Relevant bibliographies by topics / Isärhållande

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses

Academic literature on the topic 'Isärhållande'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 11 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Isärhållande.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Isärhållande"

1

Erikson, Lars. "Föräldrasamverkan – en fråga om förtroende och erkännande i ljuset av några principer för relationen mellan föräldrar och skola." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 31, no. 4 (August 21, 2020). http://dx.doi.org/10.5324/barn.v31i4.3746.

Full text
Abstract:
I takt med de marknadsliberala reformvindar som under de senare decennierna blåst över och förändrat det svenska skollandskapet har också relationen mellan föräldrar och skola förändrats. Föräldrarhar fått ett utökat rättighetsutrymme att bestämma över de egna barnens utbildning, ett större mandatatt utöva inflytande över skolan och därigenom har föräldrar ”dragits in” i skolan och kommit närmarede professionella. Fyra principer för relationen mellan föräldrar och skola beskrivs för att utskilja någrahuvudsakliga innebörder av denna alltmer komplexa relation. Teoretiskt är arbetet förankrat i en kunskapssociologisk tradition (Durkheim 1922/1956, Mannheim 1928/1968) och principerna kan ses somidealtyper i en weberiansk mening (Weber 1947). Två principer, isärhållandets princip och partnerskapsprincipen, står i centrum för den fortsatta diskussionen. Syftet i artikeln är att använda isärhållandets princip och partnerskapsprincipen som en referensram för att analysera hur några lärarebygger upp en förtroendefull relation till föräldrar. Det visade sig i de samtalsinriktade intervjuerna avsammanlagt 16 F-9 lärare, att lärarna använde förtroendeskapande strategier som handlade om en”öppen kommunikation” och en medveten gränssättning med barnet/eleven i centrum av lärare-förälder-relationen. Artikeln avslutas med ett resonemang där förtroende och tillit relateras till begreppeterkännande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Isärhållande"

1

Öhlin, Lovisa, and Josefine Rosengren. "Genus som den deliberativa kommunikationens utmaning : En klassrumsstudie av isärhållande och hierarki." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-27356.

Full text
Abstract:
Den här studien syftar till att undersöka genuskonstruerande i en specifik gymnasieklass samt analysera dess betydelse för deliberativ kommunikation. Utgångspunkterna i studien är alltså dels ett utbildningsideal – dels en genusteori. Deliberativ kommunikation är en samtalsform med målet att flera aspekter av en fråga ska bli beaktade i ett respektfullt samtal där alla fritt får säga sin mening och bli lyssnade till. Genus ses som konstruerat och föränderligt, samtidigt som det finns normer som ger kontinuitet. Detta har i klassen studerats genom observationer utifrån en etnografisk metodansats. Resultatet visar att den genusdikotomi som finns i klassrummet kring vem som pratar med vem ger brist på perspektiv i samtalen. Vidare avgör den genushierarki som finns vems röst som blir lyssnad till. Genus har också visat sig vara normerande för vem som får tala. Slutsatserna av studien är att genuskonstruerande är en utmaning i dubbel bemärkelse för den deliberativa kommunikationen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Strömberg, Emil, and Emma Frisk. "Isärhållande strategier : en studie om samverkan mellan hemmet och skolan ur ett elevperspektiv." Thesis, Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-8790.

Full text
Abstract:

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att, ur ett elevperspektiv, undersöka hur äldre elever i grundskolan förhandlar om sin integritet och autonomi vid samverkan mellan hemmet och skolan. Att hemmet och skolan ska ha en nära och god relation har, under de senaste decennierna, blivit ett normativt förgivettagande. Den forskning som hittills gjort på området där de två sfärerna samverkar har mestadels utgått ifrån antingen ett lärarperspektiv eller ett föräldraperspektiv. Forskning ur ett elevperspektiv på samverkan mellan dessa sfärer är, i jämförelse med de andra två nämnda perspektiven, sällsynt. Studier som är gjorda ur ett elevperspektiv visar att när dessa sfärer närmar sig varandra och samverkar, utvecklas strategier hos eleverna för att värna om sin integritet och för att stärka sin autonomi. Den frågeställning vi använde oss av för att studera detta område ur ett elevperspektiv var; Vilka strategier använder elever i år 7, då de isärhåller sfärerna hemmet och skolan för att förhandla om integritet och autonomi i de situationer dessa sfärer samverkar?

 

Vi inleder med att beskriva det nuvarande forskningsläget samt att tillskriva oss en utgångspunkt för studien i isärhållandets princip. Därefter förankrar vi vår studie i den tidigare forskningen genom att ingående beskriva elevperspektivet samt genom att visa på hur och i vilka situationer som elever vill isärhålla hemmet och skolan. För att hitta strategier för isärhållande, genomförde vi kvalitativa intervjuer med elever i år 7. De strategier vi konstruerade är; den identitetsförhandlande strategin, den orosdämpande strategin, den informationsgallrande strategin och den konsultväljande strategin. I den avslutande diskussionen ger vi förslag på hur en medvetenhet om dessa strategier, hos i första hand lärare men även föräldrar, kan öka möjligheten för elever att värna om och stärka sin integritet samt utöka sin autonomi.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Persson, Jessica, and Pia Ruhanen. "Könsmönster i barnlitteraturen : Förskollärares uppfattningar." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42532.

Full text
Abstract:
Vår studie handlar om förskollärares uppfattningar och arbete med könsmönster i barnlitteraturen. Studien tittar närmare på vilken påverkan som könsmönster kan ha på barn, och hur förskollärares arbete med könsmönster i barnlitteratur kan utföras. Tidigare forskning visar att kvinnliga karaktärer är underrepresenterade och lyfter de traditionella föreställningar som finns gällande manligt och kvinnligt i barnlitteraturen. Av den anledningen ville vi undersöka förskollärares uppfattningar, för att ta reda på deras syn på könsmönster och hur deras genusarbete tar sig uttryck i förskolans verksamhet med särskild hänsyn till barnlitteratur. Studien har en kvalitativ metod och insamlingen av data skedde i form av intervjuer med sex förskollärare. Analysen av data genomfördes med hjälp av tematisk analys, för att skapa teman utifrån respondenternas svar. Utöver tematisk analys har vi använt Hirdmans genusteori (1988, 2001) som utgångspunkt i studien. Resultatet visade att arbetet med könsmönster i barnlitteratur ser olika ut hos förskollärarna. Vissa förskollärare arbetar med könsmönster i barnlitteraturen på ett medvetet sätt, i andra fall sker arbetet med könsmönster i andra former i verksamheten. För att skapa diskussion och reflektion bland barnen, har högläsning framkommit som en användbar metod. Högläsning kan därmed motverka de traditionella föreställningarna inom könsmönster som existerar angående vad som anses vara manligt och kvinnligt. Den mest centrala slutsatsen visade hur viktigt det är att inleda arbetet med könsmönster i barnlitteraturen redan med de yngsta barnen, mot den bakgrunden att barn skapar kön redan i tidig ålder.

Betyg i Ladok 210606.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Yttergren, Johan. ""Då är det ju bra att ha en manlig arbetskamrat" : En kvalitativ studie med kvinnliga pedagoger om förväntningar på, och föreställningar om, män i förskolans verksamhet utifrån ett genusteoretiskt perspektiv." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40074.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie var att bidra med en ökad förståelse för vad män uppfattas bidra med i arbetet med barnen och i arbetslaget, och därigenom synliggöra normer om män i förskolan. Studien är kvalitativ och utfördes genom att intervjua fem kvinnliga förskollärare och två kvinnliga barnskötare från sex förskolor, varav fem kommunala och en privat förskola, i mellersta Sverige. Uppsatsen utgår från genusteori med ett konstruktionistiskt perspektiv om att göra genus. Resultatet visade att i vissa hänseenden kan det finnas särskilda förväntningar på män i arbetet med barnen och i arbetslaget, och i vissa hänseenden inte. Variationen i förväntningarna på män i arbetet med barnen handlade om att män kan vara förebilder genom att agera normbrytande och inte bli låsta i stereotyper, samt att engagera sig på ett mer fysiskt sätt i aktiviteter. Vidare presenteras förväntningar om att ett arbetslag kan kompletteras med mäns sätt att se på saker och ting, samt att män förväntas kommunicera på ett sätt som kan bidra en till bättre arbetsmiljö. Med fler män i förskolan är det möjligt att specifika förväntningar på och föreställningar om män skulle kunna omförhandlas och successivt minimeras, då en större individuell mångfald skulle kunna bidra till en högre grav av variation bland de män som representeras i förskolan

2019-12-20

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Hansson, Anneli, and Birgitta Larsson. "Hur skapas barns könsidentitet?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33694.

Full text
Abstract:
Vår undersökning handlar om hur barns könsidentitet skapas i klass- och etnicitetsperspektiven. Vårt syfte är att jämföra två förskolor i skilda stadsdelar för att se om det finns skillnader/likheter i hur barns könsidentitet skapas. Vår urvalsgrupp är femåringar på respektive förskola. Vi använder oss av teckningar som barnen skapar, videokamera och intervjuer som våra metoder. Vi belyser att kön kan fokuseras på olika sätt, såsom biologiskt, flicka respektive pojke eller kulturellt och socialt. I vår analys använder vi oss av Pierre Bourdieus och Yvonne Hirdmans teorier om kön och klass. Vår slutsats efter genomförd undersökning och analys är att pedagogerna är medaktörer i barns skapande av könsidentitet genom att de befäster den manliga normen. Detta gäller oavsett vilken klass eller etnicitet barnen tillhör. Vår upplevelse är att barnen har tankar kring de traditionella könsmönstren i dialoger med pedagogerna och de är tydligt medvetna om samhällets syn på normer och värderingar i hur könsidentitet skapas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Geidnert, Emma, and Jeanette Niemi. ""Så här kan det ha gått till..." : En komparativ analys av tre läromedel om forntiden ur ett genusperspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-385888.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur män och kvinnor representeras i läroböcker för årskurs 1-3 när det gäller forntiden och hur dessa representationer lever upp till riktlinjerna i Lgr11. De frågeställningar som ligger till grund för denna studie är: I vilken utsträckning och i vilka roller och sammanhang förekommer kvinnor och män i läromedel för årskurs 1-3 och Uppfyller representationerna av kvinnor och män de kriterier och ideal som tas upp i värdegrunden i Lgr11?” Frågorna besvaras genom en komparativ analys av tre olika läromedel om forntiden med Thomas Denks (2002) metod som utgångspunkt. Analysen kompletteras med det funktionella perspektivet ur Niklas Ammerts kommunikationskedja för läromedelsanalyser. Det insamlade materialet har analyserats både genom en kvantitativ och kvalitativ data. Studien grundar sig i Yvonne Hirdmans (2001) teorier om genussystemet med fokus på två principer: könets isärhållning och manlig överordning. De läromedel vi har analyserat är PULS Historia-Forntiden (2000), Rena Rama Forntiden (2004) och Forntidsglimtar-Bondestenåldern (2019). Resultaten av analysen visar att det har skett en positiv utveckling över tid angående hur könsfördelningen ser ut i de granskade läromedlen utifrån utgivningsår då fördelningen utjämnas mer och mer. Könsfördelningen i de två senaste läromedlen, Rena Rama Forntiden (2004) & Forntidsglimtar- Bondestenåldern (2019) lever till större del upp till riktlinjerna om jämställdhet i värdegrunden i Lgr11. De innehåller en låg grad av isärhållande mellan könen och har en jämnare fördelning av kvinnor och män i text såväl som på bild. Att ha en låg grad av isärhållande innebär att kvinnor och män inte var för sig förknippas med specifika platser, personliga egenskaper, sysslor och positioner.  I PULS Historia (2000) framställs könen med en högre grad av isärhållande vilket leder till en tydligare bild av manlig överordning och en bristfällig koppling till riktlinjerna gällande jämställdhet i värdegrunden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Quintili, Aurora Elisabeth. "The singular type woman : En narratologisk och genusteoretisk analys av Shirley Jacksons ”The Honeymoon of Mrs Smith (Version II): The Mystery of the Murdered Bride”." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54202.

Full text
Abstract:
Efter Shirley Jacksons död år 1965 verkade allmänhetens uppmärksamhet gentemot hennes litterära produktion avta. Idag kan vi däremot observera ett kraftigt ökat intresse för hennes författarskap och de tematiker som behandlas, det vill säga kvinnans isolering, de sociala normernas inflytande på den mänskliga erfarenheten och ödets obarmhärtighet. Denna uppsats fokuserar på den postumt utgivna novellen med titeln ”The Honeymoon of Mrs Smith (Version II): The Mystery of the Murdered Bride”. Syftet med denna uppsats är att belysa hur narratologiska strukturer återspeglar mönster och regelbundenheter som kan tolkas utifrån ett genusperspektiv. Här finns först ett intresse för att analysera den valda novellen utifrån Monika Fluderniks (1996, 2009) definition av berättelse och hennes teori om experientiality, vilket resulterar i en analys av novellens narratologiska struktur. Uppsatsens andra mål är att åskådliggöra hur berättelsens narratologiska struktur påvisar tecken av interna, fiktiva samhällsstrukturer som kan analyseras utifrån Yvonne Hirdmans (1988, 2001) genusteori. Denna kombinerade analys har slutligen som mål att belysa hur den mänskliga erfarenheten och dess agerande inom berättelsen påverkas av mönstereffekter och regelbundenheter som styr relationen mellan könen. Slutsatsen som dras här är att Fluderniks (1996, 2009) teori agerat som effektiv ingång till hur de olika elementen som formar den analyserade berättelsen samverkar för att ge upphov till de samhälleliga mönster och regelbundenheter som Hirdman (1988, 2001) beskriver och kritiserar. Kombinationen av narratologisk analys och genusteoretisk analys visade sig i slutändan vara effektiv för att belysa hur de samhälleliga dynamiker som styr relationen mellan könen inom berättelsen påverkar hur människorna inom den agerar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Schönbeck, Anna. "Muminmamman – bunden till sitt moderskap : en textstrukturell analys av rundhet och könsstereotyper i Tove Janssons böcker Småtrollen och den stora översvämningen och Pappan och havet." Thesis, Stockholm University, Department of Ethnology, Comparative Religion and Gender Studies, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6780.

Full text
Abstract:

I detta arbete görs en textstrukturell analys av karaktären muminmamman i Tove Janssons böcker Småtrollen och den stora översvämningen (1945) och i Pappan och havet (1965) med hjälp av frågeställningarna; Är mamman en könsstereotyp eller en så kallad platt karaktär i Småtrollen och den stora översvämningen respektive Pappan och havet? Kan man se skillnader i hur muminmamman beskrivs i Småtrollen och den stora översvämningen respektive Pappan och havet ur ett könsperspektiv? Textens referentbindning av karaktärer och muminmammans handlingar kategoriseras och undersöks med ett könsperspektiv.

Böckerna, som är den första och den sista i serien om muminfamiljen, visar sig bära en könsstereotyp bild av muminamman, starkt knuten till en konservativ modersroll. Tvärtemot vad andra skribenter hävdat öppnas inte muminmammans könsstereotypa mönster upp mot andra möjligheter i den senare boken. Hennes karaktär fördjupas men isärhållandet av könen består.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Stigen, Isberg Fredrik, and Elsa Asplund. ""Tjejer är minst lika bra som killar" : En kvantitativ och kvalitativ studie av tjejers och killars upplevelse av bedömningen i kursen idrott och hälsa A." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-193338.

Full text
Abstract:
Intentionen med föreliggande arbete är att undersöka gymnasieelevers upplevelse av bedömningen i kursen idrott och hälsa A i ett genusperspektiv. I uppsatsen har två kompletterande metoder använts bestående av en enkätstudie av kvantitativ karaktär och en intervjustudie av kvalitativ karaktär. I enkätstudien deltog sammanlagt 182 respondenter, av vilka 102 är tjejer och 80 är killar, från fyra skolor i fyra olika kommuner. Intervjustudien omfattas av fem intervjuer genomförda med elever i samma klass på en av de skolor som ingår i enkätstudien. Tre av dem var flickor och två av dem var pojkar. Det teoretiska ramverk som primärt används för att förstå det insamlade materialet i ett genusperspektiv är Yvonne Hirdmans genussystem som främst utgörs av de två bärande logikerna: isärhållandets tabu och mannen som norm. Av resultaten från enkätstudien framkommer att det är svårt att skönja statistiska mönster som samstämmigt kan relateras till Hirdmans logiker beträffande elevernas angivelse av olika idrottsliga aktiviteters, respektive övrigt undervisningsinnehålls, betydelse för bedömningen i kursen. Resultaten från enkätstudien visar vidare en ganska samstämd bild av att både tjejer och killar generellt och i stor utsträckning angett att de upplever sig vara nöjda med bedömningen i kursen beträffande huruvida betyget stämmer överens med arbetsinsatsen. Dock framkommer en diskrepans i vissa avseenden där killarna generellt i större utsträckning än tjejer angett att: de upplever att de fick visa vad de kan i kursen, hade goda möjligheter att nå de högre betygen (VG och MVG) samt att de praktiska momenten är de som ger dem möjlighet att ”vara bra” i kursen. Det finns resultat som i vissa avseenden tyder på att undervisningen i ämnet idrott och hälsa, eller elevernas upplevelse av den, genomsyras av genussystemets logik: ”mannen som norm”, medan vissa resultat skulle kunna tyda på att denna norm utmanas av tjejerna. Enligt resultaten från intervjustudien framkommer att majoriteten av eleverna anser att bedömningen utgick från ett helhetsperspektiv samt att de är nöjda med den bedömning de fått. Resultaten visar även att eleverna gärna framhåller undervisningen som jämställd och rättvis, men att deras svar ibland är motsägelsefulla. Det framkommer att det trots uttalanden om en varierad undervisning förekom bollspel väldigt ofta vilket enligt flera elever tenderar att gynna killar mer än tjejer. Eleverna talade utifrån genussystemet och deras åsikter föreföll att vara färgade av detta system.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Landt, Jenny, and Anja Hartnor. "Ska du ha hjälp? Uppfattningar om manligt och kvinnligt hos förskollärare." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35235.

Full text
Abstract:
Swedish preschool has undergone some changes over the last decades. The preschool curriculum, LpFö98/2010, underlines the teacher’s responsibilities to work against the reproduction of traditional gender patterns. The focus of this study is to identify preschool teachers’ perceptions of what is male and female and how these may affect the dynamics amongst colleagues. In order to do so we have conducted eight interviews with preschool teachers of both genders and analyzed the material with the help of gender theories from Hirdman and Connell. The analysis shows that traditional gender patterns frequently occurs and that both genders tend to preserve the differences between men and women. The call for male preschool teachers affects the dynamics within the institutions. Male colleagues often benefit due to their gender, even though the perceptions of masculinity, to a certain extent, presents a broader variety of roles.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography