Dissertations / Theses: 'Kognition'

1

Woltjer, Rogier. "Functional Modeling of Constraint Management in Aviation Safety and Command and Control." Doctoral thesis, Linköping : Department of of Computer and Information Science, Linköping University, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-17639.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Strasser, Anna. "Kognition künstlicher Systeme /." Frankfurt : Ontos Verlag, 2006. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?id=2696422&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Strasser, Anna. "Kognition künstlicher Systeme." Frankfurt [Main i.e.] Heusenstamm Paris Ebikon Lancaster New Brunswick Ontos-Verl, 2004. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?id=2696422&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Zielke, Barbara. "Kognition und soziale Praxis : der Soziale Konstruktionismus und die Perspektiven einer postkognitivistischen Psychologie /." Bielefeld : Transcript, 2004. http://www.gbv.de/dms/bs/toc/376342641.pdf.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Hilduson, Róbert. "Kognition och Beslutsfattning : Kognitiva förmågor och relationen till kapaciteten att ta bra beslut." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-170514.

Full text

Abstract:

Tidigare forskning på beslutsfattning har undersökt delar av kognition och dess inblandningi processen. Många studier som undersökt hur man tar bra beslut har gjort detmed prestationsmått från kognitiva tester som menar att mäta beslutsfattningskompetensgentemot särskilda kompetensfaktorer. Därför har den nuvarande studien använt data frånexperiment med denna typ av data för att besvara hur specifika kognitiva förmågor predicerarprestation i beslutsfattningsuppgifter genom logistiska regressionsanalyser. Resultatetmotsäger delvis tidigare fynd i litteraturen då inga mått på kognitiva förmågor visadesig vara signifikanta prediktorer av prestation i beslutsfattningsuppgifterna, anledningartill detta och potentiella problem med analysen upplyses i denna rapportens diskussion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Johansson, Patrik. "Distribuerad kognition och aktivitetsteori som perspektiv i analysen av kognitiva arbetsmiljöproblem : En etnografisk fallstudie." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-10215.

Full text

Abstract:

Kognitiva arbetsmiljöproblem är ett begrepp som funnits länge samtidigt som det fortfarande finns väldigt lite forskning som beskriver hur och varför människor blir påverkade av de olika problemklasserna som existerar. För att undersöka hur kognitiva arbetsmiljöproblem påverkar människan på moderna arbetsplatser, har en fallstudie designats utifrån en etnografisk ansats där datainsamlingsteknikerna orienterande observation, dokumentgranskning, videoinspelning och intervju har använts. Resultatet tyder på att teorierna distribuerad kognition och aktivitetsteori fungerar som två perspektiv i analysen och utgår från samma empiriska fältarbete som skett i ett kontorslandskap för ett omsorgsföretag. Analysernas resultat har jämförts för att se vad respektive teori bidrar med, där skillnader har identifierats i dels hur teorierna beskriver de kognitiva arbetsmiljöproblemens natur, men även varför de uppstår och hur förändringsförslag bör utformas. Distribuerad kognition identifierade 4 kognitiva arbetsmiljöproblem samtidigt som aktivitetsteori identifierade 3.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Rambusch, Jana. "Social kognition och artefakter : En fallstudie." Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-764.

Full text

Abstract:

Länge har människans tankeverksamhet betraktats som ett resultat av interna beräkningsprocesser, jämförbara med en dators. De senaste åren har det dock blivit tydligt att de kognitiva processerna inte kan ifrånkopplas faktorer såsom kroppen och den sociala omgivningen individer lever och agerar i. En viktig aspekt har visat sig vara verktyg och deras användning och mycket forskning har bedrivits för att ta reda på hur verktygsbruk påverkar individers kognitiva processer. Fokus har dock legat nästan enbart på den enskilda individen, medan andra individer och deras inflytande har lämnats utanför. Inom den socialpsykologiska forskningen har det emellertid blivit tydligt att männikans handlingar och tankar påverkas av den sociala interaktionen med omgivningen. I samband med det här examensarbetet utfördes en fallstudie för att få en bättre förståelse för hur individer påverkas av användningen av artefakter i ett socialt sammanhang. Fallstudien genomfördes på en barnmottagning med hjälp av en videoinspelning och ett antal intervjuer. Resultatet tyder på att användningen av artefakter är kopplad till den sociala omgivningen och gör den sociala interaktionen till en mer indirekt process.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Giest, Hartmut. "Kognition und Unterricht in der Grundschule." Universität Potsdam, 1995. http://opus.kobv.de/ubp/volltexte/2011/5088/.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Bullinger, Judith [Verfasser]. "Kognition bei Primärer Lateralsklerose / Judith Bullinger." Ulm : Universität Ulm, 2017. http://d-nb.info/1124902635/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Pipa, Sven. "Meinen und Verstehen - Soziale Kognition des Sprachbenutzers." Diss., lmu, 2007. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bvb:19-72492.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Ioschpe, Ludmila. "Kognition und Hypercortisolismus bei Depression im Alter." Diss., lmu, 2012. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bvb:19-146405.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Annerhult, Adam. "Distribuerad kognition i cockpit Nu och Då." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-110128.

Full text

Abstract:

Denna studie replikerar Hutchins studie 1995 ”How a cockpit remember its speed”, för att undersöka skillnader och likheter i dagens cockpits. Syftet med studien är att ta reda på ifall dagens cockpit distribuerar kognitionen på samma sätt som förr det vill säga används till exempel fartbuggar och andra artefakter på liknande sätt. Samt att ta reda på om det har ändrats mycket hur detta då påverkar cockpit kommer ihåg hastighet inför landning. För att få reda på detta så har observationer gjorts i cockpit under landning. Sammanlagt så observerades sex landningar. Under dessa observationer intervjuades också piloterna om hur de hade beskrivit cockpits minne av hastigheter. Resultatet i studien visar att det finns mycket som fortfarande fungerar på liknande sätt som tidigare. Mycket har digitaliserats och man kan spekulera i att det ha minskat piloternas kognitiva belastning då de inte behöver utföra lika många handlingar som förr, medan andra saker är nästintill identiska med hur det såg tidigare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Pettersson, Ulf. "Textmedierade virtuella världar : Narration, perception och kognition." Doctoral thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-29606.

Full text

Abstract:

This thesis synthezises theories from intermedia studies, semiotics, Gestalt psychology, cognitive linguistics, cognitive psychology, cognitive poetics, reader response criticism, narratology and possible worlds-theories adjusted to literary studies. The aim is to provide a transdisciplinary explanatory model of the transaction between text and reader during the reading process resulting in the reader experiencing a mental, virtual world. Departing from Mitchells statement that all media are mixed media, this thesis points to Peirce’s tricotomies of different types of signs and to the relation between representamen (sign), object and interpretant, which states that the interpretant can be developed into a more complex sign, for example from a symbolic to an iconic sign. This is explained in cognitive science by the fact that our perceptions are multimodal. We can easily connect sounds and symbolic signs to images. Our brain is highly active in finding structures and patterns, matching them with structures already stored in memory. Cognitive semantics holds that such structures and schematic mental images form the basis for our understanding of concepts. In cognitive linguistics Lakoff and Johnsons theories of conceptual metaphors show that our bodily experiences are fundamental in thought and language, and that abstract thought is concretized by a metaphorical system grounded in our bodily, spatial experiences. Cognitive science has shown that we build situation models based on what the text describes. These mental models are simultaneously influenced by the reader’s personal world knowledge and earlier experiences. Reader response-theorists emphasize the number of gaps that a text leaves to the reader to fill in, using scripts. Eye tracking research reveals that people use mental imaging both when they are re-describing a previously seen picture and when their re-description is based purely on verbal information about a picture. Mental spaces are small conceptual packets constructed as we think and talk. A story is built up by a large number of such spaces and the viewpoint and focus changes constantly. There are numerous possible combinations and relations of mental spaces. For the reader it is important to separate them as well as to connect them. Mental spaces can also be blended. In their integration network model Fauconnier and Turner describe four types of blending, where the structures of the input spaces are blended in different ways. A similar act of separation and fusion is needed dealing with different diegetic levels and focalizations, the question of who tells and who sees in the text. Ryan uses possible worlds-theories from modal logic to describe fictional worlds as both possible and parallel worlds. While fictional worlds are comparable to possible worlds if seen as mental constructions created within our actual world, they must also be treated as parallel worlds, with their own actual, reference world from which their own logic stems. As readers we must recenter ourselves into this fictional world to be able to deal with states of affairs that are logically impossible in our own actual world. The principle of minimal departure states that during our recentering, we only make the adjustments necessary due to explicit statements in the text.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Neuhaus, Kathrin [Verfasser]. "Soziale Kognition : Traitmarker psychotischer Erkrankungen / Kathrin Neuhaus." Berlin : Medizinische Fakultät Charité - Universitätsmedizin Berlin, 2013. http://d-nb.info/1035638401/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Karlström, Carl. "Barns kognitiva kartor av sträckan mellan hem och skola : En studie om spatial kognition och fri rörelse." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för turismvetenskap och geografi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33749.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Schroeter, Matthias. "Enlightening the brain : optical imaging in cognitive neuroscience /." Leipzig ; München : MPI for Human Cognitive and Brain Sciences, 2006. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=014995433&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Jansen-Osmann, Petra. "Kognition von Distanzen laborexperimentelle Untersuchungen in virtuellen Umgebungen /." [S.l. : s.n.], 1998. http://www.ub.uni-duisburg.de/diss/diss9906/.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Morgenstern, Ulrike. "Zum Zusammenhang von Motorik und Kognition bei Vorschulkindern." Phd thesis, Universität Potsdam, 2007. http://opus.kobv.de/ubp/volltexte/2007/1583/.

