To see the other types of publications on this topic, follow the link: Interorganisatoriskt.
Dissertations / Theses on the topic 'Interorganisatoriskt'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Interorganisatoriskt.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Eiborn, Peter, and Anders Falkeström. "Norrköpingsmodellen : om styrning av ett interorganisatoriskt personalavvecklingsprojekt." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-576.
Full textAbstract:
<p>I en tid där samhällsansvar i allt högre grad präglar storföretagens agerande har ambitiösa personalavvecklingsprojekt där flera privata och offentliga organisationer involveras under 1990-talet blivit vanliga i samband med större industrinedläggningar. Ur ett styrningsperspektiv blir projektledningens uppgift att tillvarata den kompetens som ställs till projektets förfogande av medverkande aktörer. Möjligheterna till detta begränsas utav risken för interorganisatorisk suboptimering. Vårt syfte med denna uppsats är att öka förståelsen för hur projektledningen kan skapa förutsättningar för måluppfyllelse i ett interorganisatoriskt projekt. Dessutom avser vi klargöra de specifika förutsättningar som påverkar styrningen av ett personalavvecklingsprojekt i ett interorganisatoriskt sammanhang, samt hur styrningen skall anpassas till dessa förutsättningar. Fallstudien baseras på intervjuer med representanter för organisationer involverade i Norrköpingsmodellen, det personalavvecklingsprojekt som följde nedläggningen av Ericssons fabrik i Norrköping. Det formella systemet ger projektet dess grundstruktur samtidigt som det riskerar att begränsa organisationens flexibilitet. Flexibiliteten skapas istället av det informella systemet, som påför projektorganisationen en dynamisk egenskap som är nödvändig i en osäker miljö. Den dynamiska karaktären förstärks ytterligare genom att projektet tillförs oklarhet och en unik identitet. Människor i kris som möter en arbetsmarknad i ständig förändring kräver en projektorganisation där olika aktörers kompetens tillsammans skapar förutsättningar för individuella lösningar.</p>
2
Rosenqvist, Ulf. "Interorganisatoriskt lärande : En studie kring ett lärarlags utvecklingsarbete." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för teknik, TEK, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-14747.
Full textAbstract:
Abstract Skolor och utbildningsprogram behöver ständigt utvecklas. Ett steg många skolor tar är att organisera lärarna i arbetslag. Det samhälls- och yrkesliv eleverna utbildas för ställer allt högre krav på styrkor i att definiera och lösa problem i ett förändringsarbete, ofta i grupp. Regeringen betonar att entreprenörskap och entreprenöriella kompetenser är viktiga förmågor för framtidens samhällsmedborgare. Traditionellt har lärare utvecklat sin kompetens och undervisning självständigt. Att delta i arbetslag ställer nya krav på ett fungerande utvecklingsarbete. Hur lär och utvecklas lärarna och hela arbetslaget? Denna studie kretsar kring delar från ett arbetslags utveckling av ett entreprenöriellt undervisningssätt. Undersökningen följer forskarens studiebesök på tre skolor och hur besöken implementeras i forskarens arbetslag. Resultaten diskuteras i förhållande till några begrepp inom organisatoriskt lärande. Nyckelord: Interorganisatoriskt lärande, organisatoriskt lärande, entreprenörskap, entreprenöriellt lärande.<br>Abstract Schools and educational needs constantly evolving. One step many schools are taking is to organize teachers in teams. The social and professional life students are trained for is making increasing demands on the forces in defining and solving problems in a process of change, often in groups. The government stresses that entrepreneurship and entrepreneurial skills are important skills for future citizens. Traditionally, teachers have developed their skills and teaching independently. Participating in team places new demands on a functioning development. How does teacher and their team learn and development? This study revolves around the elements of a work team's development of an entrepreneurial teaching manner. The investigation follows the researcher's visits to three schools and how the visits applied in the researcher team. The results are discussed in relation to some concepts in organizational learning. Key Words Interorganizational learning, organizational learning, entrepreneurship, entrepreneurial learning.
3
Einarsson, Helena, and Jörgen Ohlsson. "RailsTNE : En multimodal informationsplattform i ett interorganisatoriskt nätverk." Thesis, Högskolan Dalarna, Informatik, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-2225.
Full textAbstract:
Att utreda möjligheterna att etablera dataförsörjning riktade mot multimodala transporttjänster är idag av största intresse. Det är också intressant att försöka utnyttja de standarder som tagits fram när en dataförsörjningskedja ska etableras. Detta examensarbete genomfördes på Triona AB i Borlänge. Triona har utvecklat databasen Transport Network Engine (TNE), som idag används för att läsa in data från Nationella VägDataBasen (NVDB) och från skogsnäringen. Målet med arbetet var att ta fram en informationsmodell, som beskriver hur ett transportnät med nätanknutna data, som stödjer multimodala transporter och resor, kan lagras i TNE. En förlängning av målet blev att, utifrån ett givet användarfall, etablera dataförsörjning till TNE och lägga in de nödvändiga datamängderna. TNE bygger på ESRI:s produkter och funktionalitet för hantering av geografisk information och informationsmodell och datahantering i TNE baseras på internationella och svenska standarder. Idag finns all information om järnvägsnätet hos Banverket och det finns ingen koppling mellan Banverkets databas Baninformationssystemet (BIS) och Vägverkets databas NVDB. För att den kopplingen ska kunna ske, krävs att de båda verken kan samarbeta som två stora organisationer i ett väl fungerande nätverk. Ett så kallat interorganisatoriskt nätverk. Det akademiska syftet var att föreslå en arkitekturstrategi som stödjer ett sådant nätverk. Vi upptäckte att arkitekturstrategierna IRM och VBS är uppbyggda för att inrikta sig på enskilda organisationer, och det visade sig svårt att följa en specifik strategi inom ett nätverk med flera organisationer. I vårt användarfall måste nätverket mellan Banverket, Vägverket och Stora Enso samarbeta över organisationsgränserna. Därför behövs en strategi för ett interorganisatoriskt samarbete så att informationen kan struktureras på ett gemensamt sätt. Vi föreslår ett antal idealtypskriterier som vi utgått efter i struktureringen av systemarkitekturen. Den innehåller en informationsmodell för både väg- och järnvägsdata som följer standarden SS 63 70 04. Arbetet avgränsades till att endast innehålla de datamängder som användarfallet kräver. Vi har analyserat KombiTIF-rapporten som är ett avslutat projekt styrt av Banverket på uppdrag av Näringsdepartementet. Rapporten ger ett förslag på en lösning i form av en arena som ska göra data tillgänglig för användning. Vi väljer att se TNE-plattformen som en realisering av denna arena. Enligt vårt förslg så ska TNE-plattformen hämta in det mest grundläggande datat om järnvägsnät och nätanknuten data från BIS och standardiserad information om vägnät och nätanknuten data från NVDB via ett gränssnitt. I framtiden är det möjligt att på samma sätt ta in andra trafiknät såsom Sjöfartsverket, Luftfartsverket och Rikstrafiken. Vi arbetade efter en egen metod som vi tog fram med valda delar från andra metoder; kartläggning, perspektivanalys, verksamhetsanalys, utveckling och utvärdering. Arbetet genomfördes iterativt i de fem olika faserna.
4
Andersson, Mona. "Botvids väg till rätt vård : Planering av ett interorganisatoriskt vårdkedjeprojekt." Licentiate thesis, Mälardalen University, School of Business, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-139.
Full textAbstract:
<p><b>The patient Botvid´s way to right care. The planning process of an inter-organizational care pathway project.</b></p><p>A general problem in an elderly patient’s care – and rehabilitation process, which involves different care providers, is that there is no one single staff that is responsible for the whole “production process” i.e. from diagnosis to completed treatment. All too often care providers focus on their own part of the process with insufficient communication with other providers, resulting in low quality of care. Poor co-operation also leads to increased demand for check-ups, unproductive waiting time, duplication of work and other inefficiencies. A solution to these co-ordination problems can be to introduce process orientation (integrated care pathways). A process view requires the concerned staff to look at their own work with other eyes. The process view implies that they need to change focus to what is best from the patient’s point of view.</p><p>Experiences from earlier reforms, that were centrally initiated and managed, show that the concerned staff (doctors, nurses etc.) had too little influence during the planning and implementation phases. Several official reports therefore call attention to the need for broad participation from all of the different staff categories in organizational development.</p><p>In this thesis a qualitative case study of the planning process of an inter-organizational project between primary care, hospital treatment and municipality care is presented. The aim of the project was to develop an organization that could support a process view among the care providers. The focus of the thesis is on how the project management acted to shape the necessary conditions for a process view to enable the professional staff to participate, and on the role that the change strategy played in this connection.</p><p>The results show that the professional staff had an active role in the management of the project. The initiator was a doctor, who managed the project team of 50 care staff together with a project leader. This team had a series of meetings and conferences during ten months. By exchanging ideas and experiences they found solutions to the operative problems that were the starting points for the project. They developed an action plan in consensus, with prioritized activities, which is now to be implemented.</p>
5
Andersson, Mona. "Botvids väg till rätt vård : planering av ett interorganisatoriskt vårdkedjeprojekt /." Västerås : Mälardalen University, 2006. http://www.diva-portal.org/mdh/abstract.xsql?dbid=139.
Full text
6
Jacobsson, Mattias. "Samordningens dynamik : om samordningens samspel och förändring i ett interorganisatoriskt anläggningsprojekt." Doctoral thesis, Umeå universitet, Handelshögskolan vid Umeå universitet (USBE), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-43757.
Full textAbstract:
This thesis takes its starting point from one of the most essential parts of organization theory, namely coordination. It joins a new and emerging approach within which coordination is not only treated as a function but as a dynamic process. The thesis reflects everyday practice during a major construction project and focuses on how coordination is undertaken, and how it develops over time. The aim is to create an understanding of the dynamics of coordination. This refers both to the interaction between different types of coordination that continuously take place in the process of carrying out collective performances, and to how the coordination changes over time. The case study, that is the basis of this thesis, was carried out from 2006-2010 in a large construction project with Skanska and Jämtkraft as contractual partners. The project – called Destination 2011 – corresponds to an investment of € 100-110 million and aims at securing Jämtkraft’s power distribution from severe weather conditions in order to minimize the risk of power blackouts. The theory chapter of the thesis has an integrative approach and is based on theories of coordination. On the basis of this a conceptual framework was developed that focuses on how coordination takes place and how it can change in relation to its context. This was done in three steps. First, coordination was defined, positioned and set in relation to the organizational context in terms of uncertainty and complexity. Second, five broad categories were derived which indicate how different organizational arrangements create coordination. Third, the integrating conditions which evolve from the organizational arrangements were presented. These integrating conditions are essential for the individuals to coordinate their activities. Based on the case study, and supported by the theoretical framework, a process-oriented analysis was conducted in four steps. The first step was a narrative case description which focuses on the development of the project and the activities that make up the project process. The second step consisted of a thematic theory driven analysis that explains how the project members use a combination of different organizational arrangements to create the integrating conditions required for the coordination to occur. The third step of the analysis was based on a process analysis combined with temporal bracketing. This step focuses on how the coordination is structured and enables the understanding of how the coordination changes over time. In this step two temporal brackets (or micro-processes) were created, the first of which represents a sub-project under the first half of the project, and the second a sub-project during the second half. For each micro-process an analysis was carried out which identified a number of coordination processes. These coordination processes link the implementation phase together and explain how, and why, the coordination is built up as it is during a sub-project. In the fourth and final step a comparative analysis was conducted with illustrative narrative sequences. This analysis puts the two micro-processes in relation to each other, illustrates how the coordination changes over time, and exposes the underlying forces that explain the identified change. These analyses, brought together, show the interaction between different types of coordination, how the coordination is built-up, and how it changes over time, thereby providing an understanding of the dynamics of coordination.
7
Werthén, Hanna. "Ringar på vattnet. En studie av interorganisatoriskt nätverksarbete och lärande för en hållbar utveckling." Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1722.
Full textAbstract:
<p>I forskning har betonats hur företag i högre grad behöver engageras i det lokala arbetet för en hållbar utveckling. Interorganisatoriska samarbeten av olika slag har i hållbarhetsdebatten kommit att framhävas som centrala för omvandlingen av begreppet hållbar utveckling till praktisk verklighet. Med detta som utgångspunkt är syftet med denna studie att nå fördjupade kunskaper om företags och organisationers motiv, förväntningar och erfarenheter av att delta i interorganisatoriskt nätverksarbete för hållbar utveckling på lokal nivå. Det interorganisatoriska nätverket – här exemplifierat med Alingsås miljönätverk – ses som ett potentiellt sätt att möjliggöra lokalt hållbarhetsarbete som överbryggar organisationer, branscher och sektorer. </p><p>Halvstrukturerade intervjuer har genomförts med representanter från 13 deltagande företag och organisationer i Alingsås miljönätverk. En kortare telefonintervju har även genomförts med kommunens miljöchef, som är en av miljönätverkets samordnande aktörer. Resultatet indikerar att ett engagemang i denna typ av interorganisatoriskt hållbarhetsarbete främst grundar sig i företags och organisationers motiv att öka sin och i vissa fall även andras miljökompetens genom möten med andra aktörer. Hållbarhetsfrågans komplexitet verkar kunna framstå tydligare för aktörer när de deltar i ett interorganisatoriskt nätverk och med detta också betydelsen av interaktion med andra aktörer. Att nätverksdeltagarnas olikhet och varierande inställning balanseras av en gemensam grund för erfarenhetsutbyte och dialog, och att en tvåvägskommunikation sker mellan sändare och mottagare under nätverkets föreläsningar, verkar vara kritiska punkter för interorganisatoriskt lärande. Som ytterligare en kritisk punkt framstår att den kunskap som aktörerna kan få i nätverket tydligt kan kopplas till deras egen verksamhet. </p><p>Det kan finnas ett behov av dialog i interorganisatoriska miljönätverk kring vad det som behandlas i nätverket kan leda till i form av praktiska resultat och hur detta kan genomföras. Vidare kan det i det specifika fallet Alingsås miljönätverk som ett interorganisatoriskt hållbarhetsarbete behövas ökad dialog för en gemensam vision kring hur ett hållbart företag kan skapas. </p><p>Genom studiens resultat antyds att ett interorganisatoriskt nätverksarbete i sig själv kan skapa ringar på vattnet, genom att dess deltagare blir angelägna om att intresset för att interagera kring hållbarhetsfrågor skapas hos fler aktörer. Avslutningsvis verkar miljöskyddsmyndigheten kunna ha en viktig men krävande ny roll att spela när det gäller att engagera och samordna företag och organisationer i interorganisatoriskt hållbarhetsarbete på lokal nivå.</p>
8
Wiklund, Alexander, and Gustaf Tysk. "Interorganisatoriskt projekt inom 5G : En studie om hur företag samverkar för att skapa teknisk innovation." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-451299.
Full textAbstract:
En aktör i ett nätverk kan verka som katalysator för att underlätta skapandet, sammanförandet och utvecklingen av ett nätverk. Kommunikationsbyrån Södra Tornet har i ett projekt tillsammans med Sandvik Coromant Gimo, Ericsson och Tele2 arbetat strategiskt för att sammanföra dessa aktörer kring ett gemensamt mål om teknisk innovation, mer specifikt implementeringen av 5G i en av Sandvik Coromant Gimos industrier. Syftet med uppsatsen är att kartlägga på vilket sätt de olika aktörerna bidragit med olika resurser under projektets olika steg och hur dessa resurser vävts samman och koordinerats. Studiens syfte uppnås genom att göra en fallstudie om projektet med hjälp av ett teoretiskt ramverk fokuserat kring organisations-och projektteori. Uppsatsen visar på hur olika aktörers heterogena resurser underlättat för projektets genomförande. Vidare visar uppsatsen hur tydlig samt effektiv kommunikation kan bidra till att förstå olika ingående aktörers behov. Detta underlättar för samarbetet inom ett nätverk.
9
Haugen, Mari Johansen, and Anne Berit Asklund Klepp. "Interorganisatorisk samhandling ved endring : En studie av Veidekkes samhandling med leverandører ved interorganisatoriske endringsprosesser." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Institutt for industriell økonomi og teknologiledelse, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-16754.
Full text
10
Lundgren, Hanna, and Helena Olofsson. "Att inte såga av den gren man sitter på : En studie av styrning i interorganisatoriska samarbeten." Thesis, Linköping University, Department of Management and Engineering, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-11314.
Full textAbstract:
<p>Background: Despite the time and money invested in relationships with other companies, it is a fact that many of them fail. Considering this, remarkably little research has been done regarding how inter-organisational relationships are controlled, given that control can function as a solution to the problems involved with collaboration, which arise since such a relation exists in the interface between organisational boundaries, where the companies’ often conflicting interests and points of view meet. If one part is stronger than the other in a relationship, the weaker however tends to give way for the stronger’s will. What happens then in a relationship between mutually strong, mutually dependent actors? Up until now research within the field of inter-organisational control focuses on asymmetric situations of dependence, which leaves the research field of more balanced relationships unexplored. At the same time it is obvious that also more equal parties collaborate and need to efficiently control their relationships.</p><p>Aim: The aim of this study is to create a model of control in an inter-organisational relationship where a strong mutual dependence exists between the parties.</p><p>Completion: Through qualitative interviews a case study has been conducted in a relationship between two mutually dependent companies.</p><p>Findings: The findings of the study show that control in a relationship that is characterized by a strong mutual dependence between the parties, is complex and comprises a combination of different control mechanisms. Closeness, and trust as a control mechanism remain central, but the results also highlight the importance of hierarchical control mechanisms. Furthermore, trust, in certain cases, substitutes hierarchical control. Market forces are also used to control the relationship, but only to a certain extent. Moreover, the study shows that both parties have an active role in developing trust as a control mechanism. The customer has however a more active role in bringing forward other control mechanisms, while the supplier mainly responds to these initiatives, and also accepts them to a great extent. The findings also pinpoint that the contract has a remarkable role, since the control that it enables is only partly applied in the relationship.</p><p>Keywords: management control, inter-organisational relationship, dependence, partnership, Autoliv, Volvo.</p><br><p>Bakgrund: Trots det engagemang, den tid och de pengar som företag investerar i relationer med samarbetspartners, är det ett faktum att många samarbeten mellan företag misslyckas. Med tanke på detta fokuserar anmärkningsvärt lite forskning på hur interorganisatoriska relationer styrs, trots att styrning kan fungera som en lösning på den problematik som uppstår i interorganisatoriska samarbeten. Denna problematik består i att ett samarbete mellan företag befinner sig i ett gränssnitt mellan två parter där inte sällan konflikterande intressen och uppfattningar möts. Om en part är starkare i en relation, tenderar dock den svagare att vika sig för den starkares vilja. Vad sker då i ett samarbete där ingen part är starkare, där båda är ömsesidigt beroende? Hittills fokuserar forskning inom interorganisatorisk styrning på asymmetriska beroendeförhållanden, vilket lämnar forskningen vad gäller mer jämbördiga relationer outvecklad. Samtidigt är det uppenbart att även jämbördiga företag samarbetar och är i behov av att styra sina samarbeten så att de fungerar.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en modell över styrningen i ett interorganisatoriskt samarbete där parterna är starkt ömsesidigt beroende av varandra.</p><p>Genomförande: Med hjälp av kvalitativa intervjuer har en fallstudie gjorts av ett samarbete som präglas av ett starkt ömsesidigt beroende.</p><p>Resultat: Studiens resultat pekar på att styrning i ett samarbete som präglas av ett starkt ömsesidigt beroende är komplex och utgörs av en kombination av olika styrmekanismer. Kärnan i styrningen är dock en nära relation och tillit som styrningsmekanism men till detta kommer också en hög grad av hierarkisk styrning, där dock tillitsmekanismer i vissa fall visar sig ersätta hierarkisk styrning. Dessutom finns en liten användning av marknadsmekanismer. Studien påvisar att båda parterna har en aktiv roll i att skapa tillit som styrmekanism. Vad gäller övrig styrning är framförallt kunden pådrivande och leverantörens roll ligger främst i att svara på kundens initiativ till styrning, som till största del accepteras. Studiens resultat pekar också på att den styrning som kontraktet lägger en grund för inte används till fullo i samarbetet, vilket ger kontraktet en anmärkningsvärd roll i samarbetet.</p><p>Nyckelord: styrning, interorganisatoriskt samarbete, beroende, partnerskap, Autoliv, Volvo</p>
11
Andersson, Liza, and Josefin Kristiansson. "Delat ledarskap från ett interorganisatoriskt perspektiv : En kvalitativ undersökning om relationen mellan konsultchefer vid bemanningsföretag och deras kontaktperson vid kundföretaget." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-15726.
Full textAbstract:
Syftet med undersökningen är att studera och öka förståelsen för relationen mellan bemanningsföretagens konsultchefer och deras kontaktpersoner vid kundföretagen. Genom att beskriva och analysera hur kontakten mellan konsultchefer och kundföretag ser ut är målet att besvara följande frågor: vem som ansvarar för vad, hur ser konsultchefen respektive kundföretaget på sin och den andra partens roll samt hur de ser på den överlappning som uppstår i ansvar och ledning av konsulterna. Undersökningen är kvalitativ och intervjuer har används för att samla in empiri. Fem personer intervjuades: tre konsultchefer på bemanningsföretag och två kontaktpersoner på kundföretag som hyr in personal av bemanningsföretag. I intervjuerna framkom att faktorer som har betydelse för hur relationen mellan konsultchef och hans eller hennes kontakt vid kundföretaget utvecklas är tid och volym på antalet konsulter som hyrs in. I vilken utsträckning konsultchef och kontaktpersonen vid kundföretaget delar ledarskap tycks hänga samman med om relationen över tid förblir formell eller om det tillkommer mer informellt utbyte. Undersökningen visar att när kundföretagen hyr in konsulter från samma bemanningsföretag under längre tid eller hyr in många konsulter finns större möjlighet till ömsesidigt utbyte i betydelsen att de kan diskutera fram beslut, dela på arbetsuppgifterna och ansvaret gentemot konsulterna samt byta erfarenheter som ökar lärandet.<br>The purpose of this study is to analyze and increase the understanding of the relationship between consultant managers in temporary work agencies (TWA) and their contacts in the client companies. The study aims to describe and analyze how they stay in contact with each other, who is responsible for what, how they view their own and the other's role and how they see the overlap that occurs in the responsibility and guidance of the agency workers. The study is qualitative and interviews were used to collect empirical data. Five people were interviewed: three consultant managers in TWA and two contacts who work in the client companies that hire TWA. The interviews revealed that the factors that are relevant to how the relationship between the consultant manager and his or her contact at the client company is developing are time and volume of the number of agency workers. The extent to which the consultant manager and contact person at the client company share leadership appears to be related to if the relationship over time remains a formality, or if there will be more informal exchange. The study shows that when the client companies hire agency workers from the same TWA for a longer time or hire many consultants, there are greater opportunities for mutual exchange in the sense that they can discuss the decisions, share tasks and responsibilities with regard to consultants, and share experiences that increase learning.
12
Holmgren, Johanna, and Ester Jakobsson. "Med social hållbarhet som byggsten : En fallstudie av det upphandlade byggprojektet Studenthus Valla." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-167516.
Full text
13
Sahlin, Charlotta, and Anders Vretenbrant. "Ekonomistyrning i interorganisatoriska relationer." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1542.
Full textAbstract:
<p>Background: Inter-organisational ways of working have become more and more common during the last decades. In order to attain efficiency and productivity, such inter-organisational relationships need to be governed and controlled. However, studies have shown that inadequate control is one of the main reasons for why inter-organisational relationships fail. One of the means that can be used for governing and controlling a business is management control. The use of management control in inter-organisational contexts is a quite unexplored area of research at the present time, which might seem somewhat surprising considering the fact that inadequate control is a common explanation for why inter-organisational relationships fail. </p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to describe management control in horizontal inter-organisational relationships, as well as to analyse the design of inter-organisational management control systems, using relation specific characteristics as a starting point. </p><p>Delimitation: The possible influence that trust might have on inter- organisational management control will not be discussed in this thesis. </p><p>Realisation: A case study of a network consisting of three companies that jointly develop a fuel cell air supply system for vehicle applications. The empirical data was gathered through visits at each of the three companies, including an interview with each company’s general manager. </p><p>Conclusions: The character of inter-organisational relationships can change over time, which might make it necessary to change inter-organisational management control systems. Some aspects that should be kept in mind when designing an inter-organisational management control system are: the match between the relationship and the control system, the openness within the relationship, the balance between control and commitment, as well as the trade- off between the costs and the benefits of a certain system. The possible effect that external factors might have on inter-organisational management control is yet another aspect that should be considered.</p>
14
Dämbäck, Annie, and Sofie Gustafsson. "Det interorganisatoriska lärandet i coopetition mellan banker och fintechbolag : Hur lärandet går till i en relation som genomsyras av både samarbete och konkurrens." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-167483.
Full textAbstract:
Introduktion Digitaliseringen har lett till att flera nya aktörer trätt in på finansmarknaden och kundbehov har ändrats. Bankerna har därför behövt genomgå förändringar för att klara sig på marknaden. Detta har de gjort genom att bland annat ha ingått samarbeten med fintechbolag. Aktörerna skiljer sig markant från varandra vilket gör att de har mycket att lära från varandra. Denna studie handlar om det ömsesidiga lärandet i ett samarbete mellan fintechbolag och banker i Sverige. I studier framgår att 7 av 10 banker ser fintechbolag som det största hotet i branschen medan 8 av 10 banker ser fintechbolag som samarbetspartners vilket visar på att en relation som bildas mellan dessa aktörer kallas för coopetition. Cooperation och competition. Syfte Denna studie ämnar bidra med förståelse för det interorganisatoriska lärandet i en coopetitionrelation mellan banker och fintechbolag genom att kartlägga hur aktörers absorberande inlärningskapacitet leder till lärande. Frågeställningarna i studien är: Vilka yttre villkor påverkar den absorberade inlärningskapaciteten hos fintechbolag respektive banker? Hur påverkar nivån på coopetition samt graden av beroende mellan banker och fintechbolag sambandet mellan absorberande inlärningskapacitet och det interorganisatoriska lärandet? Hur ser det interorganisatoriska lärandet ut mellan banker och fintechbolag vid coopetition? Vad lär sig de olika aktörerna från dessa typer av samarbeten? Metod Denna studie är en komparativ flerfallstudie genomförd med hjälp av en kvalitativ metod. Vidare har studien ett fenomenologiskt perspektiv med en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via åtta semistrukturerade intervjuer med tre respondenter från storbanker och fem respondenter från fintechbolag i Sverige. Slutsats I studien har det framkommit att fintechbolagens yttre villkor är att de är unga och små bolag med begränsade tidigare erfarenheter och att bankernas yttre villkor är att de är stora och gamla företag med tidigare erfarenheter av samarbeten med fintechbolag. I studien framkommer det även att både banker och fintechbolag ser relationen som de har med respektive part som samarbetsdominerad. Från empirin har vi kunnat urskilja att det finns ett visst asymmetriskt beroende mellan banker och fintechbolag i deras samarbeten då bankerna har mer att säga till om. Ytterligare en slutsats är att lärandet mellan banker och fintechbolag går till så att de delar och skapar kunskap tillsammans genom kontinuerliga möten och workshops med målet att gemensamt uppnå innovation. Informell informationsdelning är även det något som sker konstant mellan företagen som leder till lärande åt båda håll. I nuvarande samarbeten lär sig fintechbolag hur det faktiskt är att verka som stora bolag genom lärdomar kring rutiner, avtalsprocesser och hantering av kundrelationer. I studien framkommer att bankerna lär sig från fintechbolagen hur de som organisation ska arbeta för att bli mer agila och digitala i sin verksamhet.<br>Introduction Due to digitization several new players have entered the financial market and customer needs have changed. Banks have therefore had to undergo a change in order to succeed in the market. They have done this by, among other things, entering into partnerships with fintech companies. These players differ markedly from each other which means that they have much to learn from one another. This study aims to help understand interorganizational learning in collaborations between fintech companies and banks in Sweden. Studies show that 7 out of 10 banks see fintech companies as the biggest threat in the industry, while 8 out of 10 banks see fintech companies as partners, indicating that a relationship between these players is called coopetition. Cooperation and competition. Purpose This study aims to help understand interorganizational learning in a coopetition relationship between banks and fintech companies by mapping out how actors' absorptive learning capacity leads to interorganizational learning. Research questions: What peripheral conditions affect the absorptive learning capacity of fintech companies and banks? How does the level of coopetition and the degree of dependence between banks and fintech companies affect the relationship between absorbing learning capacity and interorganizational learning? What does interorganizational learning look like between banks and fintech companies in coopetition? What do the different actors learn from these types of collaborations? Method This study is a comparative multi-case study conducted using a qualitative method. Further the study has a phenomenological perspective with an abductive approach. The empirical material was collected through eight semi-structured interviews with three respondents from major banks and five respondents from fintech companies in Sweden. Conclusion The study found that the peripheral conditions of the fintech companies are that they are young and small companies with limited past experience and the banks' peripheral conditions are that they are large and old companies with previous experience of working with fintech companies. The study also reveals that both banks and fintech companies consider the relationship they have with each other as cooperation-dominant. There is a certain asymmetric dependence between banks and fintech companies in their collaborations as the banks have more impact. Another conclusion is that banks and fintech companies share and create knowledge together through continuous meetings and workshops with the aim of jointly achieving innovation. Informal information sharing is also something that constantly occurs between the companies that leads to learning in both directions. In current collaborations, fintech companies are learning what it is like to operate as a large company through learnings about routines, contract processes and customer relationship management. The study shows that the banks learn how they as an organization should work to become more agile and digital in their operations.
15
Jakobsson, Emma, and Linnéa Myhrman. "Förväntningar på fördelar med projektsamarbeten : En fallstudie i utvecklingssamarbete mellan näringsliv, högskola och offentlig projektägare." Thesis, Högskolan Väst, Avd för företagsekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-11168.
Full textAbstract:
Offentlig projektägande är ett sätt att öka takten på miljöinnovationer och bidrar förutom till ett hållbarare samhälle även med tillväxt. Projektsamarbeten mellan näringsliv, offentlig aktör och högskola faller inom modellen Triple Helix och anses vara en effektiv form av samverkan där satsade resurser kan ge större avkastning. Deltagande i dessa projektsamarbeten kan stärka sin konkurrenskraft tack vare exempelvis genom tillgången till aktuell information och genom ett aktivt miljöarbete. Projektägarna upplever dock svårigheter att få deltagare till sina projektsamarbeten inom miljöutveckling. En ökad förståelse för företagens förväntningar kan bidra till en tydligare kommunikation kring de fördelar som kan uppstå. Kunskapen om vilka förväntningar som finns kan möjliggöra för projektägarna att tillföra ytterligare fördelar vilket gynnar företagen så väl som projektägarens möjlighet att värva framtida deltagare, och inte minst gynnar det miljöutvecklingen. Det finns en tydlig värderingsproblematik kring fördelar som kontaktskapande, "Grön Marknadsföring" och lärande vilket försvårar beslutsfattandet kring beslut som till stor del består av mer abstrakta fördelar än de som kan värderas i monetära termer. Det aktuella forskningsläget kartlägger upplevda fördelar efter att de uppstått och det finns därför en tydlig kunskapslucka kring hur företag resonerar när de ställs inför beslutet om deltagande i projektsamarbeten inom miljöutveckling. Studien har använt ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv och ett kvalitativt angreppssätt med en fallstudie som forskningsdesign. Fallstudien har genomförts i ett projektsamarbete där projektmålet är att ta fram ett verktyg för ledningsarbete med kontinuerliga energibesparingar. Sex företag deltar och semistrukturerade intervjuer har genomförts med alla sex verksamhetsledarna som representerar företagen i projektet. Studien visar att alla deltagande företag har mål som liknar projektsamarbetets och att företagsidentiteten påverkar beslutet att delta. Det fanns ekonomiska motiv för deltagandet men hälften av verksamhetsledarna angav dessa sekundära. Fördelar som att projektsamarbetet anses imageförstärkande, utbyte av erfarenheter och skapande av kontakter som förväntas kunna nyttjas även efter projektets slut värderades i dessa fall högre. Vi ser att projektägaren kan tillföra fler upplevda fördelar genom att synliggöra företagens aktiva miljöarbete på ett tydligare sätt och underlätta de sociala relationerna att formas. För att attrahera deltagare är det viktigt för företagen att andra företag vill delta och att de känner tillit till projektägaren.<br>Public project ownership is a way to speed up the environmental innovation and contributing with a more sustainable society and development. Project collaboration between business, public and college belongs to the Triple Helix model, which is considered to be an effective form of collaboration where invested resources can give greater returns. Companies participating in this kind of collaborative can improve their competitiveness, for example through the availability of new information and through active environmental work. Despite these benefits, project owners find it difficult to recruit participants to such projects in environmental development. Increased understanding of business expectations can give opportunities to a better communication from the project owner about the benefits that may arise. The knowledge about what expectations there is can enable for the project owners to add further benefits, which benefit the companies as well as the project owner's ability to recruit future participants, and not to forget increase the environmental development. However, there is a clear valuation issue about benefits such as contact creation, "Green Marketing" and learning. The valuation problem makes decision making difficult for decisions about abstract benefits, rather than those that can be clearly valued in monetary terms. The study has used a hermeneutic interpretation perspective and a qualitative approach with a case study that used research design. The case study has been carried out in a project collaboration, where the project objective is to develop a tool for management work with continuous energy savings. Six companies participated in the project and interviews have been conducted with all six business leaders. The study shows that all participating companies have goals similar to project collaboration and that corporate identity influences the decision to participate. There were economic motivations to participate but they prioritized differently. Advantages expected from project collaboration include image, sharing experience and new contacts to use in the future. We see that the project owner can provide more perceived benefits by making clearer business active environmental work more visible and facilitating social relations. To attract participants, it is important for companies that other companies want to participate as well and that they trust the project owner.
16
Ljunggren, Anette. "Effekter av EDI i interorganisatoriska relationer." Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-435.
Full textAbstract:
<p>EDI står för elektroniskt utbyte av data från dator till dator och sker mellan kända affärspartners. När EDI införs i en relation mellan två organisationer anses relationen bli mer komplex än tidigare. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur EDI påverkar interorganisatoriska relationer.</p><p>Undersökningen utförs genom att studera affärsrelationerna mellan en offentlig förvaltning och tre av dess leverantörer. I dessa relationer studeras speciellt hur förhandlingsstyrkan, flexibiliteten och tillförlitligheten har påverkats av att EDI har börjat användas för den offentliga förvaltningens inköpsprocess.</p><p>De slutsatser som dras är att de undersökta faktorerna förändras i takt med att EDI blir alltmer integrerat i affärsrelationerna. Initialt byggs vissa omställningskostnader upp, som ökar leverantörernas förhandlingsstyrka. När EDI-kommunikationen fungerar kan kunden komma att öka sin förhandlingsstyrka på grund av bättre informationsdelning och något större inköpsvolymer hos leverantören. Flexibiliteten har ännu inte förändrats nämnvärt, medan tillförlitligheten i leveranserna har ökat till följd av EDI.</p>
17
Patring, Michael, and Jörgen Nord. "Interorganisatoriska Samarbeten i Byggprojekt : En Kontraktsansats." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1331.
Full textAbstract:
<p>Bakgrund: Forskningen kring projekt har under senare år ökat i omfattning. En anledning är att projektorganiseringen utgör ett sätt att samla ett antal specialister för att få dem att samverka mot ett gemensamt mål. Utöver de interna relationer som uppstår i projekt förekommer det även involvering av interorganisatoriska partners i samarbetet vilket är speciellt vanligt i byggprojekt som karaktäriseras av en hög grad av interorganisatorisk specialisering. Problemformuleringar: Den utpräglade specialiseringen inom byggprojekt fordrar som all annan typ av specialisering, samordning och koordinering av resurser med den skillnaden att det här handlar om samordning över de organisatoriska gränserna. Det som denna studie behandlar är därför de relationer byggföretag har till sina underentreprenörer i samband medbyggprojekt. Fokus ligger på hur företag kan samverka vertikalt i förädlingskedjan för att på detta sätt uppnå konkurrensfördelar. </p><p>Syfte: Syftet med denna magisteruppsats är att utforska styrning och kontraktering av interorganisatoriska relationer för projektbaserad byggverksamhet. Utöver detta är syftet att specificera en optimala relationen mellan byggherre och underentreprenör för de fall som studien omfattar. </p><p>Avgränsningar: Studien har avgränsats till att endast innefatta relationen mellan byggherre och underentreprenör. </p><p>Genomförande: Studien har genomförts med grund i kontraktsansatsen genom intervjuer på två byggföretag med olika strategi, storlek och geografisk placering. </p><p>Resultat: Resultatet visar att en optimal relation mellan byggherre och underentreprenör är avhängigt av i vilken grad samverkan kan ledan till utveckling hos de båda parterna. Alltför omfattande outsourcing av tjänster kan vara negativt precis som alltför täta relationer. Därför är situationen helt avgörande. Ger även stöd åt- samt utvecklar Alvesson&Lindkvists teori om ekonomisk kooperativa klaner.</p><br><p>Background: Business research focusing on different aspects of project work has recently increased. One reason is that project teams can be used as an effec- tive means of getting specialists from different parts of a business to work to- wards a common goal. In addition to the internal project relations that charac- terize project work, some businesses have also shown evidence of involving ex- ternal parties in projects. This is particularly common for construction projects where a large number of firms enter a project in order to achieve a high degree of interorganizational specialisation. </p><p>Purpose: The high extent of specialization within the construction industry in- creases the need for coordination of resources among participating firms. This thesis relates to this coordination with special regard to the relation between contractor and sub-contractor and the involvement of subcontractorsin the verti-cal dimension of the supply chain. Hence, the purpose of this study is to explore the procurement phases related to the involvement of subcontractors in con-struction projects. Further, the study aims at specifying the optimal relations between main- and sub contractor for the construction firms researched. D</p><p>elimitation: This thesis is solely focusing on the relations between main con- tractor and sub-contractor and is not dealing with other parties involved in con-struction projects. </p><p>Realization: The research material for this thesis has been obtained through in- terviews with employees of two Swedish construction firms that differ in strat- egy, size and geographical location. </p><p>Conclusion: The concluding remarks of the study indicate that the optimal rela- tion between main- and sub contractor is highly dependent on in what ways the relations may lead to long-term development for the parties. A high extent of outsourcing from the main contractor as well as too extensive partnering rela- tions may lead to substantial disadvantages in development for both firms. Therefore the environment in which the main contractor is operating is of great importance to the decision on how to handle subcontractor relations. The study also gives insights into the clan literature and supports and extends the theory of economic cooperative clans, developed by Mats Alvesson&Lars Lindkvist.</p>
18
Hildén, Linda, and Alexandra Zschiedrich. "Interorganisatoriska projekt: - Hanteringen av interagerande osäkerhet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80021.
Full textAbstract:
Interagerande osäkerhet är ett viktigt ämne, men ytterst lite forskning har gjorts om dess påverkan på samarbete i interorganisatoriska projekt. Studien fokuserar på frågeställningen på vilka sätt hanteras interagerande osäkerhet i interorganisatoriska projekt. För att kunna besvara på vilka sätt interagerande osäkerhet påverkar samarbete i interorganisatoriska projekt, använde studien ett organisationsperspektiv. Denna studie använder ett deduktivt perspektiv genom att granska litteratur om interagerande osäkerhet, interorganisatoriska projekt och förankring. En fallstudie beträffande hur interagerande osäkerhet kan förebyggas gjordes genom kvalitativ metod. Insamlingen av data bestod av grundliga intervjuer angående teman samarbete, osäkerhet, krishantering och förtroende. Studien drar slutsatsen att interagerande osäkerhet har en påverkan på samarbete och att förebyggande redskap kan reducera den interagerande osäkerheten. Studien bidrar med utveckling och redskap för att hantera interagerande osäkerhet.<br>Interactional uncertainty is a relevant subject, but very little research has been done about the impacts on cooperation in interorganizational projects. The study focuses on the main question in which ways are interactional uncertainty handled in interorganizational projects. To answer the question an organizational perspective was used to explore in what ways interactional uncertainty affects cooperation within interorganizational projects. This study uses a deductive perspective by examining literature concerning interactional uncertainty, interorganizational project and embeddedness. A case study regarding how interactional uncertainty can be prevented was implemented through a qualitative method. The collection of data consisted of in-depth interviews concerning the themes cooperation, uncertainty, crisis management and trust. This study concludes that interactional uncertainty has an impact on cooperation and that preventative gear can reduce the interactional uncertainty. The study contributes with development and tools for managing interactional uncertainty.
19
Mattias, Persson. "Interorganisatoriska relationer : Hur ekonomistyrningsmetoder används i interorganisatoriska relationer inom den svenska fordonsindustrin sett utifrån 3 underleverantörers perspektiv." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17997.
Full textAbstract:
Då det inom fordonsindustrin blivit vanligare med allianser och samgåenden har jag i denna studie valt att undersöka interorganisatoriska relationer. Jag har valt att undersöka hur olika ekonomistyrningsmetoder används i interorganisatoriska relationer inom den svenska fordonsindustrin. Då leverantörerna inom fordonsindustrin har fått ett större ansvar valde jag att undersöka ekonomistyrningsmetoderna utifrån leverantörers perspektiv. Ekonomistyrningsmetoderna som jag undersökt är target costing, open book accounting och information som underlag i ekonomistyrningen. De olika ekonomistyrningsmetoderna kan karakteriseras av antingen dominans eller ömsesidighet, därför blev det också intressant att undersöka vilka tecken på dominans och ömsesidighet som fanns. Metoden som jag valt för undersökningen är kvalitativ metod, där jag samlat in empiri genom intervjuer. Resultatet från studien visar på att två av ekonomistyrningsmetoderna används i de interorganisatoriska relationerna, vilka visar tecken på både dominans och ömsesidighet.
20
Brandt, Juliana. "Förändringsarbete av informationsflöden i en interorganisatorisk samverkan." Thesis, Linköpings universitet, Projekt, innovationer och entreprenörskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-158712.
Full textAbstract:
In recent years, the train's punctuality, Sweden's ranking in the European Railway Performance Index and the train industry's customer satisfaction have decreased. The largest and most influential players in the train industry are Trafikverket and SJ AB, which are two state-owned organizations. The low customer satisfaction in the train industry is based on SJ AB’s failure to deliver the latest traffic information in case of delay. Since Trafikverket manages the majority of the railway network and SJ AB is Sweden's largest train operator, there is a high degree of mutual dependence between them in order for each organization to be able to conduct its business. At present, there is a clear division of responsibility between these actors regarding how and where the traffic information is distributed. Where the Trafikverket is responsible for conveying all information on its website and on the signs while SJ AB is responsible for conveying information on its website and in its application, as well as via textmessage and mail communication. The processes for communication between the actors regarding delays, track changes and other changes in the journey are done manually with digital tools as support. Today, several uncertainties are experienced in these processes, based on the fact that traffic control at SJ AB currently does not receive any confirmation from Trafikverket if any changes have been made. Due to these factors, this study will investigate the flow of information between SJ traffic control and the Trafikverket’s train services. Therefore, the purpose of this thesis was to identify existing communications, more specifically information flows of traffic data, between the organizations and their passengers, along with identifying possible improvements in the information flows through digitization. The thesis also explores the change opportunities for a department with many manual processes. The study was conducted with a multi-method structure consisting of a literature study, observation study, questionnaire study, interview study and benchmarking. During the observation, questionnaire and interview study, the focus was on employees at SJ traffic control and other relevant departments at SJ AB and the benchmarking was conducted through external interviews. This led to the identification of the main reasons of mismanagement of traffic information and best practices. This was later analyzed with the help of collected theory, which then led to discussion, conclusion and recommendations to SJ AB. It’s obvious that traffic information has low status within SJ AB as well as the interorganizational alliance. This has hampered the development of internal processes related to managing traffic information and therefore the processes lack standardized procedures and structured routines. The main reasons of mismanagement of traffic information depend on the human factor and specific individuals. This is based on the fact that it was clear that both traffic controls perceived the received traffic information difficult to interpret and unstructured, this depending on who sent the information. This due to the fact that the individuals use varying expressions and internal technical language. To be able to improve and in the future automate the information flows between the actors a standardized working procedure with associated technical language is required in the industry. To establish a technical language, the status of the traffic information must be increased within the organizations and a dictionary for which expressions should be used, where all used expressions are listed and defined. Additionally, a clearer goal of the alliance is required.
21
Erlandsson, Kasper, and Eric Seing. "Kommunikationskanaler inom produktutvecklingsprocessen : före och under covid-19 pandemin." Thesis, KTH, Integrerad produktutveckling, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-297933.
Full textAbstract:
Välfungerande kommunikation är något otroligt viktigt för företag och särskilt inom produktutvecklingsprojekt. Historiskt sett har mycket av kommunikationen varit uppbyggd kring fysisk närhet, även om det förändrats något på senaste tiden i samband med globalisering och digitalisering där företag använt sig mer av kommunikation på distans. Utbrottet av covid-19 pandemin har kraftigt ändrat förutsättningarna för företag att kommunicera, vilket tvingat många företag till snabba anpassningar i hur de kommunicerar. Syftet med denna rapport äratt studera vilka kommunikationskanaler som använts under produktutvecklingsprocessenföre och under covid-19 pandemin. Fokuset ligger på om det skett förändring i hur kommunikationskanalerna används, om nya tillkommit och i så fall konsekvenserna av detta. Rapporten är en litteraturstudie i samband med egna intervjuer för att samla in information kring kommunikationen inom produktutvecklingsprocessen. Litteraturstudien har gett en grund för hur kommunikation fungerat inom företag innan pandemin. Intervjuerna har fokuserat mer på hur kommunikationen ser ut nu, under pandemin och hur kommunikationen förändrats på grund av denna och vilka effekter dessa förändringar haft på arbetet. Tre organisationer av olika storlek har studerats. Två av dessa nämnde hur pandemin kraftigt ändrat hur de kommunicerar med varandra vilket haft effekter som att den kreativa delen av arbetet blivit svårare och att mycket av den informella kommunikationen har minskat drastiskt. Trots stora omställningar nämner dock båda organisationerna att mycket har fungerat ändå och båda beskriver att delar av kommunikationen blivit bättre. Exempelvis att ha möjligheten att hoppa in och ut ur möten samt att personalen har fått en högre mognad till digitala kommunikationskanaler. Den tredje organisationen har fortsatt med arbete på plats och därmed inte haft några större förändringar i kommunikationen.<br>Well-functioning communication is very important for companies, and especially in product development projects. Historically, communication has been built around physical contact, even if it has changed recently in conjunction with globalization and digitalization where companies have used more communication at a distance. The outbreak of the COVID-19 pandemic has drastically changed the conditions for companies to communicate, which have forced many companies to make quick changes to adapt how they communicate. The purpose of this report is to study which communication channels have been used in the product development process before and during the COVID-19 pandemic. Focus on changes in how channels are used, if new channels have been added and the consequences. The report is a literature study in conjunction with our own interviews to gather information about communication within the product development process. The literature study has given a ground for how communication works inside of companies before the pandemic. The interviews have been focused on how the communication is presently, during the pandemic and how the communication has changed because of it, and what effects the changes have done to the work itself. Three organizations of different sizes have been studied. Two organizations experienced a big change because of the pandemic, in how they communicate and what effects it has done to their work, where the creative segment has been a challenge and the informal communication drastically diminished. Despite large readjustments, both have managed the situation well. Even some improvements with the communication are mentioned. For example, the opportunity to jump in and out of a meeting and the digital growth for employees of communication channels. The third organization has continued working in place and has not experienced any drastic changes correlated to the communication.
22
Mojaiskaia, Marina. "Karaktäristika vid design av interorganisatoriska informationssystem för virtuell informationssystemutveckling." Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-681.
Full textAbstract:
<p>Numera satsar allt fler systemutvecklingsorganisationer på virtuella utvecklingsteam för att därmed öka effektiviteten och konkurrensfördelarna i informationssystemut-vecklingen. Tillämpning av virtuella utvecklingsmetoder skapar stora utmaningar både när det gäller teknik och kommunikation. Virtuell samverkan ställer krav på en helt ny typ av utveckling och implementering då IT-baserade interorganisatoriska informationssystem som knyter samman olika deltagande parter och som ska stödja kommunikation och affärsprocesser i nyskapade virtuella organisationer ska designas. Denna rapport undersöker eventuella skillnader mellan designen av traditionella in-formationssystem och designen av ett webbaserat interorganisatoriskt informationssy-stem för virtuella informationssystemutvecklingsorganisationer. Undersökningen genomförs i form av litteraturstudier då såväl svenska som utländska vetenskapliga publikationer granskas och analyseras. Resultatet visar att det finns vissa skillnader och likheter mellan båda livscykelmodellerna och det gäller även vid identifieringen av intressenter och kompetenser i respektive utvecklingsprojekt. Resultatet innehåller även en kartläggning av informationskrav i virtuella organisationer, komponenter i modellen samt hjälptekniker för design och underhåll av virtuella interorganisatoriska informationssystem.</p>
23
Thorgren, Per, and Johan Wennerström. "Interorganisatoriska Samarbeten : Struktur och Styrning för Lärande och Kunskapsspridning." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1253.
Full textAbstract:
<p>Bakgrund: I och med den fokusering på kärnkompetenser som idag råder krävs det att organisationer besitter en god samarbetsförmåga. För att denna förmåga skall kunna utvecklas krävs det att det finns förutsättningar för lärande och kunskapsspridning i gränssnittet mellan organisationerna. </p><p>Syftet: Syftet är att undersöka hur organisationer, genom organisationsstruktur samt styrning, internt kan skapa förutsättningar för lärande och kunskapsspridning i interorganisatoriska samarbeten. </p><p>Genomförande: Vår undersökning är en hermeneutisk undersökning av fallstudiekaraktär. Två fallföretag har använts, BT Products och Sapa Profiles, där vi studerat inköps- respektive säljavdelningen. </p><p>Resultat: För att organisationer skall kunna vara flexibla och öppna i sitt samspel med omvärlden måste organisationsstrukturen och styrningen stödja detta förhållningssätt. De interorganisatoriska samarbetena bör struktureras och styras så att organisationen kan hantera en portfölj av såväl ytliga som integrerade samarbeten.</p>
24
Escobar, Barzola Karla. "Samverkan inför ensamhällsstörning : Interorganisatorisk samverkan mellan kommuner i Västerbotten." Thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-155790.
Full text
25
Backö, Alexander, and David Calås. "Interorganisatoriska interaktioner inom Inkubatorer : En studie om kunskapsutbyte och inkubatorsystem." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-26319.
Full textAbstract:
Background Incubators are important facilities for economic growth in society. The main purpose of incubators is to accelerate knowledge intensive firms onto their market by both providing resources and an entrepreneurial environment. Problem Companies within incubators are encouraged to share knowledge and experience with each other with the goal to stimulate development and invention of new technology. This exchange involves interaction on an inter-personal and inter-organizational level. Incubators need to create an open and transparent environment in order to enable this exchange on both levels. Purpose The purpose of this study is to enhance the understanding of how knowledge and experience exchange occurs within the context of incubator systems. By understanding how incubators can capture knowledge and learn from the incubator process, this study can contribute by insights of how the incubator process can be further improved. Method This bachelor thesis is written from an abductive approach and is based on a qualitative case study of Ideon Innovation in Lund. Five interviews contributed to the collection of empirical data where companies within incubator systems and the CEO of an incubator were included. Conclusion Knowledge exchange does not occur to the extent that theory and the management of Ideon Innovation suggests. Knowledge intensive firms constitutes each other’s networks and social environments where we have found new incubator effects such as motivation and the ability to talk out their anxiety related to their business. The match between companies close to each other within incubators can be controlled through managerial activities by the incubator to, in some degree, achieve more favorable market structures and a local environment that enables exchange of knowledge spillover.<br>Bakgrund Inkubatorer är viktiga faciliteter för ekonomisk tillväxt i dagen samhälle. Det huvudsakliga syftet för inkubatorer är att accelerera inkubatorföretag in på marknaden genom att erbjuda resurser och en entreprenöriell miljö. Problem Inom inkubatorer uppmuntras företag till dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter till varandra med syfte till att stimulera utvecklingen och skapandet av ny innovation. Utbytet involverar interaktioner på interpersonell och interorganisatorisk nivå. Inkubatorer behöver därmed skapa en öppen och transparent miljö för att utbytet ska kunna ske på båda nivåerna. Syfte Syftet med studien är att förbättra förståelsen för hur kunskap- och erfarenhetsutbyte sker inom inkubatorsystem. Genom en förståelse för hur inkubatorer kan ta åt sig kunskap och lära sig ifrån inkubatorprocessen, kan studien bidra med insikter om hur inkubatorprocessen ytterligare kan förbättras. Metod Kandidatuppsatsen är skriven utifrån en abduktiv ansats och är baserade på en kvalitativ fallstudie på Ideon Innovation i Lund. Den empiriska insamlingen av data genomfördes genom fem intervjuer med företag inom inkubatorsystem och Vd:n för inkubatorn. Slutsats Kunskapsutbyte sker inte till den grad som teorin eller vad ledningen för Ideon Innovation förespråkar. Kunskapsintensiva företag utgör varandras nätverk och sociala miljö, och vi har funnit nya inkubatoreffekter som motivation och att företagen kan prata av sig ångest som relaterar till sin verksamhet. Genom manageriella aktiviter kan inkubatorn matcha rätt företag till att sitta nära varandra inom inkubatorn och därmed till viss grad nå mer eftertraktade konkurrenssituationer.
26
Donnerin, Oscar, and Adham Mouwafi. "Kommuner i interorganisatorisk samverkan : Att säkert och effektivt styra informationssäkerhetsarbete." Thesis, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-119833.
Full textAbstract:
Samverkan mellan kommuner är något som varit en aktuell fråga för svenska myndigheter under en längre tid. Mer specifikt har en tydlig ökning identifierats sedan kommunallagen trädde i kraft 1991 och samverkansformen visade sig möta reella politiska behov på ett positivt sätt. Samtidigt har offentliga organisationer de senaste 15 åren gått från att förespråka skyddandet av information till att bli mer öppna och utbyta information över organisatoriska gränser. Denna kvalitativa fallstudie undersöker informationssäkerhet i en interorganisatorisk samverkan mellan svenska kommuner. Teorier som behandlas i uppsatsen är informationssäkerhet, information security governance och samverkan. Studiens syfte är att undersöka utmaningarna med styrning av informationssäkerhetsarbete i en interorganisatorisk samverkan mellan svenska kommuner. Vi ämnar således bidra till forskningen genom att dels förfina befintliga teorier kring de separata ämnesområdena men även utveckla teori där dessa ämnen möts. Vi syftar även till att bidra till praktiken genom att generera värdefull kunskap för de studerade organisationerna men även generalisera resultatet för liknande organisationer. Resultatet visar att vi identifierat ett antal centrala utmaningar där vissa är svårare att hantera än andra. En central utmaning är att det politiska självstyret är tydligt uttalat vilket sätter begräsningar för vad som är möjligt att realisera gemensamt. Vi kan även konstatera att resurser och prioriteringar påverkas av detta. Vi har presenterat ett antal förslag på behov som kan beaktas, både internt i kommunerna men även gemensamt över kommunala gränser. De rekommendationer vi har till kommunerna är att ta ett steg tillbaka gällande samverkan, detta då de ligger på så pass olika nivåer och kan få svårt att skapa en gemensam grund. Kommunerna bör även fokusera på den interna verksamheten och öka säkerhetsmedvetandet för att bli mer redo för att ingå i en samverkan. Uppfylls detta kan de börja fokusera på att anta principer och andra gemensamma aktiviteter som till exempel utbildningar. Detta gör att informationssäkerhetsarbetet går från att vara reaktivt till att bli mer proaktivt. Detta är något som vi anser att både offentliga- och privata organisationer borde sträva mot men även forskare borde ta hänsyn till.
27
GÖRANSSON, ALBIN, and EBBA LEICKT. "Samarbete inom svensk stålindustri : HYBRIT-projektet, utveckling mot fossilfritt stål." Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-279773.
Full textAbstract:
Stålindustrin är en stor börda för miljön, i Sverige står den för 10% av allt koldioxidutsläpp. HYBRIT, som är ett samarbete mellan tre stora svenska företag, har som mål att helt eliminera koldioxidutsläppen av svensk stålindustri innan 2045. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur ett samarbete mellan olika företag påverkar deras produktutveckling och vad som motiverar dem till att samarbeta. Forskningsfrågorna, som utgick från syftet, byggdes upp genom en litteraturstudie på ämnesområdet för att få en grundläggande inblick i de teorier som finns idag. Det kompletterades med en teoretisk referensram för att få djupare förståelse i ämnet. För att erhålla empiri hölls semistrukturerade intervjuer med relevanta representanter från de företag som ingick i det valda case som projektet utgick från. För att få en inblick i hur ett samarbete ser ut och kunna besvara syftet höll sig studien till HYBRITsamarbetet och alla resultat är därför baserade på det. Intervjuerna tog upp hur de olika företagens produktutveckling sett ut tidigare, om/hur samarbetet har påverkat produktutvecklingen och vad som motiverade företagen att ingå i samarbetet. Intervjuerna transkriberades och olika teman hittades som återkom under intervjuerna. Resultatet från intervjuerna analyserades tillsammans med litteraturen för att sedan kunna dra slutsatser från det. Studien visar att samarbetet påverkar produktutvecklingen på företagen på olika men liknande sätt beroende på hur det såg ut tidigare på företagen. När det gäller varför det blev ett samarbete var svaret att alla hade något att vinna på det utan att behöva riskera för mycket och att en så stor omställning av värdekedjan som HYBRIT utför inte hade kunnat ske utan ett samarbete där risker och resurser delas.<br>The steel industry takes a big toll on the environment. In Sweden, it contributes to 10% of all carbon dioxide emissions. HYBRIT is a collaboration between three big Swedish companies whose goal is to make the Swedish steel industry free from carbon emissions by 2045. The purpose of this report is to investigate how a collaboration between companies can affect their product development and what motivates them to collaborate. The research questions linked to the purpose where constructed through a research in the areas around collaboration. To gain empirical data, semi structured interviews were held with relevant respondents from the companies engaged in the collaboration chosen as case for the study. To get an insight in how a collaboration might look and to be able to answer to the purpose and research questions, the study is looking into the collaboration of HYBRIT. All the results for this paper are based on that. The interviews covered what the different company’s product development looked like before, if and how the collaboration have affected that process and what motivated the company to engage in a collaboration. Interviews were transcribed and different, reoccurring themes were found. The result of the interviews was analyzed together with literature to draw conclusions from it. The study shows that collaboration affects product development in different but similar ways in different companies depending on the previous process at the company. When it comes to why the collaboration happened, the answer was that everyone had something to gain from it without having to risk too much. Also, that a change of this size in the supply chain that HYBRIT conducts would not have been possible without a collaboration where risks and expenses could be shared.
28
Pesämaa, Ossi. "Hur utvecklar små och medelstora turismföretag interorganisatoriska förbund? : en validerad strukturell ekvationsmodell /." Luleå : Luleå tekniska universitet, 2007. http://epubl.ltu.se/1402-1757/2007/38/.
Full text
29
Pesämaa, Ossi. "Hur utvecklar små och medelstora turismföretag interorganisatoriska förbund? : en validerad strukturell ekvationsmodell." Licentiate thesis, Luleå tekniska universitet, Industrial Organisation, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-17469.
Full textAbstract:
Hur kan företag som ingår i framgångsrika samverkansnätverk bygga interorganisatoriska förbund i perifera regioner under krävande omständigheter? Den här uppsatsen utvecklar en modell och testar empiriskt en enkät till 254 företag i två olika samverkansnätverk i Norra Minnesota (N. Mn.). Uppsatsen har två huvudsakliga bidrag. Först, genom att definiera sex återkommande problem för den här typen av "krävande" perifera regioner stimulerar uppsatsen till mer forskning på det här området. I det andra bidraget demonstreras en unik strukturell ekvationsmodell, vilken är indelad i fyra olika sekvenser. Sekvenserna baseras på sex olika konstrukt (begrepp konstruerade av flera element av engelskans construct), som är värderade genom att använda data från en enkät med krossektioner. Den första sekvensen innehåller två begrepp och mäter hårda samt mjuka motiv till samverkan. Den andra sekvensen innehåller grunder på vilka potentiella partners väljs. Den är baserad på hur viktigt förtroende är vid val av partner. I tredje sekvensen används två begrepp - förtroende i nuvarande relationer och reciprocitet. Den fjärde sekvensen utvärderar den slutgiltiga beroendevariabeln - interorganisatoriska förbund. Genom att föreslå sex propositioner ger uppsatsen nya utgångar för teoriutveckling inom den inbäddade litteraturen. Samtliga propositioner är genererade från teori, tidigare resultat eller en logisk argumentation färdig att testas. Efter det slutgiltiga testet visades att två av propositionerna kunde bekräftas och att två misspecificerade relationer kunde identifieras, vilket möjligen kan bidra till att lösa några av de utmaningar som ligger bakom personliga relationer i samverkansnätverk av företag. Förutom detta kan uppsatsen även bidra till utveckling av måtten. Samtliga mått baserades på tidigare teori men när interaktioner mellan begreppen studerades kan denna uppsats visa på mått som stöds av innehålls-, konvergent, diskriminant och nomologisk validitet. De teoretiska och praktiska implikationerna går till strategisk management av små och medelstora turismföretag verksamma under krävande omständigheter i perifera regioner. En sådan proper implikation, som även stimulera till mer forskning, är att etablering av varaktiga samverkansnätverk kräver några noggranna överväganden, där företag bör överväga motiv, val av partner och dess konsekvenser. När samverkansnätverk är implementerade omsorgsfullt, med hänsyn till personliga relationer, kommer företag att ha mer kunskap om vad de kan förvänta sig av relationen, vilket minskar risken eller i alla fall kunskapen om den, som i sin tur även har effekten att samverkan med större sannolikhet även blir varaktig.<br>Godkänd; 2007; 20070919 (evan)
30
Johansson, Anna, and Linnéa Lundbäck. "Interorganisatorisk samverkan i utvecklingsprojekt inom infrastruktur : Ett arbete kring organisationsstruktur och beslutsfattande." Thesis, KTH, Integrerad produktutveckling, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-297986.
Full textAbstract:
Inom stora infrastrukturprojekt finns det en risk att saker inte går enligt plan. Detta kan bero på oförutsedda händelser och kan resultera i överskriden budget och/eller tidplan. Dessa oförutsedda händelser kan vara allt ifrån att det saknas ett godkännande att få påbörja ett bygge, till att vädret påverkar planerna. Denna rapport syftar till att undersöka de interorganisatoriska processerna i ett infrastrukturprojekt med fokus på samverkan, beslutsfattande och konsekvenser. Undersökningen baseras på tre frågeställningar kring detta. Det infrastrukturprojekt som valts att studeras i denna rapport är Program Roslagsbanans Utbyggnad (RBU). Rapporten är baserad på en litteraturstudie samt en empirisk studie. Inledningsvis gjordes en litteraturstudie för att bygga upp den teoretiska referensramen för arbetet. Här undersöktes allmän organisationsstruktur och beslutsprocesser i infrastrukturprojekt samt hur man kan optimera arbetssätten för att säkra kvaliteten i stora projekt. Vidare utfördes en kvalitativ semistrukturerad empirisk undersökning med fyra respondenter. Två respondenter är anställda inom beställarorganisationen och två är anställda av ett av de företag som anlitats som entreprenör inom ramen för projektet. Det empiriska resultatet jämfördes därefter kritiskt med teorin. Empirin visar att organisationen är strukturerad så att Landstingsfullmäktige, som består av politiker, fattar beslut. Under dem finns sponsor/sektionschef. Sedan finns en programledare och en biträdande programledare som var för sig ansvarar för en del av alla projekt och dess projektledare. Sponsorn ansvarar för alla beslut inom programmet och ändringar i budget går tillbaka till Landstingsfullmäktige för nytt beslut. Entreprenören, vars roll och rättigheter regleras främst genom kontrakt med beställaren, kommer in i projektet via upphandling först när genomförande fasen ska påbörjas. Vid planering av projekt som Program Roslagsbanans Utbyggnad görs en riskanalys vilket innebär att man lyfter alla risker och utifrån detta gör en åtgärdsplan och sätter en så kallad riskpeng som är ett extra utrymme i avtalet med entreprenören för att täcka eventuella extra kostnader. Det förekommer alltid förändringar och inom just Program Roslagsbanans Utbyggnad finns det ganska små marginaler då en överskriden tidplan kan innebära stora kostnader och påverkan på samhället i övrigt. Både entreprenör och beställare ser samma risker och har samma mål men olika syn på vilken som är den bästa och mest effektiva vägen dit. Gällande förberedelser för händelser som inträffar utanför planerad projektplan så arbetar man till stor del förebyggande, men det förekommer även situationer som inte går att förbereda sig för. För andra typer av händelser som inte omfattas av förberedande åtgärder krävs ibland nya beslut längs vägen. Dessa fattas av projektledaren som efter bästa förmåga anpassar sitt arbete och gör det bästa som går efter de förutsättningar som hen har att arbeta med. Med större infrastrukturprojekt, som Program Roslagsbanans Utbyggnad innefattar, förenklar det processen märkbart att som beställare ha stor insyn i de arbeten som utförs.<br>In large infrastructure projects, there is a risk that things will not go according to plan. This may be due to unforeseen events and may result in exceeding budget and/or time plan. These unforeseen events can be for example a lack of approval to start a construction, or the weather affecting the plans. This report aims to examine the inter-organizational processes in an infrastructure project with a focus on collaboration, decision making and consequences. The report is based on three questions around this. The infrastructure project chosen to study in this report is Program Roslagsbanans Utbyggnad (RBU). The report is based on a literature study and an empirical study. Initially, a literature study was conducted to build up the theoretical frame of reference for the work. Here, the general organizational structure and decision-making processes in infrastructure projects were examined, as well as how to optimize working methods to ensure quality in large projects. Furthermore, a qualitative semi-structured empirical study was conducted with four respondents. Two respondents are employed within the customer organization and two are employed by one of the companies hired as a contractor within the program. The empirical result was then critically compared with the theory. The empirical study shows that the organization is structured so that the Landstingsfullmäktige makes decisions. Under them is a sponsor/a department head. Then there is a program manager and a subsidiary program manager who are individually responsible for some of the projects. All project managers for each individual project respond to them. The sponsor is responsible for all decisions within the program and changes in the budget go back to the board for a new decision. The entrepreneur, whose rights are regulated primarily through contracts with the customer organization, enters the project via procurement only when the implementation phase is to begin. When planning projects such as Program Roslagsbanans Utbyggnad, a risk analysis is performed, which means that all risks are highlighted and based on this, an action plan is made and a so-called riskpeng is set. Riskpeng is a way of calculating for extra costs in advance in case of the work exceeding budget. There are always changes and within Program Roslagsbanans Utbyggnad there are quite small margins as an exceeded time plan can mean large costs and impact on society in general. Both contractor and customer organization see the same risks and have the same goals but they have different views on which the best and most effective way is to reach them. Regarding preparations for events that occur outside the planned project plan, work is largely done preventively, but there are also situations that could not be prepared for. For other types of events thatare not covered by preparatory measures, new decisions are sometimes required along the way. These are made by the project manager who, to the best of its ability, adapts the work and does the best possible according to the conditions the project manager has to work with. With major infrastructure projects such as Program Roslagsbanans Utbyggnad, it significantly simplifies the process if the customer has insight into the work that is performed.
31
Fonseka, Christopher, and Jesper Ny. "Hur kan incitament hantera interorganisatoriska osäkerheter i en leverantörsrelation? : En fallstudie av AstraZeneca." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-119543.
Full textAbstract:
Bakgrund: Efter en litteratursökning har vi uppmärksammat att forskning kring leverantörsrelationer existerar, men däremot är bristfällig när det kommer till kopplingen mellan incitament, interorganisatorisk styrning och osäkerheter. Att studera detta samband är därför av intresse för oss eftersom det bidrar till den akademiska forskningen inom interorganisatorisk styrning. Detta genom att införa en infallsvinkel på incitament, då vår teoretiska härledning menar att incitament hanterar osäkerheter i en leverantörsrelation. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vilka interorganisatoriska osäkerheter som köparen upplever i en leverantörsrelation samt vilken effekt osäkerheterna har i leverantörsrelationen. Syftet är även att beskriva hur köparen med incitament hanterar interorganisatoriska osäkerheter i en leverantörsrelation. Genomförande: Genom att kombinera en teoretisk osäkerhetsmodell med kvalitativa intervjuer har en jämförande fallstudie av leverantörsrelationerna till Arcadia, Nexus och Valhalla genomförts för att besvara syftet. Slutsats: Uppsatsen bekräftar att det finns fyra olika typer av osäkerheter i en leverantörsrelation, vilka är uppgiftsosäkerhet, uppgiftsberoende, osäkerheter i omgivningen och relationell stabilitet. Effekten av dessa osäkerheter härleds i en teoretisk osäkerhetsmodell som även empiriskt bekräftas. I de studerade leverantörsrelationerna identifieras även olika incitament som hanterar osäkerheter som köparen upplever i en leverantörsrelation.<br>Background: After a literature review we discovered that research about supplierrelationships exists, but that the connection between incentives, interorganizational controlssystems and uncertainties is absent. To study this connection is therefore in our interestbecause it contributes to academic research in the field of interorganizational controlsystems. This is because incentives bring a new perspective to the connection betweeninterorganizational control systems and uncertainties. Purpose: The purpose of this study is to describe which interorganizational uncertaintiesa buyer experiences within a supplier relationship and how the uncertainties affect thesupplier relationship. The purpose of the study is also to describe how a buyer can handleinterorganizational uncertainties with incentives. Completion: A comparative analysis of the supplier relationships to Arcadia, Nexus andValhalla was achieved by combining a theoretical uncertainty model and qualitativeinterviews. Conclusions: The study confirms that there are four different types of uncertainties in asupplier relationship, which are task uncertainty, task interdependency, environmentaluncertainties and relational stability. The effect of the uncertainties in a relationship isderived in a theoretical uncertainty model and is also empirically confirmed. The studyfurthermore identifies incentives that handle uncertainties the buyer experiences in asupplier relationship.
32
Ekenberg, Elias. "Interorganisatorisk samverkan på hög höjd : En fallstudie i myndighetssamverkan vid en extraordinär händelse." Thesis, Försvarshögskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-4049.
Full textAbstract:
Den 15 mars 2012 kolliderade ett norsk militärflygplan i Skandinaviens mest otillgängliga terräng och insatsen i samband med detta innefattade många myndigheters resurser och personal. Syftet med arbetet är att studera samordning av resurser vid extraordinära händelser, identifiera eventuella brister och kartlägga uppföljning och erfarenhetshantering. Dessutom undersöka hur samverkan mellan Försvarsmakten och civila aktörer uppfattades av deltagarna under arbetet efter Herkuleskraschen. Studien bygger på såväl litteraturstudier, som intervjuer med deltagare som var delaktiga i samverkansprocessen och fortfarande direkt involverade i arbetet. De aktörer som deltagit i studien är Statens haverikommission, Polisen och Försvarsmakten. Arbetet visar att det råder otydliga ansvars- och ledningsförhållanden när en olycka av denna karaktär inträffar. Vidare var uppgiftsformuleringen till Försvarsmakten bristfällig och det var svårt att etablera en ledning initialt under insatsen. Emellertid fungerade samordning och samverkan på verkställandenivå bra och en tillit mellan aktörerna utvecklades under arbetet.
33
Landin, Frida, and Magdalena Zawada. "Interorganisatorisk samverkan : En kvalitativ studie om hur myndigheter samverkar för att återvinna brottsutbyten." Thesis, Högskolan Väst, Avd för företagsekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-11218.
Full textAbstract:
Myndigheter har en central roll i dagens samhälle och många av dem möter vi varje dag vilket gör deras arbete högst aktuellt. Deras ansvarsområden överlappar ibland varandra vilket kräver att de samverkar. Tack vare samverkan kan myndigheterna effektivisera sitt arbete och uppnå bättre resultat. Däremot fungerar deras samverkan inte alltid på ett effektivt sätt utan är något som måste utvecklas och skapas tillsammans. Syftet med denna studie var att få en bredare förståelse för samt bidra med kunskap kring interorganisatorisk samverkan vid återvinning av brottsutbyten med särskilt fokus på faktorer som kan främja respektive utgöra hinder för samverkan. Efter avslutad studie har vi gett ett bidrag om de faktorer som kännetecknar interorganisatoriska samband vid brottsbekämpning om brottsutbyten samt gett förslag på förbättringar. Vi valde att använda oss av en fallstudie som metod där en kvalitativ forskningsansats tillämpades. För att få olika perspektiv samt en ökad förståelse för fenomenet som studerats har vi intervjuat sex experter, därmed en från varje myndighet. Vår teoretiska referensram består av forskning som behandlar samverkans betydelse, former och förutsättningar med särskild fokus på främjande respektive hindrande faktorer för interorganisatorisk samverkan. Vi presenterar även en analysmodell som fungerade som en utgångspunkt då vi med hjälp av denna konkretiserade vårt informationsbehov. I empirikapitlet presenterar vi de olika myndigheterna och deras roll i samverkan samt resultaten av intervjuerna. Information kring brottsutbyten presenteras också vilket utgör grunden för den empiriska bakgrunden och den empiriska undersökningen. Detta utgör tillsammans med den teoretiska referensramen grunden för vår diskussion och slutsats. Vår studie visar att det finns faktorer i de utvalda myndigheternas interorganisatoriska samverkan som utgör hinder samt främjar deras arbete kring återvinning av brottsutbyten. Engagemanget ser vi som en främjande faktor i myndigheternas interorganisatoriska samverkan. Kommunikationen mellan myndigheterna utgör en främjande faktor samtidigt som det också finns hinder i kommunikationen. Andra hinder för samverkan är sekretess och brist på relevanta verktyg för uppföljning. Eftersom myndigheterna arbetar utifrån olika ansvarsområden, uppdrag och regelverk konstaterar vi avslutningsvis att samverkan behöver bättre styrning som kan stödja pågående projekt och bidra till bättre synkronisering, koordinering och integrering av arbetsprocesserna.<br>Authorities play a central role in today's society. We meet many of them every day, which makes their work very actual. Their responsibilities sometimes overlap, which requires them to interact. Through this collaboration, the authorities can improve their efficiency and achieve better results. However, their collaboration does not always work well but is something that has to be created and developed together. The purpose of this study was to contribute with knowledge about inter-organizational collaboration in the reclaiming of profits from crime. We wanted to get a wider understanding of government collaboration that takes place with particular focus on factors that can promote or constitute barriers to collaboration. After completing the study, we have made a contribution about the factors that characterize inter-organizational collaboration in the reclaiming of profits from crime and suggest improvements. We have conducted a qualitative case study as a method. To get different perspectives and an increased understanding of the phenomenon studied, we have interviewed six experts, one from each authority. Our theoretical framework consists of research addressed the importance of collaborations as well as forms and conditions of collaboration with particular focus on facilitators and barriers for inter-organizational collaboration. We also present an analysis model which was used as a starting point for our information needs. In the empirical part of the present study we present the authorities' role in the collaboration as well as the results of the interviews. Information about the reclaiming the profits from crime is also presented and it forms the basis for the empirical background and the empirical study. This, together with the theoretical framework, forms the basis for our discussion and conclusion. This study identifies important facilitators and barriers for the inter-organizational collaboration in the reclaiming of profits from crime. The factors such as commitment impacts the collaboration positively. Communication between the authorities constitutes a promotion factor while there are also obstacles in the communication. Other barriers in collaboration are confidentiality and lack of relevant follow-up tools. As the authorities work on different responsibilities, tasks and regulations, we conclude that the collaboration requires better governance that would support ongoing projects and contribute to better synchronization, coordination and integration of the work processes.
34
Rendic, Danijela, and Sandra Malmkvist. "Landstingens styrning av privata vårdcentraler." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-13885.
Full textAbstract:
Efter införandet av Lagen om valfrihetssystem (LOV) och dess tvingande regler för primärvården började en ny marknad att skapas, en så kallad kvasimarknad. En kvasimarknad består av både offentliga och privata verksamheter där båda parter finansieras av staten, landstingen eller kommunerna. Samarbetet mellan landstingen och privata vårdcentraler kan ses som ett interorganisatoriskt samarbete där ett ömsesidigt beroende skapar ett behov av att kontrollera varandra. Landstinget behöver kontrollera att de privata vårdcentralerna agerar enligt överenskommelsen, som huvudsakligen är att skapa lättillgänglig vård med hög kvalitet till medborgarna. Syftet med studien är att undersöka hur landstingen styr de privata vårdcentralerna och varför de styr som de gör. För att uppfylla vårt syfte med studien har vi arbetat med en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden vi använde var fallstudie. För att få en djupare förståelse för hur styrningen av de privata vårdcentralerna går till samt varför man styr som man gör samlades information genom individuella intervjuer. Intervjuerna genomfördes med marknadsskaparna för hälsovalet i Värmland samt med privata vårdcentralschefer. Studien visar att landstinget utövar styrning och kontroll genom krav- och kvalitetsboken. Krav- och kvalitetsboken detaljeras och det som inte avtalats i den hänvisas till gällande praxis, riktlinjer samt policydokument. Detaljrikedomen ger lite utrymme för eget handlande som tyder på att breda och strama handlingskontroller används. Vidare visar studien att även resultatkontroller används i viss utsträckning då man mäter de parametrar som går att mäta och belönar vid måluppfyllelse, vilket tyder på att kontrollen är smal. Empirin ger även indikationer för att det idag saknas kontrollsystem för att motverka uppkomsten av manipulation. Vidare ger empirin upphov till att även sociala kontroller används, dock i liten utsträckning genom att medborgarna kan agera genom att byta vårdcentral vid missnöje. Den nya marknaden kombinerat med en svårstyrd verksamhet skapar osäkerhet i miljön. Osäkerheten tycks vara grunden för detaljstyrning vilket i sin tur ger indikationer för att det finns brister i förtroendet, varför ett byråkratibaserat styrmönster tycks användas vid styrningen av de privata vårdcentralerna.<br>After the introduction of the Act system of choice (LOV) and its mandatory rules for primary care, a new market was created; a so called quasi-market. A quasi-market consists of both public and private organizations in which both parties are financed by the state, county councils or municipalities. The collaboration between county councils and private clinics can be seen as an inter-organizational cooperation with mutual dependences. The county councils need to ensure that the private health care centers operate according to the agreement; to create accessible health care with high quality to the citizens. The study aims to examine how county councils control private health care centers and why they control the way they do. To fulfill our purpose with this study, we have worked with a qualitative approach using a case study method. Information was gathered through individual interviews with the market-makers for the "health choice" in the county Värmland and with the private health care center managers. The study shows that the county council exercise management and control through the requirement- and qualitybook. The requirement- and qualitybook is detailed, what is not agreed upon in that book is referred to current practice, guidelines and policy documents. The level of details in the requirement- and qualitybook provides little room for own actions, suggesting that tight action controls are used. The study also show that result controls are used to some extent, although in a loose matter since the county council measure what can be measured and reward goal-fulfillments. The empirical data also provide indications that there are no controls to prevent the emergence of manipulation today. Moreover, the empirical data show that social controls also are used to a small extent because of the citizens possibility to switch health care center at a possible dissatisfaction. The new market, combined with operations that are difficult to control, creates uncertainty in the environment, which seems to be the basis for a detailed management and control systems. That in turn provides indications for the existence of deficiencies in confidence, which in turn indicates that a bureaucracy based control pattern seems to be used in the control of the private health care centers.
35
Ioannidis, Dimitrios. "I nationens tjänst? : strategisk handling i politisk miljö : en nationell teleoperatörs interorganisatoriska strategiska utveckling." Doctoral thesis, Handelshögskolan i Stockholm, Marknadsföring, Distributionsekonomi och Industriell Dynamik (D), 1998. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hhs:diva-655.
Full textAbstract:
Omvandlingar, såsom den digitala revolutionen, IT-utvecklingen och internationell integration i form av t ex EU har utmanat såväl företagande som politik och satt etablerade teorier och modeller om företagande och politik på prov. En longitudinell studie av Televerkets/Telias strategiska utveckling, med speciell inriktning på Televerkets/Telias interorganisatoriska strategier, telepolitikens framväxt samt den allmänna politikens utveckling sedan 1960-talet visar att: Företagande och politik är beroende av varandra även när de strävar mot oberoende. Det finns skillnader mellan hur statligt ägda företag och privatägda företag hanterar förhållandet mellan företagande och politik. Studien identifierar strategiska och politiska faser och analyser hur dessa påverkar förutsättningarna för strategiskt handlande.<br>Diss. Stockholm : Handelshögsk.
36
Galko, Åse, and Anna-Karin Gustafsson. "Betydelsen av att samverka : En studie av det interorganisatoriska samarbetet kring demensvården i Halland." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17655.
Full textAbstract:
The purpose of our study is to interpret and understand the collaborative process around a regional model that is based on state developed guidelines for people with dementia. We have chosen to focus on the importance of interaction and have therefore interviewed participants in the project's steering committee. This group participates in efforts to develop a model for dementia care in Halland.The project work in Halland, to develop a joint model for people with dementia and their families was initiated in the spring of 2011 and is due to finish at the end of 2012. The Halland model has been named “Annas led” and is about Anna and her husband Lars and living with dementia. The model is collaboration between the six municipalities in Halland and Region Halland, which operates health care in Halland. The goals are that people with dementia should not "slip through the net" and that there must be an equal and good care wherever you are in the county.The study has shown that cooperation works well in Halland. It has also been proven that Halland has a very good support structure that promotes cooperation in a positive way. The support structure takes care of all change projects in the area which the respondents believe is a crucial part for the cooperation to work in the best possible way. The interviewees also point out that an open climate, understanding, respect for different cultures and professions contribute to a good and positive interaction.
37
Ioannidis, Dimitrios. "I nationens tjänst? : strategisk handling i politisk miljö : en nationell teleoperatörs interorganisatoriska strategiska utveckling /." Stockholm : Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögsk. (EFI), 1998. http://www.hhs.se/efi/summary/490.htm.
Full text
38
Hallin, Isabelle, and Maria Larsson. "Samarbete baserat på avtal eller förtroende? : Fördelningen mellan formell och informell styrning i interorganisatoriska relationer." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-148923.
Full textAbstract:
Problematisering: Interorganisatoriska relationer är komplexa och problematiska där ekonomiska variabler ska förenas med personliga känslor och värderingar. Det gör att det krävs någon form av styrning för att säkerställa att samarbetsparterna verkar i linje med organisationernas gemensamma intresse och för att motverka opportunistiska beteenden. Svårigheten med styrning är att hitta den fördelning mellan formella och informella styrmedel som gör samarbetet så lönsamt som möjligt. Empiriska uppgifter visar att samarbetens existens kan bero på vilka styrmedel relationen lägger störst vikt vid samt vilken tilltro parterna har till vissa styrmedel. Samtidigt indikerar tidigare forskning ett behov av att utveckla ämnesområdet genom att studera hur formella och informella styrmedel relaterar till varandra samt hur styrpaketen ska utformas i olika kontexter. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur fördelningen mellan formell och informell styrning ser ut i olika interorganisatoriska relationer samt att belysa faktorer som är av betydelse för hur styrningen ska utformas. Slutsats: Studien visar att fördelningen mellan formella och informella styrmedel skiljer sig åt i olika interorganisatoriska relationer. Samarbeten baserade på upprepade transaktioner tenderar att lägga stor vikt vid formell styrning och de informella styrmedlen fungerar som komplement till detta. I samarbeten som identifieras som partnerskap är informell styrning av stor betydelse och fungerar som substitut till delvis låg användning av formella styrmedel. Samarbeten som identifieras som långsiktiga relationer har, till skillnad mot upprepade transaktioner och partnerskap, en jämnare fördelning mellan formella och informella styrmedel. Överlag är förtroende mycket viktigt inom olika samarbeten, skillnaden är att olika samarbetsformer bygger förtroende baserat på olika faktorer. Till sist visar studien att de faktorer som har betydelse för styrningens utformning är makt- och beroendeförhållandet mellan parterna, målöverensstämmelse, organisationernas storlek och val av partner.<br>Background: Interorganizational relationships are complex and problematic where economic variables need to be combined with personal feelings and values. Some form of control is needed to ensure that the partners’ work aligns with the organizations’ shared interests while also counteracting opportunistic behaviour. The problem with management control is to achieve an optimal allocation between formal and informal control for a profitable cooperation. Empirical findings show that the existence of cooperations might depend not only on which control mechanisms the partners focus on, but also to what degree the partners trust those mechanisms. Previous research also indicates the need for further development in the field: both how formal and informal control relate to each other but also how to design interorganizational management control packages for different contexts. Purpose: The purpose of this study is to investigate the allocation betwen formal and informal control in different interorganizational relationships as well as to highlight factors that are significant to governance design. Conclusion: The study concludes that the allocation between formal and informal control varies between different interorganizational relationships. Cooperation based on repeated transactions tends to pay particular attention to formal control with informal control serving as a complement. In cooperations identified as buyer-seller partnerships informal control is of great importance and serves as a substitute to partly low use of formal control. Cooperations identified as long-term relationships have a more balanced allocation between formal and informal control, unlike repeated transactions and buyer-seller partnerships. Trust is overall very important in cooperations, what differs between different interorganizational relationships is what factors trust is built on. At last, the study shows that power and interdependence, goal conformity, size of organisations and partner selection are significance factors when designing control packages.
39
Hedlöf, Jonas, and Johan Lenngren. "Drivmedelsförsörjning – En interorganisatorisk möjlighet eller utmaning : ”Det är det som är i tanken som räknas”." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40024.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för det militära försvaret att kunna försörjas med drivmedel från näringslivet under ett väpnat angrepp. Vi har genomfört undersökningen utifrån dagens totalförsvarsförmåga som är under uppbyggnad sedan ett antal år tillbaka.Genom en kvalitativ intervjustudie med representanter från Försvarsmakten, utvalda bevakningsansvariga myndigheter och näringslivet undersökte vi om det finns en vilja och förutsättningar hos de aktörer vi identifierat som avgörande.Vi tillämpade en analysmetod inspirerad av grundad teori och identifierade de förhållanden som råder inom och mellan våra undersökningsenheter. Analysen leder till ett resultat som vi bekräftar med flera befintliga organisatoriska och interorganisatoriska teorier.Våra slutsatser är att det trots stora skillnader mellan undersökningsenheternas egenskaper, ändå finns goda förutsättningar inom och mellan dem, för att uppnå ett gemensamt mål. Däremot saknas andra yttre förutsättningar främst i form av mandat och regelverk som skulle reglera ansvar och uppgifter inom totalförsvaret.<br>The aim of this thesis, is to investigate the conditions for the Swedish Military Defence Force to incorporate support from the Business sector. The study focusses on the provision of fuel from business sector in the event of an armed attack.Our thesis is conducted from current military and civil defence capabilities, which have been under reconstruction for a couple of years.By conducting a qualitative interview study with representatives from the Swedish Armed Forces, selected Public Agencies and the Business sector, we investigated if there is a will and identified preconditions and factors that we deem crucial for success.We applied a method of the analysis inspired by Grounded Theory and search for factors that can affect the different actors in this study. Results lead to different theories that are supported by existing organisational and inter organisational theories.Our conclusions are that in spite of great differences between the different actors’ properties, there are still good expectations within and between the actors to reach a common goal. However, at present there are limiting factors preventing exploring the position, such as the requirement for mandates and regulations to regulate responsibilities and tasks within, and between the military and the civilian defence.
40
Liljestrand, Hellström Jessica, and Elisabeth Nielsen. "När franchisegivaren mött franchisetagaren : Början på en invecklad relation? - En studie av relationsproblematik i en interorganisatorisk." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-139973.
Full textAbstract:
Bakgrund: Franchising som företagsform har haft en uppåtgående trend de senaste åren med både ökad omsättning och sysselsättning. Det existerar dock statistik som visar på motsatsen. Varannan franchisekedja i Storstockholm har fallande lönsamhet och ett betydande antal misslyckas med sin franchiseverksamhet. Franchiserelationer i sig är asymmetriska, vilket leder till att relationsproblematik ofta uppstår mellan parterna. Vilka faktorer som kan förklara franchiserelationers misslyckanden är ännu ett outforskat ämne inom svensk forskning. Bristen på forskning om franchising på den europeiska marknaden i kombination med avsaknad av kunskap rörande användningen av styrinstrument motiverar att fler studier behövs i en svenskeuropeisk kontext. Syfte: Studiens syfte ämnar identifiera de faktorer som kan förklara och ge upphov till misslyckanden i franchiserelationer. Genomförande: Studien är en kvalitativ fallstudie med ett deduktivt angreppssätt. Semistrukturerade intervjuer med franchisegivare och franchisetagare ligger till grund för insamlingen av empiriska data, med syftet att lyfta fram båda parters perspektiv. Slutsats: Studien identifierar sju faktorer som kan leda till att relationsproblematik i franchiserelationer uppstår. Beroende på hur faktorerna varumärke, val av partner, parternas mål och maktutövande hanteras så skapas olika förväntningar hos parterna, vilket utgör den femte faktorn. Faktorerna tillsammans påverkar franchiserelationen. I anknytning till relationen har faktorerna kommunikation och förändringsbenägenhet identifierats som väsentliga. Tas inte dessa faktorerna i beaktande, kan var och en eller ett antal tillsammans förklara samt ge upphov till misslyckade franchiserelationer.<br>Background: In recent years, franchising has shown a positive trend with increased turnover and employment. However, there are statistics that show the opposite. Every other franchised chain in Stockholm has declining profitability and a significant number of them are forced to discontinue franchising. Franchise relationships are asymmetric, which often causes problems between the parties. The key elements explaining franchising failures are yet an unexplored subject within Swedish studies. The lack of research regarding franchising on the European market, in combination with a lack of knowledge in the use of management control mechanisms, points to the fact that more studies in a Swedish-European context is needed. Purpose: The study aims to identify key factors which can explain and be the cause of failures in franchise relationships. Design: The study is a qualitative case study with a deductive approach. The gathering of empirical data is done through semi-structured interviews with franchisors and franchisees in order to highlight both of the parties’ perspective. Conclusion: The study identifies seven factors that can lead to problems in the franchise relationship. Depending on how the factors brand, selection of franchisee, parties’ objectives and exercise of power is being handled, different expectations form, which will affect the relationship. Expectations together with communication and receptiveness are the three additional factors. If these factors are not being managed, each one of them or a few together can explain franchise relationship failures.
41
Jacobsen, Erik, and Hannes Strömberg. "Samverkan - en utmaning i den moderna välfärdsstaten : En socialkonstruktivistisk innehållsanalys av ansvarskonstruktionen vid interorganisatorisk samverkan i missbruksvården." Thesis, Uppsala universitet, Centrum för socialt arbete - CESAR, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-443711.
Full textAbstract:
År 2020 uppmärksammades på nytt att det delade huvudmannaskapet inom missbruks- och beroendevården kan få konsekvenser för den enskilde i form av bristande tillgänglighet (Kommitédirektiv 2020:68). I dagsläget ansvarar regionen och kommunen gemensamt för missbruksvården, och har enligt Socialtjänstlag (SFS 2001:453) samt Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30) en skyldighet att samverka i vården av brukare med missbruksproblematik. I denna studie har syftet varit att undersöka professionella inom kommun och regions uppfattning avseende samverkan i relation till ensamkommande flyktingbarn och missbruk. Utöver detta var syftet att även studera professionellas konstruktion av ansvar samt brukaren i samverkansprocessen. För att uppnå syftet har professionella med erfarenhet av ensamkommande flyktingbarn och/eller missbruksproblematik intervjuats. Denna avgränsning motiveras av att samverkansbehovet i allmänhet har identifierats som stort avseende gruppen ensamkommande flyktingbarn, bland annat på grund av bristande nätverk i det nya landet, men även på grund av riskfaktorer i form av psykisk ohälsa och låg socio-ekonomisk status. Studien utgår från en socialkonstruktivistisk ansats och en abduktiv kvalitativ innehållsanalys har utförts med hjälp av en modell för samverkansanalys. Resultatet visar att professionella upplever nuvarande former för samverkan som tämligen välfungerande, men att ansvaret för bristfällig samverkan konstrueras som något som förklaras av faktorer som enskilda professionella inte rår över. Studiens fynd visar vidare på brukarkonstruktionens betydelse för att förstå samverkan mellan region och kommun samt personliga relationers relevans i samverkansprocessen när praktiskt stöd uppifrån konstrueras som bristfälligt. Utöver detta har strukturella förutsättningar relaterat till huvudmannaskapsfrågan samt tidsmässiga- och ekonomiska resurser porträtterats som betydelsefulla för att förstå fenomenet samverkan. Studien finner att inrättandet av samordnande tjänster är en möjlig väg till förbättrad samverkan, och en implikation för framtida forskning är att undersöka effektiviteten av sådana tjänster.
42
Jakobs, Robert. "Outsourcad logistikverksamhet : Ledning och styrning av TPL-partner." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80789.
Full textAbstract:
Bakgrund: På dagens marknader är logistiken kärnverksamhet för många företag. För ett företag som säljer någon typ av produkt är tillgängliggörandet av varan på den tidpunkt och den plats som kunden önskar ofta är en väsentlig del av värdet för kunden. Ändå outsourcar många företag sin logistik till tredjepartslogistikföretag (TPL). Styrning och kontroll i relationen med TPL-leverantören blir därmed viktigt för att uppnå önskvärda resultat med samarbetet.
43
Hardmeier, Amanda, and Sofia Östman. "Hur kan man styra en relation? : En studie om styrning av interorganisatoriska relationer mellan små och medelstora företag." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-148945.
Full textAbstract:
Bakgrund: Interorganisatoriska relationer har blivit allt viktigare de senaste åren, företag köper exempelvis in IT-tjänster för att kunna förbättra sin kärnverksamhet. Det är dock vanligt att interorganisatoriska relationer misslyckas, en lösning till problem med dessa relationer är att använda ekonomisk styrning. En typ av relation som är speciellt utsatt för problematiken är relationen mellan små och medelstora företag, vilket är en grupp det saknas forskning och empiriska undersökningar om, trots dess stora inverkan på den svenska ekonomin. Ännu mer problematiskt blir det när dessa företag köper eller säljer tjänster, då hantering av tjänster kräver en större administrativ kunskap som mindre företag generellt inte besitter. Därmed är det av intresse att studera hur relationen mellan små och medelstora företag som hanterar tjänster ska styras på bästa sätt. Syfte: Syftet med studien är att skapa en modell över hur styrningen av interorganisatoriska relationer utformas och används av små och medelstora företag. Genomförande: Studien är en kvalitativ fallstudie med ett abduktivt angreppsätt. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer på fem olika små och medelstora företag som köper och säljer tjänster, med syfte att framhäva perspektivet från båda partner i relationen. Resultat: Studiens resultat visar att det krävs en kombination av formella och informella styrmedel för att ha en fungerande interorganisatorisk relation. Avvägningen av olika styrverktyg beror på olika bakomliggande faktorer som präglar relationen mellan små och medelstora företag men resultatet tydliggör även att tillit och kommunikation har en stor inverkan på behovet av olika slags styrning. Samtidigt har kontraktet en väsentlig del av de studerade interorganisatoriska relationerna. Det är i kontraktet som bland annat finansiella och ickefinansiella målsättningar kan specificeras och kontraktet används som ett underlag för utförandet av tjänsten, uppföljning och avstämning, vilket inte alltid utförs i praktiken. Tilliten som finns mellan parterna i en relation påverkar hur kontraktet sedan används. Studien visar att formella styrmedel och tillit i vissa delar av relationen kan användas som substitut till varandra.<br>Background: The importance of interorganizational relationships has increased in recent years. Companies outsource peripheral components of their operations, such as IT, in order to focus on the main purpose of the company. It is common, however, for these relationships to fail and one solution to the problems arising from interorganizational relationships is the use of management control systems. Relationships between small and medium sized enterprises, in particular, present significant issues. Although they have a great impact on the Swedish economy, there are few scientific studies on them. These companies have an even harder time coping with interorganizational relationships when they are dealing with services, as they require more administrative knowledge than they don’t possess. It is therefore of elevated interest to study the relationship between small and medium sized enterprises that handles services and what type of management control system is best suited for the relationship. Purpose: The purpose of this study is to create a model of the management control systems of interorganizational relationships between small and medium sized enterprises. Design: The study is a qualitative case study with an abductive approach. Empirical data has been collected through semi-structured interviews at five different small and medium sized enterprises that sell and buy services in order to elucidate both parties’ perspectives. Conclusion: The results from the study demonstrate that it is necessary to have a combination of formal and informal management control systems in order to maintain a functioning interorganizational relationship. The balance between different control systems depends on underlying factors arising from the relationship between small and medium sized enterprises. The study also shows that trust and communication has a great impact on the need for different types of control, however, the contract has simultaneously proven to be an essential part of the interorganizational relationships that have been studied. The contract can specify the financial and non-financial aims of the parties and can also be used as a model for how the service should be provided. The contract can also be used for future reviews of the working relationship, although this is not always the case, as the level of trust between the two parties will influence how the contract is actually used. The study shows that formal control systems and trust can be used as substitutes to one another throughout the relationship.
44
Tjärndal, Therese, and Palmqvist Melinda. "Bilden av att samverka : En kvalitativ studie om interorganisatorisk samverkan om psykisk ohälsa mellan socialtjänst, BUP och skolan." Thesis, Karlstads universitet, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-71465.
Full textAbstract:
Denna studie undersöker hur samverkan upplevs fungera mellan skola, socialtjänst och Barn-och ungdomspsykiatri (BUP) som möter barn med psykisk ohälsa i samverkansmöten. Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer med två skolkuratorer, två socialsekreterare samt två kuratorer från BUP. Empirin har analyserats med innehållsanalys och har därefter tolkats genom Sociala representationer och Institutionell teori. Resultatet består av kategorierna Möjligheter med samverkan, Svårigheter med samverkan, Ansvarsfördelning, Sätt att främja samverkan och sist Sociala representationer. Resultatet visade att det som fungerade bra med samverkan var att det fanns tydliga rutiner och ansvarsområden samt att aktörerna lärde sig om varandras professioners sätt att tänka utifrån deras olika kompetenser. Resultatet visade att det inte existerade någon maktobalans mellan professionerna men att det kunde förekomma i deras handlingsförmåga. Det som kunde påverka samverkan negativt var resurshinder inom de olika organisationerna. Intervjupersonernas synsätt om varandra var positivt i övergripande bemärkelse och det framkom att det fanns åsikter om varandra som påverkade samverkan positivt. Slutsatsen är att samverkan genom samordnad individuell plan (SIP) haft en positiv utveckling för samverkan, då den gett möjlighet att träffas och få kännedom om varandras organisationer, kompetenser och ansvarsområden. Aktörernas olika organisatoriska förutsättningar ledde ofta till att det uppstod olika tolkningar om hur ett socialt problem skulle tolkas och lösas, vilket bidrog positivt till en helhetsbild av en klients situation.<br>This study aims to investigate how the collaboration between Social services, Child and adolescent psychiatry (BUP) and School are being perceived regarding children with mental ill-health. The study is based upon six semi-structured interviews with two school social workers, two social service workers and two counselors from BUP. The results has been analysed with content analysis and thereafter interpreted through Social representations and Institutional theory. The emerging categories were: Possibilities with collaboration, Difficulties with collaboration, Responsibility distribution, Ways to improve collaboration and Social representations. The results showed that what was perceived as a positive collaboration was distinctive routines, clear areas of responsibility and to learn about each of the professions way of thinking, as they have different expertise. The results also showed that it did not exist a balance of power, but that it could affect their professional ability to act. What could affect the collaboration negatively was the difficulty of resource management within the organizations. The view the participants had of each other was generally positive, and it did exist thoughts of each other in some way affecting the collaboration. The conclusion is that collaboration through Specialized individual plan (SIP) has had a positive effect, as it has given the opportunity for professionals to meet and get knowledge about each other’s organizations, competences and areas of responsibility. The participants different organizational conditions often led to different interpretations on how a social problem should be interpreted and solved, which contributed positively to an overall picture regarding a client’s situation.
45
Karlsson, Linda, and Muamera Kovac. "Förutsättningar för samverkan. En studie om Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17202.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att undersöka Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens samverkan.Myndigheterna fick i uppdrag av regeringen i slutet på 2011 att tillsammans ta fram ettförslag på en fördjupad samverkan eftersom för många personer hade varit inne isjukförsäkringen för länge. I februari 2012 presenterades den nya arbetsmetoden gemensamkartläggning. Syftet med den nya samverkan var att myndigheterna tillsammans med en individska hitta hållbara åtgärder som är nödvändiga för att personen ifråga ska återgå till arbetslivetefter en lång sjukskrivning.Syftet med vår studie är att undersöka vilka förutsättningar som är nödvändiga för att samverkanska bidra till ett bra resultat. Studien är byggd utifrån en kvalitativ metod och bygger påindividuella intervjuer. Vår studie är avgränsad till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingeni Falkenberg. Vi har sammanlagt intervjuat åtta personer, varav fyra på respektivemyndighet. Vi har också studerat tidigare forsningar som berör samverkan och de faktorersom är nödvändiga. Utifrån vår datainsamling och referensram har vi kunnat besvara vårfrågeställning: vilka förutsättningar är nödvändiga för myndigheternas samverkan. Studienresulterar i att vi kunde konstatera att det finns flera nödvändiga förutsättningar för samverkanmellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Kommunikation, relationer och kunskapär de främsta faktorerna som krävs för samverkan mellan aktörerna.
46
Petersson, Jesper, and Rikard Magnusson. "Interorganisatorisk ekonomistyrning i nära relationer : En fallstudie av relationen mellan ett stort köpande företag och två av dess viktigaste samarbetspartners." Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro universitet, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-14487.
Full textAbstract:
Title: Interorganizational accounting in close relations – A case study of the relation between a big purchasing company and two of their most important cooperation partners Course: Master thesis in Business and Administration within Accounting, 30 ECTS Advisor: Gun Abrahamsson Theoretical framework: This thesis uses theories of business relationships, management information systems and interorganizational accounting. Conclusions: Despite a difference in the relations the interorganizational accounting is designed and used in a similar way. The interorganizational accounting that exists in the two relations has a medium scope, fast timeline, high aggregation and high integration. The information is mainly used for attention directing and for decision making. Keywords: interorganizational accounting, business relations, cooperation partners Research methodology: This thesis is based on a qualitative method. Interviews has been implemented on four respondents who are highly involved in each specific relation. Purpose: The purpose of this study is to describe the design and use of interorganizational accounting in the relationship between a big purchasing company and two of their most important cooperation partners. The thesis will aim particular focus on integration. Authors: Rikard Magnusson and Jesper Petersson Date of seminar: 2011-01-14
47
Karlsson, Jessica, and Susanna Wahlund. "Interaktion och integration : Relationer i en dropshippingkontext." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-35558.
Full textAbstract:
Two of the strongest mechanisms behind the extensive structural change in trade are the rapid growth of digitalization and e-commerce. New opportunities have changed the purchasing behavior as well as the trading structures. In order to remain competitive on the market, companies need to change their traditional structures, become more agile and start collaboration with external actors in so-called network organizations. Many e-tailers therefore choose to outsource activities such as warehousing and deliveries in order to be able to focus on their core competence. Dropshipping as a logistic business model enables direct delivery from the supplier without any physical involvement from the e-tailers. Consequently, the parties are to a large extent depending on each other's knowledge, resources and good intentions. This study has been designed to investigate how e-tailers how they relate to their supplier relationships when dropshipping is used as a supply strategy. The aim of the study is also to create a deeper understanding of how dropshipping affects the intensity and dependency of supplier relationships and how e-tailers handle any conflicts that arise. The study shows that technical integration might replace personal interaction and the cooperation will mainly be focused on technical solutions. Technical integration will thus become the main source of a deeper cooperation and likewise be important for the financial outcome. The majority of the respondents express that the dropshiping process does not require personal interaction, but might be necessary when it comes to solve problems that may arise. The participating companies primarily try to solve any problems and conflicts through dialogue. If a conflict arises and the problem cannot be solved, the e-tailer will most likely end the business relationship anyhow. For a e-tailer who has access to an internal warehouse, repeated conflicts with the supplier might lead to the products being taken into its own warehouse instead. The study shows that the supplier's commitment and willingness to adapt to the e-tailer's needs, is closely associated to the e-tailer 's purchasing power. The relative negoatiating power will thus have a direct impact on the business development.<br>Digitaliseringen och e-handelns starka tillväxt är två av de mest centrala drivkrafterna bakom den omfattande strukturomvandlingen som pågår inom handeln. Nya förutsättningar har förändrat såväl köpbeteende som handelsstrukturer. För att fortsätta vara konkurrenskraftiga behöver företag bli mer agila och istället samarbeta med externa aktörer i så kallade nätverksorganisationer. Många e-handlare väljer därför att outsourca aktiviteter såsom lagerhållning och leverans för att istället kunna fokusera på sin kärnkompetens. En allt vanligare varuförsörjningsstrategi inom e-handeln är dropshipping. Denna strategi innebär att varorna skickas direkt från leverantören till slutkunden utan att behöva passera e-handlaren. Detta får till följd att parterna i hög grad blir beroende av varandras kunskaper, resurser och intentioner. Denna studie har haft som syfte att undersöka hur e-handlare bygger upp sina leverantörsrelationer när dropshipping används som försörjningsstrategi men också att skapa en djupare förståelse för hur dropshipping påverkar intensiteten och beroendeförhållandet i leverantörsrelationerna. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsstrategi där e-handlare som använder sig av dropshipping som varuförsörjningsstrategi har intervjuats. Studien visar att teknisk integration kan ersätta personlig interaktion och att samarbetet främst kommer att kretsa kring tekniska lösningar. Dessa lösningar stärker inte bara e-handlarens känsla av kontroll utan är också en förutsättning vid en ökad orderingång. Teknisk integration blir därmed den främsta källan till ett fördjupat samarbete och kommer ha betydelse för det ekonomiska utfallet. Majoriteten av respondenterna upplever att personlig kontakt är mindre viktigt i ett dropshippingsammanhang men att det kan vara nödvändigt för att lösa problem som uppstår. De medverkande företagen uppger att de i första hand försöker lösa eventuella problem och konflikter genom dialog. De bakomliggande orsakerna till att en konflikt uppstår kan anses vara mindre viktiga och om problemet inte kan lösas kommer e-handlarna med största sannolikhet att avsluta affärsrelationen. För ett företag som har tillgång till ett internt lager kan upprepade konflikter leda till att produkterna istället tas in i eget lager. Studien visar att e-handlarens köpkraft har stor betydelse för leverantörens engagemang och vilja att anpassa sig till e-handlarens behov. Förhandlingspositionen kommer därmed att få en direkt inverkan på relationens utveckling.
48
Gabrielsson, John. "Som ett brev på posten : En kvalitativ intervjustudie om interorganisatorisk aktörssamverkan mot antagonistiska CBRNE-hot inom post- och godshanteringen i Sverige." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-43176.
Full text
49
Ohlsson, Anna, and Sara Hernström. "Styrning inom Franchising." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-290.
Full textAbstract:
<p>Bakgrund: Franchisekedjors framgång är beroende av att affärsidén följs till punkt och pricka, vilket medför att franchisetagare på många sätt blir styrda och begränsade i sitt agerande. Franchisetagare bör emellertid, inom de grundläggande ramarna, få ett visst spelrum för att driva sin verksamhet. En central fråga för franchisegivare är således hur de ska utforma de ramar inom vilka franchisetagarna ska hålla sig.</p><p>Syfte: Studiens syfte är att undersöka vad franchisegivare ämnar uppnå genom att styra sina franchisetagare samt att beskriva hur de styr, vilka styrproblem som den aktuella styrningen kan motverka och vilka bieffekter som kan uppstå.</p><p>Genomförande: Studien bygger på en litteraturstudie av texter som på olika sätt relaterar till franchising.</p><p>Resultat: Franchisegivare strävar mot att få franchisetagare att fokusera på enhetlighet, en tillfredställande kvalitet och hög omsättning. Styrning sker framför allt genom omfattande direktstyrning i form av drifthandböcker och franchiseavtal, vilka både begränsar franchisetagarnas handlingar samt tydliggör vilka beteenden som är önskvärda. Personalstyrning, i form av rekrytering är ett mycket viktigt styrverktyg då det är av yttersta vikt för franchisegivare att hitta franchisetagare med de rätta attityderna. Den omfattande direktstyrningen kan skapa konflikter mellan parterna samt hämma franchisetagares initiativförmåga.</p><br><p>Background: The success of franchise systems is to a large extent dependent on the strict following of the business concept, which implies that the franchisees’ behaviour in many ways is controlled and restricted. Franchisees should, however, within the frames of the business concept, be given a certain amount of freedom to manage their business. Thus, a key question for franchisors is how to design the frames within which the franchisees should operate.</p><p>Purpose: The purpose of the study is to investigate what franchisors intend to achieve by controlling their franchisees and to describe how they use management control, which control problems the management control can counteract and which side effects that may arise.</p><p>Realisation: The study was carried out through a literature study.</p><p>Results: Franchisors strive to encourage franchisees to focus on uniformity, a satisfying level of quality and high turnover. Management control is mainly carried out through extensive use of action control in the form of manuals and franchise contracts, which restrict the franchisees’ actions as well as clarify desirable behaviors. Personnel control, in the form of recruitment, is a highly important tool, since it is crucial for franchisors to find franchisees with the right attitudes. The comprehensive use of action control may cause conflicts between the parties as well as inhibit the franchisees’ initiatives.</p>
50
Andersson, Christian, and Linda Karlsson. "Förtroende : en definitionsfråga -Förutsättningar för och definition av kundens förtroende i relationen till ett rekryteringsföretag-." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1582.
Full textAbstract:
<p>Bakgrund: Rekryteringen av medarbetare ses idag som en allt viktigare process för många företags framtid. Samtidigt väljer företag i allt större utsträckning att köpa in rekryteringsverksamheten externt via ett rekryteringsföretag. Om denna ekvation ska gå ihop måste kunden känna någon form av förtroende för rekryteringsföretaget och lita på att rekryteringsföretaget rekryterar en för kunden lämplig medarbetare. </p><p>Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur förtroende, som en kund känner för ett rekryteringsföretag och/eller den enskilde rekryteraren, kan definieras. Vi avser även att identifiera vad det är som skapar förutsättningar för kundens förtroende. </p><p>Avgränsningar: Vi kommer enbart att undersöka kundens förtroende för rekryteringsföretaget. Vi kommer inte att behandla i vilken utsträckning det finns förtroende i motsatt riktning. </p><p>Genomförande: Studien har genomförts i form av intervjuer med två kunder samt två av dem anlitade rekryteringsföretag. </p><p>Resultat: I den ena relationen mellan kund och rekryteringsföretaghar vi definierat kundens förtroende som strategiskt och baserat på rekryteringsföretagets verkliga handlingar och de kontrollmekanismer i form av de kontrakt och avtal som omger relationen. I den andra relationen känner kunden ett i många avseenden passionerat förtroende som istället bygger på att kunden upplever rekryteringsföretagets intentioner som goda. Förutsättningar för kundens förtroende skapas främst genom lyckade rekryteringar. För detta krävs samarbete över en längre tid. Det finns ett flertal faktorer som i sig innebär en bättre rekrytering och därigenom skapar förutsättningar för förtroende. Dock är flertalet av dessa beroende av just tid. Det förtroende som kunden inledningsvis kände till rekryteringsföretaget utvecklades senare till ett förtroende för den enskilda rekryteraren.</p>