Academic literature on the topic 'Interpretativ fenomenologisk analys (IPA)'

Bakgrund: Efter ett avtjänat fängelsestraff ska individen återintegreras till samhället, det kan vara svårt för en nyss frigiven att gå från anstalt och ut i frihet, detta innebär att individen ofta behöver stöd i olika former för att arbeta mot en återintegrering. Tidigare studier har funnit att stödet ofta finns hos familj och vänner, även att hitta en sysselsättning och en bostad samt att ha vilja och motivation. Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av återintegreringen i samhället hos tidigare dömda och vad som har varit betydande för återintegreringen. Metod: Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta tidigare dömda deltagare från den ideella föreningen KRIS. En Interpretativ Fenomenologisk Analys genomfördes därefter för att skapa teman som varit framträdande under intervjuerna. Resultat: Resultatet av analysen visade att förändringsarbete inom individen och anpassningsresurser kring individen upplevdes viktigt för deltagarna i sin återintegrering till samhället. Deltagarna upplevde att inre förändring så som vilja och motivation var bidragande till återintegrering. Socialt stöd, praktiskt stöd samt tid upplevdes även det vara bidragande för återintegreringen. Diskussion: Resultatet gick i linje med tidigare forskning. Teorin om sociala band kunde förklara varför inre förändring hos deltagarna var viktigt för återintegreringen samt att socialt och praktiskt stöd var viktigt för återintegreringen i samhället. Förslag på vidare forskning och praktiskt arbete gavs.

2015-06-03

Studien har till syfte att beskriva och analysera hur studie- och yrkesvägledare på olika gymnasieskolor upplever digitala förändringar i det faktiska vägledningsarbetet med elever under coronapandemin. Tidigare forskning inom ämnet belyser både det historiska användandet av digital vägledning men även hur den används idag. Den teoretiska referensram som använts för studien är sociokulturellt perspektiv och kommunikationsteori. Åtta studie- och yrkesvägledare har intervjuats och därefter har intervjuerna analyserats utifrån en fenomenologisk ansats. I studiens resultat framkommer det att respondenterna har en gemensam upplevelse gällande det faktiska arbetet med digital vägledning, hur den har påverkats av den digitala vägledningen samt vilka möjligheter och hinder det finns i arbetet med digital vägledning. Respondenternas upplevelse är att tillgängligheten har ökat och att studie- och yrkesvägledningen når både fler elever och föräldrar med hjälp av den digitala vägledningen. Ytterligare en möjlighet med den digitala vägledningen är att elever med psykosocial problematik har blivit lättare att nå och etablera relation med. Ett hinder som respondenterna lyfter är att de pauser som tidigare funnits i samband med förflyttning mellan fysiska möten har försvunnit och till följd av detta får de inte tid att mentalt bearbeta ett möte innan de går in i ett nytt. Ytterligare ett hinder med den digitala vägledningen är avsaknaden av att kunna avläsa kroppsspråk och sinnesstämning vilket påverkar relationsskapandet..

The aim of this thesis was to better understand how young men with non-European ethnicity experience life in Sweden, and which expectations they think society has on people with their group affiliation. A qualitative method with an inductive approach was applied where five men with non-European ethnicity, between the ages of 19–25, were interviewed with semi-structured interviews. The interviews were analyzed using interpretative phenomenological analysis (IPA). The feeling of “betweenship” was common and many participants had struggled with the shaping of their ethnic identity. The language worked as an in- and out-group marker, where traditional Swedish language and suburban language were used for social categorization. Integration is highlighted as an ideal where people with non-European background are expected to adopt the majority norms. Prejudice and stereotypes against people with non-European background is associated with violence and criminality, which lead to the use of active and passive coping strategies in the form of avoidant and open conversation.
Syftet med denna studie är att förstå hur unga män upplever att det är att leva i Sverige med utomeuropeisk bakgrund och vilka förväntningar de upplever att det finns på personer med deras grupptillhörighet. En kvalitativ metod med en induktiv ansats tillämpades och fem män med utomeuropeisk bakgrund i ålder 19–25 intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en interpretativ fenomenologisk analys (IPA). Känslan av mellanförskap var vanligt förekommande och många hade haft svårt att utforma sin etniska identitet. Språket var en in- och utgruppsmarkör, då “rikssvenska” och “förortssvenska” användes vid social kategorisering. Integration lyfts fram som ett eftersträvansvärt ideal eftersom personer med utomeuropeisk bakgrund förväntas anpassa sig till majoritetssamhällets normer. Fördomar och stereotyper om personer med invandrarbakgrund förknippas med våld och kriminalitet, vilket gav upphov till aktiva och passiva copingstrategier i form av undvikande och öppen dialog.

I yrken med möten med människor som varit utsatta på något sätt och behöver stöd i en förändringsprocess krävs en kompetens för att möta den hjälpsökandes behov. Ständiga möten med människor i en utsatt situation alstrar ett lärande även hos den som förväntas stötta och uppmuntra till förändring. Föreliggande studie avser att undersöka upplevelser av lärande hos individer som arbetar med kvinnor utsatta för våld i en nära relation. Sex kvinnor i en mellanstor kommun i Sverige har deltagit i studien. De arbetar antingen yrkesmässigt eller ideellt i två samverkande verksamheter med utsatta kvinnor. Totalt har elva intervjuer genomförts där förfarandet haft en kvalitativ ansats. Det insamlade materialet har analyserats med en tolkande fenomenologisk analys, där resultatet består av följande tre teman: Ett omedvetet och medvetet lärande, formellt lärande samt informellt lärande. Resultatet visar också hur informanterna upplever olika förutsättningar för lärande samt vilken betydelse lärandet får för den dagliga verksamheten. Deltagarna upplever att de ständigt lär av andra och sig själva, där samarbete och samverkan är viktiga förutsättningar för att det dagliga arbetet skall fungera. Lärande är betydelsefullt för verksamhetens utveckling, individens personliga utveckling och för att den utsatta kvinnan skall få god hjälp. För att kunna lära behövs förutsättningar som exempelvis engagemang och intresse. Och för att dessa ska tillgodoses krävs förutsättningar av mottaglighet och utrymme som ges och fås, dels av individen själv men främst av individer i verksamheternas nätverk.
In occupations where encounters with people who have been exposed in some way and are in need of support in a process of change, competence is required to meet the needs of that person. Every encounter with people in vulnerable situations generates situations of learning also for the person that is expected to give support and encourage change. The present study aims to examine the experiences of learning within individuals who work with women victims of domestic violence. Six women in a medium-sized municipality in Sweden participated in the study. They either work with salaries or voluntarily in two collaborative units with abused women. A total of eleven interviews were conducted where the approach had a qualitative alignment. The collected material was analyzed with an interpretative phenomenological analysis and the result consists of the three following themes: Unconscious/conscious learning, formal learning and informal learning. The result also shows how the participants experience different conditions for learning and the importance learning adress to the daily worklife. Furthermore, the participants experience a constant learning from both other individuals and herself, where cooperation and collaboration are essential for the function of daily work. Learning is important for development of the workplace, personal development and so that the abused woman will get the help she need. To be able to learn, there are necessary preconditions such as commitment and interest. And for these to be met, other conditions are required such as receptivity and space, which are provided and obtained partly by the individual herself but mostly by individuals in the network surrounding the work places.

The purpose of this study was to deepen the understanding of how the social workers' self-images are affected by how they perceive public attitudes and news media's portrayal of their profession as well as understanding how they are coping with it. Interpretative phenomenological analysis (IPA), which focuses on how individuals experience a certain phenomenon, has been used as a method. One of IPA's theoretical underpinnings is symbolic interactionism and therefore experiences which have effect on a person's self-image is significant. The results show that social workers perceive public attitudes as mainly negative and that the media often portrays social workers in a negative way, which aligns with previous studies. Furthermore, there seems to be a dissonance between the social workers' view of their professional role and how they feel that others perceive them, which led to the use of cognitive dissonance as a theory to support the results in the analysis. The social workers use different strategies to lessen the discomfort that emerges from the dissonance. For instance they tend to avoid telling others what they work with. A successful reduction of the dissonance can help the social workers to maintain a positive self-image.

Syftet med här studien är att undersöka hur fritidspedagoger tolkar sin yrkesroll och samtidigt uppfattar sitt yrkesuppdrag. Metoden som har använts är tolkande fenomenologisk analys, förkortat IPA. Genom denna metodansats har kvalitativa intervjuer genomförts med fritidspedagoger på olika skolor i en större stad i Sverige. Resultaten från studien visar att yrkesrollen som fritidspedagog både är mångfacetterad och komplex. I skolverksamheten används fritidspedagogen som en resurs till läraren och den kompetens som kan sägas vara speciell för fritidspedagogen lämnas ofta outnyttjad. Fritidspedagogens yrkesuppdrag presenteras som att uppfostra elever, skapa medborgare och främja relationer. Samtidigt som yrkesrollen och yrkesuppdraget avhandlas, synliggörs också förutsättningar för att skapa en tydlig yrkesroll. Trots stora förändringar i skola och fritidshem under de senaste decennierna verkar yrkesrollen som fritidspedagog förbli otydlig. Förverkligandet av en tydlig yrkesroll för fritidspedagogen, som samtidigt kan realisera sitt yrkesuppdrag, begränsas ofta av skolledning och en maktasymmetri som finns mellan lärare och fritidspedagog. En ömsesidig förförståelse av yrkesuppdraget hos respektive yrkeskategori skulle kunna ge grund för tydligare yrkesroller.

Syftet med denna rapport var att undersöka individer från olika grupper och se hur deras uppfattningar, upplevelser och vardag under Covid-19 pandemin ser ut. Med hjälp av denna förståelse var målet att applicera beteendeteorier och riskteorier relevanta till pandemin i kombination med mentala modeller. Förhoppningen med kopplingen mellan individers upplevelse samt dessa teorier var att skapa en förståelse för vilka aspekter som kan påverka smittspridning. Frågeställningarna som besvarades var:  Skiljer det sig mellan grupper hur man förhåller sig till pandemin? Om folk går emot restriktioner eller rekommendationer, hur motiveras det? Hur anser folk att de har förändrat sitt liv om man jämför före och under pandemin? Kan sociala aspekter och uppfattad risk skapa en förståelse för vilka faktorer som påverkar smittspridning? Datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer. Analysmetoden var interpretativ fenomenologisk analys. Tre bredare teman identifierades, agerande, resonerande och förändring. Slutsatsen var att det fanns vissa skillnader mellan grupperna hur de förhåller sig till pandemin och att aktiviteter som går mot rekommendationer och restriktioner var mycket baserat på social kontext, upplevd risk och aktiviteter som deltagarna gjorde innan pandemin. Deltagarna upplevde även att de har gjort en förändring i sina liv. Social kontakt visade sig givande för att känna gemenskap, en känsla av att bidra och att få annan input. Slutligen fastställdes det att den sociala kontexten och betydelsen av den samt riskuppfattning bör vara i åtanke för att förstå smittspridning och därmed pandemin.
The aim of this report was to examine individuals from different groups to see how their experiences, beliefs and everyday life has been during the Covid-19 pandemic. Thereafter the aim was to evaluate the results with the help of behavioral and risk theories of relevance to the pandemic in combination with mental models. The idea with the connection between the individual experiences and these theories was to come to an understanding about which aspects affect the spread of the virus. The study was based on the following research questions: Is there a difference between groups how they have adapted to the pandemic? If people go against recommendations and restrictions, how do they motivate that? In what way do people feel they have made a change during the pandemic? Can social aspects and perceived risk create an understanding of which factors affect the spreading of the virus? The data was collected via semi structured interviews. The analysis was made with an interpretative phenomenological analysis. Three overarching themes were identified, how the participants act, how they reason, and how they have changed. The conclusion made from the study was that there were some differences between groups how they have adapted to the pandemic and that the motivations behind the activities which were against recommendations and restrictions were largely based on social context, perceived risk and activities the participants were doing before the pandemic. The participants also felt they had made changes to their lives. Social contact was shown to be important to feel a sense of belonging, a feeling of contributing and to get different input. Finally, the conclusion was drawn that social context and perceived risk should be considered to understand the spreading of the virus and thereby the pandemic.

The aim of the thesis is to examine the work experience of investigative journalists. Regarding the specificity and a demanding character of this job, the attention was aimed to perceieved risks and coping strategies of selected journalists. The theoretical part was divided into two sections. The first stemming from the theoretical background of the media studies. In the second, the themes emerging from the analysis, relating to the field of psychology, were described. The empirical part of the research is based on qualitative design, more specifically on the method The Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Within the research two in-depth interviews with two investigative journalists were made. Each of the respondents is dedicated to different type of investigative journalism and focuses primarily on different geographical area. Within the characteristics of IPA I concentrated on their subjective experience while the working process. Both of the respondents were asked to talk freely about what they considered important relating to my questions. In the analytical part I tried to intepret the answers regarding possible personality sources. Based on the findings I formed a proposal of the categories of these sources which within the living experience of the respondents seemed crucial for...

This thesis explores the experiences of older adults with successful ageing and achieving ego integrity. It describes the sources related to ego integrity, that are helpful in facing the challenges of the eighth stage (ego integrity vs. despair). Five interviews were conducted with older adults, aged 65+. These interviews were subsequently analysed using interpretative phenomenological analysis (IPA). KEYWORDS ego integrity, aging, qualitative research, interpretative phenomenological analysis (IPA)