Relevant bibliographies by topics / Komparativt

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Conference papers
  6. Reports

Academic literature on the topic 'Komparativt'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Komparativt.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Komparativt"

1

Lehpamer, Ivan. "Komparativna istraživanja javne uprave u hrvatskim znanstvenim časopisima od 2009. do 2015." Hrvatska i komparativna javna uprava 17, no. 2 (June 27, 2017): 238–61. http://dx.doi.org/10.31297/hkju.17.2.3.

Full text
Abstract:
Difuzija modela upravnih reformi u globaliziranom okolišu 21. stoljeća sve je manje ovisna o geografskim i kulturološkim barijerama. Stoga komparacija i kontekstualizacija upravnih fenomena treba postati esencijalni dio upravne znanosti. Komparativna istraživanja ogledalo su prilika u raznim upravnim sustavima i mogući su orijentir za primjenu upravnih modela u budućnosti. Značenje komparativne javne uprave i doseg primjene komparativne metode istraživanja u Hrvatskoj autor istražuje metodom analize sadržaja znanstvenih članaka, a naglasak je na komparativnim člancima koji javnu upravu tematiziraju u najmanje dvije države, osim Republike Hrvatske. Pregledom 151 časopisa iz područja društvenih znanosti locirano je 13 komparativnih članaka i 40 studija slučaja, objavljenih od 2009. do 2015. Istraživanje je počelo hipotezom da hrvatski znanstveni časopisi imaju važan komparativni segment koji pridonosi razvoju discipline komparativne javne uprave. Autor djelomično odbacuje početnu hipotezu i utvrđuje da je postojeći komparativni segment hrvatskih znanstvenih časopisa nedostatan, međutim, iznimno komparativno vrijedan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Jensen, Bente Lihn, Iørn Korzen, and Gunver Skytte. "Spørgsmål og svar - komparativt dansk-italiensk." HERMES - Journal of Language and Communication in Business 10, no. 19 (February 10, 2017): 29. http://dx.doi.org/10.7146/hjlcb.v10i19.25422.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Bragdø, Sunniva Cristina. "Domstolsprøving av forvaltningsvedtak: et komparativt perspektiv." Lov og Rett 44, no. 01-02 (April 18, 2005): 68–89. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3061-2005-01-02-04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Durst-Andersen, Per. "Leksikaliseringsmønstre ved verber. Et komparativt-typologisk studie." HERMES - Journal of Language and Communication in Business 18, no. 35 (March 8, 2017): 211. http://dx.doi.org/10.7146/hjlcb.v18i35.25824.

Full text
Abstract:
This paper combines two thematic areas which have been in the focus of linguists’ interest for some years, viz. studies in lexicalization patterns of verbs and grammaticalization studies. Instead of comparing lexicalization patterns of different lan guages I have chosen to compare various stages of the same language, namely Old Russian and Modern Russian. This enables me to analyze the interrelationship between lexicalization patterns and grammatical categories. The paper argues that it is important to distinguish between naming principle and lexicalization pattern. A language may describe an image or an idea and therefore has to make a semiotic choice between these two different naming principles. Having chosen a specific naming principle a language has to determine which parts of the image or which parts of the idea it wants to focus on or specify. My analysis shows that the Old Russian verb describes the idea, i.e. the ground-propositional structure, whereas the Modern Russian verb describes the image, i.e. the ground-situational structure. Moreover, it appears that Old Russian focuses on the state description without paying attention to the activity description, while Modern Russian takes into account both the state situation and the activity situation, but with the main focus on the former – the latter is only treated in prototypical terms. The shift in naming strategy and lexicalization pattern from Old Russian to Modern Russian can only be explained by the introduction of the new category of aspect, a determinant category in Modern Russian.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Wærness, Kari, and Knud Knudsen. "Likestilling og husarbeid: Norden i komparativt perspektiv." Tidsskrift for samfunnsforskning 47, no. 02 (August 31, 2006): 163–90. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-291x-2006-02-01.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Roness, Paul G., and Kristin Rubecksen. "STATLEGE ORGANISASJONARS AUTONOMI: NORGE I KOMPARATIVT PERSPEKTIV." Stat & Styring 18, no. 01 (April 30, 2008): 31–34. http://dx.doi.org/10.18261/issn0809-750x-2008-01-12.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Mouritzen, Hans. "Altid beredt! Den danske ekspeditionsparathed i komparativt lys." Internasjonal Politikk 78, no. 3 (2020): 421. http://dx.doi.org/10.23865/intpol.v78.2497.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Nesby, Eunike. "Ødemarken – Det herreløse land." Nordlit, no. 47 (December 10, 2020): 225–36. http://dx.doi.org/10.7557/13.5639.

Full text
Abstract:
Artikkelen undersøker relasjonen mellom menneske og natur i Knut Hamsuns Markens grøde (1917) og Stina Aronsons Hitom himlen (1946). Et komparativt perspektiv inspirert av postkolonial økokritikk viser at begge tekstene forholder seg aktivt til et sett av ideologisk ladede forestillinger knyttet til den nordlige ødemarken som motivfelt. Ved å sammenligne fremstillinger av bønder, landskap, dyr, samer og overnaturlige krefter, blir det tydelig at forfatternes måte å forholde seg til dette motivfeltet på, er preget av ganske ulike syn på menneske og natur. Artikkelen tar for seg noen pregnante tekststeder der slike ideologiske posisjoner blir særlig tydelige. Dermed kan artikkelen også leses inn i en pågående diskusjon av Hamsuns omstridte nobelprisroman som en økologisk tekst. Det komparative, situerende og ideologikritiske perspektivet bidrar til å nyansere tidligere økokritiske lesninger, særlig knyttet til samenes status i teksten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Boje, Thomas P. "Velfærdsstat og civilsamfund: De nordiske lande i komparativt perspektiv." Tidsskrift for samfunnsforskning 49, no. 04 (December 19, 2008): 595–609. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-291x-2008-04-06.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Audunsson, Ragnar. "Forandringsprocesser i folkebibliotek - et komparativt prosjekt i et institusjonelt perspektiv." Biblioteksarbejde, no. 39 (March 13, 2018): 21–35. http://dx.doi.org/10.7146/bibarb.v0i39.104774.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Komparativt"

1

Kanehorn, Olivia. "Internationell arvsrätt : arvsförordningen och hemvistprincipen ur ett komparativt perspektiv." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-133559.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Kalle, Filippa. "Urbana utmaningar : Svensk urban marginalisering i ett komparativt perspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-323008.

Full text
Abstract:
Events of social unrest and violent crime increasingly draws attention to the urban periphery of Swedish cities. Media and politicians depict a homogenized image of the suburbs as problem estates and ‘no-go zones’. This aggravates the urban integration process as well as creates a stigma for the individual resident. This could lead to misconceptions among the decision makers and policies based on skew presumptions. Urban marginalization is part of the consequences of political priorities. Despite this fact, there is a lack of research on urban marginalization in Sweden. Studying also the negative consequences of policies is one of the most important missions of political science. Accepting this challenge, this study uses Loïc Wacquant’s analytical concepts ghetto and anti-ghetto, to chart the structure and function of marginalized suburbs in Sweden. This analysis, which is more systematic than Wacquant’s original study, shows that Swedish suburbs can be classified as anti-ghetto, which gives reason to question the homogenized media image and gives important insights for future urban policy. Applying Wacquants theory on the Swedish case also means testing his claim that all Western European cities can be classified as anti-ghetto. The study finds that anti-ghetto is a fruitful concept for the understanding of Swedish marginalization. Consequently Wacquants assertion is strengthened, thus this study constitutes another proof European cities are not converging the American ghetto. Thereby this study makes a substantial contribution to Wacquant’s project of creating a comparative sociology of urban marginality.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Westerman, Johan. "Krav och möjligheter : Arbetsmarknadspolitik och arbetsvilja i ett komparativt perspektiv." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-93349.

Full text
Abstract:
I denna uppsats undersöks samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik och hur detta är kopplat till arbetsvilja i ett urval om 21 länder. Metoden som används är en beskrivning av arbetsmarknadspolitik i olika länder samt analys baserad på flernivåregression. Data är hämtad från ISSP och OECD. Uppsatsens slutsats är att en hög arbetsvilja har en tydlig koppling till ett lands kombination av arbetsmarknadspolitik och att denna koppling antar olika former med samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och ett lands investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta är relevant för diskussionen om hur välfärdsstaten kan överleva på längre sikt genom motverkande av de negativa incitament som skapas av vissa av dess beståndsdelar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Andersson, Hans. ""Androm till varnagel-" : det tidigmoderna Stockholms folkliga rättskultur i ett komparativt perspektiv." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Ekonomisk-historiska institutionen, 1998. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-45920.

Full text
Abstract:
The basic concept for my research is legal culture. Thus I do not confine my study to what has been labelled "historical criminology", but also include litigation in civil cases concerning economic conflicts. Though quantitative analysis is a necessary preliminary step, the focus of my interest lies in attitudes and values, mainly of the lower classes. The study of popular legal culture in Stockholm 1620-1720 is viewed in a comparative perspective with Chester and Bremen, two cities with legal systems belonging to the two main judicial traditions of Europe. At the basis of any theory of culture and cultural change should be the assumption that there is a relation between culture and the power structure in the society where that culture is situated. But power is not only the determinant of culture, legal culture also includes the way that power is structured, and the ways it is exercised. In the field of legal culture the main change with respect to power in the period I have examined is what has been labelled the judicial revolution. This concept is related to the process of the state taking control over legal system and establishing a monopoly of violence in society. Two main features may be discerned in the change of criminal pattern of Stockholm during the period 1620-1720. There is a distinct fall of the frequency of lethal violence and a rise of female criminality. In fact the early eighteenth century Stockholm is the only case known where more women than men are indicted and sentenced. The comparative study focuses on how the legal tradition coexists with different political and economic systems and with differences in the legal culture: values and attitudes concerning the law, especially the code of honour, which from a Swedish point of view seems to be a crucial element in the popular legal culture, the education and backgrund of the judges and lawyers as well as the participation of laymen in the legal system, the equality before law; the role of different kinds of argumentation in the legal discourse and finally the existence of popular sanctions outside the official system. The anglo-saxon system has maintained many arcaic and irrational elements, but on the other hand it has fostered a strong tradition of commersialization, pluralism and freedom to choose between different kind of courts, which may have aided the developement of a capitalistic economy. In Bremen the bürger-elite stayed in control of the political power, working for the autonomy of the city. But at the same time the city council gave place to a large number of judicially trained members and ranged itsef within the legal system of the empire.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Karlsson, Markus, and Rickard Lindstedt. "Att öppet kritisera sin arbetsgivare - Saklig grund för uppsägning? : Ur ett internt komparativt perspektiv." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7119.

