Dissertations / Theses on the topic 'Ipv6'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Ipv6.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
Galla, Lokesh, and Suyesh Regmi. "IPv4-IPv6 Transition Techniques : IPv4 exhaustion." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för Informationsvetenskap, Data– och Elektroteknik (IDE), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-15999.
Full textKintu, Zephernia. "Migrating to IPv6." Thesis, KTH, Kommunikationssystem, CoS, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-96355.
Full textMiljontals användare är idag sammankopplade genom kommunikationskanaler som tillåter utbyte av information. Datornätet Internet utgörs av dessa användare och de enheter som sammanbinder dem. Internet är ett nätverk av nätverk med en myriad av olika datorutrustning såsom; spelkonsoler, smartphones, bärbara datorer, stationära datorer, handdatorer, även IPTV, kylskåp, tvättmaskiner, osv. Detta nätverk blomstrar på grund av noggrann planering och underhåll av internetleverantörer, nätoperatörer och andra. En ytterligare faktor som gör det möjligt för Internet att fungera är de fyra logiska skikt av abstaktion i TCP/IP-protokollstacken, en standard för datakommunikation. Ett av dessa skikt ansvarar för överföring av datapaket från en ändpunkt till en annan. Detta skikt är kallad Internet Protocol(IP) layer. Ursprungligen ansågs en 32-bitars adress vara mer än tillräcklig. Dessa IP-adresser delades ut till olika regioner rätt så oproportionerligt till stor del beroende på antalet adresser en region begärt. Idag efter en rad uppfinningar inom området(såsom webben/world wide web) och en snabb tillväxt i antal enheter som önskar ansluta sig till Internet är det tillgängliga adressutrymmet i stort sett slut. Regioner med stor befolkning men med få tilldelade block av IP-addresser har börjat göra slut på sina tilldelade adresser medan andra regioner står inför samma öde inom några månader. Behovet av ett större adressrymd sågs flera år sedan och nästa generations addresseringsschema utformades som en del av utveckligen, Internet Protocol version 6(IPv6). Länder som Kina och Indien hade ett fåtal IPv4-adresser och de har varit tvungna att övergå till IPv6 ganska snabbt. Idag kan inte ett stort antal användare i dessa länder kommunicera över IPv4-nätverk. Syftet med detta examensarbete är att diskutera övergången till IPv6 samt övergången till detta nya adresseringsschema. IPv6 ger en mycket större adressrymd samt en rad ytterligare förbättringar i jämförelse med den tidigare versionen av IP(dvs IPv4). Trots fördelarna med att övergå till IPv6 är viljan låg bland väletablerade företag, särskilt i regioner som mottagit ett stort antal IPv4-adresser från början. Dessa regioner tillämpar istället olika tekniker för att bromsa utmattningen av IPv4-adresser. Det är också troligt att denna motvija är ett sätt att hålla konkurrerande företag från marknaden ett tag till. Detta examensarbete syftar till att underlätta övergången från IPv4 till IPv6.
Lidholm, Gilbert, and Marcus Netterberg. "Evaluating an IPv4 and IPv6 Network." Thesis, KTH, Kommunikationssystem, CoS, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-102157.
Full textDenna avhandling är resultatet utav högskoleingenjörsexamensarbetet ”Utvärdera ett IPv4- och IPv6 nätverk”. IPv6-protokollet skapades huvudsakligen för att lösa bristen på IP adresser som IPv4 står inför. Avhandlingen ger en introduktion till skillnaden mellan IPv4 och IPv6 och när det skulle vara mer lämpligt att använda det ena protokoll framför den andra. Den beskriver de tjänster som vi kommer att använda och utvärdera vilka typer av problem som IPv4 kan erfara och om dessa problem kan lösas med hjälp av IPv6. Vi förklarar också hur man sätter upp ett nätverk med de två protokollen för varje tjänst som vi utvärderar. Vi kommer sedermera utvärdera prestandan för båda protokollen för dessa tjänster. Vi kom fram till att det inte var några signifikanta skillnader i prestanda för någon av de applikationer som vi testade med både IPv4 och IPv6. På grund av utarmningen av IPv4-adresser och den snabba tillväxten av internet, så beskriver denna avhandling ett väldigt aktuellt och relevant problem i datornätverk idag.
Kšica, Martin. "Struktury budoucích směrovacích tabulek pro IPv6." Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta informačních technologií, 2010. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-237276.
Full textMöller, Thomas. "Ipv6 : En empirisk studie i hur Ipv6 protokollet har utvecklats de senaste åren." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-3446.
Full textInternet grows, so it’s cracking, soon will all IPv4 addresses be allocated and a solution is urgently needed. The new protocol, IPv6 is the solution to this problem. With a size of 128 bits against IPv4s 32 bits gives IPv6 a huge amount of addresses to distribute. The security addition that may be added manually in IPv4 is the standard with the new protocol. To implement IPv6 will not get done over a day, and the various protocols are not talking with each other so the transition will be a problem. A solution for this is dual-stack that allows a node using both protocols.
The aim of the thesis is to examine how the reach ability is with IPv6 is on different pages, which claim to use dual-stack. To see if it was an improvement, the results will be compared with results from the survey Empirical Performance of IPv6 vs.. IPv4 under a Dual-Stack Environment. The aim has been achieved through the theoretically learn about IPv6 protocol. After this, a survey which was later compiled, compared and presented in this work. The survey results show that the IPv6 network has increased since the last survey. It also shows that practical with IPv4 is about the same level as in the investigation being compared. This indicates that dual-stack is used and that it will in time be moving in a pure IPv6 Internet.
Internet växer så det knakar, snart är alla IPv4 adresserna tilldelade och en lösningbehövs omgående. Det nya protokollet IPv6 är lösningen på detta problem. Med enstorlek på 128 bitar gentemot IPv4s 32 bitar ger IPv6 en ofantligt mycket störremängd adresser att dela ut. De säkerhetstillägg som får läggas till manuellt i IPv4 ärstandard med det nya protokollet. Att implementera IPv6 kommer inte att gå på endag och de olika protokollen pratar inte med varandra så övergången kommer att bliett problem. En lösning för detta är Dual-stack som gör att en nod använder bådaprotokollen.Syftet med examensarbetet är att undersöka hur nåbarheten med IPv6 är på olika sidorsom påstår att de använder dual-stack. För att se om det blivit en förbättring kommerresultatet att jämföras med resultatet från undersökningen Empirical Performance ofIPv6 vs. IPv4 under a Dual-Stack Environment.Syftet har uppnåtts genom att teoretiskt ta lärdom om IPv6 protokollet. Efter dettagjort en undersökning som senare sammanställts, jämförts och presenterats i dettaarbete.Undersökningens resultat visar att IPv6 nätet har ökat de sedan den förraundersökningen. Det visar även att nåbarheten med IPv4 är ungefär på samma nivåsom vid undersökningen som jämförs med. Detta visar på att dual-stack används ochatt det tids nog kommer att gå över i ett renodlat IPv6 Internet.
Kasselstrand, Olof. "Att Införa IPv6 i ett IPv4-nätverk." Thesis, Jönköping University, JTH, Computer and Electrical Engineering, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-841.
Full textInternet is growing every day and this is leading to an address depletion of the current IPv4 addresses. A new version of IPv4, called IPv6, is the protocol for addressing computers that will deal with this problem. IPv4 and IPv6 are unfortunately not compatible with each other. IPv4 and IPv6 have to co-exist for a long time until IPv6 will be the dominant protocol.
The purpose of this thesis is to examine how a transition could be done or more correctly, how to deploy IPv6 in an already existing IPv4 network. After that part of the report a case study at the local Internet service provider Junet AB will be conducted. This case study will investigate an IPv6 deployment scenario for Junet AB.
A theoretical background has been written that describes some steps an Internet service provider has to go through to deploy IPv6. The case study was conducted after the theoretical background was written. The result of this report shows that a deployment of IPv6 in an IPv4 network is technically achievable. All the main components to maintain and use IPv6 in a commercial network exist.
The case study indicates that it is possible to deploy IPv6 in Junet AB´s network. IPv4 and IPv6 could be used in their network without any major effort. IPv6 have been around for many years now but have not had that break through many early adopters have hoped for. A lack of documentation and experience is an obstacle for a deployment of IPv6.One thing that remains now is to prove that there is a need for IPv6, but that is out of scope for this thesis.
Harnell, Jonas, and Yonatan Alemayehn. "En jämförande studie av IPv4 och IPv6." Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-60.
Full textThe Internet protocol of today has been used for over 20 years. A new version of the protocol has been developed to replace the old one. This is a direct result due to the explosive growth of the usage of the Internet. This follows by new demands which needs new solutions. This report brings up the old protocol IPv4, the new protocol IPv6 and shows what kind of changes that has been developed to meet the users demand.
The report brings up two important aspects; internet security and mobility. To show the important changes within these areas, the report compares the old protocol with the new one. Furthermore, the report also studies the world’s greatest test environment to this date. The aim of this is to show how the protocol behaves in reality and thereby get an insight to the specific areas that needs to be illustrated. To conclude the report, there is a broad discussion regarding the future of the two protocols and how this may effect the Internet in a future perspective.
Dagens Internetprotokoll är över 20 år gammalt och en ny version av protokollet har
utvecklats för att ersätta det befintliga. Detta är ett resultat av en explosionsartad
tillväxt av Internetanvändandet med nya krav som kräver nya lösningar. Rapporten tar upp det gamla protokollet IPv4, det nya protokollet IPv6 och visar vilka förändringar som har gjorts.
Speciellt viktiga aspekter i form av säkerhet och
mobilitet tas upp för att sedan jämföras mellan de olika protokollen. Dessutom
studeras den hittills största testmiljön i världen, detta för att få en känsla av hur
protokollet beter sig i praktiken och därigenom få en inblick i områden som behöver
belysas. Rapporten avslutas med en diskussion om hur framtiden för de olika
protokollen ser ut för ett framtida Internet.
Oliveira, Luís Miguel Lopes de. "Mobilidade em cenários de transição IPv4 - IPv6." Master's thesis, Universidade de Aveiro, 2004. http://hdl.handle.net/10773/16803.
Full textA evolução da Internet, actualmente baseada no protocolo IPv4, para o protocolo IPv6, será feita de uma forma progressiva recorrendo a mecanismos de transição. Durante o processo de transição, torna-se necessário introduzir serviços de rede que são considerados de importância chave para os objectivos da Internet da próxima geração. Um desses serviços é a mobilidade. Actualmente existem soluções que permitem realizar mobilidade IP em redes IPv4 e mobilidade IP em redes IPv6. Contudo, ainda existem algumas incertezas relativas à concretização da mobilidade IP em redes heterogéneas. O IETF (Internet Engineering Task Force) propõe diferentes mecanismos de transição que permitem solucionar diversos aspectos relacionados com a conectividade ponto-a-ponto em cenários de transição IPv4-IPv6. No entanto, cada mecanismo de transição, por si só, não resolve o problema da conectividade entre terminais móveis em diferentes cenários de transição e, no caso geral, diferentes mecanismos deverão ser combinados para este fim. Esta dissertação aborda o problema de providenciar o serviço de mobilidade IP em redes mistas IPv4-IPv6. Para tal, primeiro são estudados em detalhe os protocolos Mobile IPv4, Mobile IPv6 e os mecanismos de transição IPv4-IPv6 propostos pelo IETF. De seguida, é proposto um conjunto de cenários de transição para o qual são estudadas as melhores formas de providenciar mobilidade IP. As soluções apresentadas combinam diferentes mecanismos de transição para permitir o serviço de mobilidade nos cenários propostos. As soluções propostas foram validadas experimentalmente em laboratório recorrendo ao uso de concretizações de mobilidade IPv4 e IPv6 e de mecanismos de transição disponíveis.
It is known that the evolution of the current Internet, based on IPv4 protocol, to the future IPv6 Internet will be based on transition scenarios. In this migrating path, there is the need to introduce as soon as possible new network services that are considered of key importance for the objectives of the future IPv6 Internet. One of these services is mobility. Although there are already solutions to provide mobile IP in IPv4 networks and in IPv6 networks, the provision of mobility in mixed IPv4/IPv6 networks has yet many uncertainties. Currently, there are several transition mechanisms proposed by IETF (Internet Engineering Task Force) to solve different aspects on the provision of point-to-point IP connectivity in Pv4-IPv6 transition scenarios. However, none of these mechanisms was aimed to address the specific needs of mobile IP. In fact, there is no single IPv4-IPv6 transition mechanism that can provide connectivity to mobile nodes. This dissertation addresses the issue on how to combine the different transition mechanisms in order to provide seamless mobile IP service. We address the mobile service provision both to IPv4 and IPv6 hosts. These solutions were validated in laboratory using available Mobile IPv4 and IPv6 and transition mechanism available implementations.
Florin, Snöarve Jonathan, and Filip Nilsson. "IPv6 : en nulägesstudie." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-15570.
Full textDongo, Daniel. "Övergången från IPv4 till IPv6 : varför dröjer den?" Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-1018.
Full textAllt ifrån persondatorer, mobiltelefoner och bilar kommer inom en snar framtid att vara uppkopplade mot Internet. Detta medför att varje enhet med en förbindelse till Internet kommer att behöva en unik IP-adress för att identifiera sig själv samt resten av Internet. Dagens Internet i form av IP version 4 (IPv4) kan inte hantera detta på grund av bristen på IPv4-adresser. Vidare saknar det nuvarande IPv4 trots det massiva antalet användare någon form av inbyggd säkerhet samtidigt som efterfrågan av nya tjänster samt teknologi från användare av Internet drastiskt ökar. Uppföljaren till IPv4, vars tekniska specifikation redan är färdigställd och standardiserad kallas IP Version 6 (IPv6). Det nyare IPv6 uppgraderar adressrymden som det äldre IPv4 tillhandahåller vilket löser problemet med sinande IPv4-adresser. Vidare förbättrar IPv6 säkerheten på Internet genom sitt inbyggda stöd för kryptering samtidigt som det erbjuder förbättrad tillförlitlighet, nya tjänster samt en rad tekniska fördelar över IPv4. Trots problemen med det utdaterade IPv4 som skapades för mer än 20 år sedan visar sig dock övergången från IPv4 till IPv6 svårartad. Utvecklingen av IPv6 varierar från en geografisk region till en annan. Företag och användare vet inte idag när de kan förvänta sig IPv6 samt dess tjänster från de stora Internetleverantörerna. Denna rapport ämnar undersöka vad det är som varit viktigast för att Internetleverantörerna ej övergått från IPv4 till IPv6 i större grad än vad som skett hittils. Resultatet av rapporten kan ge en insikt i vad det är som behöver förändras för att utvecklingen av IPv6 kan ta fart på riktigt. Vidare kan den ge en inblick i var i övergången från IPv4 till IPv6 Internetleverantörerna står idag
Darwich, Jamal. "Comparative study of Mobile IPv4 and Mobile IPv6." Thesis, Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-3437.
Full textHult, Yngve, and Patrik Montgomery. "Övergången från IPv4 till IPv6 : En fallstudie om faktorer som påverkar övergångens hastighet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-354989.
Full textIdag är internet världsomspännande och miljarder av enheter är uppkopplade. Alla dessa enheter behöver en IP-adress för att kommunicera med varandra. Med den nuvarande versionen av internetprotokollet, IPv4, är adressrymden begränsad. För att lösa detta problem har en övergång till den senaste versionen, IPv6, påbörjats. Övergången går dock långsamt bland annat på grund av en temporär lösning kallad NAT, Network Addressing Translation. Med hjälp av intervjuer med högt uppsatta anställda på IT-företag i Sverige undersöker denna studie faktorer utöver NAT som påverkar hastigheten för övergången, och varför ett tekniskt avancerat land som Sverige ligger så långt efter med sin övergångsprocess. Resultaten visar att efterfrågan hos konsumenter inte är hög nog och att kostnad kontra incitament inte är tillräckligt välbalanserat för att övergången ska gå fortare. Med tiden kommer dock hastigheten att öka och vidare forskning skulle kunna hjälpa till att öka hastigheten för övergången ytterligare.
Dahlström, Linus. "Skaraborgs kommuner och IPv6." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-5413.
Full textPalic, Amir, and Pekka Wikman. "Introduktion av IPv6 i en medelstor organisations IPv4 nätverk." Thesis, University West, Department of Technology, Mathematics and Computer Science, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-460.
Full textJohansson, Elias. "Evaluation of prerequisites for an IPv4 to IPv6 transition." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-31819.
Full textWestermark, Martin, and Oscar Karlsson. "Migrering från IPv4 till IPv6 : Prestandamätningar av olika migreringstekniker." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12960.
Full textThe number of usable IPv4 addresses is in the current situation sufferingfrom exhaustion and it is therefore necessary to find a way to migrate thenetwork to the new standard, IPv6. A migration may require that the two IPversions must be run on the network simultaneously, to make sure that systemsthat are dependent on the network are running stable. The purpose ofthis study was to examine the performance of the different migration techniques,and find out which techniques are preferred. With the help of twoscenarios that were used in a test bed, a performance test was done usingthe Iperf tool. 6to4 and GRE were tested in one environment and NAT64and Teredo in the other environment. The network properties analyzed werethroughput, jitter and packet loss. The results showed that the 6to4 and GREare almost equally balanced but 6to4 has slightly better throughput thanGRE. A much more notable difference could be seen between NAT64 andTeredo, were Teredo was measured with a much higher transmission rate ofUDP traffic than NAT64. However, when TCP was used, NAT64 wasslightly faster than Teredo.
Johansson, Erik, and Rasmus Kroon. "Migrering från IPv4 till IPv6 : En studie i komplexitet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap (DV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-44730.
Full textThis report is based on the problem of combining TCP/IPv4 and TCP/IPv6 with eachother. The two protocols are not compatible to send packets between themselves andonly parts of the Internet make use of, or supports, the newer IPv6 protocol. Due tothe shortage of public IPv4 addresses in the world we need to, sooner or later, makea complete migration from IPv4 to IPv6 over the Internet. However, until needed,we can make use of migration methods that can handle both the older and the newerTCP/IP protocols simultaneously.In the report, various migration techniques are evaluated with the main focusbeing complexity, as in: the time it takes to implement the solution. The methodpresented constitute a laboratory task where the test persons performs simulated migrationswith the different techniques to get a time data. With the help of time datathe least complex migration method is later presented. A minimally complex methodcan help both individuals and companies connected to the Internet to migrate fromIPv4 to IPv6 in a smoother manner.Migration solutions in this report are mainly addressed to a target group of mediumsizedcompanies that want to use the IPv6-protocol but at the same time want to havethe opportunity to be connected to the Internet.The results showed that by using a technique called Dual Stacking, both IPv4 andIPv6 can be used on a network simultaneously. Our testers also pointed out that thistechnique is the least complex, therefore the easiest to implement and understand.The outcome of the report might result in more companies daring to use IPv6, andwhen the day comes when the Internet completely migrates to IPv6 these companieswill be in the forefront and well prepared.
Moreno, Edson Alexandre Domingues. "Aspectos de transição do protocolo IPv4 para o IPv6." Florianópolis, SC, 2002. http://repositorio.ufsc.br/xmlui/handle/123456789/84314.
Full textMade available in DSpace on 2012-10-20T08:13:30Z (GMT). No. of bitstreams: 0
Uma nova versão e implementação do Internet Protocolo (IP), denominado IPv6, foi recomendada pelo IETF (Internet Engineering Task Force). Esta nova versão, irá substituir aos poucos a versão corrente, o IPv4. Mas antes desta troca ocorrer, alguns protocolos deverão passar por análises referentes as possíveis modificações e/ou implementações derivadas desta migração. A arquitetura da rede da Internet é dividida em níveis, os quais os protocolos são distribuídos conforme suas características e funções. Alguns destes protocolos levam em seus datagramas informações referentes ao endereço IP das máquinas origem e destino, e uma modificação na estrutura de endereçamento poderá trazer a necessidade de ajustes destes protocolos. Este trabalho propõe um estudo das técnicas existentes e necessárias para que possa ocorrer a migração do IPv4 para o IPv6. O protocolo IPv6 foi desenvolvido para atender novas necessidades na Internet e apresenta soluções para problemas de endereçamento, tabelas de roteamento e questões de segurança. Este novo protocolo é, ainda, muito utilizado, o que justitica a análise das formas de transição, uma vez que IPv4 e IPv6 coexitirão ainda por muitos anos.
O'Neal, Matthew R. "A design comparison between IPv4 and IPv6 in the context of MYSEA, and implementation of an IPv6 MYSEA prototype." Thesis, Monterey, Calif. : Springfield, Va. : Naval Postgraduate School ; Available from National Technical Information Service, 2003. http://library.nps.navy.mil/uhtbin/hyperion-image/03Jun%5FONeal.pdf.
Full textThesis advisor(s): Cynthia E. Irvine, Thuy D. Nguyen. Includes bibliographical references (p. 49-50). Also available online.
Oscarsson, Tobias. "IPv6 : Övergångstekniker." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-4411.
Full textStörre krav på fler IP-adresser i framtiden har gjort IP(v6) till en tänkbar efterträdare till IP(v4). Sedan utvecklingen av IP(v6) runt 1994 står den fortfarande i skuggan av IP(v4). Detta beror troligen på att IP(v6) inte är bakåtkompatibelt med IP(v4), vilket leder till hög kostnad och energi att ersätta världens nätverk med IP(v6). Detta problem har gjort att ett flertal övergångstekniker har utvecklats. Detta kan vara genom att använda IP(v6) genom en dedikerad tunnel till att använda IP(v4) och IP(v6) parallellt. Dessa övergångstekniker skiljer sig åt när det gäller funktion och användningsområde, vilket gör val av övergångsteknik svårt.
Denna rapport handlar om dessa övergångstekniker. En inblick ges genom att beskriva hur dessa är uppbyggda, deras för- och nackdelar samt vilket användningsområde dessa är passade för. Förhoppningsvis kan denna kunskap användas för att lättare förstå hur IP(v6) fungerar och hur ett val kan göras.
Andersson, David. "Teoretisk och praktisk genomgång av IPv6 och dess säkerhetsaspekter." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för datavetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-13571.
Full textThis paper takes a theoretical as well as a practical approach to what IPv6 is in order to create an understanding for the new protocol. In addition to the theoretical review of the protocol, this paper also describes the work that has been done in order to create an implementation that is supposed to bring secure IPv6 support to both private individuals and smaller organizations, even if the Internet service provider only offers IPv4. This paper and implementation is done on a personal initiative, since the need for knowledge regarding IPv6 is rapidly increasing and private individuals probably will be among the last to be offered native IPv6 support from their Internet service providers.
Boqvist, Anders, and Oscar Gyllhag. "IPv6 in WeOS : Initial support for IPv6 in WeOS." Thesis, Mälardalen University, School of Innovation, Design and Engineering, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-9731.
Full textWestermo is a company that develops industrial standardized network equipment for harsh environments. Our task was to help the company prepare for future demands regarding IP communication. Westermo has customers and branches around the world, in order to meet market demands and competitor development IP version 6 support is of great interest.Next generation of IP communication is IPv6 and to prepare for the future and present market demands IPv6 support is needed in Westermo´s products. This thesis assignment is meant to investigate and give a proof of concept solution for basic IPv6 support in Westermo Operating System (WeOS).The areas of interest this thesis involves are IP settings and routing support. IP settings include ability to activate IPv6, assigning address to interface and related tasks. Routing support imply creation of routes and default-gateway, that gives the switches basic IPv6 routing capabilities. Switches should be capable of sending IPv6 router advertisement messages, and perform static IPv6 routing.Performing changes in IPv6 support means that modifications in the Command Line Interface (CLI)-context are necessary, in order to make configuration user-friendly. Therefore a proposed extension of the CLI-syntax is required. Implementations of the proposed CLI-syntax are done into Westermo´s main operating system WeOS.Our work has fulfilled the general expectations and placed a foundation for IPv6 support. Through proof of concept tests and implementations, WeOS is close to reach and meet the primary functionality with IPv6.Westermo is a company that develops industrial standardized network equipment for harsh environments. Our task was to help the company prepare for future demands regarding IP communication. Westermo has customers and branches around the world, in order to meet market demands and competitor development IP version 6 support is of great interest.Next generation of IP communication is IPv6 and to prepare for the future and present market demands IPv6 support is needed in Westermo´s products. This thesis assignment is meant to investigate and give a proof of concept solution for basic IPv6 support in Westermo Operating System (WeOS).The areas of interest this thesis involves are IP settings and routing support. IP settings include ability to activate IPv6, assigning address to interface and related tasks. Routing support imply creation of routes and default-gateway, that gives the switches basic IPv6 routing capabilities. Switches should be capable of sending IPv6 router advertisement messages, and perform static IPv6 routing.Performing changes in IPv6 support means that modifications in the Command Line Interface (CLI)-context are necessary, in order to make configuration user-friendly. Therefore a proposed extension of the CLI-syntax is required. Implementations of the proposed CLI-syntax are done into Westermo´s main operating system WeOS.Our work has fulfilled the general expectations and placed a foundation for IPv6 support. Through proof of concept tests and implementations, WeOS is close to reach and meet the primary functionality with IPv6.
Gometz, David. "Performance comparison of IPv4 and IPv6 in open source router distributions." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-11450.
Full textSvedlund, Jacob, and Anders Carlsson. "Prestandaskillnader mellan IPv4 och IPv6 i Windows 7 och Ubuntu 10.10." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12332.
Full textThe new internet protocol, IPv6 is differently structured and has a larger header compared to its predecessor, IPv4. This report examines the two protocols performance, in regard of transfer, jitter, packet loss and CPU-load on the two operating systems, Windows 7 and Ubuntu 10:10. The survey was conducted by means of experiments and measurements to show which protocol and operating system that accomplishes the best performance. The measurement tool used in the experiments was Iperf. The result shows that the earlier protocol, IPv4, performs slightly better than its replacement in most measurements, such as transmission capacity and packet loss. The results also shows that Windows 7 has a higher CPU-load than Ubuntu on several occasions in the experiments.
Rosa, Luís Miguel Batista. "Analysis of security impact of making mShield an IPv4 to IPv6 converter box." Master's thesis, Escola Superior de Tecnologia e Gestão de Oliveira do Hospital, 2013. http://hdl.handle.net/10400.26/17510.
Full textMandic, Dorian. "IPv6 : Övergångsmekanismer och relaterade säkerhetsproblem." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-9568.
Full textNerakis, Eleftherios. "IPv6 host fingerprint." Thesis, Monterey, Calif. : Springfield, Va. : Naval Postgraduate School ; Available from National Technical Information Service, 2006. http://library.nps.navy.mil/uhtbin/hyperion/06Sep%5FNerakis.pdf.
Full textThesis Advisor(s): Geoffrey Xie, John Gibson. "September 2006." Includes bibliographical references (p. 101-102). Also available in print.
Hådén, Thor. "IPv6 Home Automation." Thesis, KTH, Kommunikationssystem, CoS, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-91502.
Full textHemautomation handlar om att styra och övervaka vanliga funktioner i hemmet såsom belysning, värme, persienner samt apparater såsom vitvaror och hemelektronik. Denna rapport beskriver hur man kan styra och övervaka sådana apparater över IPv6 genom att använda existerande hemautomationssystem och en internetansluten gateway. Det finns många tillgängliga hemautomationssystem men dessa är ofta tillverkarspecifika och/eller bara designade för väldigt specifika syften. Syftet med detta projekt är att bana väg för att få apparater i hemmet att kommunicera via IP och göra dem internetanslutna. På så sätt kan apparaterna styras både inom hemmet men även från andra platser. Genom att göra varje apparat internetansluten krävs ingen central internetansluten styrenhet, vilket skulle göra hemautomation enklare och bidra med ytterligare en bra anledning att implementera IPv6 på större skala. Målet för detta projekt har varit att skapa en virtuell, användbar prototyp av ett hemautomationssystem för IPv6. Detta har gjorts genom att använda existerande hårdvara för hemautomation och en PCbaserad gateway som översätter kontrollkommandon från IPv6 till det hemautomationssystem som används. Detta innebär att överföra data mellan olika länk- och fysiska lager. Genom att använda denna plattform kan man skapa nya applikationer där apparaterna kommunicerar mellan varandra utan att förlita sig på en central styrenhet. Denna rapport beskriver också grunderna för hur ett datorgränssnitt kan överföra information från anslutna apparater i hemmet till Internet.
Rapavý, Martin. "Monitorování IPv6 uzlů." Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta informačních technologií, 2010. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-237119.
Full textBergman, Robin, and Pär Ljungström. "Tunnling av IPv6 över IPv4 : En prestandajämförelse mellan teknikerna Teredo och 6to4." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12242.
Full textAMEEN, HASHIM FARHAN, Eid Jamal Al, and Abdulkhaliq Al-Salem. "Comparing of Real-Time Properties in Networks Based On IPv6 and IPv4." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för Informationsvetenskap, Data– och Elektroteknik (IDE), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-21535.
Full textAbad, Camarero Daniel. "Performance analysis of IPv4 / IPv6 protocols over the third generation mobile network." Thesis, KTH, Kommunikationsnät, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-158986.
Full textCada día existe un mayor número de dispositivos conectados a la red, tales como electrodomésticos, teléfonos móviles inteligentes o tabletas, por lo que la red debe evolucionar constantemente y ser capaz de proveer servicio a todos los usuarios. Cada equipo necesita tener su propia dirección IP para comunicarse con otras máquinas conectadas a Internet, por lo que es necesario tener un gran número de direcciones IP y la versión del protocolo actual comienza a mostrar algunas deficiencias (debido fundamentalmente al agotamiento del espacio de direccionamiento IPv4 y algunas funciones de seguridad que han quedado obsoletas). Desde hace varios años, los expertos están trabajando en una actualización del protocolo IP: la versión seis (llamada IPv6) que utiliza 128 bits para el direccionamiento pudiendo administrar simultáneamente hasta unos 340 trillones de dispositivos al mismo tiempo. La elección de la versión del protocolo IP afecta al comportamiento de la red móvil, ya que los expertos todavía están optimizando y realizando cambios en la arquitectura de red y en los dispositivos para soportar el protocolo IPv6. El objetivo del proyecto consiste en comparar y evaluar las diferentes versiones del protocolo IP utilizado, en gran medida, para acceder a la red de internet. La principal conclusión del proyecto es que IPv6 realmente se comporta como se espera y genera ahorros en la señalización, aunque los datos IP generados son mayores. Sin embargo, aún queda mucho trabajo por hacer, ya que sólo las páginas más importantes y las aplicaciones más utilizadas por los usuarios funcionan bien sobre el protocolo IPv6.
Toscano, Luca. "Migration strategies from IPv4 to IPv6 in a complex service provider environment." Master's thesis, Alma Mater Studiorum - Università di Bologna, 2012. http://amslaurea.unibo.it/4482/.
Full textSvensson, Mikael, and Jara Pablo Santibañez. "Independent Local Locator Substrate Indirection Transport." Thesis, Mälardalen University, School of Innovation, Design and Engineering, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-9674.
Full textInteroperation between IPv4 and IPv6 on a global scale is largely an unsolved problem, and in principle a problem without a proper solution. The 32-bit IPv4 address can simply not express all possible IPv6 hosts. Today, IP plays a double role. It is both a topological locator as well as a host identity. By decoupling the two roles a communication could also span over incompatible locator domains (e.g. IPv4 and IPv6). The Host Identity Protocol (HIP) [W16] uses this decoupling by providing two discrete data structures, one for the host identity and one for the interfaces locator. By extending HIP to allow differently formatted locators, and with the help of an Identity Router, one could cross past differing locator domains without the individual hosts needing to be configured for any particular domain other than their own.
The goal of this thesis is to investigate possible methods and architectures to allow this kind of locator domain interoperability and to implement a proof of concept gateway. The first part of the thesis consists of the exploration of the problem domain. Collecting the requirements of HIP enabled hosts, and to define a method for the interoperability of two HIP-hosts residing in two differing locator domains (IPv4/IPv6 will be assumed for scope limiting purposes). The output of this part will be a set of requirements, a suggested solution and a rationale for the chosen solution. The second part consists of the design and implementation of the required components for the interoperation. At the time of writing, the foreseen components will be: a parameter to HIP and a gateway, however, this is subject to change depending on the output of part one. The expected output of part two is a design specification, an implementation plan for the components and finally the implementation of the defined components.
NordicHIP
Nilsson, Ulrick, Rickard Holmström, and Mats Jarbe. "Windows, RedHat och IPv6 : ett test!" Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för programvaruteknik och datavetenskap, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-1697.
Full textMeinel, Christoph, Harald Sack, and Justus Bross. "Erster Deutscher IPv6 Gipfel." Universität Potsdam, 2008. http://opus.kobv.de/ubp/volltexte/2009/3286/.
Full textKarlsson, Marcus. "Övergången till IPv6: Säkerhetsrisker." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-6147.
Full textHermansson, Christopher, and Sebastian Johansson. "IPv6 - Gatewayredundans : Snabbt nog?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13011.
Full textUnlike earlier versions of the Internet Protocol, IPv6 have native support for gateway redundancy. By using more than one gateway, Neighbor Unreachability Detection supports automatic switching to a new gateway in the case the active one fails. Before IPv6 you had to rely on external solutions to achieve this kind of redundancy. The main question that is set in the report is if the built-in support for gateway redundancy in IPv6 is fast enough to be used independently, without the use of external solutions. In order to obtain a value about what was “fast enough” we have, by reading previous research about how users experience delay, concluded that a delay must not exceed ten seconds. The report also examines if there are external solutions for gateway redundancy that operates quick enough, and if there are other situations where you might prefer an external solution over Neighbor Unreachability Detection. After a number of experiments we’ve been able to conclude that, according to users, the native support for gateway redundancy in IPv6 is not working fast enough to independently solve the task. Experiments described in the report also shows that an external First Hop Redundancy Protocol has good potential to restore communication fast enough for a user to find the delay acceptable. Furthermore the work confirms that there are situations where you might prefer a First Hop Redundancy Protocol over Neighbor Unreachability Detection.
Kullberg, Elis, and Hannes Junnila. "IPv6 multicast home proxy." Thesis, KTH, Kommunikationssystem, CoS, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-91104.
Full textInternet utvecklas mot att bli mer fragmenterat. Detta leder till en heterogen användarupplevelse beroende på uppkopplingspunkt. Utvecklingen är en konsekvens av flera pågående trender. Världens olika regioner ligger i ofas i utbyggnaden av IPv6 vilket medför nya tekniska utmaningar. Samtidigt har upphovsrättslagstiftningen hunnit ikapp teknikutvecklingen, så att länder med olika licensieringsmodeller inte kan dela innehåll. Slutligen försöker flera länder aktivt censurera datatrafik. Som konsekvens av detta ökar behovet för enkla konsumentorienterade metoder för att knyta ihop olika delar av Internet, så att åtkomst till data garanteras oavsett uppkopplingspunkt. Därmed förutspår vi att efterfrågan på produkter baserade på sofistikerad tunnelteknik kommer öka under de kommande åren. Denna rapport undersöker de utmaningar IPv6 multicast routing medför i samband med byggandet av en IPv6 multicast proxy. Rapporten presenterar en grundlig teoretisk genomgång av tekniken bakom IPv6 multicast routing. Vidare föreslås ett optimalt tillvägagångssätt för att designa, bygga och använda en sådan proxy. Flera existerande tekniker för multicast forwarding utvärderas och jämförs. Utifrån utvärderingen byggdes tre implementeringar av en IPv6 multicast proxy. Därefter analyseras dessa, tillsammans med förslag för fortsatta studier. Slutligen presenteras en möjlig kapitaliseringsstrategi för tekniken.
Huss, Philip. "Säker grannupptäck i IPv6." Thesis, KTH, Skolan för informations- och kommunikationsteknik (ICT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-31071.
Full textIPv6 protokollet kom det ett par nya funktioner där en av dem är autokonfiguration. Autokonfiguration gör det möjligt för noder, d.v.s. hostar och routrar för att automatiskt bli tilldelade IPv6 adresser manuell konfigurering. För att autokonfiguration ska fungera så används Neighbor Discovery (ND) meddelanden som är ett obligatoriskt protokoll i IPv6- stacken. ND har till huvudsaklig uppgift att noder kan upptäcka andra noder på den lokala länken, utföra adressöversättningar, kolltrollera så att adresser är unika samt kontrollera tillgängligheten hos aktiva noder. Precis som IPv4 så har IPv6 en hel del sårbarheter och med ND så är det inget undantag då det inte är säkrat. IPsec som är en den standard säkerhets mekanism till IPv6 löser inte problemet på grund av bootstrapping problemet. Det var därför Internet Engineering Task Force (IETF) introducerade Secure Neighbor Discovery (SEND). SEND är en mekanism för autentisering, meddelande skydd och router autentisering. En viktig del av SEND är Cryptographilcally Generated Address (CGA), en teknik som används för att försäkra sig så att det är den sändaren av ND meddelandet som är den riktiga ägaren av den hävdade adressen. NDprotector är en öppen källkods implementation av SEND som jag har valt att ha som grund för denna rapport. Jag kommer att sätta upp NDprotector i en liten labbmiljö där jag kommer att utföra olika attacker samt se efter om det klarar att försvara sig emot attackerna.
Ahlinder, Ludvig, and Anders Eriksson. "Accelerating Adoption of IPv6." Thesis, KTH, Skolan för informations- och kommunikationsteknik (ICT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-50833.
Full textDet har länge varit känt att antalet unika IPv4-adresser kommer att ta slut på grund av Internets rapida utveckling och på grund av att länder såsom Kina och Indien blir allt mer uppkopplade mot resten av världen. IPv6 är det nya Internetprotokollet som skall ersätta den nuvarande versionen, IPv4, genom att erbjuda fler IP-adresser och nya tjänster. Den största utmaningen inom ICT idag ligger i att påbörja övergången till det nya protokollet. Denna uppsats har som syfte att påskynda övergången till IPv6 genom att framhäva fördelarna med IPv6 jämfört med IPv4. Även fast bristen på IP-adresser är den största anledningen till att IPv6 behövs så finns det andra faktorer som också spelar in. IPv6 innehåller en mängd förbättringar jämfört med IPv4 som kommer vara nödvändiga för att Internet och Internetbaserade applikationer och tjänster skall fortsätta att utvecklas. Vissa menar att vi inte behöver byta till IPv6 och att problemen med IPv4, främst adressbristen, går att lösa på andra sätt. En sätt att göra detta på skulle vara att fortsätta att implementera användandet av Network Adress translators, men majoriteten av experter och specialister menar på att detta inte skall ses som någon långsiktig lösning. En annan svårighet med det nya protokollet är att förklara dess nödvändighet för företag och privatpersoner. Detta är nödvändigt för att påskynda övergången och skapa medvetenhet om IPv6, vilket vi hoppas göra genom denna rapport.
Suchomel, Tomáš. "IPv6 geolokace a vizualizace." Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta informačních technologií, 2011. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-236961.
Full textEverhart, Daniel Matthias. "Implementing IPv6 in ION." Ohio University Honors Tutorial College / OhioLINK, 2019. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=ouhonors1556197273873587.
Full textDobrydney, John F. "IPv6 tactical network management." Thesis, Monterey, California : Naval Postgraduate School, 2009. http://edocs.nps.edu/npspubs/scholarly/theses/2009/Sep/09Sep_Dobrydney.pdf.
Full textThesis Advisor(s): Bordetsky, Alex. "September 2009." Description based on title screen as viewed on November 9, 2009. Author(s) subject terms: IP, tactical sensor network, TNT, Internet Protocol Version 6, network management, quality of service, DiffServ, information management. Includes bibliographical references (p. 197-202). Also available in print.
Aziz, Md Tariq, and Mohammad Saiful Islam. "Performance Evaluation of Real–Time Applications over DiffServ/MPLS in IPv4/IPv6 Networks." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för datavetenskap och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-5067.
Full textAuthor (1): Md. Tariq Aziz Address: C/O: Murshed Gularm, Nykarleby Gatan 134, 16474 Kista, Stockholm, Sweden Author (2): Mohammad Saiful Islam Address: Minnervavägen 22B, 371 43 Karlskrona, Sweden
Manepalli, Sarika. "Enhanced handoff algorithm for the co-existence of mobile IPV4 and IPV6 networks." Thesis, Wichita State University, 2009. http://hdl.handle.net/10057/2423.
Full textThesis (M.S.)--Wichita State University, College of Engineering, Dept. of Electrical and Computer Engineering
Fan, Peilei 1972. "A design and implementation of a general-purpose translator for IPv6/IPv4 (GT64)." Thesis, Massachusetts Institute of Technology, 2001. http://hdl.handle.net/1721.1/86719.
Full textNunes, Sergio Eduardo 1977. "Análise de impacto na transição entre os protocolos de comunicação IPv4 e IPv6." [s.n.], 2013. http://repositorio.unicamp.br/jspui/handle/REPOSIP/267748.
Full textDissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Faculdade de Tecnologia
Made available in DSpace on 2018-08-23T16:11:28Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Nunes_SergioEduardo_M.pdf: 1364072 bytes, checksum: cf8027cf1f7cd7aacf19ed01abd8db41 (MD5) Previous issue date: 2013
Resumo: Neste trabalho, efetuou-se a avaliação de desempenho em uma rede de pequeno escritório, SOHO (Small Office Home Office), a fim de se conhecer o impacto nas redes de computadores, devido à utilização dos protocolos IPv4, IPv6 ou técnica de transição. As medições realizadas observaram o comportamento da vazão, latência, jitter e perda de pacotes, em três diferentes cenários experimentais: Rede IPv4, Rede IPv6 e Rede Pilha dupla. Os valores numéricos obtidos na análise das redes foram utilizados de forma incremental no programa de simulação ARENA, sendo modelada uma rede multisserviços com condições especiais para teste do impacto. O objetivo desta simulação é conhecer o impacto no comportamento dos serviços stream e elástico devido à variação de desempenho dos protocolos. Tais estudos objetivam ajudar aos administradores de redes no planejamento do período de transição e coexistência, possibilitando com que essa mudança nas redes de computadores possa ocorrer de forma mais suave
Abstract: This work evaluated a SOHO network (Small Office Home Office) in order to assess the impact of the IPv4, IPv6, and their transition protocols, on these networks. The experiments performed measured throughput, latency, jitter and packet loss in three experimental settings: IPv4, IPv6 and Dual Stack. The numeric values obtained in this experimental analysis were further applied, in an incremental fashion, to a multi-services network model built using the ARENA simulation software. The goal of this simulation was to obtain a better understanding of the behavior of both the stream and the elastic services as a function of the variation in protocol performance. This knowledge aims at supporting network managers in their task of planning the transitional period from IPv4 to IPv6, thus allowing for a smoother transition between these protocols
Mestrado
Tecnologia e Inovação
Mestre em Tecnologia
Nunes, Fábio Pessoa. "Arquitetura de mobilidade IPv6 entre cidades digitais = Mobile IPv6 architecture between digital cities." [s.n.], 2012. http://repositorio.unicamp.br/jspui/handle/REPOSIP/259452.
Full textDissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Faculdade de Engenharia Elétrica e de Computação
Made available in DSpace on 2018-08-21T21:10:42Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Nunes_FabioPessoa_M.pdf: 6956532 bytes, checksum: 55194ac0a721f75279923f8424903edc (MD5) Previous issue date: 2012
Resumo: O resumo poderá ser visualizado no texto completo da tese digital
Abstract: The abstract is available with the full electronic document
Mestrado
Telecomunicações e Telemática
Mestre em Engenharia Elétrica
Dvořák, Petr. "Návrh implementace IPv6 protokolu ve společnosti." Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta podnikatelská, 2014. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-224315.
Full text