Academic literature on the topic 'Inre motiv'

Syftet med den här studien är att undersöka vilka motiv utifrån Self-Determination Theory (SDT) som är främst förekommande samt vilken intensitet och frekvens gymmotionärer har till att motionera. Detta har undersökts genom självskattningsformulär där instrumenten Goal Content for Exercise Questionnaire (GCEQ) och Godin Leisure Time Exercise Questionnaire(GLTEQ) har använts. Deltagarna för studien (n=164) bestod av både män (n=82)och kvinnor (n=82) i fyra ålderskategorier yngrevuxna, vuxna, äldre vuxna och äldre. Resultatet visar att inre målorienteringar är starkare motiv än yttre för ökad motionsintensitet och frekvens. Resultatet visar även att män har en högre frekvens än kvinnor inom ansträngande motion. De två yngre ålderskategorierna har en högre frekvens och träningsintensitet än de två äldre ålderskategorierna. Slutsatserna visar på att äldre har en inre motivation men att de yngre har både inre- och yttre motiv för motionsdeltagande. Detta visade sig genom antaganden om en individ har ett uppgifts- eller egoorienterat beteende.<br>The purpose of this study are to investigate what motives that are more represented, and what intensity and frequency gym exercisers have to exercise by Self-Determination Theory. This has been investigated by a self-questionnaire instrument, Goal Content for Exercise Questionnaire (GCEQ) and Godin Leisure Time Exercise Questionnaire (GLTEQ). The respondents (n=164) were Men (n=82) and Women (n=82) in four age categories younger, adults, old adults, and seniors.The results shown that intrinsic goal orientations were stronger motives than extrinsic for increased exercise intensity and frequency. The results also shown that Men has a higher frequency than Women by strenuous exercise. The two younger age groups shown a higher frequency and exercise intensity than the two older ones. The conclusion shows that older individuals have an intrinsic motivation while the younger has both an intrinsic and extrinsic motivation to exercise participation. These assumptions are based on an individual being task- or ego oriented.

Efter att ha läst mycket om pedagogik kopplat till barn, unga och skolan kände vi att vi ville skriva vår examensuppsats om något annorlunda. Vi fick höra talas om organisationen Senioruniversitetet och bestämde oss föra att skriva om äldres lärande, eller rättare sagt äldres motivation till studier på Senioruniversitetet. Denna undersökning är en kvalitativ intervjustudie där vi har intervjuat elva stycken medlemmar på Senioruniversitetet. Senioruniversitetet är en organisation som erbjuder olika kurser, aktiviteter och resor för seniorer. Det finns i flera städer i landet men vi valde att fokusera på Uppsalas Senioruniversitet. Alla som har fyllt 58 år eller har en partner som är medlem får ta del av kursutbudet. Senioruniversitetet startade sin verksamhet 1979 och har idag ca 2400 medlemmar bara i Uppsala. Vårt mål var inte att kunna generalisera vårt resultat till äldre i allmänhet utan att nå våra informanters personliga berättelser och tankar. Vi utförde semistrukturerade intervjuer då vi ville att våra informanter skulle få utrymme för egna reflektioner men samtidigt kunna styra samtalet mot våra frågeställningar. Våra intervjufrågor är delvis kopplade till vad som motiverar våra informanter till studier/medlemskap på Senioruniversitetet. Vi frågade även om informanternas bakgrund för att se om det finns något samband mellan deras utbildnings- och arbetsbakgrund och deras motivation till lärande på äldre dagar. Vårt resultat visade på mycket likartade svar. Informanternas berättelser skilde sig åt på många ställen men var mycket lika angående motivation till studier och vi kunde se tydliga kopplingar till deras bakgrund. De största motivationsfaktorerna till medlemskap vid Senioruniversitetet är att hålla sig aktiverad (både fysiskt och mentalt), lära sig nya saker, personlig utveckling, ta vara på och repetera tidigare kunskaper och att få sociala kontakter och social stimulans. Informanternas bakgrund, så som utbildning och arbetsliv, men även deras föräldrars yrken och syn på utbildning har haft en påverkan på deras val att studera och val av kurser. Teorier om social reproduktion, livslångt lärande och olika motivationsteorier lägger vi stort fokus på när vi presenterar, analyserar och belyser dessa individers berättelser.

I detta examensarbete belyser vi historiska strukturer och aktörer inom läraryrket och viundersöker varför lärarstudenter vid Malmö högskola väljer att utbilda sig till lärare. Vivill även se om det föreligger något rationellt investeringsbeslut bakomlärarstudenternas beslut att läsa till lärare eller om det finns andra faktorer, såsom inreeller yttre motivation.Vi genomförde en webbenkätundersökning som bestod av 3 sakfrågor och 10åsiktsfrågor. Totalt deltog 277 av 880 första års lärarstudenter vid Malmö högskola i vårundersökning.Vi har analyserat lärarstudenternas motiv till att välja läraryrket dels utifrån enarbetsmarknadsekonomisk teori, nämligen humankapitalteorin, och dels utifrån fyragenerella motivationsteorier, som är behovsteori, balans- eller jämviktsteorin,förstärkningsteorin och förväntningsteorin.Som motiv till att bli lärare har flertalet av lärarstudenterna bland annat angett att devill arbeta med barn, fostra elever till demokratiska medborgare, påverka och förändrasamhället, sprida kunskap samt att de tycker att läraryrket är ett meningsfullt yrke.Majoriteten av lärarstudenterna har svarat att de upplever att lärarlönen är låg och ingenhar valt läraryrket på grund av hög lön eller god löneutveckling, vilket säger emothumankapitalteorins beslutsregel.Vår slutsats är att mycket tyder på att det inte är ekonomiska faktorer som motiverarlärarstudenter vid Malmö högskola till att utbilda sig till lärare. Flertalet avlärarstudenterna har angett orsaker som går att relatera till inre motivation.

