vår utvärdering har vi arbetat fram ett antal förslag på åtgärder som vi anser skulle kunna utveckla verksamhetsstyrningen på brevterminalen.

På uppdrag av Jönköpings kommun har studenterna vid Tekniska Högskolan i Jönköping utvärderat kommunens intranät, Kompassen, med fokus på användbarheten.

Jönköpings kommun har i dag ca 10 000 tillsvidareanställda och består av nio förvaltningar som har olika ansvarsområden. Målgruppen för intranätet är kommunens samtliga anställda.

Visionen med intranätet är att det ska fungera som ett verktyg i det dagliga arbetet och därför är Kompassen idag anpassat för de behov som de olika förvaltningarna har. Grundprincipen är att intranätet skall göra information och nyheter tillgängligt för de anställda samt vara en plattform för interna e-tjänster.

Syftet med arbetet är att ta reda på hur användarna uppfattar systemet idag och i vilken utsträckning Kompassen används i verksamheten.

Målet är att komma med relevanta förbättringsförslag som uppdragsgivaren kan ha användning för i framtida arbete med Kompassen. Frågeställningarna för arbetet är:

• Är Kompassen användarvänligt?
• Vilka eventuella förbättringar kan göras för att uppnå bättre användbarhet?

 

Teorier som har använts i arbetet bygger på Jakob Nielsens 10 heuristiska regler då han är en erkänd profil inom interaktionsdesign, samt professor Ben Schneidermans 8 gyllene regler. Arbetet innehåller även teori om hur en utvärdering går till samt tillvägagångssätt för datainsamlingar.

Utvärderingen inleddes med en enkät som skickades ut till ett urval bland de anställda inom kommunen. Baserat på de frågor som resulterade i skilda åsikter eller starka negativa åsikter, utformades ett användbarhetstest för att få förståelse för eventuella bakom­liggande faktorer. Resultaten från de båda undersökningarna har sammanställts i diagram samt tabeller.

På frågan om vad de anställda anser om användarvänligheten i dag, blev medelvärdet 2,87 på en 5-gradig skala. Enkätundersökningen visade att användarna hade mest åsikter om sökfunktionen samt svårigheter att hitta önskad information. Användbarhetstestet gav skilda resultat och det märktes en markant skillnad mellan anställda som använder Kompassen i sitt dagliga arbete, jämfört med de som inte använder systemet lika ofta.

Baserat på teorier, samt resultaten från enkätundersökningen och användbarhetstestet, presenteras förbättringsförslag. Dessa har anpassats till den varierande datorvanan som de anställda på kommunen har.

Arbetet har avslutats med en diskussion och slutsats. Slutsatsen blev att vissa avsnitt av systemet behöver en hel del justeringar för att öka användbarheten. Förhoppningsvis kan detta arbete vara till hjälp för kommunens framtida arbete med Kompassen.

Jönköping municipality has given students at the Jönköping School of Engineering a project to evaluate the municipality's intranet, Kompassen. The students have focused on its usability

The municipality of Jönköping has about 10 000 employees and is divided into 9 administrations with different spheres of responsibility. The target group of the system is all the employees within the municipality.

The vision is that the intranet should be used as a tool in their daily work and therefore Kompassen is adapted to the administrations' needs. The basic principle is that the intranet should make information and news available to the employees and be used as a platform for internal e-services.

The purpose of the project is to find out how the users perceive the system today and how well the intranet is used in their daily work.

The aim of the project is to give relevant suggestions for improvement, which the municipality can use in future work with the intranet. The issues that the report focuses on are:

• Is Kompassen user friendly?
• How can the system be improved to achieve a higher usability?

 

The theories used in the report are based on The 10 Heuristic Rules by Jakob Nielsen, a well known figure within interaction design, and The 8 Golden Rules by Professor Ben Schneiderman. This thesis also includes information about evaluations and methods of data gathering.

