Academic literature on the topic 'Interorganisatoriskt'

I en tid där samhällsansvar i allt högre grad präglar storföretagens agerande har ambitiösa personalavvecklingsprojekt där flera privata och offentliga organisationer involveras under 1990-talet blivit vanliga i samband med större industrinedläggningar. Ur ett styrningsperspektiv blir projektledningens uppgift att tillvarata den kompetens som ställs till projektets förfogande av medverkande aktörer. Möjligheterna till detta begränsas utav risken för interorganisatorisk suboptimering. Vårt syfte med denna uppsats är att öka förståelsen för hur projektledningen kan skapa förutsättningar för måluppfyllelse i ett interorganisatoriskt projekt. Dessutom avser vi klargöra de specifika förutsättningar som påverkar styrningen av ett personalavvecklingsprojekt i ett interorganisatoriskt sammanhang, samt hur styrningen skall anpassas till dessa förutsättningar. Fallstudien baseras på intervjuer med representanter för organisationer involverade i Norrköpingsmodellen, det personalavvecklingsprojekt som följde nedläggningen av Ericssons fabrik i Norrköping. Det formella systemet ger projektet dess grundstruktur samtidigt som det riskerar att begränsa organisationens flexibilitet. Flexibiliteten skapas istället av det informella systemet, som påför projektorganisationen en dynamisk egenskap som är nödvändig i en osäker miljö. Den dynamiska karaktären förstärks ytterligare genom att projektet tillförs oklarhet och en unik identitet. Människor i kris som möter en arbetsmarknad i ständig förändring kräver en projektorganisation där olika aktörers kompetens tillsammans skapar förutsättningar för individuella lösningar.

Abstract Skolor och utbildningsprogram behöver ständigt utvecklas. Ett steg många skolor tar är att organisera lärarna i arbetslag. Det samhälls- och yrkesliv eleverna utbildas för ställer allt högre krav på styrkor i att definiera och lösa problem i ett förändringsarbete, ofta i grupp. Regeringen betonar att entreprenörskap och entreprenöriella kompetenser är viktiga förmågor för framtidens samhällsmedborgare. Traditionellt har lärare utvecklat sin kompetens och undervisning självständigt. Att delta i arbetslag ställer nya krav på ett fungerande utvecklingsarbete. Hur lär och utvecklas lärarna och hela arbetslaget? Denna studie kretsar kring delar från ett arbetslags utveckling av ett entreprenöriellt undervisningssätt. Undersökningen följer forskarens studiebesök på tre skolor och hur besöken implementeras i forskarens arbetslag. Resultaten diskuteras i förhållande till några begrepp inom organisatoriskt lärande.        Nyckelord: Interorganisatoriskt lärande, organisatoriskt lärande, entreprenörskap, entreprenöriellt lärande.
Abstract Schools and educational needs constantly evolving. One step many schools are taking is to organize teachers in teams. The social and professional life students are trained for is making increasing demands on the forces in defining and solving problems in a process of change, often in groups. The government stresses that entrepreneurship and entrepreneurial skills are important skills for future citizens. Traditionally, teachers have developed their skills and teaching independently. Participating in team places new demands on a functioning development. How does teacher and their team learn and development? This study revolves around the elements of a work team's development of an entrepreneurial teaching manner. The investigation follows the researcher's visits to three schools and how the visits applied in the researcher team. The results are discussed in relation to some concepts in organizational learning. Key Words Interorganizational learning, organizational learning, entrepreneurship, entrepreneurial learning.

Att utreda möjligheterna att etablera dataförsörjning riktade mot multimodala transporttjänster är idag av största intresse. Det är också intressant att försöka utnyttja de standarder som tagits fram när en dataförsörjningskedja ska etableras. Detta examensarbete genomfördes på Triona AB i Borlänge. Triona har utvecklat databasen Transport Network Engine (TNE), som idag används för att läsa in data från Nationella VägDataBasen (NVDB) och från skogsnäringen. Målet med arbetet var att ta fram en informationsmodell, som beskriver hur ett transportnät med nätanknutna data, som stödjer multimodala transporter och resor, kan lagras i TNE. En förlängning av målet blev att, utifrån ett givet användarfall, etablera dataförsörjning till TNE och lägga in de nödvändiga datamängderna. TNE bygger på ESRI:s produkter och funktionalitet för hantering av geografisk information och informationsmodell och datahantering i TNE baseras på internationella och svenska standarder. Idag finns all information om järnvägsnätet hos Banverket och det finns ingen koppling mellan Banverkets databas Baninformationssystemet (BIS) och Vägverkets databas NVDB. För att den kopplingen ska kunna ske, krävs att de båda verken kan samarbeta som två stora organisationer i ett väl fungerande nätverk. Ett så kallat interorganisatoriskt nätverk. Det akademiska syftet var att föreslå en arkitekturstrategi som stödjer ett sådant nätverk. Vi upptäckte att arkitekturstrategierna IRM och VBS är uppbyggda för att inrikta sig på enskilda organisationer, och det visade sig svårt att följa en specifik strategi inom ett nätverk med flera organisationer. I vårt användarfall måste nätverket mellan Banverket, Vägverket och Stora Enso samarbeta över organisationsgränserna. Därför behövs en strategi för ett interorganisatoriskt samarbete så att informationen kan struktureras på ett gemensamt sätt. Vi föreslår ett antal idealtypskriterier som vi utgått efter i struktureringen av systemarkitekturen. Den innehåller en informationsmodell för både väg- och järnvägsdata som följer standarden SS 63 70 04. Arbetet avgränsades till att endast innehålla de datamängder som användarfallet kräver. Vi har analyserat KombiTIF-rapporten som är ett avslutat projekt styrt av Banverket på uppdrag av Näringsdepartementet. Rapporten ger ett förslag på en lösning i form av en arena som ska göra data tillgänglig för användning. Vi väljer att se TNE-plattformen som en realisering av denna arena. Enligt vårt förslg så ska TNE-plattformen hämta in det mest grundläggande datat om järnvägsnät och nätanknuten data från BIS och standardiserad information om vägnät och nätanknuten data från NVDB via ett gränssnitt. I framtiden är det möjligt att på samma sätt ta in andra trafiknät såsom Sjöfartsverket, Luftfartsverket och Rikstrafiken. Vi arbetade efter en egen metod som vi tog fram med valda delar från andra metoder; kartläggning, perspektivanalys, verksamhetsanalys, utveckling och utvärdering. Arbetet genomfördes iterativt i de fem olika faserna.

The patient Botvid´s way to right care. The planning process of an inter-organizational care pathway project.

A general problem in an elderly patient’s care – and rehabilitation process, which involves different care providers, is that there is no one single staff that is responsible for the whole “production process” i.e. from diagnosis to completed treatment. All too often care providers focus on their own part of the process with insufficient communication with other providers, resulting in low quality of care. Poor co-operation also leads to increased demand for check-ups, unproductive waiting time, duplication of work and other inefficiencies. A solution to these co-ordination problems can be to introduce process orientation (integrated care pathways). A process view requires the concerned staff to look at their own work with other eyes. The process view implies that they need to change focus to what is best from the patient’s point of view.

Experiences from earlier reforms, that were centrally initiated and managed, show that the concerned staff (doctors, nurses etc.) had too little influence during the planning and implementation phases. Several official reports therefore call attention to the need for broad participation from all of the different staff categories in organizational development.

In this thesis a qualitative case study of the planning process of an inter-organizational project between primary care, hospital treatment and municipality care is presented. The aim of the project was to develop an organization that could support a process view among the care providers. The focus of the thesis is on how the project management acted to shape the necessary conditions for a process view to enable the professional staff to participate, and on the role that the change strategy played in this connection.

The results show that the professional staff had an active role in the management of the project. The initiator was a doctor, who managed the project team of 50 care staff together with a project leader. This team had a series of meetings and conferences during ten months. By exchanging ideas and experiences they found solutions to the operative problems that were the starting points for the project. They developed an action plan in consensus, with prioritized activities, which is now to be implemented.

This thesis takes its starting point from one of the most essential parts of organization theory, namely coordination. It joins a new and emerging approach within which coordination is not only treated as a function but as a dynamic process. The thesis reflects everyday practice during a major construction project and focuses on how coordination is undertaken, and how it develops over time. The aim is to create an understanding of the dynamics of coordination. This refers both to the interaction between different types of coordination that continuously take place in the process of carrying out collective performances, and to how the coordination changes over time. The case study, that is the basis of this thesis, was carried out from 2006-2010 in a large construction project with Skanska and Jämtkraft as contractual partners. The project – called Destination 2011 – corresponds to an investment of € 100-110 million and aims at securing Jämtkraft’s power distribution from severe weather conditions in order to minimize the risk of power blackouts. The theory chapter of the thesis has an integrative approach and is based on theories of coordination. On the basis of this a conceptual framework was developed that focuses on how coordination takes place and how it can change in relation to its context. This was done in three steps. First, coordination was defined, positioned and set in relation to the organizational context in terms of uncertainty and complexity. Second, five broad categories were derived which indicate how different organizational arrangements create coordination. Third, the integrating conditions which evolve from the organizational arrangements were presented. These integrating conditions are essential for the individuals to coordinate their activities. Based on the case study, and supported by the theoretical framework, a process-oriented analysis was conducted in four steps. The first step was a narrative case description which focuses on the development of the project and the activities that make up the project process. The second step consisted of a thematic theory driven analysis that explains how the project members use a combination of different organizational arrangements to create the integrating conditions required for the coordination to occur. The third step of the analysis was based on a process analysis combined with temporal bracketing. This step focuses on how the coordination is structured and enables the understanding of how the coordination changes over time. In this step two temporal brackets (or micro-processes) were created, the first of which represents a sub-project under the first half of the project, and the second a sub-project during the second half. For each micro-process an analysis was carried out which identified a number of coordination processes. These coordination processes link the implementation phase together and explain how, and why, the coordination is built up as it is during a sub-project. In the fourth and final step a comparative analysis was conducted with illustrative narrative sequences. This analysis puts the two micro-processes in relation to each other, illustrates how the coordination changes over time, and exposes the underlying forces that explain the identified change. These analyses, brought together, show the interaction between different types of coordination, how the coordination is built-up, and how it changes over time, thereby providing an understanding of the dynamics of coordination.

I forskning har betonats hur företag i högre grad behöver engageras i det lokala arbetet för en hållbar utveckling. Interorganisatoriska samarbeten av olika slag har i hållbarhetsdebatten kommit att framhävas som centrala för omvandlingen av begreppet hållbar utveckling till praktisk verklighet. Med detta som utgångspunkt är syftet med denna studie att nå fördjupade kunskaper om företags och organisationers motiv, förväntningar och erfarenheter av att delta i interorganisatoriskt nätverksarbete för hållbar utveckling på lokal nivå. Det interorganisatoriska nätverket – här exemplifierat med Alingsås miljönätverk – ses som ett potentiellt sätt att möjliggöra lokalt hållbarhetsarbete som överbryggar organisationer, branscher och sektorer.

Halvstrukturerade intervjuer har genomförts med representanter från 13 deltagande företag och organisationer i Alingsås miljönätverk. En kortare telefonintervju har även genomförts med kommunens miljöchef, som är en av miljönätverkets samordnande aktörer. Resultatet indikerar att ett engagemang i denna typ av interorganisatoriskt hållbarhetsarbete främst grundar sig i företags och organisationers motiv att öka sin och i vissa fall även andras miljökompetens genom möten med andra aktörer. Hållbarhetsfrågans komplexitet verkar kunna framstå tydligare för aktörer när de deltar i ett interorganisatoriskt nätverk och med detta också betydelsen av interaktion med andra aktörer. Att nätverksdeltagarnas olikhet och varierande inställning balanseras av en gemensam grund för erfarenhetsutbyte och dialog, och att en tvåvägskommunikation sker mellan sändare och mottagare under nätverkets föreläsningar, verkar vara kritiska punkter för interorganisatoriskt lärande. Som ytterligare en kritisk punkt framstår att den kunskap som aktörerna kan få i nätverket tydligt kan kopplas till deras egen verksamhet.

Det kan finnas ett behov av dialog i interorganisatoriska miljönätverk kring vad det som behandlas i nätverket kan leda till i form av praktiska resultat och hur detta kan genomföras. Vidare kan det i det specifika fallet Alingsås miljönätverk som ett interorganisatoriskt hållbarhetsarbete behövas ökad dialog för en gemensam vision kring hur ett hållbart företag kan skapas.

Genom studiens resultat antyds att ett interorganisatoriskt nätverksarbete i sig själv kan skapa ringar på vattnet, genom att dess deltagare blir angelägna om att intresset för att interagera kring hållbarhetsfrågor skapas hos fler aktörer. Avslutningsvis verkar miljöskyddsmyndigheten kunna ha en viktig men krävande ny roll att spela när det gäller att engagera och samordna företag och organisationer i interorganisatoriskt hållbarhetsarbete på lokal nivå.

En aktör i ett nätverk kan verka som katalysator för att underlätta skapandet, sammanförandet och utvecklingen av ett nätverk. Kommunikationsbyrån Södra Tornet har i ett projekt tillsammans med Sandvik Coromant Gimo, Ericsson och Tele2 arbetat strategiskt för att sammanföra dessa aktörer kring ett gemensamt mål om teknisk innovation, mer specifikt implementeringen av 5G i en av Sandvik Coromant Gimos industrier. Syftet med uppsatsen är att kartlägga på vilket sätt de olika aktörerna bidragit med olika resurser under projektets olika steg och hur dessa resurser vävts samman och koordinerats. Studiens syfte uppnås genom att göra en fallstudie om projektet med hjälp av ett teoretiskt ramverk fokuserat kring organisations-och projektteori. Uppsatsen visar på hur olika aktörers heterogena resurser underlättat för projektets genomförande. Vidare visar uppsatsen hur tydlig samt effektiv kommunikation kan bidra till att förstå olika ingående aktörers behov. Detta underlättar för samarbetet inom ett nätverk.

Background: Despite the time and money invested in relationships with other companies, it is a fact that many of them fail. Considering this, remarkably little research has been done regarding how inter-organisational relationships are controlled, given that control can function as a solution to the problems involved with collaboration, which arise since such a relation exists in the interface between organisational boundaries, where the companies’ often conflicting interests and points of view meet. If one part is stronger than the other in a relationship, the weaker however tends to give way for the stronger’s will. What happens then in a relationship between mutually strong, mutually dependent actors? Up until now research within the field of inter-organisational control focuses on asymmetric situations of dependence, which leaves the research field of more balanced relationships unexplored. At the same time it is obvious that also more equal parties collaborate and need to efficiently control their relationships.

Aim: The aim of this study is to create a model of control in an inter-organisational relationship where a strong mutual dependence exists between the parties.

Completion: Through qualitative interviews a case study has been conducted in a relationship between two mutually dependent companies.

Findings: The findings of the study show that control in a relationship that is characterized by a strong mutual dependence between the parties, is complex and comprises a combination of different control mechanisms. Closeness, and trust as a control mechanism remain central, but the results also highlight the importance of hierarchical control mechanisms. Furthermore, trust, in certain cases, substitutes hierarchical control. Market forces are also used to control the relationship, but only to a certain extent. Moreover, the study shows that both parties have an active role in developing trust as a control mechanism. The customer has however a more active role in bringing forward other control mechanisms, while the supplier mainly responds to these initiatives, and also accepts them to a great extent. The findings also pinpoint that the contract has a remarkable role, since the control that it enables is only partly applied in the relationship.

Keywords: management control, inter-organisational relationship, dependence, partnership, Autoliv, Volvo.

Bakgrund: Trots det engagemang, den tid och de pengar som företag investerar i relationer med samarbetspartners, är det ett faktum att många samarbeten mellan företag misslyckas. Med tanke på detta fokuserar anmärkningsvärt lite forskning på hur interorganisatoriska relationer styrs, trots att styrning kan fungera som en lösning på den problematik som uppstår i interorganisatoriska samarbeten. Denna problematik består i att ett samarbete mellan företag befinner sig i ett gränssnitt mellan två parter där inte sällan konflikterande intressen och uppfattningar möts. Om en part är starkare i en relation, tenderar dock den svagare att vika sig för den starkares vilja. Vad sker då i ett samarbete där ingen part är starkare, där båda är ömsesidigt beroende? Hittills fokuserar forskning inom interorganisatorisk styrning på asymmetriska beroendeförhållanden, vilket lämnar forskningen vad gäller mer jämbördiga relationer outvecklad. Samtidigt är det uppenbart att även jämbördiga företag samarbetar och är i behov av att styra sina samarbeten så att de fungerar.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en modell över styrningen i ett interorganisatoriskt samarbete där parterna är starkt ömsesidigt beroende av varandra.

Genomförande: Med hjälp av kvalitativa intervjuer har en fallstudie gjorts av ett samarbete som präglas av ett starkt ömsesidigt beroende.

Resultat: Studiens resultat pekar på att styrning i ett samarbete som präglas av ett starkt ömsesidigt beroende är komplex och utgörs av en kombination av olika styrmekanismer. Kärnan i styrningen är dock en nära relation och tillit som styrningsmekanism men till detta kommer också en hög grad av hierarkisk styrning, där dock tillitsmekanismer i vissa fall visar sig ersätta hierarkisk styrning. Dessutom finns en liten användning av marknadsmekanismer. Studien påvisar att båda parterna har en aktiv roll i att skapa tillit som styrmekanism. Vad gäller övrig styrning är framförallt kunden pådrivande och leverantörens roll ligger främst i att svara på kundens initiativ till styrning, som till största del accepteras. Studiens resultat pekar också på att den styrning som kontraktet lägger en grund för inte används till fullo i samarbetet, vilket ger kontraktet en anmärkningsvärd roll i samarbetet.

Nyckelord: styrning, interorganisatoriskt samarbete, beroende, partnerskap, Autoliv, Volvo

Dette kapitlet presenterer tre forskningstilnærminger til samordning og samhandling – henholdsvis forskningen om integrerte tjenester, om nettverksstyring og om interorganisatorisk samarbeid og organisatoriske nettverk. Disse tilnærmingene har sine viktigste forankringer i henholdsvis helsetjenesteforskningen, forvaltningsforskningen og organisasjonsforskningen. Framstillingen legger hovedvekten på hva forskningstilnærmingene har vært opptatt av, ikke hva forskningen forteller om hvorvidt samordning og samarbeid fungerer og leder til ønskede resultater. Kapitlet bygger primært på litteratur som søker å sammenfatte og systematisere de ulike tilnærmingene. Hensikten er å vise at en i forskningen kan nærme seg spørsmål om samordning og samarbeid på tvers av fag, profesjoner, organisasjoner og sektorer med ulike forskningsinteresser, begreper og teoretiske perspektiver. Denne variasjonen representerer en ressurs i empiriske studier. De tre tilnærmingene retter oppmerksomheten mot ulike typer organisasjoner samt motivasjon for samordning og samhandling på tvers. De kan derfor kan utfylle hverandre i analyser av samordning og samarbeid i helse- og velferdstjenestenes organisasjoner.