Dissertations / Theses: 'Improvisation (musik)'

1

Abubakr, Mukryan. "Maqam - orientalisk improvisation : att utforska maqam-baserad improvisation på solocello." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för folkmusik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-4234.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Lindvall, William. "Improvisation genom riktat lyssnande." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för komposition, dirigering och musikteori, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3127.

Full text

Abstract:

Något jag funderat över mycket när jag själv som musiker spelat friare improviserad musik är hur man kan skapa olika tillvägagångssätt för att ta sig an sådan musik, även som nybörjare inom området. Jag har även tidigare jobbat med ensembler där jag behövt lära ut enklare förhållningssätt till improviserad musik och det har ofta gett goda resultat. Detta är högst aktuellt då den ensemble jag nu skrivit för bestod av musiker med varierande improvisationsvana och tanken har varit att alla på något sätt ska ställas inför improvisatoriska tillfällen under styckets gång. Den musik jag skrivit och valt att presentera i denna uppsats innehåller helt noterat, helt improviserat och kompnoterat material (vagare notation). Det jag syftar på med kompnotation kan exempelvis vara enklare genrerelaterade instruktioner som indikerar stiltypiskt ackompanjemang, till exempel när trummorna får instruktionen “Ballad, brushes” syftar det på ett vanligt balladkomp med vispar men lämnar det även öppet för tolkning och till viss del improvisation. En faktor musikerna dock inte har kontroll över är styckets storform då jag valt att själv styra detta i kompositionsprocessen - ett beslut jag tagit då detta leder till intressantare resultat än öppnare/friare improviserade former och för att det blir lättare att förhålla sig till för de musiker som inte är vana vid att improvisera.

Stycke: Constant Curve

Kompositör: William Lindvall

Musiker:

Trummor - Jonathan Leidecker

Trumpet/Flügelhorn - Joosua Sarikoski

Trumpet - Emma Granstam

Trombon - Elias Ukkonen Widding

Altsaxofon - Sebastian Jonsson

Tenorsaxofon - Björn Bäckström

Horn - Emil Engström

Basklarinett - Astrid le Clercq

Basklarinett - Daniel Gahrton

Kontraforte - Gabriella Vargas Karlsson

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Olofson, Olof. "Pedagogiska metoder för improvisation." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2520.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Karlsson, Andreas. "Jag är livrädd... : En studie i att avdramatisera improvisation." Thesis, Örebro universitet, Musikhögskolan, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-57976.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Björk, Anders. "Lösa boliner : Att Komponera med improvisation." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för komposition, dirigering och musikteori, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2745.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Alatalo, Elina. "Att spela en improvisation : C. Tournemires improvisation över Victimae Paschali." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2463.

Full text

Abstract:

Denna uppsats handlar om Charles Tournemires (1870-1939) improvisation från 1930 över den gregorianska sekvensen Victimae Paschali. Improvisationen nedtecknades senare av Maurice Duruflé. Sekvensen återfinns i den svenska psalmboken från 1986 där den sjungs som en växelsång mellan kör och församling. Uppsatsen behandlar frågor gällande komposition och improvisation och den eventuella problematiken som kan uppstå i nedtecknandet av en annan musikers verk. Vad händer när man spelar musik som var menat att finnas en gång, där det framgått att upphovsmannen inte velat få den transkriberad? Hur mycket hänsyn till notbilden tar musikern när denne vet att det är en improvisation, gentemot när det rör sig om en komposition?

Konsertprogram, examenskonsert:

J.S Bach: Komm, heiliger Geist, Herre Gott (BWV 651)

D. Buxtehude: Toccata d-moll (BuxWv 155)

M. Reger: Melodia (Op 59 no 11)

C. Tournemire: ur Cinq improvisation: Improvisation sur le Victimae Paschali

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Hofman-Bang, Amanda. "Improvisation och klassisk musik : Att hitta in i musiken genom omprovisation." Thesis, Örebro universitet, Musikhögskolan, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-86518.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Ekberg, Love. "Dysforisk gestaltning : En studie att genom fri vokal improvisation gestalta könsdysfori." Thesis, Örebro universitet, Musikhögskolan, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-86529.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Feisst, Sabine. "Der Begriff Improvisation in der neuen Musik /." Sinzig : Stduio, 1997. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb39996111d.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Stenström, Harald. "Free ensemble improvisation /." Göteborg : Faculty of Fine, Applied and Performing Arts, Academy of Music and Drama, University of Gothenburg, 2009. http://hdl.handle.net/2077/20293.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Holmbom, Erik. "Think outside of the box(es)! : En studie kring en okonventionell metod för improvisation på elgitarr." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74128.

Full text

Abstract:

Detta arbete handlar om min resa mot en friare improvisation genom att bryta ner gitarrhalsen i mindre beståndsdelar och lokalisera grundtoner och visualisera intervall utifrån dem med hjälp av den metod som jag kallar för den”intervalliska metoden”. Det ville jag göra för att frångå de mönster och boxar som jag vanligtvis använder mig av, vilket är en metod som kallas för ”caged-metoden”. I arbetet beskrivs det hur jag steg för steg jobbar med olika moment, övningar, analyser och hur jag tar mig an utmaningar för främjandet av min utveckling. Under processens gång presenterar jag vitala element som var tvungna att falla på plats för att jag skulle nå ett lyckat resultat. Jag demonstrerar arbetet till stor del med hjälp av visuella medel, så som notbilder och filmer för att stödja min forskning. Arbetet resulterade i en bättre förståelse för harmonik, ökad säkerhet och kontroll i att konstruera melodier och rent generellt ett starkare improvisatoriskt fundament.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Ryberg, Jonathan. "Att använda rytmik i sin improvisation : En studie av tre svenska jazzsaxofonisters solon." Thesis, Örebro universitet, Musikhögskolan, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-94555.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Forsén, Karoliina. "Att skapa med rösten : En studie om improvisation som fritt skapande i sångundervisning." Thesis, Örebro universitet, Musikhögskolan, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-83523.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Jennervall, Lovisa. "Vokal improvisation : En studie i att sjunga med och mot harmoniken." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för jazz, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3541.

