Dissertations / Theses on the topic 'Interorganisatoriskt'

I en tid där samhällsansvar i allt högre grad präglar storföretagens agerande har ambitiösa personalavvecklingsprojekt där flera privata och offentliga organisationer involveras under 1990-talet blivit vanliga i samband med större industrinedläggningar. Ur ett styrningsperspektiv blir projektledningens uppgift att tillvarata den kompetens som ställs till projektets förfogande av medverkande aktörer. Möjligheterna till detta begränsas utav risken för interorganisatorisk suboptimering. Vårt syfte med denna uppsats är att öka förståelsen för hur projektledningen kan skapa förutsättningar för måluppfyllelse i ett interorganisatoriskt projekt. Dessutom avser vi klargöra de specifika förutsättningar som påverkar styrningen av ett personalavvecklingsprojekt i ett interorganisatoriskt sammanhang, samt hur styrningen skall anpassas till dessa förutsättningar. Fallstudien baseras på intervjuer med representanter för organisationer involverade i Norrköpingsmodellen, det personalavvecklingsprojekt som följde nedläggningen av Ericssons fabrik i Norrköping. Det formella systemet ger projektet dess grundstruktur samtidigt som det riskerar att begränsa organisationens flexibilitet. Flexibiliteten skapas istället av det informella systemet, som påför projektorganisationen en dynamisk egenskap som är nödvändig i en osäker miljö. Den dynamiska karaktären förstärks ytterligare genom att projektet tillförs oklarhet och en unik identitet. Människor i kris som möter en arbetsmarknad i ständig förändring kräver en projektorganisation där olika aktörers kompetens tillsammans skapar förutsättningar för individuella lösningar.

The patient Botvid´s way to right care. The planning process of an inter-organizational care pathway project.

A general problem in an elderly patient’s care – and rehabilitation process, which involves different care providers, is that there is no one single staff that is responsible for the whole “production process” i.e. from diagnosis to completed treatment. All too often care providers focus on their own part of the process with insufficient communication with other providers, resulting in low quality of care. Poor co-operation also leads to increased demand for check-ups, unproductive waiting time, duplication of work and other inefficiencies. A solution to these co-ordination problems can be to introduce process orientation (integrated care pathways). A process view requires the concerned staff to look at their own work with other eyes. The process view implies that they need to change focus to what is best from the patient’s point of view.

Experiences from earlier reforms, that were centrally initiated and managed, show that the concerned staff (doctors, nurses etc.) had too little influence during the planning and implementation phases. Several official reports therefore call attention to the need for broad participation from all of the different staff categories in organizational development.

In this thesis a qualitative case study of the planning process of an inter-organizational project between primary care, hospital treatment and municipality care is presented. The aim of the project was to develop an organization that could support a process view among the care providers. The focus of the thesis is on how the project management acted to shape the necessary conditions for a process view to enable the professional staff to participate, and on the role that the change strategy played in this connection.

The results show that the professional staff had an active role in the management of the project. The initiator was a doctor, who managed the project team of 50 care staff together with a project leader. This team had a series of meetings and conferences during ten months. By exchanging ideas and experiences they found solutions to the operative problems that were the starting points for the project. They developed an action plan in consensus, with prioritized activities, which is now to be implemented.

I forskning har betonats hur företag i högre grad behöver engageras i det lokala arbetet för en hållbar utveckling. Interorganisatoriska samarbeten av olika slag har i hållbarhetsdebatten kommit att framhävas som centrala för omvandlingen av begreppet hållbar utveckling till praktisk verklighet. Med detta som utgångspunkt är syftet med denna studie att nå fördjupade kunskaper om företags och organisationers motiv, förväntningar och erfarenheter av att delta i interorganisatoriskt nätverksarbete för hållbar utveckling på lokal nivå. Det interorganisatoriska nätverket – här exemplifierat med Alingsås miljönätverk – ses som ett potentiellt sätt att möjliggöra lokalt hållbarhetsarbete som överbryggar organisationer, branscher och sektorer.

Halvstrukturerade intervjuer har genomförts med representanter från 13 deltagande företag och organisationer i Alingsås miljönätverk. En kortare telefonintervju har även genomförts med kommunens miljöchef, som är en av miljönätverkets samordnande aktörer. Resultatet indikerar att ett engagemang i denna typ av interorganisatoriskt hållbarhetsarbete främst grundar sig i företags och organisationers motiv att öka sin och i vissa fall även andras miljökompetens genom möten med andra aktörer. Hållbarhetsfrågans komplexitet verkar kunna framstå tydligare för aktörer när de deltar i ett interorganisatoriskt nätverk och med detta också betydelsen av interaktion med andra aktörer. Att nätverksdeltagarnas olikhet och varierande inställning balanseras av en gemensam grund för erfarenhetsutbyte och dialog, och att en tvåvägskommunikation sker mellan sändare och mottagare under nätverkets föreläsningar, verkar vara kritiska punkter för interorganisatoriskt lärande. Som ytterligare en kritisk punkt framstår att den kunskap som aktörerna kan få i nätverket tydligt kan kopplas till deras egen verksamhet.

Det kan finnas ett behov av dialog i interorganisatoriska miljönätverk kring vad det som behandlas i nätverket kan leda till i form av praktiska resultat och hur detta kan genomföras. Vidare kan det i det specifika fallet Alingsås miljönätverk som ett interorganisatoriskt hållbarhetsarbete behövas ökad dialog för en gemensam vision kring hur ett hållbart företag kan skapas.

Genom studiens resultat antyds att ett interorganisatoriskt nätverksarbete i sig själv kan skapa ringar på vattnet, genom att dess deltagare blir angelägna om att intresset för att interagera kring hållbarhetsfrågor skapas hos fler aktörer. Avslutningsvis verkar miljöskyddsmyndigheten kunna ha en viktig men krävande ny roll att spela när det gäller att engagera och samordna företag och organisationer i interorganisatoriskt hållbarhetsarbete på lokal nivå.

Background: Despite the time and money invested in relationships with other companies, it is a fact that many of them fail. Considering this, remarkably little research has been done regarding how inter-organisational relationships are controlled, given that control can function as a solution to the problems involved with collaboration, which arise since such a relation exists in the interface between organisational boundaries, where the companies’ often conflicting interests and points of view meet. If one part is stronger than the other in a relationship, the weaker however tends to give way for the stronger’s will. What happens then in a relationship between mutually strong, mutually dependent actors? Up until now research within the field of inter-organisational control focuses on asymmetric situations of dependence, which leaves the research field of more balanced relationships unexplored. At the same time it is obvious that also more equal parties collaborate and need to efficiently control their relationships.

Aim: The aim of this study is to create a model of control in an inter-organisational relationship where a strong mutual dependence exists between the parties.

Completion: Through qualitative interviews a case study has been conducted in a relationship between two mutually dependent companies.

Findings: The findings of the study show that control in a relationship that is characterized by a strong mutual dependence between the parties, is complex and comprises a combination of different control mechanisms. Closeness, and trust as a control mechanism remain central, but the results also highlight the importance of hierarchical control mechanisms. Furthermore, trust, in certain cases, substitutes hierarchical control. Market forces are also used to control the relationship, but only to a certain extent. Moreover, the study shows that both parties have an active role in developing trust as a control mechanism. The customer has however a more active role in bringing forward other control mechanisms, while the supplier mainly responds to these initiatives, and also accepts them to a great extent. The findings also pinpoint that the contract has a remarkable role, since the control that it enables is only partly applied in the relationship.

Keywords: management control, inter-organisational relationship, dependence, partnership, Autoliv, Volvo.

Bakgrund: Trots det engagemang, den tid och de pengar som företag investerar i relationer med samarbetspartners, är det ett faktum att många samarbeten mellan företag misslyckas. Med tanke på detta fokuserar anmärkningsvärt lite forskning på hur interorganisatoriska relationer styrs, trots att styrning kan fungera som en lösning på den problematik som uppstår i interorganisatoriska samarbeten. Denna problematik består i att ett samarbete mellan företag befinner sig i ett gränssnitt mellan två parter där inte sällan konflikterande intressen och uppfattningar möts. Om en part är starkare i en relation, tenderar dock den svagare att vika sig för den starkares vilja. Vad sker då i ett samarbete där ingen part är starkare, där båda är ömsesidigt beroende? Hittills fokuserar forskning inom interorganisatorisk styrning på asymmetriska beroendeförhållanden, vilket lämnar forskningen vad gäller mer jämbördiga relationer outvecklad. Samtidigt är det uppenbart att även jämbördiga företag samarbetar och är i behov av att styra sina samarbeten så att de fungerar.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en modell över styrningen i ett interorganisatoriskt samarbete där parterna är starkt ömsesidigt beroende av varandra.

Genomförande: Med hjälp av kvalitativa intervjuer har en fallstudie gjorts av ett samarbete som präglas av ett starkt ömsesidigt beroende.

Resultat: Studiens resultat pekar på att styrning i ett samarbete som präglas av ett starkt ömsesidigt beroende är komplex och utgörs av en kombination av olika styrmekanismer. Kärnan i styrningen är dock en nära relation och tillit som styrningsmekanism men till detta kommer också en hög grad av hierarkisk styrning, där dock tillitsmekanismer i vissa fall visar sig ersätta hierarkisk styrning. Dessutom finns en liten användning av marknadsmekanismer. Studien påvisar att båda parterna har en aktiv roll i att skapa tillit som styrmekanism. Vad gäller övrig styrning är framförallt kunden pådrivande och leverantörens roll ligger främst i att svara på kundens initiativ till styrning, som till största del accepteras. Studiens resultat pekar också på att den styrning som kontraktet lägger en grund för inte används till fullo i samarbetet, vilket ger kontraktet en anmärkningsvärd roll i samarbetet.

Nyckelord: styrning, interorganisatoriskt samarbete, beroende, partnerskap, Autoliv, Volvo

Background: Inter-organisational ways of working have become more and more common during the last decades. In order to attain efficiency and productivity, such inter-organisational relationships need to be governed and controlled. However, studies have shown that inadequate control is one of the main reasons for why inter-organisational relationships fail. One of the means that can be used for governing and controlling a business is management control. The use of management control in inter-organisational contexts is a quite unexplored area of research at the present time, which might seem somewhat surprising considering the fact that inadequate control is a common explanation for why inter-organisational relationships fail.

Purpose: The purpose of this thesis is to describe management control in horizontal inter-organisational relationships, as well as to analyse the design of inter-organisational management control systems, using relation specific characteristics as a starting point.

Delimitation: The possible influence that trust might have on inter- organisational management control will not be discussed in this thesis.

Realisation: A case study of a network consisting of three companies that jointly develop a fuel cell air supply system for vehicle applications. The empirical data was gathered through visits at each of the three companies, including an interview with each company’s general manager.

Conclusions: The character of inter-organisational relationships can change over time, which might make it necessary to change inter-organisational management control systems. Some aspects that should be kept in mind when designing an inter-organisational management control system are: the match between the relationship and the control system, the openness within the relationship, the balance between control and commitment, as well as the trade- off between the costs and the benefits of a certain system. The possible effect that external factors might have on inter-organisational management control is yet another aspect that should be considered.

EDI står för elektroniskt utbyte av data från dator till dator och sker mellan kända affärspartners. När EDI införs i en relation mellan två organisationer anses relationen bli mer komplex än tidigare. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur EDI påverkar interorganisatoriska relationer.

Undersökningen utförs genom att studera affärsrelationerna mellan en offentlig förvaltning och tre av dess leverantörer. I dessa relationer studeras speciellt hur förhandlingsstyrkan, flexibiliteten och tillförlitligheten har påverkats av att EDI har börjat användas för den offentliga förvaltningens inköpsprocess.

De slutsatser som dras är att de undersökta faktorerna förändras i takt med att EDI blir alltmer integrerat i affärsrelationerna. Initialt byggs vissa omställningskostnader upp, som ökar leverantörernas förhandlingsstyrka. När EDI-kommunikationen fungerar kan kunden komma att öka sin förhandlingsstyrka på grund av bättre informationsdelning och något större inköpsvolymer hos leverantören. Flexibiliteten har ännu inte förändrats nämnvärt, medan tillförlitligheten i leveranserna har ökat till följd av EDI.

Bakgrund: Forskningen kring projekt har under senare år ökat i omfattning. En anledning är att projektorganiseringen utgör ett sätt att samla ett antal specialister för att få dem att samverka mot ett gemensamt mål. Utöver de interna relationer som uppstår i projekt förekommer det även involvering av interorganisatoriska partners i samarbetet vilket är speciellt vanligt i byggprojekt som karaktäriseras av en hög grad av interorganisatorisk specialisering. Problemformuleringar: Den utpräglade specialiseringen inom byggprojekt fordrar som all annan typ av specialisering, samordning och koordinering av resurser med den skillnaden att det här handlar om samordning över de organisatoriska gränserna. Det som denna studie behandlar är därför de relationer byggföretag har till sina underentreprenörer i samband medbyggprojekt. Fokus ligger på hur företag kan samverka vertikalt i förädlingskedjan för att på detta sätt uppnå konkurrensfördelar.

Syfte: Syftet med denna magisteruppsats är att utforska styrning och kontraktering av interorganisatoriska relationer för projektbaserad byggverksamhet. Utöver detta är syftet att specificera en optimala relationen mellan byggherre och underentreprenör för de fall som studien omfattar.

Avgränsningar: Studien har avgränsats till att endast innefatta relationen mellan byggherre och underentreprenör.

Genomförande: Studien har genomförts med grund i kontraktsansatsen genom intervjuer på två byggföretag med olika strategi, storlek och geografisk placering.

Resultat: Resultatet visar att en optimal relation mellan byggherre och underentreprenör är avhängigt av i vilken grad samverkan kan ledan till utveckling hos de båda parterna. Alltför omfattande outsourcing av tjänster kan vara negativt precis som alltför täta relationer. Därför är situationen helt avgörande. Ger även stöd åt- samt utvecklar Alvesson&Lindkvists teori om ekonomisk kooperativa klaner.

Background: Business research focusing on different aspects of project work has recently increased. One reason is that project teams can be used as an effec- tive means of getting specialists from different parts of a business to work to- wards a common goal. In addition to the internal project relations that charac- terize project work, some businesses have also shown evidence of involving ex- ternal parties in projects. This is particularly common for construction projects where a large number of firms enter a project in order to achieve a high degree of interorganizational specialisation.

Purpose: The high extent of specialization within the construction industry in- creases the need for coordination of resources among participating firms. This thesis relates to this coordination with special regard to the relation between contractor and sub-contractor and the involvement of subcontractorsin the verti-cal dimension of the supply chain. Hence, the purpose of this study is to explore the procurement phases related to the involvement of subcontractors in con-struction projects. Further, the study aims at specifying the optimal relations between main- and sub contractor for the construction firms researched. D

elimitation: This thesis is solely focusing on the relations between main con- tractor and sub-contractor and is not dealing with other parties involved in con-struction projects.

Realization: The research material for this thesis has been obtained through in- terviews with employees of two Swedish construction firms that differ in strat- egy, size and geographical location.

Conclusion: The concluding remarks of the study indicate that the optimal rela- tion between main- and sub contractor is highly dependent on in what ways the relations may lead to long-term development for the parties. A high extent of outsourcing from the main contractor as well as too extensive partnering rela- tions may lead to substantial disadvantages in development for both firms. Therefore the environment in which the main contractor is operating is of great importance to the decision on how to handle subcontractor relations. The study also gives insights into the clan literature and supports and extends the theory of economic cooperative clans, developed by Mats Alvesson&Lars Lindkvist.

Numera satsar allt fler systemutvecklingsorganisationer på virtuella utvecklingsteam för att därmed öka effektiviteten och konkurrensfördelarna i informationssystemut-vecklingen. Tillämpning av virtuella utvecklingsmetoder skapar stora utmaningar både när det gäller teknik och kommunikation. Virtuell samverkan ställer krav på en helt ny typ av utveckling och implementering då IT-baserade interorganisatoriska informationssystem som knyter samman olika deltagande parter och som ska stödja kommunikation och affärsprocesser i nyskapade virtuella organisationer ska designas. Denna rapport undersöker eventuella skillnader mellan designen av traditionella in-formationssystem och designen av ett webbaserat interorganisatoriskt informationssy-stem för virtuella informationssystemutvecklingsorganisationer. Undersökningen genomförs i form av litteraturstudier då såväl svenska som utländska vetenskapliga publikationer granskas och analyseras. Resultatet visar att det finns vissa skillnader och likheter mellan båda livscykelmodellerna och det gäller även vid identifieringen av intressenter och kompetenser i respektive utvecklingsprojekt. Resultatet innehåller även en kartläggning av informationskrav i virtuella organisationer, komponenter i modellen samt hjälptekniker för design och underhåll av virtuella interorganisatoriska informationssystem.

Bakgrund: I och med den fokusering på kärnkompetenser som idag råder krävs det att organisationer besitter en god samarbetsförmåga. För att denna förmåga skall kunna utvecklas krävs det att det finns förutsättningar för lärande och kunskapsspridning i gränssnittet mellan organisationerna.

Syftet: Syftet är att undersöka hur organisationer, genom organisationsstruktur samt styrning, internt kan skapa förutsättningar för lärande och kunskapsspridning i interorganisatoriska samarbeten.

Genomförande: Vår undersökning är en hermeneutisk undersökning av fallstudiekaraktär. Två fallföretag har använts, BT Products och Sapa Profiles, där vi studerat inköps- respektive säljavdelningen.

Resultat: För att organisationer skall kunna vara flexibla och öppna i sitt samspel med omvärlden måste organisationsstrukturen och styrningen stödja detta förhållningssätt. De interorganisatoriska samarbetena bör struktureras och styras så att organisationen kan hantera en portfölj av såväl ytliga som integrerade samarbeten.

Bakgrund: Franchisekedjors framgång är beroende av att affärsidén följs till punkt och pricka, vilket medför att franchisetagare på många sätt blir styrda och begränsade i sitt agerande. Franchisetagare bör emellertid, inom de grundläggande ramarna, få ett visst spelrum för att driva sin verksamhet. En central fråga för franchisegivare är således hur de ska utforma de ramar inom vilka franchisetagarna ska hålla sig.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka vad franchisegivare ämnar uppnå genom att styra sina franchisetagare samt att beskriva hur de styr, vilka styrproblem som den aktuella styrningen kan motverka och vilka bieffekter som kan uppstå.

Genomförande: Studien bygger på en litteraturstudie av texter som på olika sätt relaterar till franchising.

Resultat: Franchisegivare strävar mot att få franchisetagare att fokusera på enhetlighet, en tillfredställande kvalitet och hög omsättning. Styrning sker framför allt genom omfattande direktstyrning i form av drifthandböcker och franchiseavtal, vilka både begränsar franchisetagarnas handlingar samt tydliggör vilka beteenden som är önskvärda. Personalstyrning, i form av rekrytering är ett mycket viktigt styrverktyg då det är av yttersta vikt för franchisegivare att hitta franchisetagare med de rätta attityderna. Den omfattande direktstyrningen kan skapa konflikter mellan parterna samt hämma franchisetagares initiativförmåga.

Background: The success of franchise systems is to a large extent dependent on the strict following of the business concept, which implies that the franchisees’ behaviour in many ways is controlled and restricted. Franchisees should, however, within the frames of the business concept, be given a certain amount of freedom to manage their business. Thus, a key question for franchisors is how to design the frames within which the franchisees should operate.

Purpose: The purpose of the study is to investigate what franchisors intend to achieve by controlling their franchisees and to describe how they use management control, which control problems the management control can counteract and which side effects that may arise.

Realisation: The study was carried out through a literature study.

Results: Franchisors strive to encourage franchisees to focus on uniformity, a satisfying level of quality and high turnover. Management control is mainly carried out through extensive use of action control in the form of manuals and franchise contracts, which restrict the franchisees’ actions as well as clarify desirable behaviors. Personnel control, in the form of recruitment, is a highly important tool, since it is crucial for franchisors to find franchisees with the right attitudes. The comprehensive use of action control may cause conflicts between the parties as well as inhibit the franchisees’ initiatives.

Bakgrund: Rekryteringen av medarbetare ses idag som en allt viktigare process för många företags framtid. Samtidigt väljer företag i allt större utsträckning att köpa in rekryteringsverksamheten externt via ett rekryteringsföretag. Om denna ekvation ska gå ihop måste kunden känna någon form av förtroende för rekryteringsföretaget och lita på att rekryteringsföretaget rekryterar en för kunden lämplig medarbetare.

Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur förtroende, som en kund känner för ett rekryteringsföretag och/eller den enskilde rekryteraren, kan definieras. Vi avser även att identifiera vad det är som skapar förutsättningar för kundens förtroende.

Avgränsningar: Vi kommer enbart att undersöka kundens förtroende för rekryteringsföretaget. Vi kommer inte att behandla i vilken utsträckning det finns förtroende i motsatt riktning.

Genomförande: Studien har genomförts i form av intervjuer med två kunder samt två av dem anlitade rekryteringsföretag.

Resultat: I den ena relationen mellan kund och rekryteringsföretaghar vi definierat kundens förtroende som strategiskt och baserat på rekryteringsföretagets verkliga handlingar och de kontrollmekanismer i form av de kontrakt och avtal som omger relationen. I den andra relationen känner kunden ett i många avseenden passionerat förtroende som istället bygger på att kunden upplever rekryteringsföretagets intentioner som goda. Förutsättningar för kundens förtroende skapas främst genom lyckade rekryteringar. För detta krävs samarbete över en längre tid. Det finns ett flertal faktorer som i sig innebär en bättre rekrytering och därigenom skapar förutsättningar för förtroende. Dock är flertalet av dessa beroende av just tid. Det förtroende som kunden inledningsvis kände till rekryteringsföretaget utvecklades senare till ett förtroende för den enskilda rekryteraren.