A questionnaire was designed and was sent to a cross section of employees from the different administrations within the municipality. Based on questions that the users had different opinions about or strongly negative opinions about, a usability test was designed to obtain an understanding of possible underlying factors. The results from the investigations are shown in diagrams and tables.

On the question about what grade the users would give the usability of the intranet, the mean grade was 2,87 using a 5-grade scale. The questionnaire revealed that the users had the most opinions about the search function and had difficulties in finding information.

The results in the usability test differed from each other. There was a noticeable difference between employees which use Kompassen in their daily work and the employees that use it more rarely.

Based on theories and the results from the questionnaire and usability test, suggestions for improvement are presented. These suggestions are adapted to the varying computer skills among the employees.

The conclusion is that some parts of the system need some adjustments to increase its usability. This report will be helpful in the municipality's future work with Kompassen.

Streaming on Twitch and creating content for YouTube is a relatively new platform for politically aimed content. This study aims to find out, through surveying the platform forums of Breadtube, if this content has changed the users political views over the course of two years. The survey shows that watching Breadtube clearly has changed the participants in their political affiliation, so the discussion part of the study goes over what effect this political shift might in turn affect and in different ways how this new life in media affects both consumer and creator.

Aim The purpose of this study isthat, from a student perspective, study how the implementation of the school's core values ​​based curriculum context is experienced in school activities and the context of physical education. How do the students perceive the basic moral values ​​in school activities and more specifically in physical education? Is there ethical aspects of physical education that can be linked to students' moral fostering and if so, how? Method The study's methodological approach is hermeneutic and data collection is therefor equalitative in nature. Through focus group interviews gathered material in which aimed to gain insight into students'subjectively experienced life-world in which their experiences, feelings and values ​​were at the center. The investigation resulted in the execution of three focus group interviews with four students in each group from three different classes. In other words, participated and contributed twelve individuals to the study's results. Respondents' statements were analyzed and interpreted accordingly by the hermeneutic spiralmulti-step process (Stensmo 2002, p. 111). Results The results show that students experiencing fundamental values ​​and values ​​in different ways in groups. Basic values ​​are difficult to put into words; students connect it mainly to rules, how to behave and common sense. The fundamental values such as solidarity, integrity and sanctity of human life as concepts are hard but also powerful. Furthermore, it appears that the situations the students in the focus groups described in relation to physical education as competitive element, cheating, teaching methods and activities may have an ethical dimension and impact on student moral reasoning. Conclusion The study shows that students perceive value in the everyday activities in general but it is described as something unconsciously or granted. Value system itself is somewhat paradoxical. Based on the discussions in the focus groups, it can be concluded that based on the events and situations that students describe in relation to physical education, there is scope to implement and develop moral values ​​by making didactic choices grounded in an ethical approach. Previous research also confirms this.
Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att, ur ett elevperspektiv, studera hur implementeringen av skolans grundläggande värden utifrån läroplanens kontext upplevs inom skolans verksamhet och ramen för ämnet idrott och hälsa. Hur upplever eleverna närvaron av skolans värdegrund och grundläggande moraliska värden i skolans verksamhet och mer specifikt ämnet idrott och hälsa? Finns de etiska aspekter i ämnet idrott och hälsa som kan kopplas till elevernas moraliska fostran och i sådana fall, hur? Metod Studiens metodologiska ansats är hermeneutisk och datainsamlingen är därmed av kvalitativ karaktär. Genom fokusgruppintervjuer samlades material in som syftade till att få insyn i elevernas subjektivt upplevda livsvärld där deras upplevelser, känslor och värderingar stod i centrum. Undersökningen resulterade i genomförandet av tre fokusgruppintervjuer med fyra elever i varje grupp ur tre olika klasser. Med andra ord deltog och bidrog tolv individer till studiens resultat. Respondenternas utsagor analyserades och tolkades därefter utifrån den hermeneutiska spiralens flerstegsprocess (Stensmo 2002, s. 111). Resultat Resultatet visar att eleverna upplever grundläggande värden och värdegrunden på olika sätt i grupperna. Värdegrunden är svår att sätta ord på, eleverna kopplar det främst till regler, hur man beter sig och sunt förnuft. De grundläggande värdena som begrepp, exempelvis solidaritet, integritet och människolivets okränkbarhet, upplevs svåra men också kraftfulla. Vidare framkommer att de situationer som eleverna i fokusgrupperna beskriver i relation till idrottsundervisningen såsom tävlingsmoment, fusk, undervisningsformer och aktiviteter kan ha en etisk dimension och inverka på elevens moraliska sätt att resonera. Slutsats Studien visar att eleverna upplever värden i den vardagliga verkssamheten överlag men det beskrivs som något omedvetet eller givet. Värdegrunden i sig blir något paradoxal. Utifrån samtalen i fokusgrupperna kan slutsatsen dras att utifrån de händelser och situationer som eleverna beskriver i relation till idrottsämnet finns det utrymme för att implementera och utveckla moraliska värden genom att göra didaktiska val grundade i ett etiskt förhållningssätt. Detta styrker också tidigare forskning.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur rektorer kan uppfatta sitt uppdrag med tillhörande ansvar i utförandet samt i planerandet av det systematiska kvalitetsarbetet. För att få svar på vårt syfte och tillhörande frågeställning har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. I studien deltog fem rektorer som var aktiva i tre olika kommuner belägna i Mellansverige. Det insamlade materialet analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att samtliga rektorer är överens om att deras ansvar gentemot det systematiska kvalitetsarbetet är övergripande och kan ses som en av de viktigaste och största bitarna inom deras professionsuppdrag. Det framkommer att det är förskollärare i respektive arbetslag som tilldelas ansvaret för att kvalitetsarbetet sker ute på avdelningarna, och att rektorerna sällan är delaktiga. I stället arbetar rektorerna med att fastställa vad kvalitetsarbetet ska innehålla. Samtliga rektorer är överens om att hög kvalitet till stor del innebär att nå de framskrivna målen i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018). Flera rektorer vill även poängtera att kvalitet för dem också handlar om gemenskap och samsyn. Ett tydligt ledarskap med tydligt satta mål som håller över en längre tid, med utrymme för diskussion och meningsskapande längs vägen är vad som anses viktigt för att bedriva ett framgångsrikt systematiskt kvalitetsarbete enligt rektorerna som deltagit i studien.
The purpose of this study is to contribute knowledge about how principals may perceive and interpret their commission and associated responsibility in the execution and planning of the systematic quality work. To get answers to our research questions, we have used semi-structured interviews as a data collection method. Five principals who were active in three different municipalities located in Central Sweden participated in the study. The collected material was then analyzed using a thematic analysis. The results show that all principals agree that their responsibility towards the systematic quality work is overall and can be seen as one of the most important and largest pieces in their professional assignments. It appears that it is the preschoolteacher in each team who are assigned the responsibility for the quality work taking place in the departments and that the principals are seldom involved there but instead determine what the quality work should contain. All principals also agree that high quality largely means achieving the goals in the curriculum for preschool (Skolverket, 2018), but several of them also want to point out that quality for them is about a community and a consensus. A clear leadership with clearly set goals that last for a long time, but with room for discussion and meaningmaking along the way is what is considered important for conducting a successful systematic quality work according to the principals who participated in the study.

Die noch nicht ausgestandene Staatsschuldenkrise seit Ende 2009 hat Europa stärker verändert, als viele wahrhaben wollen. Es stellt sich die grundsätzliche Frage des Sinns der europäischen Integration. Vor allem die Glaubwürdigkeit des europäischen politischen Führungspersonals hat gelitten. Ohne Kompass wurstelt man sich seit mehr als zwei Jahren durch. Keine "rote Linie", die nicht nach wenigen Wochen überschritten wurde, kein Masterplan, der nicht bald Makulatur geworden ist.