Problem: För att skapa ett starkt employer brand ska arbetsgivaren inneha positiva associationer hos potentiella medarbetare, vilket bidrar till att mindre resurser krävs för att finna den efterfrågade kompetensen. Då en rekommendation handlar om att yttra sig förmånligt blir betydelsen av medarbetares rekommendationer viktig för företagets employer brand. Resultaten av att använda sig av medarbetares rekommendationer i rekryteringsprocessen är känt inom forskningen. Däremot har underliggande faktorer och motiv som ligger till grund för att medarbetare rekommenderar personer i deras sociala nätverk inte adresserats i samma utsträckning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka underliggande faktorer och motiv som finns hos anställda vid rekommendationer av personer i deras sociala nätverk. Studien ska analysera hur företag med rekryteringsbehov kan utveckla deras employer brand som i sin tur gynnar rekryteringsprocessen. Studien kan fungera som vägledning i utvecklingen av företags employee referral program, då en allmän förståelse kring rekommendationer saknas. Utifrån resultatet kommer förslag att ges om vad som bör tas hänsyn till vid en utveckling av ett employee referral program. Metod: Den insamlade data är av kvantitativ karaktär och samlades in genom en enkät som skickades ut till anställda på ABB. Resultat: Studien visar att respondenterna i undersökningen motiverades av en prosocial motivation då de rekommenderar någon till att söka anställning hos arbetsgivaren främst för att hjälpa en bekant följt av att hjälpa organisationen. Respondenterna motiverades minst av yttre motivation i form av belöningar samt att rekommendationen ska bistå med ett stärkande av deras position. Hinder och osäkerhet upplevdes till viss del hos respondenterna vid en rekommendation, men i de flesta fall var detta inte en orsak till att inte rekommendera. Det främsta hindret som upplevdes var att respondenterna inte har kunskap om hur de rekommenderar via digitala hjälpmedel och den främsta osäkerheten grundades i att personen som rekommenderas inte ska passa ihop med ABB. De flesta respondenter svarade däremot att inget hinder eller osäkerhet fanns vid en rekommendation.<br>Problem: In order to create a strong employer brand it requires that the potential employees hold positive associations towards the employer. When this exists, fewer resources are required in order to find the right expertise. A recommendation could be defined as: to speak favourably about something or someone. The importance of employee referrals is vital for the company's employer brand. The results of the use of these types of referral programs in the recruitment process are already known in research. However, the underlying factors and motives for employee referrals and why the employees recommend people in their social networks is not addressed to the same extent in research. Purpose: The purpose of this thesis is to examine the underlying factors and motivations held by employees when they recommend people in their social network. The study will analyze how companies employer brand and employee referral program can be developed. Based on the results, suggestions will be given on what should be reviewed in a development of an employee referral program. Method: The collected data is of quantitative characteristic and was extracted from a survey, which was sent to ABB employees. Results: The study shows that most of the respondents were motivated by a prosocial motivation, as they mainly recommended someone to help an acquaintance, followed by helping the organization. The external motivation was the motivation the respondents were least motivated by, in regards to rewards and that a referral would assist with a strengthening of their position. Barriers and uncertainties among respondents were perceived to some extent when making a referral. For some respondents this was perceived as a factor for not making a referral, however not for most of them. The main barrier experienced was a lack of knowledge about how to make a referral by using digital tools. The main uncertainty was found in the perception that the person who is recommended make a suitable organisation fit. Most respondents experienced that barriers or uncertainties would not prevent them from making a referral.

Skuldsättningen hos svenska hushåll har ökat avsevärt de senaste 25 åren, med syfte att göra hushållen resistenta mot ekonomiska störningar har amorteringskrav införts. Till följd av coronapandemin erbjuds ett undantag från amortering som ska ge handlingsutrymme till bolånetagare i den svåra tid som coronapandemin medför. I januari 2021 hade 230 000 hushåll valt att ansöka om amorteringsundantaget. Med tanke på att amorteringsundantaget ger utrymme för olika amorteringsalternativ är det intressant att undersöka hur hushållen gör sina val. Studiens syfte är att, genom kvalitativa intervjuer, bidra med utökad kunskap och en djupare förståelse kring motiv bakom besluten gällande amorteringsundantaget samt hur bolånetagare väljer att amortera sina bolån. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med nio respondenter varav åtta valt att inte ansöka om amorteringsundantaget. Med utgångspunkt i prospektteorin analyseras både faktiska och hypotetiska motiv bakom besluten att nyttja eller inte nyttja amorteringsundantaget. Resultatet i studien indikerar dels att finansiell vinning, varsling samt permittering är motiv till att nyttja amorteringsundantaget. Dessutom indikerar resultatet att en förändrad inkomst (referenspunkt) både är ett motiv till att nyttja och att inte nyttja amorteringsundantaget. Studien har också undersökt om ekonomisk stress, råd från finansiella experter och formulering (framing) av erbjudandet gällande amorteringsundantaget är motiv bakom bolånetagares beslut att nyttja eller inte nyttja amorteringsundantaget. Ekonomisk stress är enligt studiens resultat inte ett motiv, råd från finansiella experter samt formulering av erbjudandet kan både vara och inte vara ett motiv. Slutligen har studien undersökt om risksökande eller riskaversivt beteende har en påverkan på bolånetagares beslut att nyttja eller inte nyttja amorteringsundantaget. Resultatet visar att varken riskaversivt eller risksökande beteende ligger till grund för beslutet att nyttja eller inte nyttja amorteringsundantaget, dock finns en antydan till att risksökande individer i högre utsträckning ser finansiell vinning som motiv till att nyttja amorteringsundantaget.

Syfte och Frågeställning Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieungdomars motiv i form av motivområden för att vara fysiskt aktiva respektive för att inte vara fysiskt aktiva. Frågeställningarna var: (1) Vilka motivområden har stark anknytning till att vara fysiskt aktiv respektive inte vara fysiskt aktiv och (2) Finns det någon signifikant könsskillnad i något av motivområdena? Metod 105 ungdomar (47 flickor och 58 pojkar) i åldern 16-22 år från en gymnasieskola i västra Stockholmsområdet besvarade två enkäter med påståenden om motiv till att vara fysiskt aktiv respektive inte vara fysiskt aktiv. Motiven delades in i 11 motivområden och därefter genomfördes en deskriptiv analys i samband med elimineringen av extremvärden där man undersökte hur stark anknytning varje motivområde hade till att vara fysiskt aktiv respektive inte vara fysiskt aktiv. Ett Mann Whitney U test genomfördes för att undersöka om det fanns någon signifikant könsskillnad (p=0,05). Resultat Motivområdena Välbefinnande kortsiktigt, Välbefinnande långsiktigt, och Lugnande motiv hade stark anknytning till att vara fysiskt aktiv. Även om det inte förekom någon stark anknytning i något av motivområdena till att inte vara fysiskt aktiv, så hade Tidsrelaterade motiv starkast anknytning för både flickor och pojkar. Resultatet visade även att Tävlingsmotiv var ett starkare motiv för pojkarna än flickorna för att vara fysiskt aktiv (p=0.003) samt att Hälsorisker som motiv var ett starkare motiv för flickorna än pojkarna (p=0,041) för att inte vara fysiskt aktiv. Slutsats Resultatet i den här undersökningen gav indikationer att vissa motiv kan påverka varför gymnasieungdomar är fysiskt aktiva samt varför de inte är fysiskt aktiva, men resultaten löper stor risk för att bero på slumpen på grund av massignifikansproblematiken. Motiv till att inte vara fysiskt aktiv hade i samtliga fall lägre medianvärden än motiv till att vara fysiskt aktiv.

Problem: What are the motives behind positively charged user-generated content on Instagram? Purpose: The study aims to identify and analyze existing and potential users' motives for creating and distributing positively charged content on Instagram from a user perspective. Method: The study was conducted based on a qualitative method and applied the hermeneutical - phenomenological approach. Eleven semi-structured interviews were conducted with female users of Instagram aged between 21-30 years. Theory: The study builds on previous research on user-generated content, electronicword-of-mouth, selective attention, Lazarsfeld’s two-step flow of communication model, Uses &amp; Gratification, motivation and Katz’ functional theory, and Maslow's hierarchy of needs. Empirics and analysis: The empirical data consists of the eleven completed in-depth interviews that were analyzed based on the selected theories. Conclusion: The study has concluded that the underlying motives behind creating positively charged user-generated content on Instagram are: (1) social interaction, (2) entertainment and (3) the need to be seen.

In the 1990s the Swedish Armed Forces (SAF) adopted the concept of outsourcing for the provision of certain services. With an increasing amount of services being outsourced to civilian companies, there is little research regarding which types of services are being outsourced by SAF, and how it´s motivated. One service being partially outsourced is the guarding of military bases throughout Sweden. With an on-going debate by researchers on the concept of military outsourcing in expeditionary forces, this study takes a domestic view of outsourcing. This thesis seeks to investigate the concept of military outsourcing, applied to the case of base guards in Sweden. The analysis proves that several reasons or justifications for outsourcing base guarding are presented by those responsible for security in Swedish military units. The analysis also concludes that guard services is viewed different between headquarter level and regimental level. Although considered not a core activity, due to high interdependence with core activities and the requirement for firm-specific competence regimental representatives show more reluctance towards outsourcing guard services.