Full text
Abstract:
Att säga upp en arbetstagare på grund av personliga skäl betraktas av många vara ett känsligt ämne. Denna uppsats behandlar detta och tar därför sin utgångspunkt i 7 § lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Då denna paragraf sträcker sig över ett brett område, har vi valt att inrikta oss på arbetstagare som kritiserar sin arbetsgivare, vilket kan inordnas under saklig grundbegreppets rekvisit misskötsel. Arbetstagare som kritiserar sin arbetsgivare är vanligt förekommande. Fenomenet sociala medier har öppnat en ny dimension av detta problem, eftersom det som skrivs i dessa är mer lättillgängligt än om kritiken går via många munnar, så kallad ryktesspridning. Då fenomenet är relativt nytt innebär det att det finns knapphändigt med juridiskt material kring ämnet. Trots detta har ett av arbetets syften varit att försöka anamma det anförda materialet på sociala medier. Uppsatsens övriga två syften har varit att utreda hur långt en arbetstagare kan gå i sin kritik av arbetsgivaren innan det föreligger saklig grund för uppsägning, samt att undersöka om det föreligger några skillnader mellan privat och offentlig sektor. Vi valde utifrån detta att använda oss av de tre metoderna rättsdogmatisk, komparativ och rättspolitisk. Anställningsavtalet medför olika skyldig- respektive rättigheter för de tecknade parterna. En av dessa är en dualistisk lojalitetsplikt som av det anförda visar sig vara stark inom den privata sektorn. Detta lojalitetsåtagande innebär bland annat att arbetstagaren ska undvika att sätta sina personliga intressen framför arbetsgivarens, för att på så sätt undvika eventuella intressekonflikter som kan leda till skada för arbetsgivaren, och därmed sluta med uppsägning av arbetstagaren. En arbetstagare som riktar kritik mot arbetsgivaren kan därför anses agera illojalt mot den senare, vilket kan utgöra saklig grund för uppsägning enligt 7 § LAS.   Det finns ingen uttryckt lagregel som ger arbetstagare rätt att kritisera sin arbetsgivare och dennes verksamhet. Begreppet kritikrätt har vuxit fram ur Arbetsdomstolens (AD) praxis och är genom olika författningar förankrad i rättsordningen. Delar av dessa rättigheter återfinns i grundlagen genom tryckfrihetsförordningen (1949:105) (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469) (YGL). Arbetstagarna inom de undersökta sektorerna åtnjuter dock inte samma skydd och har inte samma förpliktelser gentemot sin arbetsgivare. Yttrandefriheten skyddar enbart yttranden som är riktade från det enskilda mot det allmänna. Detta legitimerar offentliganställdas yttranden då de är att anse som enskilda samtidigt som dess arbetsgivare utgör det allmänna. Det grundlagsstadgade skyddet är kanske för starkt, då det innebär en orimlig inskränkning av lojalitetsplikten. Läget inom den privata sektorn framstår vara mer balanserat då det rör sig om förhållandet mellan enskilda. Yttrandefriheten kan därför inte åberopas av en arbetstagare som kritiserar sin arbetsgivare. Lojalitetsplikten ges där en starkare ställning samtidigt som kritikrätten fungerar som ett stöd till arbetstagarens behov av att påkalla missförhållanden som denne anser råder i verksamheten. Att säga upp en arbetstagare på grund av personliga skäl kan te sig problematiskt, då arbetsgivaren måste uppfylla olika rekvisit och kriterier för att uppsägningen ska anses vara sakligt grundad. För att en uppsägning ska vara sakligt grundad krävs det bland annat att rekvisiten för saklig grund är uppfyllda: att arbetstagaren misskött sig upprepade gånger, att arbetsgivaren medvetandegjort den förre om att agerandet inte är accepterat, och om handlingen medfört skada för arbetsgivaren. Men detta är ofta inte tillräckligt för en uppsägning. Arbetsgivaren har även en skyldighet att utreda om det, istället för uppsägning, går att omplacera arbetstagaren. Slutligen har arbetsgivaren att ta hänsyn till tvåmånadersregeln som innebär att händelsen som ligger till grund för uppsägningen skett inom två månader. Denna uppsats visar att den rättspraxis som har vuxit fram inom området bygger på rationella idéer som avser att skapa en balans mellan arbetsmarknadens parter. Av denna praxis uppenbaras dock en problematik med det grundlagsskydd som offentliganställda åtnjuter. Vid en rättstvist kolliderar arbetsrätten med grundlagen, och anställningsavtalets praxisskapade lojalitetsplikt måste ge vika. Därför har vi bland annat kommit fram till att lojalitetspliktens ställning inom den offentliga sektorn behöver förstärkas genom inskränkningar i de offentligt anställdas kritikrätt. Men även att lojalitetsplikten borde formaliseras i anställningsavtalet för att på så sätt minska eventuella oklarheter och konflikter. Detta torde klargöra vilka skyldig- och rättigheter den anställde har gentemot sin arbetsgivare.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Petersen, Johanne. "Repræsentation af Maskulinitet i Vogue : Et semiotisk og komparativt studie af Vogues repræsentation af maskulinitet." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43355.

Full text
Abstract:
The purpose of this research is to examine how masculinity is represented on Vogue’s front covers in 2020 and to what extent it differentiates from the cover in 1992. To do so, a visual analysis with a semiotic approach has been made where applied theory about queer and representation is used to analyze and discuss the development of masculinity over time. Furthermore, a comparative analysis has been made to point out how masculinity is represented differently from the cover in 1992 to the cover in 2020. The main findings were that Vogue’s representation of masculinity has gone through a vast development. In 1992, masculinity was represented in a stereotypical and gender normative way where the man dominates and acts protective towards the woman. This cover does not have an inclusive representation of masculinity. In comparison, the cover in 2020 represents a social constructivist approach and gender norms are more fluid. Thus, the cover challenges the hetero normative view on gender, which makes it appear more including.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Levy, Ruby, and Sofia Wickström. ""Genus är inskränkt!" : En komparativt inriktad studie av genuspedagogik på förskolor i New York och Stockholm." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-25664.

Full text
Abstract:
The purpose of this thesis is to examine how teachers work and reflects on gender education in preschools. We also want to take part of how teacher’s thoughts are reflected in the physical indoor environment and how the environment is designed by reviewing the rooms furnishing and the selected materials. We will do this by visiting a number of preschools located in Stockholm and New York. We have chosen three questions to get the answers on our purpose. How teachers reflect around gender pedagogy are, and how the thoughts are expressed in the practical work. How the teachers communicate with their co-workers about gender pedagogy. How the teachers own thoughts and reflections on gender pedagogy have been expressed in the physical indoor environment where the children stay during the day.  We have used interviews and observations as a method to gather the information that we needed to answer our questions of the thesis. We have used the sociocultural perspective, variation theory and queer theory as a ground to analyze our gathered information. As a conclusion we have found that the teachers have different ways of reflecting about gender pedagogy but they still don´t want to focus their work on it. They would rather focus their pedagogy on working with equality, which for them means more than just gender. We have reached that to find a way you work sustainable with gender pedagogy you have to have an open minded attitude towards the children, have critical standards, and an environment where children can grow and learn without focusing on gender.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Vanhatalo, Toni, and Greger Andersson. "Missionärerna och Afrikas svarta barn : ett komparativt arbete om missionärers syn på afrikaner under tidigt 1900-tal." Thesis, University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-553.

Full text
Abstract:

I detta arbete syftar vi till att beskriva hur svenska missionärer bemötte afrikanerna och deras kultur i början på 1900-talet. Vår övergripande ambition är att identifiera vilka etiska och ideologiska strukturer som låg till grund för missionärernas bedömning av afrikanerna och deras samhällen. Studien är komparativ på så sätt att vi syftar till att jämföra missionärer från två olika missionsfält och missionsorganisationers syn på dessa frågor. Denna uppläggning möjliggör sedan en jämförelse mellan organisationerna, där vi kan identifiera både likheter och skillnader vad gäller dessa frågor.

Slutligen kommer vi även att ta oss friheten att ge några mer personliga och hypotetiska förklaringar till missionärernas enhetliga alternativt disparata åsikter kring dessa aspekter. Vår huvudfrågeställningen är om man kan se likheter och skillnader mellan tidiga 1900-tals missionärer i deras inställning till afrikaner från olika kulturella och religiösa traditioner? Centralt är om vi kan spåra om och i så fall hur samtidens ideologiska idéer användes av missionärerna i deras försök att begripliggöra kulturmötet mellan afrikaner och européer. För att angripa följande problemområde har vi valt att använda en hermaneuetisk metod med inslag av fenomenografi. Konkret innebär det att vi har gått igenom missionärsbrev som presenteras i 1911 års upplaga av tidningen ”Missionsförbundet” och 1904-1906 års upplagor av EFS tidningsorgan ”Missionstidningen”. Vår studie visar att missionärerna från de skilda missionsorganisationerna i stort sett hade samstämmiga värderingar av afrikanerna.

I huvudsak kan vi se att missionärerna använde fyra olika typer av ideologier för att, dels förklara behovet av mission bland afrikanerna, dels förklara afrikanernas mentalitet och samhällssystem. Missionärernas värderingssystem bestod av en sammanblandning av patrialkala, liberala (idealistiska), socialdarwinistiska, kulturimperialistiska, samt i EFS fall imperialistiska idéströmningar. Studien har emellertid inte påvisat att missionärerna skulle inta en tydligt rasistisk hållning gentemot afrikanerna, dock tycks missionärerna ha ett behov av att distansera sig från afrikanerna och på så sätt bygga upp vissa rasbarriärer mellan folkgrupperna. Dock menade man inte att afrikanerna var mindre värda för att de skulle representera en lägre ras, utan de nedvärderande kommentarerna till afrikanerna och deras samhällen hänvisas istället till deras religion. Det var nämligen den som var upphovet till afrikanernas låga utvecklingsnivå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Jesper, Malmqvist, and Anton Ring. "Säkerhetskultur med olika förutsättningar : En komparativ studie om säkerhetskultur i handelsflottan, Kustbevakningen och Marinen." Thesis, Linnéuniversitetet, Sjöfartshögskolan (SJÖ), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69137.

Full text
Abstract:
Ombord på fartyg är övningar en del av vardagen för alla som jobbar ombord. I likhet med landorganisationer, så som brandkår och ambulans, måste organisationen ombord vara pålitlig vid alla situationer. Syftet med studien är att jämföra säkerhetskulturen i tre olika organisationer inom sjöfarten. De berörda segmenten är Handelsflottan, Kustbevakningen och Marinen. Arbetet kommer med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning komparativt undersöka hur säkerhetskulturen skiljer sig mellan de tre organisationerna samt jämföra hur befäl och manskap uppfattar säkerhetskultur. Detta är intressant då dessa organisationer står inför samma utmaningar med tanke på säkerhet men de har olika förutsättningar.  Sammanfattningsvis är tendenserna likartade mellan de tre organisationerna, med ett högt säkerhetstänk och god säkerhetskultur. Befälen utmärker sig med att de i högre grad svarar positivt på de flesta påståenden. Marinen utmärker sig genom att vara den mest enhetliga organisationen, där befäl och sjömän svara likartat på de flesta frågor. Handelsflottan är den organisation som är ojämnast i sina svar.
At sea safety drills are part of everyday life for all who work on board. Similar to shore organizations, such as the fire brigade and ambulance services, the organization on board must be reliable in all situations. The aim of the study is to compare the safety culture in three different organizations within the maritime sector. The concerned segments are the Merchant Navy, the Swedish Coast Guard and the Swedish Navy. The work will, by means of a quantitative survey, investigate how safety cultures differ between the three organizations. As well as compare how officers and crew perceive safety culture. This is interesting as these organizations face the same challenges in terms of safety, but they face different terms. In summary, the trends are similar between the three organizations, with a high level of safety and good safety culture. The officers stand out as more positive towards most questions. The Navy is characterized by being the most unified organization, where officers and crew respond equally on most questions. The Merchant Navy is the organization that is most uneven in its answers.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Mossberg, Emma. "Sverige och Finland ur ett komparativt perspektiv : En kvantitativ studie om vilka elevfaktorer som påverkar Sverige och Finlands PISA-resultat i naturkunskap." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40360.

Full text
Abstract:
Sweden has been through an educational crisis lately. The declining performance in the TheProgramme for International Student Assessment (PISA), has been the subject of mediaheadlines for several years. Sweden ranks among the wealthiest countries in the world with agenerously welfare model that provide its citizens with free, quality education. Sweden scoressignificantly lower in contrast to Finland a comparable, nearby country in Scandinavia.Sweden has a top educational system but despite this, 15-year-old students barely score on theOECD-average while Finland with its similar school system is a top performer in PISA. Whatare the factors behind Finland’s success and Sweden’s failure? The aim of this study is to seeka deeper understanding of student factors that influence the PISA-results in both countries.This study is based on large-scale assessment data from PISA 2015. The R software and the‘intsvy’ package are used for creating multiple regression analysis with the intention toexplore how various student related variables are linked to the PISA score in science for bothcountries. Furthermore, this study is constructed with a complex sample design, based on thesample used by PISA. This paper concludes several student factors that affect Sweden andFinland’s performances in PISA, for instance socioeconomic background, immigration status,motivational factors and student attendance have an impact on student’s rate in PISA. Acomparison between Finland and Sweden regarding those factors were conducted and thereview showed a difference in the student’s motivation and attendance between Swedish andFinnish students affecting the PISA-result of the two countries.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Komparativt"

1

Ministers, Nordic Council of. Komparativt studie af de nordiske læreruddannelser. København: Nordisk Ministerråd, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Skytte, Gunver. Italiensk-dansk sprogbrug i komparativt perspektiv: Reference, konnexion og diskursmarkering. Frederiksberg: Samfundslitteratur, 2000.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Eftestøl-Wilhelmsson, Ellen. Fra etterprovisjon til avgangsvederlag: Handelsagentens sluttopgjør i et historisk og komparativt perspektiv. Oslo: Gyldendal akademisk, 2005.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hans, Andersson. Androm till varnagel--: Det tidigmoderna Stockholms folkliga rättskultur i ett komparativt perspektiv. Stockholm: Almqvist & Wiksell International, 1998.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Aamodt, Per O. Dimensjonering av høyere utdanning: Et komparativt perspektiv med særlig vekt på Storbritannia, Sverige og USA. Oslo: Norsk institutt for studier av forskning og utdanning, 1999.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Bogdan, Michael. Komparativ rättskunskap. Stockholm: Norstedts juridik, 1993.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Komparativ rättskunskap. 2nd ed. Stockholm: Norstedts juridik, 2003.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Nergelius, Joakim. Komparativ statsrätt. [Lund]: Juristförlaget i Lund, 1993.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Heiner, Meulemann, ed. Komparative empirische Sozialforschung. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Beckers, Tilo, Klaus Birkelbach, Jörg Hagenah, and Ulrich Rosar, eds. Komparative empirische Sozialforschung. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2010. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-92472-4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Komparativt"

1

Wiese, Harald. "Komparative Statik." In Mikroökonomik, 91–124. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2002. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-08750-3_5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Wiese, Harald. "Komparative Statik." In Mikroökonomik, 87–118. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1999. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-08752-7_5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Metz, Marina. "Komparative Analyse." In Migration – Ressourcen – Biographie, 139–61. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-13664-2_5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Müller-Merbach, Jens. "Komparative Statik." In Bewertung von Termingeschäften auf Elektrizität, 103–22. Wiesbaden: Gabler, 2009. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8349-8355-8_7.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Foltys, Julia. "Komparative Analyse." In Geburt und Familie, 185–218. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2014. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-01994-5_7.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Haldemann, Alexander. "Komparative Analyse." In Electronic Publishing, 175–92. Wiesbaden: Deutscher Universitätsverlag, 2000. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-663-05993-6_9.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Nohl, Arnd-Michael. "Komparative Analyse." In Hauptbegriffe Qualitative Sozialforschung, 100–102. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2003. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-99183-6_35.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Nohl, Arnd-Michael. "Komparative Analyse." In Die dokumentarische Methode und ihre Forschungspraxis, 271–93. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-19895-8_12.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Wiese, Harald. "Komparative Statik." In Mikroökonomik, 91–127. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2010. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-11600-1_5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Conway, Edmund. "Komparative Vorteile." In 50 Schlüsselideen Wirtschaftswissenschaft, 30–33. Heidelberg: Spektrum Akademischer Verlag, 2011. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8274-2635-2_8.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Komparativt"

1

Tomić, Nenad. "Komparativna analiza privatnog i državnog elektronskog novca." In Synthesis 2015. Belgrade, Serbia: Singidunum University, 2015. http://dx.doi.org/10.15308/synthesis-2015-56-61.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

"Komparative Zeitreihenanalyse der lexikalischen Stabilität und Emotion in österreichischen Korpusdaten." In Austrian Linguistics Conference. Vienna: Austrian Academy of Sciences Press, 2021. http://dx.doi.org/10.1553/austrian_corpora.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Bracanović, Slobodan N. "ELEMENTI KONTROLNE FUNKCIJE UPRAVLJANJA." In 4th International Scientific Conference – EMAN 2020 – Economics and Management: How to Cope With Disrupted Times. Association of Economists and Managers of the Balkans, Belgrade, Serbia, 2020. http://dx.doi.org/10.31410/eman.2020.403.

