Dissertations / Theses on the topic 'Kapata'

Marx versteht unter der Mehrwertrate das Verhältnis von unbezahltem Mehrwert zu der als variables Kapital (v) bezeichneten Entlohnung der Arbeiter. Die Profitrate hingegen enthalte im Nenner zusätzlich das konstante Kapital (c), das die Vorleistungen umfasst. Wenn in den Sektoren eine uniforme Mehrwertrate gilt, resultiert bei ungleicher organischer Zusammensetzung des Kapitals (c/v) das berühmte Transformationsproblem der Verwandlung von Arbeitswerten in Produktionspreise. Jedoch lässt sich das konstante zirkulierende Kapital ebenfalls in lebendige Arbeit auflösen. In dem reduzierten System fallen Mehrwert- und Profitrate zusammen. Diese Größe entscheidet über die Sektorengewinne, wird aber allein in der Lohngüterfertigung determiniert. Arbeitswerte und Produktionspreise stimmen damit überein. Der gesamte Rohgewinn inklusive der Verzinsung des Fixkapitals hängt nicht vom Lohnsatz ab, sondern nur von den Ausgaben der Kapitalisten selbst.

Marx versteht unter der Mehrwertrate das Verhältnis von unbezahltem Mehrwert zu der als variables Kapital (v) bezeichneten Entlohnung der Arbeiter. Die Profitrate hingegen enthalte im Nenner zusätzlich das konstante Kapital (c), das die Vorleistungen umfasst. Wenn in den Sektoren eine uniforme Mehrwertrate gilt, resultiert bei ungleicher organischer Zusammensetzung des Kapitals (c/v) das berühmte Transformationsproblem der Verwandlung von Arbeitswerten in Produktionspreise. Jedoch lässt sich das konstante zirkulierende Kapital ebenfalls in lebendige Arbeit auflösen. In dem reduzierten System fallen Mehrwert- und Profitrate zusammen. Diese Größe entscheidet über die Sektorengewinne, wird aber allein in der Lohngüterfertigung determiniert. Arbeitswerte und Produktionspreise stimmen damit überein. Der gesamte Rohgewinn inklusive der Verzinsung des Fixkapitals hängt nicht vom Lohnsatz ab, sondern nur von den Ausgaben der Kapitalisten selbst.

This thesis deals with the subject of crash tests Euro NCAP, concretely child-head impact test to the car bonnet. Object of thesis is make homogeneous car bonnet, where will remove stiffness places and also the bonnet global stiffness won´t be worst. The bonnet must carry out limits for pedestrian protection.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns något samband mellan intellektuellt kapital och substansmultipeln. Undersökningen omfattade 81 av de största Nordiska börsföretagen sett till omsättning och marknadsvärde under perioden 2001 till 2005.

Metod: Vi har använt oss av ett deduktivt tillvägagångssätt då vi studerat årsredovisningar och utifrån dessa försökt finna belägg för vårt antagande om sambandet mellan intellektuellt kapital och substansmultipeln.

Resultat/Slutsatser:

Det är inte statistiskt säkerhetsställt att det finns ett samband mellan intellektuellt kapital och substansmultipeln. Det kan finnas förklaringar till resultatet i de ord som valts att basera undersökningen på och om de ska rangordnas eller inte.

Tidigare forskning har endast fokuserats på företag med begränsningen LargeCap och i denna studie studerar vi vad medelstora företag rapporterar om intellektuellt kapital. Studiens resultat visar på ett liknande trendmönster med tidigare studier som enbart har analyserat LargeCap företag.   Syftet med studien är att undersöka vad medelstora företag rapporterar om intellektuellt kapital, med insamlad data från svenska börsnoterade företag. För att bemöta syftet har litteratur från tidigare forskning och empiriska data från urvalsföretagens årsredovisningar för 2014 samt 2018 använts. Till följd av detta kunde en frågeställning skapas: vilka delar av intellektuellt kapital är det börsnoterade företag redovisar?   Studien visar på att MidCap företag följer samma trend i rapporteringen av intellektuellt kapital som LargeCap företag. Resultatet visar dock på en lägre frekvens av rapporteringen i MidCap företag jämfört med tidigare studier om LargeCap företag.   Studien har bidragit till ett nytt teoretiskt perspektiv för att illustrera företags rapportering av intellektuellt kapital. Studien har bidragit till att skiljaktigheten i företagens rapportering inte är beroende av storleken för att bedöma ett rapporteringsmönster. Ett empiriskt bidrag är att studien har tillfört en ny tillämpningsgrupp i en befintlig teori och det praktiska bidraget är att intressenter informeras om vilka delar företag rapporterar om intellektuellt kapital samt hur företag kan använda denna studie till att anpassa rapporteringen av intellektuellt kapital.
Previous research has solely been focusing on companies with the restriction LargeCap and in this study we have studied what MidCap companies report regarding intellectual capital. The study results show a similar pattern with previous studies that has only analysed LargeCap.   The purpose of this study is to examine what MidCap companies reports about intellectual capital, with collected data from Swedish listed companies. To meet the purpose has literature from previous research and empirical data from the sampled companies' annual reports from 2014 and 2018 been used. Due to this could an issue be established: which parts of intellectual capital are the listed companies reporting?   The study of MidCap companies follows the same pattern in the reporting of intellectual capital as LargeCap companies. However, the result shows a lower frequency of reports in MidCap companies in relation to previous research about LargeCap companies.   The study has contributed to a new theoretical perspective to illustrate companies reporting regarding intellectual capital. The research has contributed to differences in companies reporting are not dependent on the size to assess a reporting pattern. An empirical contribution is that the study has brought a new sample group for an existing theory and the practical contribution is that the stakeholders are getting informed which parts of intellectual capital companies are reporting and also how companies can utilize this study to adjust their reporting of intellectual capital.

There are many different ways to control an organisation. In cultural organisations, it has become more common to have several directors working simultaneously. Often, different individuals possess different cultural and economic experience, thus a variety of backgrounds provides a more thorough scope of expertise and knowledge. This type of management is prevalent in the cultural sector.

This thesis will research how leaders in cultural institutes work in a dual leadership, “co-leadership”, when their backgrounds are different. For example, one of the leaders comes from the “business world” and the other leaders come from the art world. The question is how do they work together with such different backgrounds?

To make the thesis more clear we have defined leadership, co-leadership, and the French culture sociologist Bourdieu’s notion of peoples’ “capital”. This thesis has been investigated in Gothenburg Opera. The problem has mainly been solved with some help from earlier studies from the researcher Marianne Döös theory about, dual leadership “co-leadership” and Pierre Bourdieu’s field theory.

The thesis is based on a comparison between previous theories about leadership in order to observe potential similarities and differences. The thesis will not focus on conflicts. The research has mainly been preformed using literature studies and qualitative interviews. The responses have been put together and then comparisons have been made. The answers from the leaders have been analysed and interpreted, revealing that the leader’s background does have an influence on how leadership is carried out.

Bakgrund: Intellektuellt kapital var ett väl diskuterat område för två decennier sedan, vilket blir påtagligt då de flesta studier som undersöker området är från 1990-talet och tidiga 2000-talet. I denna uppsats har vi valt att återigen framföra begreppet intellektuellt kapital för att upplysa om förekomsten av det i svenska företags årsredovisningar. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med en ökad kunskap för hur det skiljer sig mellan olika branscher gällande redovisning av intellektuellt kapital och även i vilken omfattning intellektuellt kapital redovisas. Metod: Vår studie genomfördes med hjälp av en innehållsanalys av nio årsredovisningar. Innehållsanalys är den vanligaste metoden att använda bland forskare som avser att förstå redovisningen av intellektuellt kapital Resultat & slutsatser: Studiens empiriska resultat visade att företagen inom Bank och finansbranschen redovisade mest intellektuellt kapital, därefter data, it och telekommunikationsbranschen och till sist tillverkning och industribranschen. Resultatet visade även att samtliga företag inom de tre branscherna redovisade mest kundkapital i relation till human- och strukturkapital. Gemensamt för de tre branscherna var även att humankapital redovisades minst. Studien kom även fram till att tillverkning och industribranschen redovisat mest human- och kundkapital i relation till de resterande branscherna. Bank och finansbranschen redovisade dock relativt mest strukturkapital.
Background & problem: Intellectual capital was a well discussed subject two decades ago, which becomes apparent since most studies investigating the subject are from the 1990s and the early 2000s. In this paper we chose to resubmit the concept of intellectual capital to inform the existence of it in the annual reports of Swedish companies. Purpose: The purpose of this study is to contribute to an increased knowledge of how it differs between different industries when it comes to the disclosure of intellectual capital and also to what extent intellectual capital is reported. Method: Our study was conducted by using content analysis for nine annual reports. Content analysis is the most common method of use among researchers who intend to understand the disclosure of intellectual capital. Results & conclusions: The study's empirical results showed that the banking and finance industry disclosed the highest amount of intellectual capital, the data, IT and telecommunications industry disclosed the second highest amount, and finally the least amount was disclosed by the manufacturing and industrial industry. The result also showed that all companies in the three industries reported the highest amount of customer capital in relation to human and structural capital. Common to the three industries was that human capital was the least disclosed capital. The study also concluded that the manufacturing and industrial industry disclosed the highest amount of human and customer capital in relation to the remaining industries. However, the banking and finance industry disclosed relatively the highest amount of structural capital.

Submitted by Inácio de Oliveira Lima Neto (inacio.neto@inpa.gov.br) on 2018-10-23T18:44:59Z No. of bitstreams: 2 Sistematica de Kapala_Tese Final_KS.pdf: 15594694 bytes, checksum: 7f47b9eda127bfd4b61c2f9fac2b58bf (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5)
Made available in DSpace on 2018-10-23T18:44:59Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Sistematica de Kapala_Tese Final_KS.pdf: 15594694 bytes, checksum: 7f47b9eda127bfd4b61c2f9fac2b58bf (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Previous issue date: 2018-04-30
Conselho Nacional de Pesquisa e Desenvolvimento Científico e Tecnológico - CNPq
Kapala Cameron, 1884 is widespread throughout the Neotropical region, except for Chile and a disjunct species is found in Central Africa and Madagascar. The need for a review of the Kapala species was observed from their original descriptions, which are extremely succinct, resulting in many misidentifications. The vast majority of descriptions mention coloration, which is extremely variable; the presence of two long spines, flabellate antennas in males and mesoscuto high and convex. These characteristics are common to all species making identification of their species almost impossible. Despite this, the greatest difficulty found within the group is its high intraspecific variation, but at the same time highly conserved. This is the first attempt to revise known species, to describe new taxa, and to establish a baseline for genus taxonomy. In addition, a new phylogenetic proposal for Kapala is provided. In Chapter I, based on the examination of the species-type and complementary material, we redescribe the type species of the genus and establish the limits of valid species; four synonyms were performed, K. atrata (Walker, 1862) n. syn. and K. surgens (Walker, 1862) n. syn. was synonimized with K. flabellata (Fabricius, 1804), K. striaticeps (Cameron, 1913) n. syn. was synonymized with K. inexagens (Walker, 1862) and K. sulcifacies (Cameron, 1904) n. syn. was synonymized with K. romandii (GuérinMeneville, 1845); three lectotypes were designated: K. cynipsea (Walker, 1862) pres. desig., K.inexagens(Walker, 1862) pres. desig. and K. terminalis (Ashmead, 1892) pres. desig., and seven species had males associated with females. Seven new species are described: K. confusa n. sp., K. corcovata n. sp., K. genistriata n. sp., K. gracilispina n. sp., K. haplospinosa n. sp., K. jalisca n. sp. e K. spinaepplanata, and an identification key for all species is provided. In Chapter II, a phylogenetic study based on morphological and molecular data was performed with the objective of testing Kapala monophyly and the relationships among its species. For this purpose, 61 characters related to external morphology were analyzed. For the molecular analyzes, parts of five gene regions were amplified: 18S, 28S-D2, 28S-D3-D5, COI-nj and COII. As a result, it was verified in all morphological and molecular analyzes that Kapala is paraphyletic, divided into three species complexes, which in turn are divided by groups of different genera. In chapter III, the iridicolor species complex was reviewed, as well as a molecular phylogeny based on 5 genes, 3 nuclear and 2 ribosomal genes. Six species were recognized within the iridicolor complex, including K. iridicolor described by Cameron (1904) and five new species: K. cavicornis n. sp., K. ceciliae n. sp., K. ipa n. sp., K. longicornis n. sp. and K. parairidicolor n. sp. In addition, a diagnosis of the K. iridicolor complex is provided, as well as an identification key for the species. In chapter IV, a review of the furcata species complex and a molecular phylogeny was performed, with three new species being recognized: K. deltalis n. sp., K. parafurcata n. sp. And K. quasimodo n. sp. In addition, a diagnosis for the furcata complex is provided, as well as a key identification for its species. In Chapter V, as a basis in morphological and molecular phylogeny, two new genera are described for the family Eucharitidae, Ecarinata n. gen. and Torquata n. gen. A revised and updated key is provided for the Neotropical genera of Eucharitidae.
Kapala Cameron, 1884 é amplamente difundido em toda a região Neotropical, com exceção do Chile e uma espécie disjunta que é encontrada na África Central e Madagascar. A necessidade de uma revisão das espécies de Kapala foi observada a partir de suas descrições originais, que são extremamente sucintas, o que resultou em muitas identificações errôneas. A grande maioria das descrições menciona a coloração, que é extremamente variável; a presença de dois longos espinhos, presença de antenas flabeladas e mesoscuto alto e convexo. Essas características são comuns a todas as espécies tornando a identificação de suas espécies quase impossível. Apesar disso, a maior dificuldade encontrada dentro do grupo é a sua alta variação instraespecífica, mas ao mesmo tempo altamente conservada. Esta é a primeira tentativa de revisar as espécies conhecidas, descrever novos táxons e estabelecer uma linha de base para a taxonomia do gênero. Além disso, uma nova proposta filogenética para Kapala é fornecida. No Capítulo I, com base no exame dos espécimes-tipo e material complementar, redescrevemos as espécies-tipo do gênero e estabelecemos os limites das espécies válidas; quatro sinônimos foram realizados, K. atrata (Walker, 1862) sin. nov. e K. surgens (Walker, 1862) sin. nov. foram sinonimizadas com K. flabellata (Fabricius, 1804), K. striaticeps (Cameron, 1913) sin. nov. foi sinonimizada com K. inexagens (Walker, 1862) e K. sulcifacies (Cameron, 1904) sin. nov. foi sinonimizado com K. romandii (Guérin-Meneville, 1845); três lectótipos foram designados: K. cynipsea (Walker, 1862) pres. desig., K. inexagens (Walker, 1862) pres. desig. e K. terminalis (Ashmead, 1892) pres. desig., e sete espécies tiveram machos associados a fêmeas. Sete novas espécies sã descritas: K. confusa n. sp., K. corcovata n. sp., K. genistriata n. sp., K. gracilispina n. sp., K. haplospinosa n. sp., K. jalisca n. sp. e K. spinaepplanata, e uma chave de identificação para todas as espécies é fornecida. No capítulo II, um estudo filogenético com base em dados morfológicos e moleculares foi realizado com o objetivo de testar a monofilia de Kapala e as relações entre as suas espécies. Para este propósito, 61 caracteres relacionados à morfologia externa foram analisados. Para as análises moleculares, partes de cinco regiões de genes foram amplificadas: 18S, 28S-D2, 28S-D3-D5, COI-nj e COII. Como resultado, foi verificado em todas as análises, morfológica e molecular, que Kapala é parafilético, dividido em três complexos de espécies, que por sua vez, estão divididos por agrupamentos de gêneros distintos. No capítulo III, foi realizada a revisão do complexo de espécies iridicolor, bem como uma filogenia molecular com base em 5 genes, 3 nucleares e dois ribossomais. Como resultados, foram reconhecidas seis espécies dentro do complexo iridicolor, incluindo K. iridicolor descrita por Cameron (1904) e cinco novas espécies, sendo elas: K. cavicornis n. sp., K. ceciliae n. sp., K. ipa n. sp., K. longicornis n. sp. e K. parairidicolor n. sp. Além disso, uma diagnose do complexo K. iridicolor é fornecida, bem como uma chave de identificação para as espécies. No capítulo IV, foi realizada a revisão do complexo de espécies furcata e, também, uma filogenia molecular, sendo reconhecidas três novas espécies: K. deltalis n. sp., K. parafurcata n. sp. e K. quasimodo n. sp. Além disso, uma diagnose para o complexo furcata é fornecida, bem como uma chave de identificação para as suas espécies. No capítulo V, como base na filogenia morfológica e molecular, dois novos gêneros são descritos para a família Eucharitidae, Ecarinata n. gen. e Torquata n. gen., sendo fornecida uma chave revisada e atualizada para os gêneros Neotropicais de Eucharitidae.

As a doctoral dissertation in Library and Information Studies at GöteborgUniversity in Sweden, this book has been published with the purpose ofbeing defended at a public event. It deals with information seeking in theeveryday life of research. Such an area of inquiry within Library andInformation Studies is known as user studies. The overall objective hasbeen to study the development of information seeking by researchersduring their formation. The link between the research content and the acquisitionof information has been considered meaningful. A label for acombination of this sort is a study of information seeking in context.The book is organised in the followingway. The research objectives includethe research problem, the terminologyand the presentation of theempirical area of study, that is businessadministration. The study of the researchliterature deals with user studies,research on research and Bourdieu’stheories. The theoretical issues onmethod are a topic for reflection. Theimplications of a change of understandinglead to a change of method. Objectivationof the objectifying subject as well as my own informationseeking efforts are included. The data collecting process and the analysisprocedure are described. Research results are presented in three ways.Three researchers at different levels tell their stories of informationseeking in their work. Analytical categories in research and informationseeking are presented along two paths together with pertinent estimateson levels and intensities. At the end of both paths syntheses of intellectualand social assets are carried out. These syntheses are compared inthe light of Bourdieu’s embracing theory. The appendices include abbreviations,term list, check lists and introductory letters. There are twoindices: an illustration index and an index of persons and subjects. Thesummary reflects the given sequence of chapters.

Tillägg till andra upplagan 2004: Sedan avhandlingen publicerades

1999 har opponenten vid disputationen professor Reijo Savolainen kommenterat

den. Avhandlingen har recenserats av Catta Torhell i Biblioteksbladet

och av Svend Bruhns i Biblioteksarbejde. Mina egna presentationer

av avhandlingen har förekommit i Tidskrift för dokumentation

samt i the New Review of Information Behaviour Research. Ändringar

av och tillägg till texten jämfört med första upplagan är av mindre

omfattning.

This thesis deals with designing the construction of an active bonnet hinge, tuning the kinematics and appropriate proportioning of individual parts of the hinge. The thesis consists of two main parts – the first part is an analysis of the current state of knowledge and the second part presents a designing the construction. The active hinge should serve as a safety element in automobiles to minimize consequences of head injury suffered during the collision of a pedestrian with an automobile.

Bakgrund och problem: De senaste åren har det blivit allt större fokus på immateriella tillgångar, specifikt intellektuellt kapital. Problemet är att intellektuellt kapital inte uppfyller alla de kriterier som krävs för att få tas upp som en immateriell tillgång i balansräkningen. Företag måste därför hitta andra vägar att redovisa sitt intellektuella kapital för att bemöta intressenternas informationsbehov samt legitimera sitt börsvärde. Idag sker detta genom frivillig upplysning i årsredovisningen då inget specifikt regelverk finns tillgängligt. Syfte: Syftet är att få kunskap om utvecklingen av redovisat intellektuellt kapital i svenska bolag, samt få kunskap om det finns skillnader mellan tjänsteinriktade bolag och produktionsinriktade bolag. Metod: Med hjälp av datorbaserad innehållsanalys studeras tio bolag på Nasdaq OMX Nordic Stockholm för perioden 2008-2012. Sökord har med hjälp av relevant litteratur framtagits och används för att analysera redovisningen av intellektuellt kapital. Resultat & slutsatser: Resultatet visar att det har skett en ökning av redovisningen inom intellektuellt kapital på Nasdaq OMX Nordic Stockholm. Resultatet visar även att det skett en stor ökning inom redovisningen av intellektuellt kapital i de tillverkande bolagen. Även det att de tillverkande bolagen redovisar mer intellektuellt kapital än tjänstebolagen.

Problem: Utvecklingen i världen går mot en allt mer kunskapsinriktad ekonomi där den immateriella tillgången intellektuellt kapital blir viktigare bland företag. De redovisningsprinciper som finns idag baseras på principer från så tidigt som 1400-talet då man ville bokföra transaktioner för in- och utbetalningar av pengar. Principerna modifierades något under den industriella revolutionen för att man skulle kunna sätta upp materiella ting som tillgångar. När man nu går in en ny revolution, den mänskliga, hur är synen på det intellektuella kapitalet och hur redovisas kapitalet som inte får ske i företagens balans- och resultaträkning. Syfte: Studiens syfte är att studera vad som skett med utvecklingen av intellektuellt kapital i kunskapsföretagens årsredovisningar och undersöka vilka faktorer och omständigheter som påverkar utvecklingen. För att se på hur efterfrågan ser ut på information om det intellektuella kapital granskas även dess roll vid förvärv och värdering av företag. Teori: Studiens teoretiska referensram tar först upp centrala begrepp i studien såsom kunskapsföretag samt tar upp ett antal modeller som föreslår olika sätt att visa företagens intellektuella kapital i siffror. Till sist presenteras tidigare forskning inom ämnet som kommer användas i analysen. Metod: Valet av metod för denna studie är kvalitativ och ansatsen är deduktiv. Empirin har tagits fram genom flertalet intervjuer med forskare och revisorer samt genom granskning av fem kunskapsintensiva företags årsredovisningar. Slutsats: Synen på intellektuellt kapital har utvecklats i viss utsträckning då företag är alltmer medvetna om vikten av att behålla och utveckla sitt humankapital. För att det intellektuella kapitalet på ett tydligare sätt ska åskådas i de finansiella rapporterna krävs det i framtiden att högre instanser ger företag rekommendationer för hur de ska gå tillväga.
Purpose: The purpose of this study is to analyze the development of the intellectual capital in knowledge-based company’s annual reports and explore which factors and circumstances that can affect this development. In order to see how the demand is for information about intellectual capital in annual reports, its role in acquisitions and valuation of companies is examined. Method: This study is based on a qualitative method with a deductive approach. The empirical data has been gathered through interviews with two researchers, one auditor and two managers for valuation and acquisition. There have also been examinations of five knowledge-based company’s annual reports. Conclusions: The view of intellectual capital has developed to some extent since corporations are increasingly recognizing the importance of maintaining and developing its human capital. For the intellectual capital to be viewed in a clearer way in the financial reports it is required that in the future higher instances give companies the adequate advice in how to do so.

Frågeställning: Hur arbetar CreActive för att främja det sociala kapitalet? Hur kan CreActive främja det sociala kapitalet i en kreativ miljö? Hur underlättas mötet mellan människor på CreActive? Finns det förbättringsmöjligheter för att ytterligare främja det sociala kapitalet på CreActive? Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur CreActive skapar nytta för sin omgivning. Det kommer även att undersökas kring hur mötet uppstår mellan människor på CreActive som ska främja det sociala kapitalet. Metod: Studien genomfördes med den kvalitativa metoden, eftersom den fångar upp detaljer och information av intervjupersonernas tolkning av verkligheten, det vill säga deras uppfattning, tankar och känslor. Det medför en inblick kring hur CreActive arbetar med mötet mellan människor, för att främja det sociala kapitalet. Empirin består av intervjuer med studenter och anställda. Slutsats: Det framgår att studenter inte känner till CreActive i den utsträckning som CreActive vill. Det finns ett glapp mellan studenter och företagare som uppehåller sig på CreActive. Det syns att platsen CreActive inte utnyttjas på det sätt som det är tänkt. Brist på rätt utrustning, marknadsföring, studieutrymme samt aktiviteter medför att mötet över gränserna mellan studenter och företag saknas. Det leder till att socialt kapital uteblir. Vi har sett att det finns möjligheter till förbättring och det vi har kommit fram till är sex stycken bidrag som består av nya aktiviteter, annan marknadsföring och utveckling av befintliga idéer.
Research questions: How do CreActive work to improve the social capital? How does CreActive work to improve the social capital in a creative environment? How is the (face-to-face) meeting between people made easier by CreActive? Are there any possibilities for further improving the social capital at CreActive? Purpose: The study’s purpose is to describe how CreActive creates advantages for its environment. The study will also examine how (face-to-face) meeting occur between people in CreActive to promote the social capital. Method: The study was executed with the qualitative method, because it captures the details and information of the interviewee’s interpretation of the reality, namely their perception, thoughts and the feelings. It results in an insight on how CreActive work with the (face-to-face) meetings between people, to promote the social capital. The empirical data is consisting of interviews with students and employees.          Conclusion: In the study it appears that the students don’t know about CreActive in the extents they want. There is a gap between students and business people who visit CreActive. It appears that CreActive is not used in the extent that it was intended. The lack of proper equipment, marketing, place of study and activities contributes to (face-to face) meeting between students and business people are missing. These things lead to the failing of social capital. There are opportunities for improvement and what was developed were six contributions which consists of new activities, marketing and development of existing ideas.

In countries like Sweden the public libraries add to what schools and other institutions do, trying to fill the less formal gaps regarding the needs of learning language and customs of society, and making information more available. This essay; Integration and Social Capital: Newcomers Social Capital at Public Libraries According to Library Staff, seeks to research how activities for immigrants within Swedish public libraries enables strengthening of social capital and trust in society within this group. Earlier research within this subject lean towards that is the case, though most of the earlier research tend to primarily focus on the immigrant perspective, why this essay seeks to view the subject within the profession, interviewing library staff responsible for such activities. To do so this essay lean on social capital theories of Robert E. Putnam and alike, semi structured interviews and several scientific articles and well as semi scientific reports of this matter. Results and conclusions of the study will confirm the possibility of public libraries strengthening social capital and trust, but cannot claim that this is always the case. It also confirms that this possibility is what library staff experience, since they without knowing what theory has been used, depicts happenings typical for evolving social capital and trust.

Idag ägs mer än tusen företag i Sverige av riskkapitalbolag. Vissa anser att riskkapitalbolagen är ute efter att göra snabba pengar, medan andra anser att de arbetar både strategiskt och långsiktigt med de ägda företagen. Ett företags finansiering kan ske på diverse sätt och de vanligaste sätten att anskaffa kapital är genom självfinansiering, krediter och tillskott från aktieägare. Thule och Kärhs är exempel på två riskkapitalbolagsägda företag som använt sig av främmande kapital på ett missgynnande sätt. Att använda sig av främmande kapital kan alltså innebära risker men även möjligheter om det används på rätt sätt. Vi tycker därför att det är intressant att undersöka dessa risker och möjligheter utifrån tre perspektiv; företag, ägande riskkapitalbolag och bank. Vi ville också ta reda på hur dessa tre perspektiv påverkas av varandra.

Den kvalitativa metoden och en abduktiv ansats har använts vid utförandet av studien. Detta på grund av att vi utgått från en problemformulering och sedan pendlat mellan referensram och empiri när vi gjort våra tolkningar. Primärdata samlades in genom intervjuer, både via personliga möten och via telefon.

Vi inleder referensramen med att definiera riskkapitalbolag och förklara hur de fungerar. Direkt efter får läsaren ta del av vad intervjupersonerna sagt och vår tolkning av det berörda ämnet, vilken är en struktur som resten av uppsatsen följer. Vidare tas kreditgivarna, kreditbeviljning samt kreditformer i beaktning. Därefter diskuteras hur ägarna och banken påverkar och styr företagen. I de två sista kapitlen är företagsperspektivet i fokus med dess finansiering och kapitalstruktur. Detta följs av vilka effekter skuldsättning kan innebära och i detta kapitel är hävstångseffekten en central del.

Slutligen besvaras vår frågeställning och vi har bland annat kommit fram till att de tre perspektiven påverkas av varandra på många olika sätt. Exempelvis innebär det att företag får tillgång till ett kontaktnät när de ägs av ett riskkapitalbolag samt att företagen påverkas av båda ägarna och banken genom rapportkrav av nyckeltal. Vi har dessutom dragit slutsatsen att alla tre perspektiven står inför både risker och möjligheter vid användandet av främmande kapital. Tillexempel kan belåning innebära en risk för företaget då det kan förlora makten till långivaren, medan det för ägarna är en möjlighet att ta lån då det ökar det totala kapitalet vilket i sin tur ger en högre avkastning på det egna kapitalet.

Bakgrund: Många företag har idag ett värde som vida överstiger värdet på de redovisa-de tillgångarna och som inte kan synliggöras som tillgångar i den traditionella redovis-ningen. Detta har skapat begreppet Intellektuellt Kapital. Det finns behov från företagen att synliggöra det intellektuella kapitalet men regler och lagar gör att man är hänvisad till att redovisa dem på annat sätt, t ex i årsredovisningens frivilliga information. Det saknas enhetligt ramverk och regler för hur och vad företagen ska redovisa beträffande intellektuellt kapital. Det verkar trots förändringen i företagens värde, forskning och studier ta tid innan det intellektuella kapitalet får en enhetlig redovisning. Det är därför av intresse att undersöka vad större publika företag redovisar kring intellektuellt kapital och om det sker någon förändring i redovisningen.

Syfte: Att undersöka vad de största svenska företagen officiellt redovisar om intellektu-ellt kapital, om redovisningen ökar eller minskar och om det är något som skiljer mellan olika branscher eller mellan kunskapsintensiva och tillverkande företag.

Avgränsningar: Studien omfattar årsredovisningarna i publika svenska företag vilka även ingått i Vandemaele et al. (2005) studie. Den finansiella informationen samt noter omfattas inte utan enbart frivillig information som getts i årsredovisningens framvagn samt förvaltningsberättelse.

Metod: En tidsföljdsstudie har genomförts där mängden information om intellektuellt kapital i 19 publika svenska företags årsredovisningar åren 2003 och 2007 har jämförts. Empiriska data har samlats in via en kvantitativ innehållsanalys. Information i årsredo-visningarna har kodifierats med hjälp av en kodningsmall och begreppen i kodningsmal-len har sedan använts för att via poängsättning ange numeriskt till vilken utsträckning de är representerade i det analyserade materialet. Det sammanställda materialet har se-dan analyserats och analysen behandlar hur och vad de undersökta företagen frivilligt redovisar inom intellektuellt kapital.

Resultat, slutsatser: Huvuddelen av det som redovisas inom intellektuellt kapital är extern struktur och det dominerande begreppet är kund hos de flesta företagen. Begrep-pen kund, medarbetare och varumärke är klart dominerande i redovisningen. Redovis-ning av intellektuellt kapital har ökat och detta är en trend. Störst ökning finns inom dagligvaruhandeln men även sällanköpsvaror uppvisar en stadig ökning. Skillnaden mellan branscher och mellan tillverkande och kunskapsintensiva företag har nästan sud-dats ut.

Förslag till fortsatt forskning: Är årsredovisningen rätt forum för redovisning av intel-lektuellt kapital och är företagen beredda att redovisa intellektuellt kapital även om det skulle innebära att man lämnar ut information som kan vara känslig ur konkurrenssyn-punkt?

Syftet med uppsatsen är att undersöka om betydelsen av socialt kapital skiljer sig åt mellan olika former av politiskt deltagande. Med olika former av deltagande avses dels att rösta, vilket här benämns passivt deltagande, och andra mer aktiva former såsom att demonstrera eller kontakta en politiker. Socialt kapital definieras i termer av nätverk och tillit. Den teoretiska utgångspunkten är att tillgång till nätverk bland annat ökar sannolikheten att bli tillfrågad om att delta i aktiviteter, medan tillgång till tillit tycks öka en individs benägenhet att offra av sin egen tid för det gemensammas bästa. Datamaterialet som används är den svenska delen av European Social Survey från 2002. Logistisk regressionsanalys visar att tillgång till formellt nätverk är förknippad med en högre sannolikhet för både aktivt och passivt politiskt deltagande, medan tillgång till informellt nätverk inte är relaterat till politiskt deltagande. Vidare är hög tillit till rättsväsendet förenat med en mindre benägenhet till aktivt deltagande, medan hög tillit till politiker är positivt relaterat till aktivt deltagande. För passivt deltagande är hög tillit till riksdagen förknippad med en större sannolikhet till deltagande. Som uppslag till fortsatt forskning diskuteras bland annat varför nätverk tycks påverka deltagande, och hur tillit kan verka i relation till nätverk. Även vikten av att separera olika delar av det sociala kapitalet och studera vilken effekt var och en av dessa har förs fram.

Intellektuellt kapital anses av många vara en av de största drivande faktorerna till företags framgång och i litteraturen värderas den ofta som skillnaden mellan ett företags marknadsvärde och dess bokförda värde. Market-to-book ratio är det relativa måttet som beskriver denna skillnad och gör det möjligt att jämföra detta värde med andra företag. Målet med denna uppsats är att undersöka hur företag redogör för sitt intellektuella kapital och utreda hur detta reflekteras i företags market-to-book ratio. Frågeställningarna som besvaras är huruvida det finns något samband mellan ett företags market-to-book ratio och dess redogörelser för intellektuellt kapital i dess årsredovisningar och om det finns något samband mellan dessa redogörelser och förändringar i market-to-book ratio. För att mäta redogörelser för intellektuellt kapital gjordes innehållsanalyser. Totalt undersöktes 60 företags årsredovisningar på Stockholmsbörsens Large- och Mid Cap. Resultatet tyder på att samband mellan företags market-to-book ratio och dess redogörelser för intellektuellt kapital saknas, undersökningen fann inte heller något samband mellan redogörelser för intellektuellt kapital och förändringar i market-to-book ratio.

In dem vorliegenden Beitrag geht es um die theoretische Modellierung und empirische Untersuchung von Kettenmigrationsprozessen. Im Mittelpunkt steht die These, dass bei der Entscheidung zur Migration neben ökonomischen Überlegungen soziale Beziehungen der Migranten von zentraler Bedeutung sind. Auf der Basis der Theorie rationaler Entscheidungen wird ein allgemeines Erklärungsmodell für die Entstehung von Kettenmigrationsprozessen vorgestellt. Soziales Kapital fungiert dabei als eine Art "missing link" zwischen individuellen Migrationsentscheidungen und resultierenden Migrationsprozessen. Anhand der empirischen Auswertung verschiedener Datenquellen konnte die Rolle von Verwandtschaftsnetzwerken bei der Immigrations- und Rückkehrentscheidung am Beispiel der italienischen Migranten in Deutschland bestätigt werden. Die Ergebnisse der empirischen Analyse werden dargelegt, darunter aufbereitete Daten der amtlichen Statistik zum Verlauf der Immigration aus Italien seit 1950 sowie eine Auswertung von Interviews mit italienischen Befragten im Rahmen des Sozioökonomischen Panels und aus einer Gemeindestudie. Insbesondere erwies sich die Rückkehr von Haushaltsmitgliedern nach Italien als die wichtigste Determinante für Remigrationsentscheidungen. Damit wird deutlich, daß bei der Untersuchung von Migrationsprozessen die soziale Einbettung der Migranten nicht ausgeblendet werden darf
The paper contributes to the theoretical modelling and empirical testing of chain migration processes. Besides economic aspects the impact of social relations of migrants on migration decisions is emphasized. The aim was to test several hypotheses concerning the concept of social capital which have been derived from the framework of Rational Choice Theory. Social Capital is seen as a kind of "missing link" between the migration decisons of indiviuals and resulting migration processes. The impact of family networks on the migration process has been investigated applying the theory to the case of the Italian immigrants living in Germany since the 1950\'s. The results of the analysis of several kinds of data sets are presented, namely seleceted national statistics on migration and survey data from the German Socio-Economic Panel and also from a small town study. The empirical data analysis shows effects of households and family neworks on immigration and return migration as well as some evidence of chain migration. Particularly for subsequent migrants social relations play a considerable role in their migration decisions. Due to this the social embeddedness of migrants is an important factor in explaining migration processes

The work deals with the connection of issues induced costs and absorption capacity. The aim of the work is to analyze the induced costs caused by the implementation of projects financed from the EU funds and their impact on the absorption capacity. The main methods used in practical part are the questionnaire survey, structured interviews and content analysis of data.

Tesis para optar al grado de Magíster en Administración
Diego Hernán Salamanca Duarte [Parte I], Emillio Javier Guerra Muñoz [Parte II]
Diego Hernán Salamanca Duarte [Parte I] no envía autorización para el acceso a texto completo de su documento
La industria de la Certificación por Competencias Laborales para la Gran Minería del Cobre en la Región de Antofagasta, constituye una oportunidad de mejorar sus procesos, dado que hoy las empresas mineras requieren cada vez más trabajadores debidamente preparados y calificados, a su vez tienen dificultades para encontrarlos. Esa calificación pasa por disponer de competencias laborales que sean pertinentes a las necesidades y requerimientos de un mercado laboral cambiante, abierto al mundo y altamente competitivo. El mejoramiento de las competencias laborales de las personas está directamente relacionado con el nivel de productividad que una empresa puede lograr, ya que a medida que el capital humano se va desarrollando, la organización obtendrá mejores resultados. Es éste sentido Kapital H es una empresa que surge en un mercado en crecimiento como respuesta a las grandes compañías Mineras líderes del sector Metálico enfocadas en la extracción del cobre en la II Región de Antofagasta, que constantemente buscan mejorar sus procesos a través de la gestión de su recurso más valioso “El Capital Humano” haciéndolo más eficaz y competitivo, para tal motivo Certificamos sus Competencias con base a los Estándares y Perfiles que ChileValora exige en diferentes cargos de manera Eficiente con la ayuda de herramientas tecnológicas que permiten entregar a nuestros cliente información de campo de manera precisa en tiempo real, todo ello con el apoyo de un personal experto en minería, pensando siempre en entregar al cliente el más alto nivel de servicio. El crecimiento de Kapital H se fundamenta en la entrega de un servicio integral de alta calidad a las principales compañías que operan en la II Región de Antofagasta, cuyo interés es el aporte al mejoramiento de la producción en relación a la eficiencia y el desempeño de los operadores, para Kapital H es indispensable obtener, fortalecer y mantener buenas relaciones con sus stakeholders desde el inicio de un servicio como en su post-venta preocupandose asi de entregar el mejor servicio en todo momento. En este sentido ésta empresa se muestra como una solida propuesta en un mercado incipiente con grandes posibilidades de crecimiento económico y ampliación a otros nichos mediante su modelo de ingresos por contrato con 6 meses como mínimo. Para ello Kapital H cuenta con un gran Página 7 de 82 MBA MAGISTER EN ADMINISTRACION Facultad de Economía y Negocios – Universidad de Chile equipo de trabajo que junto a su equipo gestor compuesto por profesionales con un perfil de trayectoria operacional, administación de negocios y visión de futuro su implementación puede obtener buenos resultados. Kapital H es una empresa comprometida socialmente con sus empleados, el medio ambiente y la comunidad, su filosofia se basa en su codigo de conducta, carta de valores y reglamentos, ademas considera a sus empleados como parte integral del funcionamiento de su negocio. Este proyecto está dirigido a inversionista tipo Angel dentro de una sociedad de responsabilidad limitada con una participación de 73% por parte del inversionista y 27% del equipo gestor, la inversión total corresponde a CLP$ 110.000.000 para una utilidad esperada de CLP$1.018.538.666, en un periodo de inversión de 5 años.

Denna studie är en del i utvärderingen av ett förbättringsarbete på en f-6 skola inom området digital kompetens. Den teoretiska bakgrunden till studien är teorin om professionellt kapital av Andy Hargreaves och Michael Fullan. Professionellt kapital utgörs av den gemensamma produkten av humankapital, socialt kapital och beslutskapital Hargreaves &Fullan (2012). Utifrån teorin ställdes hypotesen att lärarna skulle utveckla det professionella kapitalet i aspekten att utveckla elevers digitala kompetens om de deltog i förbättringsarbetet. Syftet var att undersöka hur lärarna uppfattar att det professionella kapitalet i aspekten elevers möjlighet att utveckla digital kompetens, utvecklats på skolan till följd av förbättringsarbetet. Studien är en kvalitativ deduktiv studie där semistrukturerade intervjuer använts för att undersöka åtta lärares uppfattningar. Resultatet visar på att de intervjuade lärarna upplever att de har utvecklats olika mycket och inom olika områden som utgör teorin om professionellt kapital och att studiens hypotes därmed inte kan bekräftas. Det svårt att säga om utvecklingen beror enbart på förbättringsarbetet eller om denna utveckling också har andra orsaker. Att organisera förbättringsarbete genom ett distribuerat ledarskap och avsätta tid och resurser på det sätt som gjorts får anses vara framgångsrikt. Framgångsrikt har också varit att lärarna genomfört detta tillsammans och att det innehållit praktiska elevnära moment.

This thesis deals with the technological project of rear bonnet hinges assembly shop, specifically with desing the layout the of assembly shop in the Edscha Automotive Kamenice s.r.o. company. The thesis shows the basic theory to understanding the problems of assembly workshops. The thesis analyses the present state of the assembly workshop and with reference to the requirements of the company and fundamentals technological projection features three possible solutions. The selected solution becomes the shape of rationalization project. In the end is the variant technical-economic reviewed.

Syftet med den här undersökningen är att gå bakom kulisserna på olika medieföretag och medieproduktioner och ta reda på hur olika mediearbetare ser på makt och inflytande och även få klarhet i vad det är som krävs av en person som vill skaffa sig inflytande inom branschen.Samtidigt ska undersökningen bidra till förståelse hur det ser ut inom mediebranschen och på det sättet förbereda nya mediearbetare på framtiden.Fem kvalitativa djupintervjuer med fem mediearbetare, från filmproducent till nyhetsredaktör genomfördes. Fyra av de intervjuade var män, fyra jobbade inom mediebranschen i dag, en kom från ett annat land men jobbade i Sverige och Halmstad.Vid analysen av empirin användes flera av Pierre Bourdieus begrepp, som kapital och fält. Vad som kom fram under undersökningen, enligt våra intervjupersoner, var att ett starkt nätverk är en mycket viktig faktor om en person försöker skaffa sig ett ökat inflytande inom branschen. Men de som verkligen bestämmer branschens villkor är de som har mest pengar, eller kan associeras med dem som har pengarna. Det handlar dessutom i hög grad om personliga egenskaper, man måste vara beredd på att jobba hårt, vara envis och vara noga med att göra ett bra jobb, det är nästan viktigare att kunna arbeta hårt än att vara professionell.

ABSTRACT Since Robert D. Putnam first wrote about the causes behind the regional differences in economic and political development in Italy, the theory of social capital has truly flourished in the fields of social science. This days you constantly hear politicians and scholars stressing the important role of the quality of the social fabric to a society’s wellbeing. There all looking at ways to construct policies and institutions that help the spread of social capital. Yet, the question of what makes and breaks social capital remains in large part unanswered. Putnam became famous by arguing that engagement in civil clubs and unions has a causal tie to social capital. Many scholars has criticized that thesis and instead stressed the role of universal public institutions, economic equality and many other theories. This study focuses on the potential role of deliberative democracy, or more accurately put, deliberative didactics, for the strengthening of pupils social capital. Deliberative democracy is a form of governing that focuses on collective agreement through discussions on equal terms. According to the theory, deliberative discussions forces people to understand and respect each other’s differences, and teaches them to cooperate. This will, they argue, strengthen both the individual and the community’s social capital. This study focuses on what schools can do to stimulate a deliberative atmosphere and how a deliberative atmosphere correlates with the pupils’ social capital. I’ve done this by handing out question sheets to Swedish High school kids. I’ve then used SPSS to do a regression- and factor analysis of their answers. The result shows a correlation at R=0,444 between a student’s appreciation of the deliberative atmosphere at their school and their social capital. Other interesting results was the strong affect that being comfortable in speaking to the class had to kids social capital, to what extent teachers graded the group rather than each kid separately, how the kids trusted each other as well as people in general, and so on.

Bakgrund: Företag värderas till mångdubbelt deras bokförda värde. Det intellektuella kapitalet kan inte värderas i företagens balansräkningar utan får bland annat lyftas fram i företagens årsredovisningar.

Syfte: Syftet med denna uppsats var att jämföra vad företag i IT- och industribranschen redovisar om sitt IC-kapital år 1999 jämfört med år 2008. Ambitionen var även att kunna fastställa vilka faktorer som styr utvecklingen av IC-redovisningen.

Avgränsningar: Jag har studerat företag på Large- och Mid Cap. Small Cap har exkluderats därför att många företag är relativt små och nyintroducerade på marknaden och saknar tio år gamla årsredovisningar.

Metod: Jag har använt mig utav en innehållsanalys vid sökning i årsredovisningarna för att få fram ett statistiskt underlag och kunna fånga innehållet i årsredovisningarna.

Resultat, slutsatser: Industribranschens IC-redovisning har förändrats till att mer likna IT-branschens IC-redovisning. IT-branschen är ledande när det gäller IC-redovisning och det finns tendenser som visar att företag ändrar sin redovisning utifrån förändrade förväntningar på dem.

Förslag till fortsatt forskning: Undersöka hur konjunkturförändringar påverkar mängden redovisad IC-information.

Denna studie ämnade undersöka huruvida politiska skandaler påverkar partier olika beroende på partiernas producering och förmedling av symboliskt kapital. Uppsatsen tar utgångspunkt i den relativa bristen på skandalforskning både i Sverige och internationellt. Den teoretiska ramen för studien tar avstamp i ett försök att hitta en gångbar definition av begreppet politisk skandal. Denna definition härgör ur en genomgång av lite av den forskning som finns på området innefattar bl. a Patrik Johanssons avhandling där han försöker utveckla en teori kring skandaler i svensk offentlig sektor och dess legitimitetsminskande effekter, John B. Thompsons försök att skapa en ”social theory of scandal”. Begreppet symboliskt kapital hämtas ur Pierre Bourdieus kapitalteorier. Efter en strategisk urvalsprocess fastslås att Juholtskandalen och Littorinaffären är de politiska skandaler som utgör studiens fall. Metodologiskt är detta en kvalitativ textstudie där Socialdemokraternas och Moderaternas partiprogram, ett stort antal tidningsartiklar från Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter utgör det empiriska materialet. Genom att först koda partiprogrammen för att utläsa på vilket sätt påståenden relaterar till kapitalskapande nyckelteman och sedan koda tidningsartiklar efter dess förhållningssätt till dessa nyckelteman försöker studien hitta samband däremellan. Studiens slutsatser är att tidningar i relativt liten utsträckning angriper partispecifikt symboliskt kapital i sin rapportering kring politiska skandaler och att vidare forskning kring bland annat vilken roll enskilda partimedlemmars produktion av symboliskt kapital spelar för dess partier föreslås.

Finansiella rapporter står till grund för olika användare för att underlätta beslutsfattandet kring företaget och aktieköp/-sälj beslut. IASB som är internationella standardsättare, är de som upprättar standarder kring hur redovisningen ska ske världen över för att redovisningen ska vara homogen. Även om redovisningsreglerna är utförda på samma sätt så tolkas de olika av olika användare, det vill säga olika redovisningsmått ger olika värderelevans beroende på redovisnings intressenter. Syftet med denna studie är att ta reda på vilket redovisningsmått som är mest värderelevant i den  svenska aktiemarknaden. Redovisningsmåtten som undersöks i denna studie är bokfört värde på eget kapital samt årets resultat i jämförelse med marknadsvärde på eget kapital. Studien avgränsas till att undersöka börsnoterade företag på Large Cap. Sammanlagt undersöktes 60 företag. Årsredovisningar från perioden 2008 till 2012 kommer att undersökas. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvantitativ metod. För att kunna mäta det statistiska sambandet har en linjär samt multipel regressionsanalys utförts. Undersökningen visar att bokfört värde på eget kapital ger mer värderelevant information än årets resultat. Detta tyder även på att den svenska marknadens intressenter lägger mer vikt på eget kapital än redovisat resultat. Efter den genomförda undersökningen kom uppsatsförfattarna fram till att det finns ett samband mellan marknadsvärdet på eget kapital, netto resultatet och bokfört värde på eget kapital. Vidare har uppsatsförfattarna konstaterat att bokfört värde på eget kapital är mer värde relevant i förhållande till marknadsvärdet på eget kapital än netto resultatet.

Companies financed through borrowed capital are allowed a tax deduction for the costs re-lated to their borrowed capital. A similar tax relief for companies financed through share-holder’s equity does not exist, why these companies are taxed higher than companies fi-nanced by borrowed capital. The result is that there is an asymmetric tax treatment of companies depending on how they are financed. The autumn of 2012, the Swedish government presents a proposal for an investor deduc-tion which seeks to equalize the above mentioned asymmetry. The proposed investor de-duction is a tax relief for investments in shares in a startup- or small company equal to 50 percent of the acquisition cost of that investment. The venture capital deduction, which in this thesis is treated as an alternative to the inves-tor deduction, is an interest-free tax credit which significate that two-thirds of the acquisi-tion cost is deductible from taxation at the time of the acquisition. Another alternative is the UK's Enterprise Investment Scheme (EIS), which offers a package of tax reliefs that becomes applicable when an individual invests in a company for example a tax credit of 30 percent of the cost of acquisition. A final option is the Notional Interest Deduction (NID) which is a tax deduction for companies regarding a fictitious interest on equity. Of these models, only the NID deduction equalizes the tax asymmetry, because of that it is a relief that is comparable to the tax credit deduction for interest on borrowed capital. However entails all models, except the venture capital deduction, to make external capital more accessible by reducing the external investor's required rate of return by allowing a permanent tax relief. Aside from the NID deduction all models includes conditions that reduces the risk of the use of the models for purpose of tax avoidance which results in that that models can be perceived as complex.

 Inledning

Dagens affärsvärld genomgår en stor omvandling, där fysiska produkter och resurser spelar enmindre viktig roll. Företag idag karaktäriseras istället av intellektuellt kapital och erbjuder istörre utsträckning tjänster än fysiska produkter, vilket leder till att personalen och desskompetens har blivit viktigare för företagen, särskilt i kunskapsföretag. Utifrån det här anservi att det är intressant att diskutera ämnet intellektuellt kapital.

Problemformulering

Vad innebär begreppet intellektuellt kapital?

Syfte

Vi vill i vår uppsats skapa mer förståelse kring begreppet intellektuellt kapital. Syftet är attgöra en teoretiskt orienterad uppsats där vi har ambitionen att genomföra enbegreppsutredning av intellektuellt kapital och klargöra kunskapsläget.

Metod

I vår uppsats har vi utgått från den kvalitativa undersökningsmetoden, då vi vill få en djupareförståelse kring det intellektuella kapitalet. Vi har samtidigt valt att arbeta utifrån ett abduktivttillvägagångssätt då vi anser att vi på det här sättet får ut det mesta möjliga av uppsatsen.

Resultat

Utifrån vårt syfte har vi gjort en begreppsutredning kring intellektuellt kapital och visat våraintervjuer som en illustration om hur företag uppfattar intellektuellt kapital. Utifrån det härhar vi kommit fram till att de två företagen inte använder begreppet som sådant utaninnebörden uttrycks i andra termer. Det har även visat sig att intresset för att mäta, värderaoch redovisa skiljer sig åt i de olika företagen.

This essay is a case-study of an ethnically homogeneous association, situated in an ethnically heterogeneous neighbourhood. The purpose is to examine the social capital of the members in this particular association. The theory of social capital claims that this form of association constitutes an example of bonding social capital, and is running the risk of becoming excluding towards non-group members. However, several scientists suggest that the ethnically homogeneous associations can assist immigrants in their new home countries to become a part of society, hence promote a more bridging form of social capital. This would be extra valuable in an ethnically heterogeneous context where the phenomenon of social capital often has a hard time. With this viewpoint I conducted a survey in an ethnically homogeneous association and examined the nature of the social capital among its members. The result of the survey indicates a bridging form of social capital in the association, as opposed to what the theory claims. However, I can not draw any general conclusions about the social capital in ethnically homogeneous associations. For that to be possible, additional empirical research has to be made within different contexts than in this thesis.

 

 

Bakgrund: Har externredovisningens ursprungliga mål att tillgodose informationsbehovet hos ägarna förskjutits för att tillgodose andra intressenter i så stor utsträckning att relationen mellan räntabilitet på eget kapital och ett företags marknadsvärde väsentligt har försvagats?

Syfte: Att studera sambandet mellan börsföretagens marknadsvärde och redovisningsmåttet räntabilitet på eget kapital.

Avgränsningar: Studien undersöker att urval av företag noterade vid Stockholms fondbörs under perioden 1996 till 2000.

Genomförande: Uppgifter om de undersökta företagens räntabilitet på eget kapital och resultatprognoser samlades in. Dessa uppgifter analyserades sedan med regressionsanalys där vi studerade förklaringsgraden som fick utgöra ett mått på sambandets styrka. Vidare gjordes en jämförelse med den erhållna förklaringsgraden och fluktuationer i generalindex.

Resultat: Ett entydigt resultat för undersökningsperioden går inte att fastställa, då förklaringsgraden kraftigt varierar. Tre av de fem undersökta åren påvisar med 95 procents signifikans ett statistiskt säkerställt resultat. För de två övriga åren går det att utläsa att en frikoppling mellan ett företags marknadsvärde och dess räntabilitet på eget kapital vid kraftiga börsrörelser.

Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhället. Men vilken betydelse har välfärden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa går så långt som att säga att trygghet är en fundamental faktor för att undvika sociala fällor. Men kan man då skapa socialt kapital genom välfärden? Detta skulle innebära att en generösare välfärd mer är en investering för samhället än en välgörenhet.

Intellektuellt kapital är ett aktuellt ämne idag då många företag har haft mycket höga marknadsvärden som delvis har förklarats med att de har mycket intellektuellt kapital. Det finns dock inga tydliga redovisningsregler för det intellektuella kapitalet. Upplysningar får göras på frivillig basis. Bestämningen av det intellektuella kapitalets värde ligger i många parters intresse, varför det är intressant att se hur olika företag väljer att rapportera sitt intellektuella kapital vilket leder till vår problemformulering.

 

 I vilken omfattning redovisas intellektuellt kapital i större svenska företags finansiella rapporter? Med delfrågorna: I vilken utsträckning finns olika kategorier av intellektuellt kapital representerade? Finns det några skillnader mellan olika branscher? Differentierar sig de skillnader mellan branscher som framkommer i vår studie från liknande studier i andra länder? Finns det några skillnader som kan härledas till storleken på företaget ifråga?

 

Syftet med vår studie är att analysera finansiella rapporter med målet att tillhandahålla en översikt över hur intellektuellt kapital redovisas i större svenska företag. Vi avser även att jämföra olika branscher för att se om det finns några skillnader i deras rapportering av det intellektuella kapitalet. Likaså vill vi jämföra de resultat vi finner med tidigare studier som undersökt skillnader mellan olika branscher och företagets storlek för att se om det skiljer sig åt mellan länder. Det sista delsyftet är att se om företagets storlek påverkar redovisningen av intellektuellt kapital.

 

För att kunna göra detta har en kvantitativ metod bestående av innehållsanalys genomförts. 40 svenska företags årsredovisningar har analyserats utifrån språket, betydelsen och meningen i dokumentet. Syftet med detta var att fånga upp hur de olika företagen redovisade sitt intellektuella kapital och hur eventuella skillnader kunde hänföras till företagens bransch och storlek. Vid innehållsanalysen kvantifierades data i årsredovisningarna för att sedan kunna skapa ett index som bearbetades med olika statistiska metoder och analyserades. Som grund till uppsatsen och vår studie har vi använt oss av teorier rörande intellektuellt kapital. Först presenteras och förklaras intellektuellt kapital och hur det kan mätas, vidare behandlas regelverket och tidigare forskning.

 

Studien visar att redovisningen av det intellektuella kapitalet varierar stort mellan olika företag. Faktorer såsom företagsstorlek i form av antal anställda och omsättning, samt branschtillhörighet (traditionell och högteknologi) fann vi till viss del förklarar varför vissa företag redovisar mer om intellektuellt kapital än andra.