Dissertations / Theses on the topic 'KISA'

Bakgrund:

Handeln mellan Sverige och utlandet har en lång tradition bakom sig. I och med globaliseringen har svenska företag sett möjligheter med att expandera sin verksamhet till nya marknader. Detta har resulterat i att allt fler svenska företag väljer att etablera sin verksamhet utomlands. Det är idag inte endast stora företag som internationaliserar sin verksamhet, även små och medelstora

företag väljer att internationalisera sig för att kunna överleva. Detta medför att även dessa företag står inför de internationaliseringsproblem som uppstår för att lyckas med sin utlandsetablering.

Problem:

Vilka faktorer är viktiga för en lyckad utlandsetablering i Kina?

Syfte:

Syftet med studien är att beskriva och analysera tre olika nyckelpersoners perspektiv på etableringsprocessen i Kina, på företagen MODUL Service AB, Hästens Sängar AB samt Elekta AB.

Metod:

Undersökningen är baserad på intervjuer av tre stycken storleksmässigt olika svenska företag.

Teori:

I uppsatsen presenteras tre stycken teorier. Dessa är Uppsalamodellen, Nätverksteorin och Born Global teorin.

Slutsats:

Undersökningen visar på att kunskap om marknaden möjligtvis inte är av så stor betydelse vid en

utlandsetablering som Uppsalamodellen förespråkar. Det tyder även på att kunskap om marknaden inte är en avgörande faktor vid en lyckad utlandsetablering. Uppsalamodellen förespråkar även indexet psykiskt avstånd vilket betyder att företag etablerar sig först på

närliggande marknader innan de ger sig ut på mer avlägsna marknader. Detta är ett fenomen som stärks i undersökningen. Erfarenhet av internationalisering genom att etablera sig på mer

närliggande marknader först, är av betydelse för en lyckad etablering.

Undersökning visar även på att nätverk med kinesiska aktörer innan internationaliseringen inte har varit avgörande eller av så stor vikt vid etableringen i Kina. I och med detta underlättar det att

ingå i ett nätverk med aktörer som på något sätt har förbindelser med Kina. Men det är inte nödvändigt för att lyckas med sin utlandsetablering.

Att ha globalt tänkande från starten eller ambitionen att internationalisera sig i ett tidigt stadium

visar sig vara allt mer vanligt bland företagen idag.

Globalt tänkande från starten är nödvändigt idag då konkurrensen har hårdnat alltmer och företagen blir mer eller mindre tvungna att internationalisera sin verksamhet för att överleva.

China is considered as one of the world’s fastest growing economies and the future of China looks promising. Even though the Chinese market attracts many new foreign companies to enter the market there are entry barriers which companies may encounter as obstacles, which will aggravate the market entry in China. As a result companies loose business opportunities and therefore it is of great importance for Swedish companies, which are planning a Chinese market entry, to identify which entry barriers that are considered to be the most difficult obstacles to overcome.

The purpose of the thesis is to examine which entry barriers that are generally considered to be the most difficult obstacles for Swedish companies to overcome when entering Chinese markets and to rank the five most difficult entry barriers to overcome.

Information about these entry barriers have been gathered from Swedish companies, which have carried out successful market entries in the Chinese markets, through an e-mail questionnaire.

The result generally shows that the most difficult entry barriers to overcome in China were: bureaucracy, property laws, language, cultural differences and difficulties finding local partners. The ranking of the entry barriers’ result shows that bureaucracy is the most difficult obstacle to overcome, followed by cultural differences, language, relations and access to distribution channels.

We conclude that companies experience different difficulties overcoming these entry barriers, which depends on the companies’ size, years in China, markets and if the entry barriers were considered controllable or uncontrollable. To succeed in China it is of great importance that Swedish companies identify and prevent entry barriers from affecting their company future success negatively.

Kina är i dagsläget en av världens snabbast växande ekonomier och har stor potential i många avseenden, dock anses marknadsinträde i Kina ofta komplicerat med anledning av förekomsten av inträdesbarriärer på marknaden. Med inträdesbarriärer avses hinder vilka företagen upplever i samband med etablering på nya marknader. Dessa hinder kan resultera i förlorade affärsmöjligheter och därför är det av stor vikt för svenska företag att identifiera de potentiellt största hindren eller inträdesbarriärerna i syfte att sedan överkomma dessa.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka inträdesbarriärer som generellt anses utgöra de svåraste hindren för svenska företag vid marknadsinträde i Kina. Med utgångspunkt från undersökningen avser vi att identifiera och rangordna de fem mest svåröverkomliga inträdesbarriärerna.

Information om inträdesbarriärerna har samlats in genom en e-postenkät till svenska företag som genomfört lyckade marknadsinträden i Kina.

Resultatet visar generellt att byråkrati, immaterialrätt, språk, kulturella skillnader och svårigheter att hitta lokala partners är svåra inträdesbarriärer att överkomma vid marknadsinträde i Kina. Rangordningen av inträdesbarriärerna, beroende av varandra, visar att byråkrati anses vara det största hindret, kulturella skillnader det näst största, följt av språk, relationer och tillgång till distributionskanaler.

Slutsatsen är att företag upplever inträdesbarriärer olika svåröverkomliga beroende på företagens storlek, antal år i Kina, marknader samt om inträdesbarriärerna är kontrollerbara eller okontrollerbara. Därför är det av vikt att företagen identifierar vilka inträdesbarriärer som kan motverka ett lyckat marknadsinträde i Kina.

Asien har en enorm tillväxttakt som under senare år har lockat många utländska investerare och företag. Kina är ett av de länder i Asien som har haft starkast tillväxt och har även den överlägset största konsumentmarknaden. Problem som Kina, liksom andra utvecklingsländer i tillväxtstadiet, har är den brist på infrastruktur och fungerande distributionskanaler som en marknad behöver för att locka utländska företagsetableringar. Det instabila politiska klimatet i Kina avskräcker fortfarande vissa utländska företag att etablera sig. Syftet med undersökningen har därför varit att studera vilka faktorer som påverkat lönsamheten för de svenska företagen på den kinesiska marknaden.

Utifrån en surveyundersökning över 55 svenska företag med dotterbolag i Kina, studerade vi hur tidigare erfarenhet, lokalanpassning och etableringsform påverkat lönsamheten.

Resultaten från undersökningen visar att majoriteten av svenska företagen etablerat sig via helägt dotterbolag trots att joint ventures haft en något bättre lönsamhet. Resultatet från undersökningen visade också att företag med en högre grad av lokalanpassning hade en bättre lönsamhet. Resultaten från studien kunde också bekräfta ett tydligt samband mellan företag med stor internationell erfarenhet före etableringen och en högre lönsamhet, dock fann undersökningen inget samband mellan företagens tidigare erfarenhet av Kina och dess lönsamhet.

SAMMANDRAG: Jag har använt mig av deduktiv teori vilket betyder att jag har skapat en egen modell genom en sammansättning av existerande teorier. Denna modell har se-dan använts i intervjuerna. Modellen visar att ett framgångsrikt sourcingföretag bör ha en bakgrund i en eller ett flertal branscher samt ett väl etablerat nätverk på marknaden. Modellen visar även värdet av erfarenhet på den kinesiska marknaden. Det vill säga att om per-sonerna bakom sourcingföretaget har erfarenhet av att arbeta på den kinesiska marknaden ökar dess chanser att lyckas. Resultatet av undersökningen visar att modellen har varierande framgång. Mo-dellen passar in i branscher där produkterna ar komplexa, där små detaljer i en order kan ha en stor betydelse for slutprodukten, såsom till exempel i klädindu-strin. I dessa branscher ar det fördelaktigt med ett nätverk och djupa bransch-kunskaper som skapar förtroende. I andra branscher med mer standardiserade produkter, som t ex inom sourcing av industriartiklar, ar det viktigare med andra egenskaper som snabbhet och flex-ibilitet. Undersökningen visade också att sourcingföretag inte längre behöver fokusera på de kulturella hindren. Först och främst, för att incitament hos de säljande ki-nesiska firmorna gör att de ar villiga att anpassa sig till västerländska företag. Men också for att det kinesiska samhället i takt med den ekonomiska tillväxten har moderniserats och blivit mer flexibla inför samarbete med västerländska kulturer.

Syftet med detta examensarbete är att ur ett Supply Chain Management perspektiv undersöka förutsättningar för att implementera ett tredjepartslogistikföretag från EU i ett växande industriområde i Kina. Detta examensarbete fokuserar på distriktet Xiaohe i staden Guiyang i provinsen Guizhou.

Logistikbranschen är en av de snabbast växande industrierna i Kina. Den kinesiska regeringen föreslår en främjande policy för en logistikexpandering som innefattar skattereduceringar och nedsatta priser på lokalhyra och markpriser för logistikföretag. Den största skillnaden mellan marknaden i EU och marknaden i Kina är de kulturella skillnaderna i sättet att göra affärer och att umgås. Korruption kan förekomma i Kina och det är värt att undersöka de kinesiska företagen innan ett samarbete inleds. Om ett samarbete inleds kan det vara fördel att ta reda på om det finns särskilda bestämmelser i Kina. Detta för att minska risken att problem uppstår med de varor som ska exporteras och/eller importeras. En vara som ska importeras eller exporteras mellan EU och Kina ska förtullas genom inlämning av tulldeklaration till Tullverket.

När det gäller växande industriområden som i Guiyang finns det geografiska fördelar med avseende på handel genom att staden angränsar ett flertal andra provinser och att den anses som en knutpunkt i sydvästra Kina. Huvudindustrier förknippade med staden innefattar kol, järn, stål, aluminium, gödningsmedel och tillverkning. De lokala kinesiska logistikföretagen saknar den erfarenhet och kompetens som krävs för att kunna erbjuda logistiska helhetslösningar åt företagen i industriparken i Xiaohe i Guiyang. Vidare finns inga tredjepartslogistikföretag i staden. Delvis på grund av dessa anledningar är det en stor fördel för ett tredjepartslogistikföretag från den Europeiska Unionen att etablera verksamhet i Guiyang. Svagheten med en etablering är bland annat indikation på brister i infrastrukturen och långt avstånd till närmaste hamn. Vidare finns det en planering för utveckling i regionen som innefattar bland annat utveckling av transportinfrastrukturen.

The purpose of this examination thesis is from a Supply Chain Management perspective to examine the conditions for establishing a third party logistics company from the European Union in a growing industrial area in China. The thesis focuses on Xiaohe district in Guiyang.

Logistics industry is one of the fastest growing industries in China. The Chinese Government is proposing a promotion policy for a logistics expansion that includes tax reductions and reduced prices on rent and land prices for logistics companies. The main difference between the European Union market and the market in China is the cultural differences in the way of doing business and to socialize. Corruption may occur in China and it is worth to examine Chinese firms before cooperation can be settled. If collaboration is carried out, it may be advantageous to find out if there are specific rules in China to reduce the risk that problems occurs with the goods to be exported and/or to be imported. A product to be imported or exported between the European Union and China must clear customs.

When it comes to growing industrial areas as in Guiyang there are geographical advantages with thought of trading, that the city is adjacent to several other provinces and that it is regarded as a tie point in southwestern China. The main industry involved in the city includes coal, iron, steel, aluminum, fertilizers and manufacturing. Local Chinese logistics companies have lack of the experience and skills that is needed for providing logistics solutions to companies in the industrial park in Xiaohe District in Guiyang. Furthermore, there are no third-party logistics providers in the city. Partly for this reason, it is a great advantage for a third party logistics provider from the European Union who wants to establish business in Guiyang. The weaknesses for establishing include lack of infrastructure and long distance to the closest seaport. Furthermore, there is a plan for development in the region which includes the development of transport infrastructure.

Vi vill undersöka vad den Kinesiska affärskulturen har för påverkan på styrningen i ett svenskt bolag i Kina med fokus på medarbetare och kommunikation samt om etableringsformen får någon effekt på styrningen. Syftet med denna uppsats är att beskriva de viktigaste delarna i Kinas affärskultur och analysera vad de har för påverkan på de valda styrmedlen: medarbetare och kommunikation. Vi vill samtidigt skapa en förståelse för hur styrningen i kinesiskt dotterbolag påverkas av de affärskulturella skillnaderna. En fallstudie har gjorts på två företag där primärdata har samlats in genom öppna intervjuer.

Kina, en marknad som började öppnas upp för omvärlden i slutet av 70-talet, har idag minskat på regleringarna gällande utländska företagsetableringar i landet. I och med Kinas medlemskap i World Trade Organisation har yttre påtryckningar från WTO gjort att det idag inte ställs samma krav i alla branscher på Joint Venture för direktinvesteringar gällande företag med produktionsverksamheter i landet. Många stora svenska produktionsföretag har idag valet att agera självständigt med innebörden att de antingen går ur sina samarbeten eller köper upp sin kinesiska partner. Anledningarna till att samarbetena ingicks var självklara, men vilka är premisserna för att företagen ska stanna kvar i dem? Syftet är att finna motiven bakom Joint Ventures i Kina och se för- och nackdelarna med dessa och vilken inverkan de har på de svenska produktionsföretagen efter det att marknaden öppnats ytterligare. Slutligen ska förutsättningarna för en fortsatt Joint Venture diskuteras. Teori kring Joint Venture som begrepp men även mer specifikt för just den kinesiska marknaden. Utgångspunkten för uppsatsen är följande punkter: motiv, tillit och utbyte av resurser samt kultur. Uppsatsen är baserad på information från fyra undersökningsföretag bestående av SKF, ABB, Volvo Lastvagnar och Electrolux, företag med verksamheter som startade innan avregleringar skedde. Förutom dessa har empirisk information insamlats genom expertintervju med Florent Obesse som tidigare har jobbat i Kina på företag med Joint Ventures, detta för att vi ska kunna bredda vår slutsats något. Det främsta motivet bakom JV idag är att det specifika företaget fortfarande inte har möjlighet att verka självständigt då avregleringarna ännu inte gäller alla branscher. Om parterna har samarbetat på rätt grunder och inte bara av tvång är förutsättningarna för framtida samarbete bättre. Tillit och utbyte av resurser möjliggörs genom att motiven bakom är riktiga, att det finns något mer än marknadsåtkomst för parterna att vinna på samarbetet.

Den ökade globaliseringen i dagens samhälle har lett till att det svenska näringslivet samarbetar allt mer med utländska partners för att ta vara på de fördelar som uppstår i och med detta fenomen.

Ett av de asiatiska länder som haft ökade inköp från västvärlden är Kina. Under början av 1980-talet öppnades landet upp för handel med utlandet och många västerländska företag startade då fabriker i landet eller ingick joint venture med kinesiska företag. Än idag är Kina en stor och växande marknad som många västerländska företag vill etablera sig på för att kunna utnyttja dess låga materialkostnader och billiga arbetskraft. Det finns dock inte bara fördelar med att göra inköp från denna marknad utan också en del svårigheter som svenska företag bör vara medvetna om innan de ger sig in på den kinesiska marknaden.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka generella och logistiska svårigheter som finns då medelstora svenska industriföretag gör inköp från Kina.

Vi har i denna uppsats använt oss av en kvalitativ forskningsmetod då vi gjort ingående intervjuer med tre olika företag som gör inköp i Kina, dessa är: Industri AB, Aluminium AB och Metall AB. Vi har använt oss av ett deduktivt angreppssätt där vi har utgått från olika teorier som vi sedan jämfört med vår empiri för att hitta skillnader eller likheter dem emellan.

I teorin har vi utgått från en modell som behandlar olika svårigheter som kan uppstå i samband med inköp från utlandet. Denna modell har vi modifierat och de svårigheter som behandlas är inom ämnena: Kultur, Valutafluktuationer, Politik, Ledtid, Lager och Transporter.

Genom att utföra en analys av vår empiri och teori har vi kommit fram till att det finns både generella och logistiska svårigheter. En av de kanske största generella svårigheterna är kultur där det finns många skillnader mellan Sverige och Kina. En annan generell svårighet är skillnader i avtal, regler och lagar.

Logistiska svårigheter uppstår bland annat genom längre ledtid, stor kapitalbindning under transporttiden samt att ändring i order tar längre tid att få på grund av det stora avståndet än om leverantören funnits på närmare håll.