Full text
Abstract:
Trajne, vječite, komparativne i konkuretske prednosti, ne postoje. Kontrola je regulatorni proces. Povezana je sa planiranjem. Mehanizmima i instrumentima kontrole upravljači: prate poslovne tokove i devijacije i utvrđuju uzroke koji umanjuju efikasnost i efektivnost organizacije. Kontrolisanje je proces koji se kontinuelno dalje usavršava.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Panic, Dusan, and Mladen Veinovic. "Funkcionisanje web spider-a i komparativna analiza brzine rada." In 2012 20th Telecommunications Forum Telfor (TELFOR). IEEE, 2012. http://dx.doi.org/10.1109/telfor.2012.6419573.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Galić, Marijana, Jasmina Osmanković, and Ensar Šehić. "DAVANJE PREDNOSTI PRVOM GRADU: KOMPARATIVNA ANALIZA ODABRANIH ZEMALJA SEE REGIONA." In MJESTO I ULOGA GLAVNIH GRADOVA SEE (JUGOISTOČNE EVROPE) U RAZVOJU MEĐUREGIONALNE I MEĐUDRŽAVNE SURADNJE U OKVIRU DUNAVSKE I JADRANSKO-JONSKE EVROPSKE MAKROREGIJE. Akademija nauka i umjetnosti Bosne i Hercegovine, 2016. http://dx.doi.org/10.5644/pi2016-164-16.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Diehl, K., T. Görig, L. Schilling, R. Greinert, and S. Schneider. "Komparativer Optimismus: Wahrnehmung des individuellen Hautkrebsrisikos in der deutschen Bevölkerung." In „Neue Ideen für mehr Gesundheit“. Georg Thieme Verlag KG, 2019. http://dx.doi.org/10.1055/s-0039-1694333.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Blažić, Helena, and Saša Drezgić. "Komparativna analiza nestandardnih olakšica poreza na dohodak u Europskoj uniji i regiji." In Skrivena javna potrošnja: budućnost poreznih izdataka. Institut za javne financije, 2012. http://dx.doi.org/10.3326/bpi/2012.6.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Neumannová, Michaela. "Měření chytrosti měst dle indexů smart city: komparativní regionální analýza Visegrádské skupiny." In XXIII. mezinárodní kolokvium o regionálních vědách / 23rd International Colloquium on Regional Sciences. Brno: Masaryk University Press, 2020. http://dx.doi.org/10.5817/cz.muni.p210-9610-2020-29.

Full text
Abstract:
The aim of this contribution is to analyze and evaluate the success and position of cities of Visegrad Group in the Smart City indices. The concept of Smart Cities has been anchored in regional sciences in order to improve the management of cities. The so-called Smart City rankings determine the degree of smartness or the degree of fulfilment of individual attributes of the Smart City concept. These Smart City attributes are presented and correlated with Smart City concept definitions. In order to be able to interpret the Smart City indices, it is necessary to pay attention in this paper to the criteria that make up the indices. A partial goal of this contribution is to analyze the development of Czech cities within the relevant indices. To achieve the presented objectives of this paper, a literature review on Smart Cities and Smart City index is used. Furthermore, a comparative regional analysis of the Smart City concept of Visegrad Group was carried out. The data about the position of the cities of the Visegrad Group are obtained from five international rankings of city’s smartness. The findings of this paper indicate that the most successful city within the Visegrad Group in the Smart City rankings is the capital of the Czech Republic Prague.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Buntak, Kešimir, Matija Kovačić, and Ernest Forjan. "Komparativna analiza norme ISO 45001:2018 i Zakona o zaštiti na radu." In Kvaliteta-jučer, danas, sutra (Quality-yesterday, today, tomorrow), edited by Miroslav Drljača. Croatian Quality Managers Society, 2021. http://dx.doi.org/10.52730/drko8789.

Full text
Abstract:
Sažetak: Sigurnost i zaštita zaposlenika područje je koje je normirano normom ISO 45001:2018, odnosno na razini Republike Hrvatske Zakonom o zaštiti na radu. Stvaranje sigurne radne okoline za zaposlenike u organizaciji od posebne je važnosti s obzirom na moguću ugrozu kvalitete života, odnosno života u cjelini zaposlenika koji obavljaju aktivnosti u organizaciji bez da im se osigura adekvatna zaštitna oprema. Sigurna radna okolina može determinirati i troškove zbog ne kvalitete, odnosno može rezultirati troškovima vezanim uz bolovanja, ozljede na radu, padom učinkovitosti organizacijskih zaposlenika, itd. S obzirom na to i s obzirom na zahtjeve zaposlenika ali i ostalih zainteresiranih strana, područje sigurnosti i zaštite jedno je od područja koje Zakonodavac regulira i na organizacije postavlja minimalne zahtjeve koje moraju ispuniti, a kako bi mogle poslovati u Republici Hrvatskoj. S druge strane, norma sustava upravljanja zdravljem i sigurnosti zaposlenika definira dodatne zahtjeve koje postavlja na organizacijski sustav upravljanja što može biti temelj za osiguranje dodane vrijednosti za zaposlenike. S obzirom na različitost zahtjeva koje postavlja Zakonodavac, odnosno zahtjeva koje postavlja norma sustava upravljanja zdravljem i sigurnosti zaposlenika, cilj ovog rada analizirati je zahtjeve i identificirati područja koja su slična, odnosno različita kao i ukazati na moguće nedostatke. Abstract: Safety and protection of employees is an area that is regulated by the standard ISO 45001: 2018, i.e. at the level of the Republic of Croatia by the Occupational Safety and Health Act. Creating a safe working environment for employees in the organization is of particular importance given the possible threat to the quality of life, or life in general of employees who perform activities in the organization without providing them with adequate protective equipment. A safe working environment can also determine costs due to poor quality, i.e. it can result in costs related to sick leave, injuries at work, reduced efficiency of organizational employees, etc. is one of the areas regulated by the Legislator and sets minimum requirements for organizations that they must meet in order to be able to do business in the Republic of Croatia. On the other hand, the norm of the employee health and safety management system defines the additional requirements it places on the organizational management system, which can be the basis for ensuring added value for employees. Given the diversity of requirements set by the Legislator, ie the requirements set by the norm of the employee health and safety management system, the aim of this paper is to analyse the requirements and identify areas that are similar or different as well as point out possible shortcomings.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Mothes, AR, K. Nicolaus, J. Vorwergk, and IB Runnebaum. "Ist die LAVH der TVH bei geplanter Adnexektomie im Rahmen einer Deszensussanierung überlegen? Eine komparative Kohortenstudie." In 62. Kongress der Deutschen Gesellschaft für Gynäkologie und Geburtshilfe – DGGG'18. Georg Thieme Verlag KG, 2018. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1671393.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Komparativt"

1

CIFOR. Belajar dari REDD: Studi komparatif global. Center for International Forestry Research (CIFOR), 2010. http://dx.doi.org/10.17528/cifor/002954.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

CIFOR. Studi komparatif global tentang REDD+: lembar fakta. Center for International Forestry Research (CIFOR), 2014. http://dx.doi.org/10.17528/cifor/004510.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

NMR Publicering. Nordisk komparativ analys av riktlinjer för kvalitet och innehåll i förskola. Nordisk ministerråd, November 2013. http://dx.doi.org/10.6027/na2013-927.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

CIFOR. Studi Komparatif Global tentang REDD+: Lembar fakta tentang temuan dan tujuan penelitian. Center for International Forestry Research (CIFOR), 2014. http://dx.doi.org/10.17528/cifor/004517.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Tetler, Susan, Lotte Hedegaard‐Sørensen, Laura Mørk Emtoft, and Hilde Ulvseth. Komparativ undersøgelse af læreres tilegnelse af specialpædagogiske kompetencer gennem uddannelse (Danmark, Canada/Ontario, Finland, og Sverige): Rapport til Formandskabet for Skolerådet. Aarhus University, 2012. http://dx.doi.org/10.7146/aul.29.49.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Cichorowski, Georg. Städteforschung: Stadt als Gegenstand interdisziplinärer Forschung - nur ein einfacher Perspektivwechsel? Sonderforschungsgruppe Institutionenanalyse, 2011. http://dx.doi.org/10.46850/sofia.9783941627147.

Full text
Abstract:
Die Darmstädter Städteforschung nimmt nicht den Blickwinkel ein, dass die Stadt ausschließlich eine Schaubühne allgemeiner gesellschaftlicher Prozesse sei, die aufgrund ihrer Verdichtung in der Stadt hier besonders augenfällig und besser zu analysieren seien, sondern stellt das Charakteristische einzelner Städte, ihre Individualität in den Mittelpunkt ihrer Untersuchungen (s. z.B. Berking/Löw 2008). Daraus könnte in einer weiteren Phase eine Systematik von Städte- ‚Charakteren‘ entstehen. Die aus Innen- wie Außensicht evidenten Differenzen zwischen Städten gehen zurück auf vielfältige lokal vorfindbare Prägungen materieller, sozialer und kultureller Art. Sie manifestieren sich im äußeren Erscheinungsbild, aber auch in Kultur und Mentalität der jeweiligen Stadt. „Städtische Eigenlogik bezeichnet die dauerhaften Dispositionen, die an die Sozialität und Materialität von Städten gebunden sind, und konstituiert sich in einem relationalen System globaler, lokaler und nationaler Bezüge“ (Löw 2008a: 49). Das Konzept zielt also auf die Frage, wie eine Stadt „tickt“, wie sie sich in ihren Wahrnehmungs- und Handlungsmustern von einer anderen Stadt unterscheidet (s.a. FGB 2010). Für die beteiligten Forscher stellt sich die Frage, wie die eigensinnige, lokal spezifische Wirklichkeit dieser Stadt im Unterschied zu jener Stadt theoretisch und empirisch erfasst werden kann. Als grundlegender Untersuchungsschritt bietet sich der Städtevergleich an, weil Unterschiede zwischen Städten hier am klarsten sichtbar und damit für die wissenschaftliche Erforschung operationalisierbar werden. „Das Eigene der Städte entwickelt sich sowohl aufgrund historisch motivierter Erzählungen und Erfahrungen als auch im relationalen Vergleich zu formgleichen Gebilden, das heißt zu anderen Städten. Städtische Eigenlogik betont sowohl die eigensinnige Entwicklung einer Stadt als auch deren daraus resultierende kreative Kraft der Strukturierung von Praxis“ (LÖW 2008a: 43). Die Logik einer Stadt wird also in anderen Städten mitgeformt, sie ist ein „ortsbezogener Prozess, der nicht nur an einem Ort stattfindet“ (Löw 2008b: 100) und erfordert daher ein komparatives Forschungsdesign, da das Eigene nur in der Differenz erkannt werden kann (Frank 2010: 14f)“FGB 2010.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Komparativt' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography