Dissertations / Theses on the topic 'Kanoner'

Bilaga: 1 partitur.

Syftet med undersökningen är att genom en kvantitativ enkätundersökning belysa relevansen av en föreskriven kanon, samt ett elev- och genusperspektiv på skönlitteratur i skolan. Respondenterna i undersökningen var 70 elever på tre olika gymnasieprogram i Sydsverige. Författarna som är nämnda i enkäten, grundar sig i Folkpartiets undersökning (2006) om elevers och lärares förslag på en kanonlista. Enkätundersökningen demonstrerar att respondenterna har läst extremt lite av författarna. Resultatet visar även att lärarna inte riktigt har följt kursplanen och att eleverna inte har kunskap om kulturarvet. Emellertid anses det inte nödvändigt med en föreskriven kanon. Däremot en rekommenderad kanon vilket innebär dock fördelar för lärare och elever att kunna efterfölja kursplanen i svenska. För att belysa elev- och genusperspektivet innehöll enkäten även frågan; tycker du om att läsa skönlitteratur? Resultatet påvisar att elever i allmänhet har en positiv inställning till att läsa skönlitteratur, som bevisar motsatsen till SCB:s alarmerande rapport gällande flickors och pojkars försämrade läsvanor. Däremot visar resultatet att flickors uppfattning gällande läsning är mer positiv än pojkars. När det gäller differensen mellan de yrkesinriktade gymnasieprogrammen och det teoretiska programmet visar resultatet ingen nämnvärd skillnad.

Syftet med detta arbete är att konkretisera det abstrakta begreppet litterär kanon och att få en inblick i hur skolan förhåller sig till begreppet. För att ta reda på detta gjordes en enkätundersökning där 15 lärare deltog. De som deltog var svensklärare, SvA-lärare och specialpedagoger. Därefter ställs begreppet kanon mot grundskolans kursplan i ämnet svenska, läromedel, kulturdebatt.

Det resultat som framkom visar först och främst att begreppet kanon är mångtydigt och är svårt att konkretisera. Därefter visar läroplanerna i sin tur att utländsk litteratur är lika viktig att ta till sig som det egna kulturarvet. Men detta stämmer inte riktigt överens med vad läromedlen som användes på skolan innehåller. Den utländska litteratur som fanns var inte tillräcklig och fick för lite plats. Sedan framkommer det i kanondebatten att det inte är många som håller med Cecilia Wikström om att det ska finnas en fastställd litterär kanon i skolorna. Många av de som yttrat sig i debatten menar att en fastställd kanon skulle föra skolan tillbaka i tiden och inte följa med den utveckling som litteratur bör ha. Därpå framgår i enkätundersökningen att lärarna har en vilja att arbeta med kanon ur ett bredare perspektiv men att det läromedel som finns på skolan inte ger dem den möjligheten.

Slutsatsen visar att det finns delade meningar om det ska finnas en fastställd kanon eller inte. Kursplanen i svenska säger en sak och skolans läromedel visar ett bristfälligt utbud av litteratur som inte ger eleverna vad de behöver i sin utveckling. Lärare måste ta sig den tid som behövs för att ge eleverna en bred utbildning där utländsk litteratur ska finnas med.

I detta arbete undersöks lärarnas inställning till kanon i skolan samt till elevanpassad undervisning. Sammanlagt medverkar 41 lärare tagna ur 7 examensarbeten med inriktning Svenska i grundskolans senare år eller gymnasiet. Undersökningen är i metaform där tidigare resultat sammanställs i ett försök att finna tendenser i lärarnas inställning.

Dessa svar analyseras och diskuteras därefter utifrån relevant litteraturforskning och Skolverkets riktlinjer.

Det finns en uppfattning om bibeln som en bestämt avgränsad oföränderlig samling heliga skrifter. Men det sätt som bibeln tillkommit på och hur textsamlingen har använts i den kristna traditionen visar en mer komplicerad mångfald och förändring. Det finns divergerande kanonlistor från olika urkyrkliga kulturmiljöer och idag gällande olikheter mellan olika kyrkotraditioner.

Den evangelisktlutherska bekännelsens ovilja att definiera bibelkanon som avslutad, ges i denna avhandling förnyad aktualitet i syfte att peka på bibelkanons relativa funktion i förhållande till dess normativa användbarhet.

Det kristna kerygmat ses som det som kan sägas vara den kristna traditionens möjlighet att i Skriften känna igen det som utgör kanons norma-tiva funktion. Det tycks alltså finnas en kanon utan kanon. Detta viktiga fenomen för förståelse av innebörden i ett teologiskt kanonbegrepp belyses teologihistoriskt i denna licentiatavhandling.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svensklärarstudenter ställer sig till en fastställd nationell kanon, vilken litteratur de vill förmedla till sina framtida elever samt vilka faktorer som påverkar vid texturval.

Undersökningen utgörs av en kvalitativ studie där den halvstrukturerade forskningsintervjun använts som metod. Fyra svensklärarstudenter, två manliga och två kvinnliga, har intervjuats enskilt och spelats in. Det låga antalet informanter förhindrar att en generalisering görs.

De teoretiska ingångarna innefattar debatten om kanon i media, där olika sidor lyfts fram, samt hur kanon tog sig uttryck i skolan förr och hur den gör det i dagens skola. Till sist belyses problematiken kring kanon, och frågan lyfts om vem som egentligen ska bestämma den.

Undersökningen visar att svensklärarstudenterna inte ställer sig positiva till en litteraturlista på nationell nivå, utan att de vill förmedla blandad litteratur som eleverna kan relatera till. I undersökningen nämnde svensklärarstudenterna att man som blivande lärare måste ha ett klart syfte med sin litteraturundervisning, och att det kan legitimera i stort sett all litteratur. Att svensklärarstudenternas egna läserfarenheter lyser igenom i deras lärarroller, är något som kan urskiljas i undersökningen.

Syftet med uppsatsen är att studera kanons existens på en gymnasieskola. En gruppdiskussion med fyra stycken svensklärare ska ge en överblick över en möjlig allmängiltig skönlitterär kanonlista på skolan, samt lärarnas inställning till kanonbegreppet och skönlitterära urval. Det visar sig att det inte finns någon allmängiltig kanon på gymnasieskolan och att urval av skönlitteratur, mestadels bestäms utifrån elevers behov och intresse, lärarens egen personliga smak och utbudet av skönlitteratur på skolan. Urvalet skiljer sig därför mellan skola och skola, samt mellan lärare och lärare. Eftersom det inte finns någon bestämd kanon skapar läraren sig en egen litteraturlista utifrån det urval som finns på skolan och efter egna initiativ till inköp. En orsak till att en stor del av verken på litteraturlistan består av samtidslitteratur kan vara att den hårdast lanserats av media. Lärararna anser dock inte att samtidslitteraturen skulle ha lägre status än klassiska historiska verk utan inställningen till samtidsverken är att de utgör en del av elevernas kulturarv. Den allmängiltiga kanon tycks ha spelat ut sin roll i skolan med läroplanen (Lpf94), där undervisningen ska var mer individanpassad.

Denna rapport handlar om ett idag debatterat ämne, nämligen om en litterär kanon. Detta kan kortfattat beskrivas som en samling litterära verk som skall föredras framför andra. Studien fokuserar på barn i de yngre åldrarna i skolan. En enkätundersökning skickades ut med frågor angående författare, böcker samt på vilken basis lärare väljer litteratur till eleverna. Svaren på undersökningen var varierande under en del punkter. Ett exempel kan nämnas under frågan om en författare föredras framför andra. Svaret var att tjugosex pedagoger angav samma författare. Vår slutsats är att det finns en dold litterär kanon.

Abstract

Examining essay in history C of Henrik Ragnarsson, vt -09. Tutors: Ann-Kristin Högman

”History canon. A written interview study about teachers attitude to a  history canon”

The intention with the essay is to examine how teachers relates to the question about an uniform canon and compare their opinions with the Swedish researchers'. The survey is based on eight written interviews with teachers in history in Värmland.

My conclusion is that six of ten researchers is positive to a canon if it helps to enhance the status of the subject, brings to a conclusion with the informal canon that already exists and works as an elucidation of the curriculum. And that seven of eight teachers is positive to a cannon in history if the following premises apply:

• That a canon will not take up more than approximately: 25% of the subject.
• That a canon must be able to be pupil centred.
• That a canon will function as common basics to emanate from.
• That a canon concentrates on overall skills.
• And that the teachers are aloud to be a part of  then decisions of the content in canon.

All in all we can see that a majority of the teachers and the researchers are positively suspended to a canon if they are aloud to be a part of the formulation of it.

Keywords: Histotory canon, written interview, national standardized test in history, history as a compulsory subject

Sammandrag

Examensarbete i historia C av Henrik Ragnarsson, vt -09. Handledare: Ann-Kristin Högman

”Historiekanon. En skriftlig intervjustudie om gymnasielärares inställning till en kanon i historia”

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasielärare förhåller sig till frågan om en enhetlig kanon och sedan jämföra deras åsikter med de svenska forskarnas. Undersökningen baseras på åtta skriftliga intervjuer med verksamma gymnasielärare i historia i Värmland.

Min slutsats är att sex av tio forskare är positivt inställda till en kanon om den motverkar urholkningen av ämnet, gör upp med den informella kanon som redan existerar och verkar som ett förtydligande av läroplanen. Och att sju av åtta lärare är positivt inställda till en kanon i historia om följande premisser gäller:

• Att en kanon inte skall ta upp hela undervisningstiden utan endast ca: 25 %.
• Att en kanon måste kunna vara elevcentrerad.
• Att en kanon skall fungera som en gemensam lägstanivå att utgå ifrån.
• Att en kanon lyfter fram övergripande färdigheter.
• Samt att lärarna får vara med och bestämma innehållet i kanon.

Sammantaget kan vi se att en majoritet av lärarna och forskarna är positivt inställda till en kanon om de får vara med och påverka utformningen utav den.

Nyckelord: historiekanon, skriftlig intervju, nationellt prov i historia, historia som kärnämne

Gymnasieskolans litteraturundervisning bygger till stor del på en kanontradition, i vilken förmedlandet av ett kulturarv är centralt. I en kulturell mångfald finns anledning att problematisera kanon utifrån de demokratiska värden skolan har i uppdrag att förmedla. Syftet med föreliggande uppsats är att problematisera svenskämnets litteraturundervisning i en mångkulturell samhällsutveckling, samt undersöka svensklärares uppfattningar av det egna litteraturvalet. En empirisk studie har genomförts för att se vilka värderingar gymnasieskolans litteraturval grundar sig i. Resultatet analyseras utifrån de utbildningsfilosofiska riktningarna; progressivism, perennialism och rekonstruktivism ur vilka lärares uppfattningar av litteraturval kategoriseras. I uppsatsens empiriska studie kan utrönas att kanoniserade verk har en given plats i litteraturundervisningen, dock finns tendens i de intervjuade lärarnas uppfattningar till ett förändrat litteraturval.

Bakgrund

Musikhistorien är på inga sätt opåverkad av den historiska utvecklingen i övriga samhället. Den är en väsentlig del av olika tidsepokernas rådande kulturer. Skolan har en viktig roll i elevernas socialisationsprocess. Kan en manlig musiklärare använda sig av musik skriven av män, framförd av män och skriven ur ett manligt perspektiv, i en undervisningssituation och räkna med att han når fram till alla elever? Lämnar man inte per automatik halva klassen utanför eftersom musiken inte kan anknyta till deras upplevelsevärld, livsåskådning eller värdegrund. Vilken musik används egentligen i skolan idag och vad säger den?

Syfte

Syftet är att utreda om det finns något som skulle kunna kallas en gemensam skolmusiks kanon i den kommun i södra Sverige jag undersöker. Vidare är det av intresse att utreda vad dessa låtar kan säga för lyssnaren ur ett genusperspektiv och att utreda ur vilket perspektiv de är skrivna

Metod

Utöver litteraturstudier baseras resultatet på 6 kvalitativa enkäter med musiklärare i en mellanstor stad i södra Sverige. Därefter använder jag mig av en egenkonstruerad mall för att tolka det jag ser som en gemensam skolmusikkanon.

Slutsats

Det existerar med hög sannolikhet en gemensam skolmusikkanon. Valet av låtar baseras troligtvis på att de är så pass välkända, enkelt konstruerade och neutrala i förhållande till skolans värdegrund. Icke desto mindre är antalet kvinnliga artister, låtskrivare och musiker kraftigt underrepresenterade i skolans musikundervisning