Full text

Abstract:

Problemstellung: Schuleingangsuntersuchungen belegen zunehmend Defizite in der motorischen und kognitiven Entwicklung von Einschülern. Im Hinblick auf Präventivmaßnahmen gilt dem motorischen und kognitiven Entwicklungsstand von Vorschulkindern ein verstärktes Forschungsinteresse. Die bisherige Wissensbasis soll mit aktuellen Untersuchungsergebnissen zum Zusammenhang von Motorik und Kognition bei Vorschulkindern erweitert werden. Methodik: Untersucht wurden 101 Kinder in vier Potsdamer Kitas im Alter von 3,5-4,6 Jahren. Zur Überprüfung der koordinativen und konditionellen Fähigkeiten wurden Standweitsprung, Sechs-Meter-Lauf, Balancieren, Einbeinstand und Seitliches Umsetzen sowie Handkoordination eingesetzt (KTK; Kiphard & Schilling 1972; Vogt 1978). Zusätzlich wurden in Anlehnung an das Brain-Gym-Konzept (Dennison 1984) körpermitteüberschreitende Armbewegungen qualitativ bewertet und auf Validität und Reliabilität geprüft. Die kognitiven Fähigkeiten wurden mit dem Bildbasierten Intelligenztest getestet (Schaarschmidt, Ricken, Kieschke & Preuß 2004). Ergebnisse: Jungen sind deutlich schneller und kräftiger als Mädchen, können aber geringfügig schlechter balancieren und feinkoordinieren. Ein Entwicklungssprung in den motorischen Leistungen ab dem vierten Lebensjahr konnte nachgewiesen werden. Weiterhin zeigte sich ein positiver signifikanter Zusammenhang zwischen der Gleichgewichtsfähigkeit und kognitiven Fähigkeiten bei den männlichen 3,5-Jährigen (r=.28-r=.32; p=0,01). Dies bestätigt: Je jünger die Kinder, desto stärker der Zusammenhang von Motorik und Intelligenz. Bei einseitiger Testung zeigten sich schwache signifikante Korrelationen von kognitiven Leistungen der Kinder und Qualifikation der Eltern (r=.18 - r=.21; p=0,01). Die Qualitative Bewertung der Arm- und Handbewegungen eignet sich wegen unbestätigter Validität und Reliabilität nicht als Untersuchungsmethode im Sinne einer frühfunktionellen Diagnostik.
Issue: Entrance exams used to determine readiness for school of first year pupils increasingly neglect the importance of motor skills and cognitive ability developments. For the implementation of proper preventative measures, more research is necessary to assess the motor skill and cognition developments of preschool students. The children’s basic knowledge must be tested in connection with the results of recent studies dealing with the motor skills and cognition of preschool students. Procedure: 101 children between the ages of 3,5-4,6 were studied in four kindergartens in Potsdam. Their coordination and endurance abilities were examined with regards to their abilities in long jumps from standing positions, six-meter runs, balancing themselves, standing on one leg, lateral movement, and their hand co-ordinations (KTK; Kiphard & Schilling 1972; Vogt 1978). Additionally, the Brain-Gym-Concept (Dennison 1984) was evaluated vis-à-vis the children’s reliability and validity to move their arms around their middle body. The cognitive abilities were tested with a visual intelligence test (Schaarschmidt, Ricken, Kieschke & Preuß 2004). Results: Boys are clearly faster and stronger than girls. The latter however have much greater abilities in their balance and fine motor skills. It was evident that children experienced major improvements in motor skills in their fourth year. Furthermore, three and a half year old boys had a significant connection between their sense of equilibrium and cognitive abilities (r=.28-r=.32; p=0,01). This proves that the connection between motor skills and intelligence are greater the younger the children are. One sided tests showed weak correlations between the cognitive abilities of the children to those of their parents (r=.18 - r=.21; p=0,01). The qualitative assessment of arm and hand movements doesn’t deem itself eligible as a study method as its reliability and validity concerning early diagnosis hasn’t been confirmed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Linus, Dennerlöv. "Distribuerad kognition som ramverk i tjänstedesignprocessen genom DiCoT." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-109480.

Full text

Abstract:

I denna uppsats har DiCoT (Distributed Cognition for Teamwork) tillämpats i ett tjänstedesignprojekt med syftet att ta fram en webbaserad kursdatabas på ett universitet. Uppsatsen består av tillämpningen av DiCoT i projektet, där datainsamlingen bestod av intervjuer med berörda intressenter. Detta resulterade i en nulägesanalys av tjänstens utformning. Utifrån visualiseringarna av DiCoT:s tre modeller (fysiska rummet, informationsflödet och nyckelartefakter) gavs förslag på hur kursdatabasen kan presentera information. Resultaten återkopplades med intressenter ur projektgruppen. Resultaten från återkopplingen visade att DiCoT fungerar som ett visualiseringsverktyg för att kommunicera ett kognitionsvetenskapligt perspektiv på en tjänst, men att fysiska rummet-modellen och informationsflödesmodellen kan sammanfogas för att skapa en mer holistisk bild av en tjänst.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Karlsson, Erica. "Människans begränsade kognitiva förutsättningar : en metodstudie i teori och praktik." Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 1999. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-330.

Full text

Abstract:

Kognitiv psykologi är en del av psykologin som behandlar människans informationsprocesser. Det handlar om hur vi inhämtar, bearbetar och använder information om världen. De största delarna inom kognitiv psykologi är perception/uppmärksamhet, minne, mentala representationer, problemlösning och beslutsfattande. Vi har begränsningar inom alla dessa områden och detta kan ställa till problem vid användandet av datoriserade informationssystem.

Med detta arbete ville jag undersöka huruvida det finns ett metodstöd i systemutvecklingsmetoder som tar hänsyn till människans begränsade kognitiva förutsättningar vid utvecklandet av ett datoriserat informationssystem.

Undersökningen genomfördes med två metoder, litteraturstudie och intervju. Antalet undersökta systemutvecklingsmetoder var tre och dessa utvärderades med hjälp av kriterier för användarvänlighet och kognitiva kriterier.

Min undersökning visar att de systemutvecklingsmetoder som utvärderades inte har något stöd för att handskas med detta problem. Undersökningen visar dessutom att alla de undersökta metoderna förespråkar användardeltagande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Glaser, Cornelia. "Förderung der Schreibkompetenz bei Grundschülern Effekte einer integrierten Vermittlung kognitiver Schreibstrategien und selbstregulatorischer Fertigkeiten /." [S.l. : s.n.], 2004. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?idn=97411460X.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Wolfensteller, Uta. "Habituelle und arbiträre sensomotorische Verknüpfungen im lateralen prämotorischen Kortex des Menschen /." Leipzig : MPI for Human Cognitive and Brain Sciences, 2006. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=015683090&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Sellberg, Charlott. "Mot en ökad förståelse för teknikstressens orsaker : Ett distribuerat perspektiv på interaktionen mellan människa och teknik." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-4017.

Full text

Abstract:

Datorer och annan informations- och kommunikationsteknik har på flera sätt underlättat arbetet för många användare, men kan också bidra till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress. För att undersöka hur teknikstress uppstår på den moderna arbetsplatsen, där tekniken är en mobil och integrerad del av användarnas arbetsmiljö, behövs ett perspektiv på interaktionen mellan människan och tekniken som utforskar hela omgivningen. I den här uppsatsen föreslås ett distribuerat perspektiv på människans interaktion med teknik för att skapa en ökad förståelse för teknikstressens orsaker. Det distribuerade perspektivet har tagit undersökningen ut på fältet för att genom direktobservation och videoinspelning studera olika aspekter av interaktionen med teknik som över tid kan leda till teknikstress för användaren. Även en välbeprövad enkät om teknikstress delades ut för att samla in information om den kognitiva arbetsmiljön. Resultatet av undersökningen är en ökad förståelse för teknikstressens orsaker i form av en rad nya kategorier och en ny definition av teknikstress, men också ny kunskap kring hur det distribuerade perspektivet kan skapa en ökad förståelse för hur teknikstress uppstår.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Henriksson, Therese, and Emma Trygg. "Kognitiva funktionsnedsättningar hos personer med multipel skleros – Rehabiliterande interventioner." Thesis, Örebro universitet, Hälsoakademin, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-12800.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Ungefär 15000 personer i Sverige har idag diagnosen multipel skleros som är en autoimmun sjukdom som angriper myelinet i det centrala nervsystemet. Ungefär 40-60 % av alla personer med multipel skleros drabbas av kognitiva nedsättningar. Dessa nedsättningar kan orsaka svårigheter i vardagen och här blir arbetsterapeutens roll framträdande. Syfte: Att ta reda på vilka rehabiliterande interventioner som kan tillämpas inom arbetsterapi, vid kognitiva nedsättningar hos personer med multipel skleros. Metod: En litteraturstudie gjordes där databaserna Cinahl, Medline och Amed genomsöktes med sammanlagt fem olika sökordskombinationer. Slutligen inkluderades 10 artiklar. Endast interventioner som arbetsterapeut kan utföra samt artiklar innehållande en beskrivning av interventionerna inkluderades. Medicinska behandlingar, fokus på andra symtom än de kognitiva samt artiklar utan beskrivning av interventioner exkluderades. Dataanalysen gjordes med hjälp av frågor som författarna ställde till artiklarna. Resultat: Ett antal interventioner framkommer i resultatet, både träning och kompensatoriska metoder redovisas. Databaserad träning, penna-papper uppgifter, olika strategier, användandet av en handdator, ett gruppbaserat program etc. redovisas. Studierna ger överlag ett positivt resultat. Slutsats: Slutsatsen som dras av författarna är att interventioner för kognitiva nedsättningar fungerar men ingen enhetlig bild kan presenteras då samtliga, som undersökts i denna studie, är mycket olika. Alla de redovisade interventionerna anses, av författarna, vara möjliga att utföra av en arbetsterapeut.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Zimprich, Daniel. "Kognitive Entwicklung im Alter : die Bedeutung der Informationsverarbeitungsgeschwindigkeit und sensorischer Funktionen für den kognitiven Alterungsprozess /." Hamburg : Kovač, 2002. http://www.gbv.de/dms/bs/toc/35610849x.pdf.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Zinken, Jörg. "Imagination im Diskurs zur Modellierung metaphorischer Kommunikation und Kognition /." [S.l. : s.n.], 2002. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?idn=971814821.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Wallqvist, Elin. "Distribuerad kognition och hemsjukvård : behov med avseende på informationshantering." Thesis, Linköping University, Department of Computer and Information Science, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1520.

Full text

Abstract:

Den här studien utfördes på uppdrag av Cambio Healthcare Systems som utvecklar IT-system till sjukvården. Uppdraget gick ut på att ta reda på vilka behov, med avseende på informationshantering, ett IT-stöd för sjukvårdspersonal som gör hembesök måste tillgodose. Den specifika grupp som har studerats för detta ändamål är sjukgymnaster och arbetsterapeuter som arbetar tillsammans i hemrehabteam. Den teoretiska ansats som valdes för studien är distribuerad kognition. Denna ansats studerar individernas och artefakternas koordination och interaktion med varandra, samt hur information omvandlas och överförs i det kognitiva systemsom individerna och artefakterna utgör.

Studien är en fallstudie som bygger på fältstudier, kontextuella intervjuer och en framtidsverkstad. Resultatet visade att hemrehabteamen har behov av en samordnad kalender, av att kunna skriva journal på plats, av möjlighet till röststyrning, av ett interorganisatoriskt system, samt av att få strukturerad information när den behövs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Persson, Lina. "Riskmedvetande som beteende : Trafikinspektörers bedömning av kognition i bilkörning." Thesis, Linköping University, Department of Computer and Information Science, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-7656.

Full text

Abstract:

Det svenska förarprovet har vuxit fram ur praktisk yrkeserfarenhet. Oavsett vilken trafikinspektör som bedömer ett specifikt körprov ska bedömningen göras lika. Kognitiva egenskaper bedöms i körprovet genom att observera handlingar och beteenden. Syftet med denna uppsats var att ur ett teoretiskt perspektiv undersöka hur trafikinspektörer bedömer kognition, för att undersöka vilka likheter och skillnader som finns. Tre analyser gjordes utifrån tolv intervjuer med trafikinspektörer vid två av Vägverkets förarprovskontor.

Trafikinspektörerna ombads beskriva vad som är viktigt hos en bilförare. Samtliga formella kriterier för körprovet nämndes av någon informant. Utöver kriterierna nämndes även många andra begrepp av ett fåtal personer vardera. Dessa begrepp kan räknas till områdena kognitionspsykologi, allmän psykologi, bilkörning och övergripande egenskaper. De tre mest nämnda begreppen var uppmärksamhet, erfarenhet och riskmedvetande.

Sju körprovskriterier definierades av trafikinspektörerna. Många olika begrepp användes för att definiera kriterierna och samtliga kriterier definierades olika av informanterna. Definitionerna delades in i kategorier och de kategorier som användes för samtliga kriterier var förberedelser, handlingar och perception.

Ur det som sades av informanterna gjordes en analys om hur begrepp kopplas samman med varandra, för att hitta alla associationer som görs till varje begrepp. Många olika kopplingar kunde hittas genom denna analys och av dessa nämndes hälften av enbart någon informant. Två kopplingar nämndes av elva av informanterna. Den ena var manövrering – automatisering, den andra var uppmärksamhet – syn.

Studien påvisade både likheter och skillnader i åsikter informanterna emellan. I viss utsträckning använda sig informanterna av samma begrepp, men de lade olika innebörder i begreppen. Trafikinspektörernas olika synsätt medför en risk för att de bedömer körprov olika trots att de använder samma bedömningskriterier.

The Swedish driving license test has developed from practical professional experience. Regardless of which traffic inspector judges a specific driving test, the judgement is to be equal. Cognitive qualities are judged in the driving test by observing actions and behaviours. The purpose of this essay was to investigate, from a theoretical perspective, how traffic inspectors judge cognition, in order to investigate differences and similarities. Three analyses were made, based on twelve interviews with traffic inspectors working at two of the Swedish Road Administration’s offices for driving license tests.

The traffic inspectors were asked to describe what is important in a car driver. All formal driving test criteria were mentioned by some informant. In addition to the criteria, many other concepts were mentioned by a few persons each. These concepts belong to the areas cognitive psychology, general psychology, car driving and overall qualities. The three most mentioned concepts, including criteria and other concepts, were attention, experience and risk awareness.

Seven driving test criteria were defined by the traffic inspectors. Many different concepts were used to define the criteria and all criteria were defined differently by the informants. The definitions were divided into categories. The categories preparations, actions and perception were used for all criteria.

An analysis about how concepts were connected to each other was made, in order to find all associations made with each concept. Many different connections were found in this analysis and more than half of these were mentioned by only one informant.

Two connections were mentioned by eleven informants. One of these was manoeuvring – automation, the other was attention – vision.

Both similarities and differences in opinions were found among the informants in this study. The informants used the same concepts to some extent, but they associated different meanings with the concepts. The traffic inspectors’ differences in opinions lead to a risk of judging driving tests differently, although the same judgement criteria are used.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Rosenberg, Patricia. "Attityder till tabuord bland amerikaner : Kognition, intensitet och frekvens." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35920.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Hopfgartner, Magdalena. "Fatigue, Kognition und Stimmung bei Patienten mit Multipler Sklerose." Diss., Ludwig-Maximilians-Universität München, 2014. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bvb:19-178453.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Kerti, Lucia [Verfasser]. "Kognition, Gehirnstruktur und Lebensstil bei gesunden Älteren / Lucia Kerti." Berlin : Medizinische Fakultät Charité - Universitätsmedizin Berlin, 2014. http://d-nb.info/1052020771/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Baldauf, Christa. "Metapher und Kognition : Grundlagen einer neuen Theorie der Alltagsmetapher /." Frankfurt am Main : P. Lang, 1997. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb37752576p.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Agaeus, Catharina. "Sociala kognitiva arbetsmiljöproblem (SKAMP) inom datorstött samarbete." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-6474.

Full text

Abstract:

Delar av dagens samhälle fortsätter att datoriseras och nya möjligheter för interaktion med datoriserade produkter som stödjer social interaktion introduceras i ökad takt. Själva grunden för hur organisationer ser ut förändras och pekar mot ett allt mer distribuerat sätt där människor kan interagera med varandra utan att vara på samma plats, vid samma tidpunkt. Samtidigt visar forskning att det finns brister i användbarhet hos gruppverktyg. Kognitiva arbetsmiljöproblem (KAMP) kan uppstå när användbarhet brister men har hittills främst studerats ur ett enanvändarperspektiv. Syftet med den här rapporten är att identifiera samt klassificera socio-kognitiva arbetsmiljöproblem (SKAMP) inom datorstött samarbete för att bidra med kunskap som i förlängningen kan leda till en tydligare förståelse kring SKAMP. En arbetsplatsstudie utfördes där distribuerad kognition användes som analysverktyg. Studien genomfördes på en avdelning inom en organisation där förutsättningarna för att finna SKAMP ansågs som gynnsamma. Genom att anta ett distribuerat synsätt där observationer av avbrott och ”mismatches” i informationsflödet beaktats samt hur kognitiva processer implementeras i en grupp mynnade det analyserade materialet ut i fem kategorier av SKAMP: Problem med informationskoordinering, ”Bristande kommunikation”, ”gemensam lägesbildsaknas”, ”Brister i medierad kommunikation”, ”Otillräcklig kontroll och överblick”och ”Oklar holistisk helhetsmodell”. Dessa skall ses som komplement till de redan idag identifierade KAMP.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Sauereisen, Britta [Verfasser], and Jürgen [Akademischer Betreuer] Pafel. "Adjektive zwischen Syntax, Semantik und Kognition : eine sprachvergleichende kognitive Analyse anhand des Deutschen und Türkischen / Britta Sauereisen ; Betreuer: Jürgen Pafel." Stuttgart : Universitätsbibliothek der Universität Stuttgart, 2018. http://d-nb.info/117087729X/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Dittfach, Björn. "Entscheidungsforschung im Management : die Beeinflussbarkeit des kognitiven Entscheidungsaufwands von Managern in Abhängigkeit ausgewählter Entscheidungsvariablen /." Aachen : Shaker, 2008. http://d-nb.info/991115708/04.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Häberle, Anne. "Social cognition and ideomotor movements." Berlin Logos-Verl, 2006. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?id=2827596&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Gerling, Patrick George. "Controlling und Kognition : Implikationen begrenzter kognitiver Kapazitäten für das Controlling /." Lohmar ; Köln : Eul, 2007. http://deposit.d-nb.de/cgi-bin/dokserv?id=2927261&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Pipereit, Katja [Verfasser]. "Einflussgrößen auf die sensomotorische Adaptation, Kognition und Propriozeption / Katja Pipereit." Hamburg : Diplom.de, 2006. http://d-nb.info/1185643206/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Lang, Charlotte [Verfasser]. "FACOMS - Fatigue und Kognition bei MS - eine Langzeitstudie / Charlotte Lang." Ulm : Universität Ulm. Medizinische Fakultät, 2013. http://d-nb.info/1035699346/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Holm, Nils. "Den hjärnvänliga utbildningen : Kognition, neuropsykiatrisk funktionsvariation och faktorer för skolframgång." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-157081.

Full text

Abstract:

Idag är avklarad gymnasieutbildning en grundförutsättning för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Utan utbildning är risken stor för utanförskap och långvarig arbetslöshet, speciellt för de med någon form av neuropsykiatrisk funktionsvariation. Den hjärnvänliga utbildningen syftar till att ge läsaren insikter som inspirerar och manar hen till fördjupad kunskap om adhd och hur denna bör beaktas i skolsammanhang. Med en kvalitativ metodansats besvaras frågan Vad har positiv inverkan på elever med adhd avseende deras studieresultat? Information hämtas dels från utbildningsansvariga vid fyra skolor specialanpassade till neuropsykiatriska funktionsvariationer, dels från studier av vetenskapliga artiklar och annan relevant kvalificerad litteratur. Slutsats: Viktiga faktorer för att nå skolframgångar tycks vara väl fungerande exekutiva funktioner, god språklig funktion, en stark känsla av sammanhang och stor motivation till skolarbete. Elever med adhd når lättare skolframgångar då utbildningsansvariga och skolpersonal säkerställer att dessa fyra faktorer beaktas vid såväl planering som genomförande av elevens utbildning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Herzog, Nina Christin [Verfasser]. "Schlaf, Energiehomöostase und Kognition. Eine experimentelle Untersuchung / Nina Christin Herzog." Lübeck : Zentrale Hochschulbibliothek Lübeck, 2016. http://d-nb.info/1105077810/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Braunstein, Kerstin E. "Untersuchungen von Motorik, Kognition und Verhalten bei Mausmodellen von Motoneuronerkrankungen." [S.l. : s.n.], 2008. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:289-vts-64642.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Källman, Johannes, and Michelle Landheimer. "Streaming & Miljö : En studie om konsumenters attityder till ICT-företags miljöpåverkan." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-377245.

Full text

Abstract:

Internetbaserade lösningar och tjänster kan kännas bortkopplade från den växande miljöfrågan. I verkligheten så har informations- och kommunikationsbranschen en betydligt större miljöpåverkan än vad många kan ana, och den kommer att fortsätta växa med tiden. Den största boven är streaming av video, eftersom det kräver enorma mängder energi. Konsumenterna av dessa tjänster saknar dock information och kunskap kring branschens miljöpåverkan och hållbarhetsarbete. Syftet med denna undersökning är att kartlägga förändringen i dessa konsumenters attityd till företagen samt deras intention till konsumtion av tjänsterna efter att de fått ny kunskap om företagens miljöpåverkan. För att identifiera detta har ett experiment utförts på tre fokusgrupper för att se om en förändrad kognition leder till förändrad attityd samt intention av företaget och dess tjänster, när det kommer till informations- och kommunikationsföretag. Undersökningen har visat att attityder kan förändras vid förändrad kognition men att denna attitydförändring inte leder till en förändrad intention till att konsumera information- och kommunikationsföretagens tjänster.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Schulz, Stefan M. "Mediators of Social Anxiety : External Social Threat-Cues vs. Self-Related Negative Cognitions." kostenfrei, 2009. http://nbn-resolving.de/urn/resolver.pl?urn=nbn:de:bvb:20-opus-44684.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Borg, Sofie, and Ida Sjögren. "Vad såg du? : En uppsats om produktplacering." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-176865.

Full text

Abstract:

I allt högre utsträckning väljer konsumenter att undvika TV-reklam som företag exponerar dem för, alternativet har således blivit att integrera produkter och varumärken i TV-serier för att göra den omöjligt för konsumenter att zappa bort. Denna uppsats syftar till att undersöka produktplacering i TV-serier och vilka faktorer i marknadskommunikationsprocessen, individers perception och kognition som företag bör ta i beaktning när de använder sig av produktplacering för att exponera sitt varumärke. Genom att be ett antal respondenter se ett avsnitt av en svensk TV-serie och sedan besvara frågor relaterade till produktplacering och avsnittets innehåll, urskiljs de faktorer som ligger till grund för erinran av varumärken. Resultatet visar på att bruset i marknadskommunikationsprocessen inte påverkar respondenterna i den grad teorin beskriver och den enda faktorn där samband uppvisades rörde individens sinnesstämning. Dessutom fann vi att respondenterna uppmärksammade varumärken i högre utsträckning om dessa var integrerade i handlingen, verbalt exponerades samt om det exponeras både verbalt och visuellt. Det visades även att respondenternas intressen var korrelerade med vilka varumärken som uppfattades samt att varumärken som exponerades vid upprepade tillfällen lättare kunde urskiljas. Företag bör därför ta dessa undermedvetna faktorer i beaktning när de använder sig av produktplacering som marknadsföringsmedel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Bjärtå, Anna. "Finns det genvägar för bearbetning av hotstimuli." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskap, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-13174.

Full text

Abstract:

För att undersöka resursallokering av processresurser vid informations-bearbetning av hotstimuli har ett ”Dual Task” experiment utförts med spindelrädda försöksdeltagare. Uppgiften bestod av att respondera på olika probe-stimuli som exponerades, direkt på bilder av olika djur (däribland spindlar), med olika tidsintervall. Latens och träffsäkerhet mättes, för ett mått på prestation, och EKG användes för att kontrollera att spindel-bilderna faktiskt utlöste rädsloresponser. Resultaten visar att större processresurser allokerades till spindelbilderna jämfört med alla de övriga bildkategorierna, men att denna differentiering inte verkar ske innan en kognitivt kontrollerad bearbetning och utvärdering av stimulus ägt rum. När uppgiften krävde mer resurser minskade de fysiologiska responserna, vilket indikerar att en variation i den kognitiva belastningen kan modifiera rädsloresponsen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Östberg, Michaela. "Kognitionens påverkan på smärtupplevelsen - en systematisk litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kemi och biomedicin (KOB), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-48604.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Smärta är något som vi alla berörs av i olika grad vid olika tillfällen i livet. Smärtupplevelsen är komplex och består av mer än den nociceptiva signaleringen. Förutom den fysiologiska delen består smärta även av affektiva, kognitiva, beteendemässiga och sociala faktorer och det är numer allmänt känt att smärta måste ses ur ett multidimensionellt perspektiv. Trots detta lever en attityd kring smärta som enbart fysiologisk kvar hos många och kan göra att människor med smärta möts med bristande förståelse både från sjukvård och i sociala sammanhang. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa evidens för kognitionens påverkan på smärtupplevelsen samt undersöka om denna stöds av fMRI-mätningar. Metod: För att besvara syftet användes systematisk litteraturstudie som metod där 7 stycken artiklar inkluderades. Resultat: Resultatet visade att den subjektiva upplevelsen av smärta påverkades av flera olika kognitiva faktorer såsom distraktion/attention, deprimerat sinnestillstånd. Tänkt rörelse hos ryggmärgsskadade patienter visade på hur smärta kan induceras kognitivt. Förväntan inför smärtsamt stimulus ledde till neuronala förändringar i smärtmatrix men vissa begränsningar i studien gör att man inte kan säga något om huruvida upplevelsen av smärta påverkades som en följd av dessa neuronala förändringar. Känslan av kontroll påverkade inte smärtupplevelsen alls. Slutsats: Det finns evidens för att kognitionen påverkar smärtupplevelsen och detta stöds också av fMRI-mätningar. Dock påverkar inte alla kognitiva faktorer smärtupplevelsen och inte i samma grad. Smärtupplevelsen är fortfarande ett komplext ämne med många olika variabler.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Bernroth, Benjamin, and Jakob Ekman. "Är det någonsin för sent? : Betydelsen av fysisk aktivitet relaterat till den kognitiva funktionsförmågan hos personer med demenssjukdom." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-109327.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Sauhke, Annette, and Annette Sörman. "Nationell kartläggning av de appar och övriga hjälpmedel som rekommenderas till brukare med kognitiva svårigheter." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-33356.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att kartlägga vilka appar till smartphones/surfplattor som i störst utsträckning rekommenderas av sakkunniga på området till brukare med kognitiva svårigheter för att kunna hantera sin vardag. Underliggande frågeställningar var att undersöka vilka diagnos- och åldersgrupper dessa appar vanligen rekommenderas till samt vilka alternativa kognitiva hjälpmedel som rekommenderas. Kartläggningen har utförts som en totalundersökning med en huvudsakligen kvantitativ ansats och data samlades in via en enkät. Målgruppen för kartläggningen var de som arbetar med kognitiva hjälpmedel inom Sveriges landstings hjälpmedelsverksamheter. Svarsfrekvensen uppgick till 77 % (81 % av samtliga landsting). Resultatet visar att det finns en stor variation i vilka appar som rekommenderas. De appar som rekommenderas i störst utsträckning, utifrån Hjälpmedelsinstitutets kategorisering av appar, är; för ”Ekonomi och inköp” - KontantKoll och Handla, för ”Läsa, skriva, räkna” – Dragon Dictation och Prisräknaren, för ”Planering och påminnelser” – Week Calendar, Comai och Handi samt för ”Tidsuppfattning” – Timstock, Time Timer, Comai och Handi. För kategorierna ”Sova och vakna” och ”Övrigt” fanns det ingen app som enskilt utmärkte sig från någon annan. De tre appar som rekommenderas i störst utsträckning oavsett kategori är Timstock, Handi (i flera varianter) och Week Calendar. Den diagnosgrupp som appar i störst utsträckning rekommenderas till är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och de vanligaste åldersgrupperna är unga vuxna 18-25 år och vuxna 26-64 år.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Latzko, Brigitte. "Die Entwicklung moralischer Gefühle." Die Heftangabe in der Artikelanzeige ist möglicherweise falsch, 2011. https://ul.qucosa.de/id/qucosa%3A16924.

Full text

Abstract:

Das Forschungsprojekt bündelt unterschiedliche Subprojekte, die gemeinsam das übergeordnete Ziel verfolgen, unter einer entwicklungspsychologischen Perspektive den Zusammenhang von moralischen Kognitionen, Emotionen und moralischen Handlungen theoretisch zu konzipieren.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Kognition'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles