Dissertations / Theses on the topic 'Interaktom'

This thesis studies the use of infographics in Swedish web versionsof newspapers. The selected cases consist of two examplesfrom Swedish newspapers Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter aswell as a case from British newspaper The Guardian. The thesis’main purpose is to examine if the selected cases are making fulluse of the interaction possibilities websites provide as a mediumin order to achieve the aim of making information as easy tolearn as possible. This aim is to be seen as the main purpose ofinfographics in general according to theories in the areas of infographicsand cognitive multimedia learning.The three cases are then analyzed on the basis of criteriaconstructed from prior studies in infographics and cognitivetheory of multimedia learning using the method of reflectiveequilibrium.

Bei den meisten Bakterien wird die Biofilmbildung durch das Botenmolekül c-di-GMP stimuliert. Durch die enzymatische Aktivität von c-di-GMP-synthetisierenden Diguanylatzyklasen/DGC und c-di-GMP-abbauenden Phosphodiesterasen/PDE wird der c-di-GMP-Gehalt als eine Antwort auf diverse Stress- und suboptimale Umweltbedingungen reguliert. Vor allem Gram-negative Bakterien haben multiple DGC/PDE. So besitzt Escherichia coli K-12 29 solche Proteine, darunter 12 DGC, 13 PDE sowie 4 degenerierte Proteine ohne enzymatische Funktion. Dieses komplexe c-di-GMP-Kontrollsystem reguliert die Produktion der extrazellulären Biofilmmatrix, die in E. coli während des Übergangs in die stationäre Wachstumsphase stattfindet. Das Ziel dieser Arbeit war es zu untersuchen, ob die 29 DGC/PDE von E. coli ein spezifisches Interaktom bilden, das DGC/PDE-Pärchen enthält. Durch umfangreiche Two-Hybrid-Untersuchungen konnte gezeigt werden, dass es ein solches Interaktom in der Biofilmregulationskaskade tatsächlich gibt, das allerdings nicht in Pärchen organisiert ist. Vielmehr wird die Biofilmbildung von einer Kerngruppe von Enzymen, welche multiple Interaktionen untereinander und mit anderen DGC/PDE aufweisen, kontrolliert. Die Funktionsweise der Kerngruppe von Enzymen könnte jedoch möglicherweise unter bestimmten Wachstumsbedingungen durch Interaktionen mit weiteren Proteinen moduliert werden. Die Dynamik des Interaktionsnetzwerks ermöglicht vermutlich eine rationelle Ressourcenverwaltung in den verschiedenen Zonen des Biofilms, was zum Aufbau der komplexen Matrixarchitektur beitragen könnte, und eine hohe Anpassungsfähigkeit der Bakterien und der von ihnen aufgebauten Biofilmstrukturen gewährleisten könnte. Insgesamt führt diese Arbeit aus einer systemischen Perspektive zu einem neuen Modell der lokalen Biofilmbildungsregulation durch den Botenstoff c-di-GMP und legt die Basis für weitere Untersuchungen der daran beteiligten Mechanismen einzelner GGDEF/EAL-Domäne-haltiger Proteine in E. coli.
The messenger molecule c-di-GMP stimulates the formation biofilms in most bacteria species. The enzymatic activities of the diguanylate cyclases/DGC and the phosphodiesterases/PDE adjust the c-di-GMP content in response to diverse stress and suboptimal environmental conditions. Above all, Gram-negative bacteria have multiple GGDEF/EAL domain proteins. Escherichia coli K-12 possesses 29 of such proteins: 12 DGCs, 13 PDEs and 4 so called degenerate proteins without any enzymatical function. Mainly, this complex c-di-GMP control system regulates the production of the extracellular biofilm matrix, which in E. coli takes place during the switch into the stationary growth phase. The main compounds of the matrix are amyloid curli-fibers and exoplysaccaride cellulose. The goal of this work was to investigate, whether the 29 DGC/PDE from E. coli develop a specific interactome containing additional DGC/PDE pairs. In a comprehensive two-hybrid study, it could be demonstrated that there is indeed a specific interactome in the biofilm formation cascade. However, this interactome does not contain additional DGC/PDE pairs. Mainly, the core group of enzymes, which have multiple interactions among each other and with other DGC/PDE, controls biofilm formation. Under certain growth conditions the mode of action of the core enzymes might be adjusted through the interaction with other proteins. Presumably, the dynamics of the interaction network allows managing the resources in the different biofilm zones efficiently, which could conribute to the complex organisation of the matrix architecture. Therefore, the rapid adaptation of bacteria and the formed biofilm structures could be better organized. Altogether, this work provides a new model for the local regulation of the biofilm formation by the secondary messenger c-di-GMP guided from a systemical perspective. Hereby, the basis for further investigations on regulation mechanisms of individual DGC/PDE was set.
Переход от подвижного и планктонообразного образа жизни к формированию биоплёнок является важной и интересной особенностью различных микроорганизмов. Кишечная палочка (Escherichia coli) представляет собой удобный модельный организм для изучения подобных трансформаций. У этой грамотрицательной бактерии образование биоплёнки обусловлено внутриклеточной аккумуляцией циклического дигуанилата (цикло-диГМФ). Известно, что активность ферментов, синтезирующих (дигуанилатциклазы/ДГЦ) и разлагающих (диэстеразы/ДЭ) эти сигнальные молекулы, меняется в ответ на стрессовые и субоптимальные раздражители. Кишечная палочка имеет 12 ДГЦ, 13 ДЭ и четыре дегенерированных протеина. Цель данной работы – изучить специфический, важный при формировании биоплёнки интерактом и выяснить, способны ли другие ДГЦ/ДЭ образовывать дополнительные ДГЦ/ДЕ модули и вносить свой вклад в формирование биоплёнки. В работе были изучены молекулярные взаимодействия, ответственные за формирование биоплёнок у кишечной палочки. Так, было доказано отсутствие в интерактоме дополнительных локальных ДГЦ/ДЕ модулей, участвующих при каскадных процессах регуляции роста биоплёнки. Установлено, что процесс формирования биоплёнки в большей степени контролируется основной группой ферментов, которые имеют множественные взаимодействия между собой и с другими ДГЦ/ДЭ. Вероятнее всего, такие взаимодействия способны модулировать работу основных ферментов при определенных условиях культивирования. Динамика подобной сети взаимодействий позволяет микроорганизмам целесообразно использовать свои клеточные ресурсы при образовании биоплёнок и вносит свой вклад в её сложную архитектуру, повышая тем самым приспособляемость бактерий и созданных ими сложных биоплёночных структур к внешним условиям. В целом, в данной работе предложена новая модель локальной регуляции образования биоплёнки с помощью сигнальной молекулы цикло-диГМФ и заложен фундамент для дальнейших исследований механизмов действия отдельных ДГЦ/ДЭ.

Interaktiv konst är ett samlingsbegrepp för konstverk som är datorbaserade och där en interaktion äger rum mellan systemet och dess användare. Området har beröringspunkter med interaktionsdesign bland annat beträffande utformandet av gränssnitt. Inom interaktionsdesign finns formulerade kvalitetskriterier, men motsvarande saknas inom interaktiv konst. Sådana kriterier kan på sikt leda till att utbildning och arbetsmetoder utvecklas och förbättras. Syftet med denna studie var att undersöka vad som kännetecknar god kvalitet inom interaktiv konst enligt konstnärer verksamma i Estland. Valet av land motiverades av att studien utgjorde en del i ett Östersjöprojekt där värderingar och tillvägagångssätt hos personer som skapade produktioner inom medieteknik i denna region undersöktes. Intervjuer gjordes med åtta konstnärer. Resultatet av studien visar att god kvalitet inom interaktiv konst kan delas in i följande kategorier: material, form, syfte och process. De tre första utgör produktkvaliteter, den sista en processkvalitet. Vidare framkom att det hos konstnärerna förekommer olika uppfattningar om syftet med interaktiv konst. För vissa är det underhållning för andra reflektion. Detta talar för att det inte är önskvärt att ett enda verk uppfyller samtliga kvalitetsaspekter. Vid utformandet av ett verk bör konstnären istället fundera över vilka kvalitetsaspekter som är viktiga i det specifika fallet.
Digitala kreatörers värderingspraktik

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka de bakomliggande orsakerna, motiven, till varför två lärare i en klass i årskurs två valt att använda sig av en interaktiv skrivtavla i sin matematik-undervisning. Jag undersöker även om eleverna har liknande åsikter som lärarna och vilken typ av interaktivitet som dessa lärare genererar med hjälp av den interaktiva skrivtavlan. En kvalitativ forskningsmetod fungerade bäst för att besvara mina forskningsfrågor. Den socio¬kulturella teorin ligger som grund då bruket av artefakter ses som centralt tillsammans med männi¬skans relationer. De metoder som använts för att besvara mina frågeställningar är observationer av tre olika lektioner som videofilmats, intervjuer av lärarna och en fokusgruppsdiskussion med elever.Resultatet visar att lärarnas motiv är flera och utgår ifrån dels ett lärandeperspektiv där eleverna är i fokus dels ett didaktiskt perspektiv där effektivitet och tidsvinster under lektioner är fokus. Elevernas upplevelser är begränsade till sig själva och sitt lärande. Både lärare och elever är ense om det positiva med användandet av en interaktiv skrivtavla i undervisningen. Undersökningen har också visat att flera typer av interaktivitet äger rum i klassrummet i olika grad. Utifrån detta dras slutsatsen att typen och mängden interaktivitet är beroende av läraren och att den interaktiva skrivtavlan inte kan betraktas som en mirakelmedicin för lärandet trots att både elever och lärare är eniga om dess positiva egenskaper.

This dissertation, titled Interactive Music Composition, is a practice based Ph.D. thesis in the field of Musicology. The purpose is to explore if and how one can compose computer based interactive music, that is musically satisfying for an interacting audience, consisting of both laymen and skilled musicians. The text describes the design and reflection in two interactive music installations: Do-Be-DJ, open-air installation in a public park, and, Mufi, with modular and moveable interface. Based on methods and per­spectives in Musicology and Interaction Design, a composition model for interactive music is developed. The model investigates the experience di­mensions listen, explore, compose and collaborate. It also investigates the design dimensions of interaction, narrative structure, composition rule and sound node. The conceptual approach is to apply improvisation and composition methods from jazz, pop and groove based music on interactive music. It also uses the concepts of openess in musical structures and interpretation, musical mediation of actions and meaning and everyday use of music, when composing interactive music. The dissertation contributes to an understanding of how to create composition techniques for interactive music, such as: Direct, varied and shifting response. It reflects on the change in meaning of the musicological terms composition, improvisation, musical work, listener, musician and audience. And on the interaction design terms interaction, gameplay, system and user. The term co-creator is used to describe an actively, interacting and collaborating person, to complement traditional terms like audience, performer and user.

Ljudfiler till avhandlingens bilaga 1, http://musicalfieldsforever.com/dobedj_more.html; Videodokumentation av Do-Be-DJ, Interaktiv installation, http://musicalfieldsforever.com/dobedj_more.html; Videodokumentation av Mufi I och II, Interaktiv installation, http://musicalfieldsforever.com/mufi_more.html; Doktorandtjänsten finansierades av Interactive Institute; Musikinspelning finansierades av Framtidens Kultur genom Skiften på Malmö högskola

Interaktiv musikkomposition
Interactive Music Composition
Interaktiv ljuddesign
Interactive Sound Design
Musik och Hälsa
Music and Health

Examensarbetet visar vad jag under min praktik som Funktionsinriktad musikterapeut har uppmärksammat för utveckling av interaktion hos två elever. Dessutom redovisas hur personalen runt dessa elever har upplevt elevernas utveckling av interaktion och kommunikation. De teoretiska utgångspunkterna beskriver musikterapins historia, FMT-metoden samt en definition av begreppet interaktion. Praktikarbetet beskrivs utifrån dokumentationer i form av anteckningar och filmer. Resultatet visar att det har skett interaktion i terapirummet mellan eleven och terapeuten. Detta genom elevens agerande på attribut och terapeutens bekräftande på piano. Elevernas personal har också uppmärksammat framsteg. Dels kan den ena eleven arbeta vid en dator, tidigare var det bara oplanerat tryckande på tangenterna. Den andre har blivit mer initiativtagande och fått en starkare personlighet. Det går inte att säga att utvecklingen bara beror på FMT-metoden, men den har, utifrån mina och personalens reflektioner, haft en stor påverkan på eleverna.

ABSTRACT Background: A language is an individual tool for stimulating and organizing concepts and thinking. Through a language, the individual is also given opportunities to understand the outside world and himself. Not having access to a functional language and means to communicate results in a potential loss of opportunities for development and limitations in all aspects of life. For individuals with language-, speech- and communication difficulties, there are Augmentative and Alternative Communication (AAC). AAC is a collective term for various tools and methods that aim to improve and facilitate communication and interaction between the individual and the persons surrounding them. One type of AAC is Pragmatic Organized Dynamic Display (PODD). Aim: This study aims to investigate what happens during interaction with PODD in conversations between two people using the methodology of Conversation Analysis (CA). Method: A qualitative case study was conducted during a day at a training school where an AAC user ("Adam") and his communication partner ("Elin) interacted with PODD in different everyday activities. The observation was documented with two video cameras. Result: The recorded material totaled three hours. From this amount of video material, a couple of sequences were selected for analysis. The analysis of the material shows that the interaction with PODD is built up sequentially through cooperation between the participants. Participants used different approaches to initiate, maintain and terminate communicative projects with PODD. The analysis also shows that PODD was used to perform various social actions within several different activity types. The results also indicate that it is the partner’s ability to pay attention to, interpret, support and guide the AAC user's communicative initiative, which gives the AAC user the opportunity to participate in the joint communicative projects.
SAMMANFATTNING Bakgrund: Ett språk är ett individuellt redskap för att stimulera och organisera begrepp och tänkande. Genom språket ges individen också möjligheter att förstå omvärlden och sig själv. Att inte ha tillgång till ett funktionellt språk och kommunikationssätt innebär att individen riskerar att gå miste om många utvecklingsmöjligheter och bli starkt begränsad i livets samtliga aspekter. För individer med språk, tal och kommunikationssvårigheter finns Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK). AKK är ett samlingsbegrepp för olika redskap och metoder som avser att förbättra och underlätta kommunikation och interaktion mellan individen och personerna i dennes omgivning. En form av AKK är Pragmatisk Organiserad Dynamisk Display (PODD). Syfte: Denna studie syftar till att med metodologin för Conversation Analysis (CA) undersöka vad som sker i interaktion med PODD under samtal mellan två personer. Metod: En kvalitativ fallstudie som genomfördes under en dag på en träningsskola då en AKK-användare (”Adam”) och hans kommunikationspartner (”Elin) interagerade med PODD i vardagliga aktiviteter. Observationen dokumenterades med två videokameror. Resultat: Det inspelade materialet uppgick till totalt tre timmar. Utifrån denna mängd valdes ett par sekvenser ut för analys. Analysen av materialet visar att interaktionen med PODD byggs upp sekventiellt genom ömsesidigt samarbete mellan deltagarna. Deltagarna använde sig av olika tillvägagångssätt för att initiera, upprätthålla och avsluta kommunikativa projekt med PODD. Analysen visar även att PODD användes för att utföra olika sociala handlingar inom flera olika aktivitetstyper. Resultaten tyder också på att det är kommunikationspartnerns förmåga att uppmärksamma, tolka, stötta och vägleda AKK-användarens kommunikativa initiativ som ger AKK-användaren möjlighet att delta i det gemensamma kommunikativa projektet.

Denna rapport behandlar utveckling av en förenklad konstnärsportal. Tekniker som används är ASP.NET 3.5 med C# och för hantering av databas MS SQL Server 2005. Ett fokus område för detta arbete är AJAX och att skapa AJAX Extenders, dessa används för att skapa ett rikare användargränssnitt.

Frågeställningen som låg till grund för detta examensarbete var, hur skapar man en bra plattform för konst på Internet och hur visualiserar man konsten på ett bra sätt?

Teknikerna som användes under projektet var ASP.NET 3.5 med programmeringsspråket C#. För att sköta datalagring så användes Ms SQL Server 2005. Mycket av arbetet kretsade kring AJAX och att skapa egna AJAX Extenders framför allt för bildvisningen som var ett av målen i projektet.

ImageGallery är en egen utvecklad AJAX extender som fungerar som ett förenklat bildgalleri, den används för att visualisera konsten på ett interaktivt sätt.

Arbetet resulterade i en färdig applikation som fungerar som en förenklad konstnärsportal. En konstnär har möjligheten att publicera sina konstverk, besökarna kan sedan påverka visningen av konstverket på ett interaktivt sätt. Övriga funktioner som finns tillgängliga för besökaren är kommentering, röstning samt diverse filtreringsfunktioner. En administratör kan hantera nyheter, användare, kategorier samt tekniker.

The underlying question for this project was, how do you create a solid platform for art on the internet and how do you visualize the art in a good way?

The technology used during the project was ASP.NET 3.5 with the programming language C#. To handle the datastorage MsSql Server 2005 was choosen. Plenty of time and effort was spent around AJAX and the creation of own AJAX Extenders, mainly for the imageviewing part.

ImageGallery is a AJAX Extender that works like a simplyfied imagegallery, its used to visualize the artworks in a interactive way.

The project resulted in a ready to use application targeted for artists that want to publish their works online. Visitors can affect the imageviewing in a interactive way. Other functions that are available to them are the possiblity to comment, rate and filter artworks. The administrators for the website can handle news, users, categories and techniques.

Sverige står idag inför ett alltmer kulturellt blandat samhälle och dagens svenska städer karaktäriseras alltmer av mångfald och diversitet. Den fysiska planeringen måste anpassas efter dessa nya förutsättningar. En stad som karaktäriseras av mångfald och social diversitet ställer nya krav på hur planeringen ska gå tillväga för att kunna minimera potentiella svårigheter som denna förändring medför, bland annat att socioekonomiska svaga grupper tvingas ut i stadens utkanter. Urbaniseringen av dagens städer är en följd av globaliseringen som uppkom efter industrialismen. Detta har resulterat i större migration världen över, vilket kan ses som både positivt och negativt. Det positiva är att världen ’’blir mindre’’ vilket har resulterat i en mer flexibel arbetskraft. Det negativa associeras med ökad fattigdom, kriminalitet och miljöproblem. I Sverige där alltfler områden och stadsdelar karaktäriseras av etnisk heterogenitet är det viktigt att ge större utrymme till frågor om integration och mångfald. Många bostadsområden har en homogen social sammansättning och anses därmed att vara socialt segregerade i fråga om etnisk och socioekonomisk bakgrund. Dessa områden associeras oftast med miljonprogramsområden, där låga hyror har attraherat en stor andel av svaga socioekonomiska grupper. Detta fenomen har resulterat i att dessa områden förknippas oftast med fattigdom, kulturell mångfald och kriminalitet. Detta arbete går därmed ut på att gestalta en utemiljö i ett segregerad bostadsområde i Kalmar, i syfte att tackla de utmaningar som tillkom med en ökad urbanisering och social segregation. Det gestaltande förslaget skall fungera som en ny mötesplatser som ska skapa förutsättningar för integration och tolerans.

Selon Rilke lui-même, l'évolution de Malte ne mène pas nécessairement à la « béatitude >>, mais peut tout aussi bien finir en « naufrage ». À partir de cette polarité, nous montrons comment Les Cahiers de Malte Laurids Brigge forment un texte structurellement ambivalent. À l'intérieur du roman, le persoimage ne parvient pas à accomplir la transformation qu'il esquisse sur le plan théorique; en revanche, la forme du roman accomplit ces transformations sur le plan poétologique par les innovations apportées aux procédés d'écriture et par le montage ouvert du récit. Malte lui-même anticipe cette évolution dans ses remarques sur « la genèse de la poésie » au fragment 14. Il se livre à une introspection approfondie, examinant les conditions d'émergence de ses poèmes, et fondant par là-même la trame narrative qui, oscillant entre décomposition et recomposition, insufflera aux Cahiers leur dynamique, Cette énergie porte le sujet écrivant, le contenu et la forme même du roman. Ainsi assiste-t-on à la fragmentation et au naufrage du sujet traditionnel de la littérature, tandis qu'en se réfugiant dans I'« unité » de Part, Malte se constitue par le processus d'écriture en « sujet dialogique »d'un« dialogue ouvert» (P. Zima). C'est pourquoi l'évolution de Malte ne mène ni à la béatitude, ni au naufrage: elle est plutôt le commencement d'une transformation infinie du sujet et de son monde
Rilke's Notebooks has always given rise to the question whether Malte's development could be interpreted as a decline or an apotheosis, leading to the thesis of a "double readability' of the text. Following this thesis, a text-immanent interpretation displays the fundamental ambivalent structure of the novel. lt becomes evident that the evolution of the text at a formal level remains unattainable to the protagonist in terms of content. The development of Notebooks is foreshadowed by Malte himself in the fourteenth chapter, where he reflects in detail on the genesis of poetry. Concerning this, it is an indispensable prerequisite to accept all adversities and experiences of life - without exception or selection. With this understanding, Malte creates the decisive foundation for the narrative style, which defines Notebooks by a 'wave-like' movement of decomposition and recomposition, thus influencing the writing subject, the content, and the form of the text. Even though this could have meant the decline of the subject - just as one would have inferred until the release of Notebooks - Malte, by taking refuge, in the 'wholeness' of art, became himself a "dialogical subject" in an "open dialog" (P. Zima) through the process of writing. As such, Matte's development is neither a decline nor an apotheosis; it is the beginning of an infinite modification of the subject and his world

Denna studie handlar om den muntliga interaktionen i klassrummet mellan lärare och elever i svenska som andraspråk. Uppsatsens syfte är att visa fram den språk- och kunskapsutvecklande potential som finns i klassrumsdialogen. Undersökningen vill visa på hur elever stimuleras att aktivt delta i dialogen och hur de med hjälp av att läraren bygger stödstrukturer förmår uttrycka sig på en språkligt sett krävande nivå. Den empiriska undersökningen är gjord i fyra olika klasser i svenska som andraspråk på en gymnasieskola. Materialet består av egna anteckningar gjorda under klassrumsobservationer. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv, utifrån vilket lärande sker i ett samspel, analyseras interaktionen mellan lärare och elever. I särskilt fokus står de samtalssekvenser där elever aktivt deltar i dialogen. I dessa sekvenser analyseras särskilt lärares frågor och uppföljningsdrag. Frågor som ställs är om lärares uppföljningsdrag kan utgöra en stödstruktur och huruvida samtalet förs inom den närmaste utvecklingszonen.Ett grundläggande resultat är att svårighetsgraden av diskussionsämne påverkar hur mycket elever deltar i dialogen. Oavsett ämnets svårighetsgrad är lärares uppföljningsdrag emellertid avgörande för om elever ska komma till uttryck i dialogen och om de ska göra sig förstådda. Lärares uppföljningsdrag utgör stödstrukturer för eleverna på så sätt att eleverna får möjlighet att utveckla sina svar och får stöd genom att läraren ger begrepp och ställer följdfrågor. Undersökningsmaterialet visar emellertid även på exempel då elever inte lyckas göra sig förstådda. I dessa fall behöver eleverna mer tid för att formulera sig och i vissa fall fler följdfrågor för att förklara sin mening.Helklassdiskussioner i svenska som andraspråk kan bereda goda möjligheter för språk- och kunskapsutveckling om läraren väljer ämnen som leder till att eleverna befinner sig i den närmaste utvecklingszonen. Vidare måste läraren då bygga stödstrukturer genom att följa upp elevernas svar så att de får hjälp att uttrycka sig och göra sig förstådda.

The dissertation Litteracitet genom interaktion [‘Literacy through Interaction’] spotlights how literacy interaction can work in the primary school’s multilinguistic environments. It investigates conversations that occur in and around teaching about writing. The study material was collected from three different schools from year zero to year three, and special focus is given to what I call literacy chains. These chains are connected by the fact that they all concern a writing assignment that every pupil must complete, which in my material involves the text types narrative, factual text and poem. During the teaching sequences that unfold, there is an interplay of literary events in connection with speech, writing and various artefacts. My main object of inquiry is the interaction that occurs in these literacy chains. The dissertation demonstrates that the teachers’ lessons with the class as a whole lead to fixed conversational patterns, with pupils asked questions that require specific responses. The conversations tend to form either a so-called IRE pattern, where the reader’s initiative for a question demands a given answer in response which is then evaluated by the teacher, or a list pattern, with the pupils filling in answers. In situations involving the whole class, persistent, determined pupils are needed to break into the teacher’s monologue. When persistence wins out, from the pupil’s perspective, pupils can contribute new aspects to these conversations. In small groups and in one-on-one conversations, there are more pupil initiatives, since conversational patterns are not as fixed or predetermined. One key finding is that multilinguistic resources are sometimes made use of even though the schoolwork is usually based on a single-language conversational norm. Yet it is clear that multilingualism is a useful resource regardless of the teacher’s language background. On several occasions, we encounter participants who together construct a multilinguistic environment where languages are interwoven. All three literacy chains provide pupils with clear templates for writing, which determine what the pupils are supposed to do. The writing template in the poem chain serves as support for their writing but is not a straitjacket. This can be compared to the template for the factual text, which includes a copy of the model text. The written language norm of writing properly is communicated in great detail by the teachers to the pupils. Writing properly is not just having good, legible handwriting, but in school the writing norms to be applied in writing assignments are made relevant. On a more general level, the study illustrates that material resources vary in the schools, from green chalkboards to classroom resources that include laptops. However, schoolwork is predicated on paper-based writing. There is built-in stress, since schoolwork is governed by time, with a schedule that determines learning activities down to the minute, with them ending at a precise time. There is a race against time.
Avhandlingen belyser hur litteracitetsinteraktion kan gå till i grundskolans flerspråkiga miljöer. Det handlar om samtal som uppstår i och kring skrivundervisning. Undersökningsmaterialet är insamlat från tre olika skolor inom skolår F-3, och i det materialet är det särskilt det som jag kallar litteracitetskedjor som uppmärksammas. Kedjorna hålls samman av att de berör en gemensam skrivuppgift, som i mitt material handlar om texttyperna berättelse, faktatext och dikt. I de undervisningsförlopp som uppstår samsas litteracitetshändelser knutna till tal, skrift och olika artefakter. Mitt huvudsakliga analysobjekt är interaktionen som uppstår inom litteracitetskedjorna. Avhandlingen visar att lärarnas genomgångar i helklass leder till fasta samtalsmönster genom att de ställer frågor till eleverna som kräver bestämda svar. Samtalen tenderar att bygga antingen på s.k. IRE-mönster, där läsarens frågeinitiativ pockar på ett givet svar som respons, vilket sedan evalueras av läraren, eller på ett listmönster, där elever fyller i svar. I helklassituationer krävs det envisa och målmedvetna elever för att bryta igenom lärarmonologen. Genom att trägen vinner, ur elevperspektiv, kan eleverna bidra med nya aspekter till samtalen. I smågrupper och samtal en mot en förekommer fler elevinitiativ, eftersom samtalsmönstren inte är så fasta och förutbestämda. Ett viktigt resultat är att flerspråkiga resurser ibland tas i bruk, även om skolarbetet oftast bygger på en enspråkig samtalsnorm. Men det är tydligt att flerspråkighet är en användbar resurs oavsett lärarens språkbakgrund. Vi möter vid några tillfällen deltagare som tillsammans konstruerar en flerspråkig miljö där språken flätas ihop. Alla tre litteracitetskedjorna erbjuder elever tydliga skrivmallar, vilket reglerar vad eleverna ska göra. Skrivmallen i diktkedjan fungerar som ett stöd för skrivandet, men ingen tvångströja. Att jämföra med faktatexten där det sker en avskrift av modelltexten. Skriftspråksnormen att skriva fint förmedlas nogsamt av lärarna till eleverna. Skriva fint är inte bara att ha en fin och läsduglig handstil, utan i skolan relevantgörs de normer för skrift som ska tillämpas i skrivuppgifter. På ett mer allmänt plan illustrerar undersökningen att materiella resurser varierar i skolorna från den gröna krittavlan till klassuppsättningar med laptoppar. Skolan stöder sig dock på en pappersbaserad skriftlighet. Det finns en inbyggd stress, för skolarbete är reglerat av tid. Skolan regleras av ett minutbundet tidsschema och de lärande aktiviteterna klipps av utifrån exakta klockslag. Det pågår en kapplöpning med tiden.

I den här rapporten beskrivs hur elever mellan åtta och tolv år upplever användningen av datorn och Internet i skolan. Genom att studera användningen av Internet med hjälp av intervjuer, deltagande observationer och informella samtal har författaren i den här rapporten valt att utifrån elevernas perspektiv beskriva deras situation. Utifrån den etnografiska studie och de konstruktionistiska teorier författaren gjort utnyttjas sedan erfarenheter från utbildningstiden för att försökta skapa ett koncept om hur ett framtida klassrum skulle kunna komma att se ut. Undersökningar har gjorts om hur information, kunskaper och erfarenheter utbyts i klassrummet och vilken betydelse det har för användningen av Internet. Men även hur elevernas själva utvecklas och skapar sig ett kritiskt tänkande och att lära sig sortera, för dem, relevant information. Jag har även studerat hur lärarens roll förändras och hur det påverkar undervisningskulturen. Då eleverna arbetar med uppgifter som de själva skapar sökstrategier för, hittar information till och slutligen gör val som påverkar hur de vill gå vidare med uppgiften. Allt detta sammanfattas sedan i en designvision om hur ett klassrum skulle kunna stödja datoranvändningen och sudda ut gränsen mellan den och den traditionella läromedelsundervisningen.

Der Mensch erfasst die Umwelt mithilfe seiner Sinnessysteme. Licht macht die physikalische Welt sichtbar und liefert dem visuellen System dadurch wichtige Informationen über unsere Umgebung. Im Straßenverkehr wird die visuelle Wahrnehmung durch die Fahrzeugbeleuchtung unterstützt. Dabei erfüllen Heckleuchten zwei zentrale Funktionen: Zum einen wird die Sichtbarkeit des Fahrzeugs bei Dunkelheit und schlechter Sicht für andere Verkehrsteilnehmer erhöht. Das Schlusslicht übermittelt Informationen über die Anwesenheit eines Fahrzeugs, über den Fahrzeugtyp und über die Fahrzeugbreite. Diese Informationen sind notwendig, um während der Fahrt einen angemessenen Abstand zu einem vorausfahrenden Fahrzeug einschätzen und einhalten zu können. Die zweite zentrale Funktion von Heckleuchten ist die Kommunikation und Interaktion mit dem rückwärtigen Verkehr. Mithilfe von Lichtsignalen der Bremsleuchte und des Fahrtrichtungsanzeigers wird die Aufmerksamkeit auf das vorausfahrende Fahrzeug gelenkt und es werden gezielt Informationen an andere Verkehrsteilnehmer übertragen. So werden Verzögerungen in Längsrichtung, Fahrtrichtungsänderungen und der Hinweis auf eine mögliche Gefahrenquelle durch die Heckleuchte kommuniziert. Für alle Lichtfunktionen gilt, dass die ausgesendeten Signale in jeder Situation gut wahrnehmbar und intuitiv verständlich sein müssen. In dieser Arbeit wurde der mögliche Einfluss verschiedener Heckleuchtenattribute auf den Straßenverkehr untersucht. Eine Unfallanalyse ergab, dass der Großteil der Auffahrunfälle durch ein angemessenes Geschwindigkeits- und Abstandsverhalten sowie eine adäquate Aufmerksamkeitsverteilung vermieden werden könnte. Adaptive Schlusslichtfunktionen weisen das Potenzial auf, bei schlechter Sicht die Erkennbarkeit des Fahrzeugs zu erhöhen, ohne dabei den Hinterherfahrenden zu blenden. In der Literatur finden sich Hinweise darauf, dass die Anbauhöhe und Position von Heckleuchten sowie die Helligkeit des Schlusslichts die Entfernungsschätzung zwischen zwei Fahrzeugen beeinflussen können. Im Rahmen von verkehrspsychologischen Untersuchungen wurde der Einfluss einer adaptiven Helligkeitssteuerung im Schlusslicht auf die Wahrnehmung untersucht. Es zeigte sich, dass eine kontinuierliche Helligkeitsanpassung des Schlusslichts an den Abstand zum Hinterherfahrenden die Entfernungsschätzung nicht beeinflusste. Um die Bedeutung der Gestaltungsform einer Heckleuchte für die Güte der Entfernungsschätzung beurteilen zu können, wurden zwei psychophysikalische Experimente durchgeführt. Diese Experimente zeigten, dass der Abstand zwischen zwei Elementen durch das Hinzufügen einer Verbindungslinie minimal verändert wahrgenommen wurde. Auf Heckleuchten übertragen könnte man daher von einer leichten Überschätzung der Breite des Fahrzeughecks bei verbundenen Schlussleuchten ausgehen. Dies könnte das Abstandsverhalten eines Hinterherfahrenden tendenziell positiv beeinflussen, indem der Fahrer durch diese Wahrnehmungstäuschung den Abstand zum Fahrzeug minimal unterschätzen würde. Da Licht und Bewegung durch ihre Salienz ein großes Potenzial zur Aufmerksamkeitslenkung aufweisen, beschäftigte sich eine weitere Versuchsreihe mit der Wirkung dynamischer Lichtfunktionen. Die Reaktionszeiten auf die Deaktivierung eines Bremslichts konnten durch eine Dynamik im Bremslicht nicht weiter verbessert werden. Die Untersuchung von Dynamiken im Schlusslicht zeigte jedoch, dass in Abhängigkeit bestimmter Umgebungsbedingungen, der Bewegungsart und -geschwindigkeit unterschiedliche Reaktionen hervorgerufen werden können. Durch die Entwicklung salienter und intuitiv verständlicher Lichtfunktionen könnten somit die Kommunikationsmöglichkeiten im Straßenverkehr erweitert und differenziert werden. Die gezielte Steuerung der Aufmerksamkeit durch Heckleuchtenfunktionen in kritischen Situationen kann zur Erhöhung der Verkehrssicherheit führen. Ziel der automobilen Lichtentwicklung ist eine innovative, allgemein akzeptierte und sicherheitsfördernde Heckleuchtengestaltung. Die Arbeit zeigte im Rahmen einer Unfallanalyse und verschiedenen wahrnehmungspsychologischen Experimenten die sicherheitsrelevanten Anforderungen an Heckleuchten auf. Dabei weisen verschiedene Heckleuchtenattribute und -funktionen das Potenzial auf, positiven Einfluss auf die Verkehrssicherheit nehmen zu können
Humans perceive the world through their senses. Light makes the world visible and provides the visual system with important information about our environment. On the road, visual perception is supported by automotive lighting. Tail lights have two main functions: firstly, they improve the visibility of the vehicle for other road users at night time and in bad weather conditions. The tail light gives information about the presence of a car and the type and width of the vehicle. This information is necessary to assess and keep the appropriate distance to a vehicle in front. The second important function of tail lights is the communication and interaction with the following traffic. The lighting signals of the brake light and the turn signal draw attention to the car in front and specific information can be transmitted to other road users. In this manner, the tail light communicates decelerations in the longitudinal direction, changes in the driving direction and the indication of a possible source of danger. It is essential for every lighting signal that it is detectable in all situations and that it is highly intuitive at any time. This doctoral thesis studied the potential influence of distinct attributes of tail lights on the road traffic. Accident analysis showed that the majority of rear end crashes could be prevented by an appropriate speed and distance behavior as well as an adequate allocation of attention. Adaptive rear lighting shows potential to improve the perceptibility of the vehicle in poor visibility conditions without excessive glare for the following driver. Evidence from literature shows that the distance estimation between two vehicles could be influenced by the mounting height and the position of tail lights as well as by the brightness of the rear position lamp. Psychological experiments showed the influence of adaptive brightness control in the rear position lamp on the human perception. There was no effect on the distance perception by continuous adjustment of the brightness of the rear position lamp to the distance of the following vehicle. To evaluate the importance of the design of a tail light, two psychophysical experiments were conducted. These experiments showed a minimal influence on the perceived distance between two elements by adding a connection line. Transferred to tail lights, this effect implies a small overestimation of the width of the vehicle rear with connected rear position lamps. This could have a small positive effect on the distance behavior of the following driver due to the sensory illusion of slightly underestimating the distance. Because of the high potential for attention control by light and movement, another series of experiments was conducted, to assess the effect of dynamic light functions. Reaction times were not further improved through the use of dynamic functions in the brake light deactivation. However, the use of dynamics in the rear position lamp produced different responses as a function of distinct environment variables, the type of movement and the speed of animation. The development of salient and intuitive understandable light functions points out various communication possibilities for use within road traffic. Capturing the attention of other road users in critical situations through tail light functions could lead to an improvement in road safety. The aim of automotive lighting development is an innovative, universally accepted and safety enhancing tail light design. The dissertation demonstrated the safety requirements for tail lights through accident analysis and different perception experiments. Different attributes and functions of the tail light show the potential to have a positive influence on road safety

In this paper we take a look at digital applications to help the user with public transportation. The main goal was to evaluate the problem a user can face when aiming to use the public transportation system, and to create a application for Apple Iphone that can enhance and help the user, no matter if he is familiar with the local public transportation system, or if he is less familiar with it. The aim was that the user wouldnt need any previous knowledge to be able to use our application. We combined Location-Based Services with Realtime-travelinformation and trip planning to examine if this combination could make both of the two different user-groups satisfied. To understand the problematics a user faces when approaching the public transportation-scene, Scenario-Based Design is evaluated as a method to grasp this problem. Technological Acceptance Model is used to evaluate the user-centered qualitative tests on the application, which fitted good, considering that there was no other system to compare our application with. Our results show that you can enhance the User experience in the context of public transport for the wide target audience of all bussriders, familiar or infamiliar with using the public transportation. 100% of the users in our tests claimed they wanted to use the system instead of the present solutions. Since the Location-Based Services made it possible to make a travel-search without typing in where you are travelling from, (the built-in GPS in Iphone looked up where your closest busstop is) the use of our application was fast and satisfying for both groups of users. Furthermore we noticed that erlier recommended buttonsize for Smartphones or PDA’s turn out faulty in our tests, but this could need further investigations.

I mitt examensarbete på Designprogrammet har jag arbetat med att ta fram ett bord för en fiktiv familj boende i ett ekohus. Jag har varit intresserad av den interaktion som sker tillsammans med en produkt. I projektet har jag fokuserat på det estetiska uttrycket och funktionen. Hållbar utveckling med långsiktighet har varit en annan ansats. Jag har lagt stor vikt vid att hitta fram till en lekfullhet i artefakten. Arbetet har inneburit studier av olika begrepp och teorier, arbete med idéskiss, användarstudie och andra metoder som designprocessen innebär. Jag hittar olika källor att hämta hjälp och inspiration av.

Studien är genomförd för att se hur skolan kommunicerar med vårdnadshavare med

barn/ungdomar med funktionshindret ADHD. Studien bygger på intervjuer med

vårdnadshavare som har upplevt barn med ADHD, detta gör studiens resultat

verklighetstroget.

"En skola för alla" innebär även en skola för elever med funktionshinder som ADHD.

Vårdnadshavare till barn/ungdomar med ADHD vill uppleva en delaktighet i sitt barns

skolgång. Denna delaktighet kan underlättas genom kommunikation och skapa en interaktion

mellan hem och skola.

En slutsats vi kan dra är att en interaktionistisk kommunikation är grunden till en fungerande

relation mellan lärare och vårdnadshavare. Informanterna förstärker även denna slutsats

genom att poängtera vikten aven fungerande tvåvägskommunikation.

Det här examensarbetet är utfört på uppdrag av AB Järnforsens Stoppmöbler i Järnforsen som vill ha en ny webbplast med ett rikt användargränssnitt.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka moderna webbteknologier som lämpar sig bäst för att presentera och visualisera data. Målet har varit att designa och implementera en fungerande webbplats till företaget med användning av vald teknik.

Arbetet baseras på teoristudier samt en kvalitativ empirisk undersökning med hjälp av prototyp och användartest. Undersökningens resultat har analyserats och ligger till grund för den nya webbapplikationen utformning.

Analysen av denna undersökning antyder att genom att tillföra webbplatsen ny funktionalitet, har användarna fått mer information om företagets produkter.

Användning av Ajax-tekniken har reducerat tiden för uppdatering av information.

This degree project is made for Sundbyholms Golf&Country Club in Eskilstuna. The aim of the report is to produce a website which include a golf course interactive guide and an online game. Programs that have been used during the project are Adobe Photoshop, Macromedia Dreamweaver, Macromedia Director, Discreet 3DS Max and the plug-in 3DS Max Exporter. The choice of programs are based on experience and knowledge from the university education Media and Communication Engineering at Linköping University.

The golf course guide contains a 2D-guide (image) and a 3D-guide (interactive image). The guides have an image overview of each hole, with liked key points to photograph’s. The photos gives the user a physical view of the course. In the 3D-guide the visitor can “look around” in the view. The interactiv photo is created in 3DS Max combined with Director. The online game, Minituregolf, was programed in Directors own language Lingo.

Zum Verständnis menschlichen sozialen, administrativen und wirtschaftlichen Verhaltens, das als Spiel bzw. strategische Interaktion aufgefasst werden kann, reichen die rein analytischen Methoden nicht aus. Es ist nötig, Daten menschlichen strategischen Verhaltens zu sammeln. Basierend auf Daten lässt sich solches Verhalten modellieren, simulieren bzw. vorhersagen. Der theoretische Teil der Zielsetzung wird über praxisorientierte Konzeptualisierung strategischer Interaktion realer Agenten - Menschen und Maschinen - und gegenseitige Integration der Konzepte aus Spieltheorie und Multiagentensysteme erreicht, die über die bisherigen Ansätze hinausgehen. Der praktische Teil besteht darin, ein allgemein verwendbares System zu entwerfen, das strategische Interaktionen zwischen realen Agenten mit maximalen wissenschaftlichen Nutzen durchführen kann. Die tatsächliche Implementation ist eines der Ergebnisse der Arbeit. Ähnliche vorhandene Systeme sind GDL-Server (für Maschinen) [Genesereth u.a., 2005] und z-Tree (für Menschen) [Fischbacher, 2007]. Die Arbeit ist in drei Bereiche unterteilt - (1) Entwicklung von Sprachen für die Beschreibung eines Spiels, (2) ein auf diesen Sprachen basierendes Softwaresystem und (3) eine Offline-Analyse der u.a. mit dem System bereits gesammelten Daten als Beitrag zur Möglichkeiten der Verhaltensbeschreibung. Die Innovation dieser Arbeit besteht nicht nur darin ,einzelne Bereiche mit einander zu kombinieren, sondern auch Fortschritte auf jedem Bereich für sich allein zu erreichen. Im Bereich der Spielbeschreibungssprachen, werden zwei Sprachen - PNSI und SIDL - vorgeschlagen, die beide Spiele bei imperfekter Information in diskreter Zeit definieren können. Dies ist ein Fortschritt gegenüber der bisherigen Sprachen wie Gala und GDL. Speziell die auf Petrinetzen basierende Sprache PNSI kann gleichermaßen für Gameserver und für spieltheoretische Algorithmen von z.B. GAMBIT verwendet werden. Das entwickelte System FRAMASI basiert auf JADE [Bellifemine u.a., 2001] und ist den bisherigen Client-Server-Lösungen durch Vorteile der Multiagentensysteme voraus. Mit dem entstandenen System wurde bereits ein Experiment entsprechend den Standards der experimentellen Spieltheorie durchgeführt und somit die Praxistauglichkeit nachgewiesen. Das Experiment hatte als Ziel, Daten zur menschlichen Unvorhersagbarkeit und zur Vorhersagefähigkeit anderer zu liefen. Dafür wurden Varianten von \"Knobeln\" verwendet. Die Daten dieses Experiments sowie eines Experiments einer externen Arbeitsgruppe mit ähnlicher Motivation wurden mit Hilfe von Datamining analysiert. Dabei wurden die in der Literatur berichteten Gesetzmäßigkeiten des Verhaltens nachgewiesen und weitere Gesetzmäßigkeiten entdeckt
To understand human social, administrative and economic behavior, which can be considered as a game or strategic interaction, the purely analytical methods do not suffice. It is necessary to gather data of human strategic behavior. Based on data, one can model, simulate and predict such behavior. The theoretical part of the objective is achieved using a practice oriented conceptualization of the real agents\' - humans and machines - strategic interaction and mutual integration of the concepts from game theory and multi-agent systems, which go beyond the related work. The practical part is the design of an universally usable system that can perform the strategic interactions between real agents with maximum scientific benefit. The current implementation is one of the results of the work. Similar existing systems are GDL-server (for machines) [Genesereth et al., 2005] and z-Tree (for humans) [Fischbacher, 2007]. The work is divided in three fields - (1) development of languages for the description of a game, (2) a software system based on these languages and (3) an offline analysis of the data already gathered among other things using the system as a contribution to behavior definition facilities. The innovation of this work does not consist only in combining of the several fields to each other, but also in achieving of improvements in every field on its own. In the field of game definition languages, two languages are proposed - PNSI and SIDL, which both can define games of imperfect information in discrete time. It is an improvement comparing with hitherto languages as Gala and GDL. Especially, the Petri net based language PNSI can likewise be used for game servers and game theoretic algorithms like GAMBIT. The developed system FRAMASI is based on JADE [Bellifemine et al., 2001] and is ahead of the hitherto client-server solutions through the advantages of the multi-agent systems. Using the originated system, an experiment has been conducted according to the standards from the experimental game theory, and thus demonstrated the practicability. The experiment had the objective to provide data on the human unpredictability and the ability to predict others. Therefore, variants of Roshambo were used. The data from this experiment and from an experiment of an external workgroup with a similar motivation were analyzed using data mining. As results, the regularities of the behavior reported in literature have been demonstrated and further regularities have been discovered

Från att ha förklarat världen genom religion och mystik lever vi i ett samhälle som värderar vetenskap och ekonomisk tillväxt högre än andlighet, på gott och ont. Ändå kan vetenskapen inte förklara allt och välstånd inte vara det ända målet. Människor söker därför efter nya sätt att se på tillvaron - och det borde få ta fysisk plats och form i staden. I och med samhällets sekularisering har många av de funktioner som religion tidigare fyllt bytts ut av andra som vetenskap, rationalitet och konsumtion av kultur. Samtidigt har vi genom teknologisering och urbanisering gått miste om tystnaden. Vi behöver tystnad från konstanta intryck och göromål för kunna lyssna till och själva och ge plats åt de viktiga frågorna och känslorna om sådant som vi inte längre har en tydlig bild kring som exempelvis mening. Arbetet leder fram till att det fysisk rummet inte behöver vara helt tyst som ett vakuum eller fysiskt tomt utan ska istället möjliggöra för tystnad i det mentala rummet genom att eliminera brus och skapa närvaro så att man där med odelad uppmärksamhet kan låta det inre livet med reflektion och känslor ta plats och leva. I förslaget på en andlig plats i Stockholm har objekt för koncentration tolkats som både något man meditativt kan betrakta som exempelvis himlen, folkmyller, ljus eller objekt och även att man kan interagera med den fysiska miljön som att dra med händerna längs en struktur, förflytta sig själv eller objekt eller lämna avtryck och få en sensation. I projektet är valda delar av Observatorielunden samt de tillägg objekt för koncentration. Förutom närvaro fungerar dessa objekt för koncentration som fokusskiftare som hjälper besökaren att lämna stadsbruset och måsten för att träda in i det mentala rummet. En rörelse är lagd mellan dem där förflyttning och skiftning av intryck i en egen vald takt kan stödja den inre resan.

Traditional TV viewing is on the fall and the TV has many competitors today. Around 80% of today’s TV viewers use some form of second screen while watching TV. A growing trend to catch the viewer is interactive applications to the shows. In this report, a survey has been carried out and an interview has been conducted with the developers of one of these applications, developed by the Swedish national TV broadcasters. This was done to answer the question: “How is the experience of a TV show affected by the use of an interactive application? From this, a new design model was created that all interactive TV-applications should benefit from. The study shows that the content becomes more engaging when the viewers themselves can interact, therefore enhancing the viewer experience. SVT is following the design principles for interactive TV-applications that exist today, but according to the new design model, they should focus more on developing the social functions further. They should also give alternatives for the user to adapt the content, such as appearance, in the applications themselves for a better user experience.
Traditionellt TV-tittande är på väg bort och TV:n har idag mångakonkurrenter. Cirka 80% av dagens TV-tittare använder någon annan typ av skärm samtidigt som de tittar på TV. En växande trend för att fånga tittaren är interaktiva applikationer tillprogrammen. Denna rapport beskriver en enkätundersökning samt en intervju med utvecklarna till en av dessa applikationer, utvecklad av SVT Interactive, för att besvara frågeställningen: “Hur förändras upplevelsen av ett TV-program vid användning av en interaktiv applikation?” Utifrån detta har en designmodell skapats, som alla interaktiva TV-applikationer kan dra nytta av. Studien visar på att innehållet blir mer intressant när tittaren själv får spela med, och att upplevelsen därför förhöjs. SVT följer de designprinciper som idag finns för en interaktiv TV-applikation, men enligt den nya designmodellen bör de fokusera mer på att vidareutveckla den sociala funktion de idag har. De bör även ge alternativ till användaren för att själv anpassa applikationens utseende och innehåll för en bättre användarupplevelse.

Det är sedan länge känt, både bland företag och i den akademiska världen, att det krävs strukturerade arbetsmetoder för att lyckas med storskalig programvaruutveckling. Vilka metoder som fungerar bäst är det svårt att göra ett generellt uttalande om eftersom detta till stor del är situationsberoende. Det existerar en ansenlig mängd metoder och processer som finns beskrivna i detalj av deras förespråkare, men ingen metod fungerar felfritt i alla situationer. I den här rapporten beskrivs de metoder en projektgrupp tillämpade under ett kandidatarbete i programvaruutveckling, och konsekvenserna dessa fick för den slutgiltiga produkten. Gruppen har kommit fram till att värde har skapats för kunden genom att implementera kundens begärda system, en interaktiv webbapplikation. Underhållbarhet har uppnåtts genom att följa en kodstandard, tillämpa parprogrammering och kodgranskningar samt publicera koden som öppen källkod. Att under möten diskutera gruppmedlemmarnas välmående bidrog till bättre sammanhållning och stämning och därmed ett bättre slutresultat. Många av gruppens svårigheter hade lösts om gruppen haft ett dedikerat kontor. Förhoppningen är att de erfarenheter och den kunskap som gruppen tillgodogjort sig under projektet, och dokumenterat i den här rapporten, ska komma till nytta för både projektmedlemmarna och rapportens läsare.

The work aims to problemize and increase the understanding for the new labour market's flexible organising. By using Elias and Scotson's theory, the new organisational form of hiring doctors in healthcare will exemplify the developments taking place with many temporary jobs and how it affects the intrinsic structure of a work to be studied. The essay will focus on examining how the interaction affected between established nurses and new temporary doctors given the new form. How the interaction of the recently established group possesses a higher social-, economic- and cultural capital than the already established working group? The method is a qualitative study with three long and deep semi-structured interviews. The conclusion is that temporary doctors higher hierarchical position and social, economic and cultural capital, does not have anything to do with the temporary doctors potential to disrupt Elias and Scotson's theory. Groups temporal establishment still seems to be the biggest factor for informal power relations.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på barngruppens storlek relaterat till möjligheter och hinder för interaktion mellan barn och förskollärare samt hur förskollärarna beskriver att barngruppens storlek kan vara relaterat till verksamhetens kvalitet. För att besvara syftet har vi gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare. Studiens resultat visar att interaktionen blir olika beroende på barngruppens storlek. Likaså framkommer det att verksamhetens kvalitet påverkas då barnantalet blir för högt i relation till antalet vuxna. En slutsats är att förskollärarnas eget förhållningssätt spelar stor roll om de väljer att se möjligheter eller hinder för interaktion i olika gruppstorlekar, men också hur de väljer att planera och organisera dagen, vilket även blir påverkande faktorer för verksamhetens kvalitet.
The aim of this study is to find out about preschool teachers’ view on children’s group size related to opportunities and obstacles for interaction between children and preschool teachers’, and how preschool teachers’ describe the size of the group may be related to quality of the preschool. To answer the aim of the study we have done qualitative semi-structed interviews with four preschool teachers’. The result of the study points out how the interaction can be different depending on the size of the group. Also, it appears that the quality is affected when the quantity of children is too high in the relation to the number of adults. The conclusion of this study is that the preschool teachers’ attitude plays a big part of how they choose to see opportunities or obstacles for interaction in various group sizes, and also how they choose to plan and organize the day. Which also becomes an affecting factor for the quality of the preschool.

The progress in the field of technology is often described as massive and its development has had a great impact on the social development (Vetenskapsrådet, 2012). As a result of the digital evolution, there has been a change in the way customer and company interact (Normann, 2011). The traditional way for players to interact with each other required an interaction human to human (ibid), a mode of interaction that now can be replaced or supplemented by todays technology and often Internet-based solutions (Salomonson et al., 2013). These technological solutions, the technical interaction, are often referred to as self-service systems. These systems enables the customer to carry out the tasks previously performed by the company (Hilton and Hughes, 2013). A growing number of Swedish companies are implementing these self-service solutions, particularly in matters relating to telephony and mobility, in order to complement or replace existing support (Gustafsson, 2012). Earlier research shows that both companies and customers can benefit from the implementation of self-service systems, however there are other contributions to the field of research that paradoxically advocates that the meeting in person, the human interaction is important for the competitiveness of a company (Normann, 2011). The purpose of this thesis is to create an understanding about how customer value is created in the interaction between customers and companies in both human and technological interaction. As data collection method, this study has applied qualitative interviews in order to enhance understanding of existing phenomena. In order to help analyse the study’s results the thesis theoretical framework consists of theories concerning services, interaction, value creation, service logic and service quality linked to the discipline service management. The results of the study indicate that the creation of customer value in the interaction between customer and company occurs in the same way in human interaction and technological interaction. The factors that create customer value are expressed in different ways by human and technological interaction.

Syftet med studien var att belysa den sociala interaktionen inom e-sport. Detta gjordes genom att granska lagbaserad e-sport utifrån Goffmans dramaturgiska interaktionsperspektiv. En kvalitativ metod i form av intervjuer tillämpades då detta skapade förutsättningar för att få djupgående svar på syftet och de forskningsfrågor som formulerats för studien. Resultatet visar att e-sport är ett sätt för människor att uppvisa sina backstage beteenden vilket gör att e-sport fungerar som ett sätt för människor att lära känna varandra. Lagsammanhanget blir viktigt inom e-sport eftersom mötet med främmande människor över internet ofta kännetecknas av ett ovänligt klimat, i synnerhet för kvinnor. Avslutningsvis kan e-sport fungera som ett verktyg för människor att utveckla personliga egenskaper även utanför spelet, men det är upp till individen att själv skapa förutsättningar för detta.

I studien gör jag en avvägning mellan komplexitet, användbarhet och implementeringstid av olika komponenter som bygger upp en interaktiv produktkatalog.

Komplexitet är ett begrepp som är svårtolkat, detta beror dels på att olika personer tolkar begreppet på olika sätt. När ett system byggs upp är det bra att det har låg komplexitet och att systemet går fort att bygga upp. Anledning till att komponenterna som bygger upp systemet ska ha låg komplexitet är bland annat att det går att återanvända komponenterna i andra projekt, enklare att uppdatera och felsöka systemet, systemet upplevs bättre, enklare och är mer överskådligt.

För att kunna mäta komplexitet används Reschers nio olika aspekter av komplexitet, studien väger också in hur komplext användarna av katalogen upplever de olika komponenterna.

Studien visar att en katalog som hämtar informationen från en extern källa och en katalog där informationen finns inbakad i systemet är komplex på olika sätt. Katalogen som hämtar informationen, är med få produkter mer komplex än den andra katalogen med samma antal produkter. Detta är på grund av tidskomplexiteten och alla komponenter som katalogen är uppbyggd av. Katalogen som inte hämtar information från en extern källa är mer sammanflätad i sin uppbyggnad och därmed komplex. Det märks när uppdateringar av systemet ska ske och då kommer implementeringstiden för katalogen som hämtar information från en extern källa att vara mindre än den andra katalogen. En lämplig avvägning är då att om katalogen ska uppdateras och har ett flertal produkter bör systemet vara uppbyggt på ett sätt som gör att katalogen kan hämta information från en extern källa.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka relationsarbetet i lärarens ledarskap samt vilka möjligheter eleverna ges till interaktion. Genom observationer har vi studerat lärares interaktion med eleverna i syfte att skapa goda relationer samt hur lärarna arbetar metodologiskt för att främja interaktion mellan eleverna. Vår syn på lärande sammanfaller med det sociokulturella perspektivet där lärande sker i samspel med andra. En ytterligare utgångspunkt är att goda relationer mellan läraren och eleven är en förutsättning för att lärande ska kunna ske. Vi menar att läraren måste inse sitt ansvar för att skapa dessa goda relationer och att man med sitt agerande påverkar relationen. Resultatet visar att läraren har många möjligheter under dagen att interagera med eleverna för att etablera goda relationer. Det krävs en medvetenhet hos läraren för att ta vara på dessa tillfällen. Undersökningen visar även att läraren framför allt ger eleverna möjlighet till interaktion vid grupparbeten. Vid övriga lektionstillfällen eftersträvas oftast ett tyst klassrum med betydligt mindre utrymme till interaktion mellan eleverna.

The most predominant method for forest harvesting in Sweden is the cut-to-length method based on two-machines, a harvester that fells trees and cut them in a predefined length, and a forwarder which transports logs to a landing area for further transport to a processing facility. New machine solutions have to be much gentler to the ground than today’s machines. To be able to develop a forestry machine that preserves the terrain requires a proper understanding of the interaction between tire and soil. The goal of the project is to contribute to the existing knowledge of forest machine tire-soil interaction and to develop a tire-soil model that enables dynamic simulations of forest machines operating in rough terrain. The modeling has especially been focused on the interaction between tires and soft ground. A comparison of theoretical data of different WES-based terrain interaction models and a comparison test data from a full scale field test is presented. Field test data included soil penetration and wheel rut depth (both first and multi-pass) data measured for two different forwarders with and without load for different tire pressures. Ground pressure at different depths below the wheel-soil interface and the soil moisture, were also measured. MATLAB was the primary modeling and analysis tool. Contribution from roots layers to bearing capacity has been analyzed through an extensive literature study and some analytical models were formulated using existing theories. Increase in bearing capacity has been estimated using available experimental data. Suitability of each model was also discussed. Because experimental data are not available in plenty, attention was paid to use as less parameters as possible, thus to increase use of the models. A program to estimate bearing capacity using different WES-based methods was created. The program is written in MATLAB and consists of a graphical user interface. The existing Valmet 860.3 Adams MBS model, developed through a series of degree project work, was modified to simulate effects from soft soil. Adams soft-soil model was used to develop the model. Tire properties were according to Trelleborg Twin 428 710/45-26.5. The stability of the model on a steep terrain with obstacles was examined and was found satisfactory. Since Adams soft soil road model is based on Bekker’s sink model, the results were compared with WES-based methods. The possibility of developing a user-written tire/road model based on WES-method was also presented.
Den dominerande lösningen för skogsavverkning i nordeuropa är kortvirkesmetoden, som är en tvåmaskinslösning: en skördare som fäller och kapar träden till fördefinierade längder, och en skotare som transporterar stockarna till ett avägg för vidare transport till en bearbetningsanläggning. Framtida maskinlösningar måste vara mycket skonsammare mot marken än dagens maskiner. För att kunna utveckla en skogsmaskin som är skonsam emot terrängen krävs en god förståelse av samspelet mellan däck och mark. Målet med detta projekt var att bidra till den befintliga kunskapen om interaktionen mellan skogsmaskinsdäck och mark som möjliggör utveckling av en däck-markmodell för dynamiska simuleringar av beteendet hos skogsmaskiner verksamma i svår terräng. Modelleringsarbetet har fokuserat på samspelet mellan däck och mjuk mark. En jämförelse av beräknade spårdjup från olika WES-baserade terrängmodeller med testdata från ett fullskaligt fältprov presenteras. I fältdata ingår uppmätta markdata från konpenetrometerprov och spårdjup (både första överfarten och flera överfarter) för två olika skotare med och utan last för olika däckstryck. Marktrycket på olika markdjup under hjulen, och markens fuktighet mättes också. MATLAB var det primära modellerings- och analysverktyget. Bidraget till ökad bärighet från rötter studerades genom en omfattande litteraturstudie och analytiska modeller formulerades utifrån befintliga teorier. Ökningen i bärighet uppskattades med hjälp av tillgängliga experimentella data. Tillämpbarheten för varje modell diskuterades också. Eftersom experimentella data inte finns tillgängliga för skogsterräng, användes så få parametrar som möjligt för att kunna öka användningen av modellerna. Ett MATLAB-baserat datorprogram, med ett grafiskt användargränssnitt, för att beräkna bärigheten med hjälp av olika WES-baserade metoder skapades. En befintlig MBS-modell (Adams-modell) av en Valmet 860,3 , som utvecklats i tidigare examensarbeten, modifierades för att möjliggöra simulering av effekter orsakade av mjuk mark. Adams mjuka markmodell användes för att utveckla maskinmodellen. Däcket som användes var Trelleborg Twin 428 710/45-26.5. Stabiliteten hos modellen vid körning i brant terräng med hinder undersöktes och bedömdes som tillfredsställande. Eftersom Adams väg för mjuk mark vägen bygger på Bekker-modeller har simuleringsresultaten jämförts med WES-baserade metoder. Möjligheten att utveckla en användarvänlig däckmodell baserad på WES-metoden utreddes också.

Sammanfattning

Det blir allt mer viktigt att främja god hälsa när människan idag lever ett liv i ett samhälle fyllt med höga krav. Syftet med uppsatsen är att få insyn i hur verksamma lärare i idrott och hälsa arbetar med hälsoundervisning samt att ge en förståelse av vad hälsobegreppet kan stå för. Vad styrdokumenten uttrycker om hälsa och hur den överensstämmer med verkligheten.

Jag har gjort fem kvalitativa intervjuer med verksamma idrottslärare i årskurs 7-9. Till hjälp har jag använt relevant litteratur från tidigare forskning. Resultatet av intervjuerna har analyserats och väsentligt stoff har sammanfattningsvis redovisats.

Mitt resultat visar att det är den fysiska aktiviteten som dominerar idrottsundervisningen och att rörelsens betydelse för hälsan är stor. De få timmar som ämnet har anser lärarna påverkar valet av undervisning. Det är den holistiska synen på hälsa som lärarna vill framhäva men belyser också det vaga och svårdefinierbara i begreppet. Majoriteten menar att hälsa är när individen mår bra. Den sociala aspekten är den som främst skapar ohälsa hos eleverna vilket leder till negativa konsekvenser för hela individen. Hälsa förknippas ofta med teoripass medan idrott sammanförs med praktisk undervisning. Några menar dock att hälsa integreras när tillfälle ges. Det är främst ergonomi, kost, kondition och rörelseglädje som lärarna framhåller som de dominerande inslagen i deras hälsoundervisning. Flera av dem har främst som målsättning att få de inaktiva eleverna att röra sig och se hälsans betydelse i ett framtida perspektiv.

Abstract

It’s very important to promote good health, because the society today has high demands. This essay is a study on how teachers in physical education, work with health education, and an understanding of the term health. What is written in the curriculum regarding health, and does it cohere with reality.

I have done five qualitative interviews with active PE teachers in grade 7-9 and used relevant literature to my help from earlier research. The result of the interviews have been analysed and the study discusses important matters.

The result show that physical activity dominates sports education and activity is most significant for health. The teachers consider the few hours to be one of the main affects in choice of education. It is the holistic vision of health that teachers want to bring out, they also acknowledge that it is difficulty of define. The majority mean that health is when a person feels good. The social point of view is what creates bad health among the pupils, which leads to negative consequences for entire humanity. Health is often associated with theory lessons while athletic games are associated with practical education. Some people mean that health integrates when opportunity is given. It is foremost ergonomics, diet, condition and joy of activity the teachers point out as the most dominant features in their health education. Several of them want to inspire the lazy students and they hope that the students see the importance of health in the future perspective.

Detta examensarbete är gjort åt ingenjörsfirman Navo AB i Karlstad. Syftet med arbetet är att förvandla och återskapa en befintlig instruktionsbok i pappersform till en komplett interaktiv presentation med 3D-animationer skapade i Cult3D. En metodik för att skapa instruktions-boken ska utarbetas, samt utreda vilka möjligheter Cult3D har för arbetet. Det mesta av materialet är hämtat från elektroniska källor.

Rapporten delas in i två delar: en teoridel och en utförandedel. Teoridelen presenterar de använda programmen och beskriver dess funktioner med tyngdpunkt på Cult3D. Denna 3D-motor har med fotorealistiska ytor, användarvänlighet och möjligheten att komma närmare verkligheten, snabbt blivit världsledande inom interaktiv 3D-grafik. Den praktiska delen beskriver hur instruktionsboken tagit form, hur programvarorna använts och hur de beslut bakom tekniska- och designmässiga lösningar tagits.

Resultatet blev en fullt funktionerlig, interaktiv instruktionsbok med illustrativa Cult3D-objekt. Den är färdig att användas vid en arbetsstation från antingen CD-media eller lokal hårddisk.

This degree project is made for the engineering firm Navo AB in Karlstad. The aim of the report is to turn an existing paper manual into an interactive presentation with 3D animations created in Cult3D. A method to create the manual will be prepared and to find out which possibilities Cult3D has for the work. Mostof the material in the report is taken from various electronic sources.

The report is divided in two parts: a theory and a practical part. The theory part presents the used software and describes their functions with more detailed information about Cult3D. This 3D motor has rapidly been world leading within interactive 3D graphics because of its user ability, photo realistic surfaces and the possibility to reach reality. How the manual took shape is described in a practical part. It describes how the software has been used and the decisions behind the design and technical solutions.

The result was a fully functional, interactive manual with illustrative Cult3D objects. It is ready to use at a workstation from either a CD or a local harddrive.

I dag är kommunikation en viktig del i många personers arbete, både i tal och text. Rhetlab Nordic har tillsammans med fyra kommuner och Mittuniversitetet i Sundsvall utvecklat en interaktiv kommunikations-plattform, som ska underlätta arbetet vid framtagning av tal och text, till exempel EU-ansökningar. Denna plattform heter EIK-sajten. Syftet med detta projekt har varit att följa det femte steget i processen för använ-darcentrerad design, för att kunna utvärdera EIK-webbplatsen och analysera om webbplatsen följer standarden för användbarhet, ISO 9241- 11. Utvärderingen följer en bestämd procedur. Första steget har varit att granska webbplatsen gentemot de rekommenderade design-principer som finns för webbmiljö, och därefter användbarhetstest med en bestämd målgrupp, som bestod av fem personer som är vana EU-handläggare inom kommunen. Testpersonerna löste fem uppgifter med hjälp av webbplatsen och under tiden filmades deras handlingar med programmet CamStudio. Testpersonerna fick därefter besvara en enkätundersökning som bygger på WAMMI-metoden och besvara en intervju. Granskningen av webbplatsen visade att den inte är konse-kvent och saknade bra ledtext. Med det resultat som gavs togs förslag till konstruktionsförbättringar fram. Utvärderingen visade vilka brister och problem som finns med webbplatsen och vad som bör förbättras. Testpersonerna hade mest problem med navigeringen och sökfunktio-nen. Utifrån det resultat som gavs överensstämde inte webbplatsen med standarden för användbarhet och därefter kunde förslag till konstruk-tionsförbättringar tas fram. De konstruktionsförbättringar som föresla-gits var bland annat en förbättrad meny och sökfunktionen som finns överallt på webbplatsen. Dessa förbättringar kan öka webbplatsens användbarhet. Målet med projektet nåddes med den valda metoden.

Communication forms an important part of many people’s work in today’s society, both in the form of speech and text. Rhetlab Nordic has, together with four municipalities and Mid Sweden University in Sundsvall, developed an interactive communication platform which will improve the work associated with the production of speech and text, such as EU applications. The platform is called "EIK- sajten". The aim of this project is to follow the fifth step of user- centred design, in order to be able to evaluate the EIK- site and to determine whether it follows the standard for usability, ISO 9241- 11. The evaluation of the site will follow a defined procedure. The first step was to compare the site against the twelve recommended design principles for a web environment. Following this, a usability test with a specific target group was conducted, which involved five EU administrators within the municipalities. These five had to solve five tasks with the assis-tance of the website while being simultaneously filmed by the pro-gram CamStudio. They also had to answer a survey based on the WAMMI method and be involved in an interview. The evaluation showed the shortcomings and problems that existed in the site and provided information regarding possible improvements. The results showed that the site was not consistent and that it also lacked good helpful text and these results enabled us to suggest some improve-ments to the site. The test subjects found that the most problematic areas involved the navigation and the search function. Based on the given results, the site did not match up to the standard for usability. The design improvements suggested included an improved menu and search function, which can be reached from everywhere on the site. These suggestions are felt to offer improvements to the site’s usability. The aim of the project was achieved by using the chosen method.

Høsten 2005 hadde vi et fordypningsemne ved NTNU der vi så på muligheten til å benytte videokonferanse over Internett slik at det enkelt kan være til hjelp i undervisning. Ett av hovedelementene var å sette seg inn i bruken av Marratech, et system for videokonferanse over Internett. Dette var noe som for oss virket svært interessant å gå videre med, og vi bestemte oss å for å forsøke å sette dette ut i praksis. I tilegg var det av interesse for oss å se nærmere på muligheten til at man en gang i fremtiden skal kunne utvikle programvare for mobiletelefon slik at man også på dette området kan benytte videokonferanse. Vår tittel på oppgaven ble dermed ”Mobil interaktiv læringsarena over Internett”. Vi utarbeidet i tillegg følgende problembeskrivelse: ”Oppgaven tar sikte på å implementere bruk av videokonferanse over Internett i læringsssammenheng. Videokonferanseprogrammet Marratech skal benyttes for å sende forelesninger over Internett, slik at studenter kan følge forelesninger uavhengig av geografisk lokasjon. Videre skal man se på 3G-telefoner, og analysere disse enhetenes muligheter i denne sammenheng. Oppgaven tar sikte på å utarbeide en kravspesifikasjon med tanke på fremtidig utvikling av en Marratech-klient for slike enheter, slik at det også blir mulig å følge forelesninger via mobile enheter.” Kapittel 1 – En introduksjon til hva vi har vært igjennom under denne masteroppgaven. Kapittel 2 – I dette kapittelet gir vi en kort introduksjon til selve bruken av Marratech. Vi beskriver en del funksjonaliteter som Marratech gir med tanke på at man skal kunne benytte denne type teknologi i forbindelse med videokonferans over Internett. Ønsker man enda nærmere detaljer anbefales det at man ser nærmere på vedlegget ”Manual for installasjon og bruk av Marratech 5.1”. Kapittel 3 – Her presenterer vi våre erfaringer med mobil interaktiv læringsarena over Internett i praksis. Hva har fungert? Hva har ikke fungert? Hva bør forbedres? Kapittelet tar blant annet for seg praktiske ting som riktig bruk av kameraer og mikrofoner i auditorier slik at man oppnår best mulig lyd og bilde kvalitet for de studenter som følger forelesninger over Internett hjemmefra. Man får også en gjennomgang av bruken av elektronisk tavle slik også de utenfor auditoriet kan se hva foreleser skriver på tavlen. Avsluttningsvis gjennomgår vi en spørreundersøkelse som vi har gjennomført ovenfor studentene som har fulgt faget IT2202 Operativsystemer. Kapittel 4 - Med dette kapittelet har hovedfokus vært systemutvikling på mobile enheter som kommuniserer via 3G. Kapittelet tar for seg våre anbefalte valg av programmeringsspråk, mobiltelefoner og operativsystmer. I tillegg gjennomgår vi viktige profiler og protokoller som er nødvendig å sette seg inn for å forstå hva som skal til for å utvikle en videokonferanseklient for mobile enheter. Avsluttingsvis presenterer vi en kravspesifikasjon vi har utviklet slik at man kan se hvilket krav som er nødvendig å innfri for at en videokonferanseklient skal fungere. Kapittel 5 – I kapittel 5 presenterer vi våre tanker rundt bruken av IKT i læringssammenheng med bakgrunn i det vi har presentert i kapittel 3 og 4. Kaipitter 6 – Her tar vi får oss våre anbefalinger til videre arbeid slik at man kan optimalisere og forbedre den teknologien vi har gjennomgått. Kapittel 7 – I konklusjonen presenterer vi våre erfaringer med bagrunn i arbeidet vi har vært igjennom i dette prosjektet, ”Mobil interaktiv læringsarena over Internett”. Vi tar først for oss området innenfor videokonferanse over Internett knyttet opp mot læring og litt om andre tenkte områder før vi avslutter med å konkludere rundt tanken om mobilkonferanse per mobile enheter. Kapittel 8 – En oversikt over våre referanser og kilder som vi har benyttet underveis i prosjektet. Kapittel 9 - Vedlegg.

Syftet med denna studie var att undersöka om graden av GSR-samstämmighet mellan två individer varierade mellan olika former av social interaktion. GSR-samstämmighet definierades som samvarierande skiftningar i galvanic skin response (GSR) mellan två individer. Totalt deltog 33 personer i ett experiment med sju betingelser bestående av olika former av social interaktion där varje deltagare interagerade med en motspelare som deltog under alla experimenttillfällen. Under experimentet mättes deltagarnas och motspelarens GSR-signaler kontinuerligt och användes sedan för att beräkna graden av GSR-samstämmighet. Inga signifikanta skillnader i graden av GSR-samstämmighet förelåg mellan betingelserna. Utifrån studiens icke-signifikanta resultat samt metodologiska brister i studiens design föreslås det att framtida studier bör utvärdera måttet GSR-samstämmighet med avseende på dess tillförlitlighet samt att inkludera andra mått än GSR-samstämmighet för att studera social interaktion.
The present study was designed to investigate if GSR-concordance varied between two subjects between various forms of social interaction. GSR-concordance was defined as covarying fluctuations in galvanic skin response (GSR) between two subjects. The study included 33 participants in an experiment with seven conditions consisting of various forms of social interaction where each participant was interacting with an opponent who participated in every experiment session. During the experiment, simultaneous GSR signals of the participant and opponent were measured and then used to calculate the degree of GSR-concordance. Results showed no significant differences between the conditions. Based on the study's non-significant results and methodological flaws in study design, it is suggested that future studies should evaluate the measure GSR-concordance with regard to its reliability and to include other measures than GSR-concordance when studying social interaction.