Full text

Abstract:

In this bachelor thesis, I explored vocal improvisation and the terms “out playing” and “in playing”. My ambition was to find new ways of exploring and developing my approach to improvisation, depending on the difficulty of the harmony. I presented a few methods that I have found useful in this process. Focusing on the upcoming graduation concert, I wrote two new songs with my thesis in mind and then applied the improvisation methods. I also practiced using the methods while singing jazz standards and older original compositions. In the last part of the essay, I reflected on if and how the different methods helped me in becoming more confident as an improviser. I came to the conclusion that I prefered singing “out” over simple chords than “in” over difficult ones but that I needed to work on both to achieve my improvisational goals. I also described why choosing musicians that made me feel safe was essential and how the graduation concert was affected by the Covid-19 pandemic.

Abyss (Lovisa Jennervall), Giving in (Lovisa Jennervall), Hours (Lovisa Jennervall), Time for us (Lovisa Jennervall), For all we know (J. Fred Coots och Sam M. Lewis), When I grow too old to dream (Sigmund Romberg och Oscar Hammerstein II), Allt som börjar måste ha ett slut (Lovisa Jennervall)

Medverkande:Lovisa Jennervall - sång; Manne Skafvenstedt - piano; Anders Langørgen - kontrabas; Edvin Fridolfsson - trummor; Sebastian Jonsson - saxofon

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Nilsson, Andreas. "Skräddarsydd musik : Musikern som medkompositör." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för komposition, dirigering och musikteori, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3977.

Full text

Abstract:

Four Colors (2021) - Andreas Nilsson

Bifogad film avser premiären i Nathan Milstein-salen på KMH 14 april 2021 av stycket Four Colors komponerat av Andreas Nilsson. Medverkande musiker var Astrid le Clercq klarinett, Ivar Koij slagverk, Andreas Nilsson accordion och Simon Bång cello.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Riethmüller, Albrecht. "Thesen über Improvisation." Bärenreiter Verlag, 1998. https://slub.qucosa.de/id/qucosa%3A36807.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Jonsson, Sebastian. "Möte mellan konst- och jazzmusiker : -utmaningar och lärdomar." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för jazz, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3601.

Full text

Abstract:

In collaborations with jazz musicians and classical musicians, the focus has traditionally been on the composer. In this thesis, I have focused on the musicians in the project instead. The most important thing was to explore what could be learnt in such meetings and what challenges you might face. I have examined this in four topics: 1. Composition 2. Interpretation 3. Rehearsing 4. Improvisation In the project, I composed five pieces inspired by both jazz and European classical composers. To understand classical phrasing and to implement it in my own playing, I studied for classical teachers. In order to include classical musicians, so I developed several methods. Working closely with the classical musicians made the contrasts between the genres clearer. The contrasts between jazz and the classical way of working and playing made my tendencies more apparent and I became more aware, and in control over the way I played.

Ljud och bildupptagning gjordes under konserttillfället. Erik Tengholm vikarierade då på trumpetplatsen.

Kompositionerna i arbetet och de medverkande var som följer.

Styrfart

Komposition: Sebastian Jonsson

Medverkande:

Sebastian Jonsson, altsaxofon

Kajsa Nilsson, tvärflöjt

Sabina Scott, oboe

Hugo Olsson, klarinett

Astrid le Clercq, klarinett och basklarinett

Victor Andersson, altsaxofon

Fredrik Jergle Almquist, fagott

Britta Virves, piano

Anders Langørgen, kontrabas

Jonas Bäckman, trummor

The Crow

Komposition: Sebastian Jonsson

Medverkande:

Sebastian Jonsson, altsaxofon

Kajsa Nilsson, tvärflöjt

Sabina Scott, oboe

Hugo Olsson, klarinett

Astrid le Clercq, klarinett och basklarinett

Emma Granstam, trumpet

Lars Ullberg, trombon

Anders Langørgen, kontrabas

8

Komposition: Sebastian Jonsson

Medverkande:

Sebastian Jonsson, altsaxofon

Kajsa Nilsson, tvärflöjt

Hugo Olsson, klarinett

Astrid le Clercq, klarinett och basklarinett

Emma Granstam, trumpet och flugelhorn

Lars Ullberg, trombon

Anders Langørgen, kontrabas

Jonas Bäckman, trummor

Golem

Komposition: Sebastian Jonsson

Medverkande:

Sebastian Jonsson, sopransaxofon

Kajsa Nilsson, tvärflöjt

Sabina Scott, oboe

Hugo Olsson, klarinett

Astrid le Clercq, klarinett

Victor Andersson, altsaxofon

Fredrik Jergle Almquist, fagott

Emma Granstam, trumpet

Lars Ullberg, trombon

Britta Virves, piano

Anders Langørgen, kontrabas

Jonas Bäckman, trummor

Den inte så lille tennsoldaten

Komposition: Sebastian Jonsson

Medverkande:

Sebastian Jonsson, altsaxofon

Kajsa Nilsson, tvärflöjt och piccola

Hugo Olsson, klarinett

Astrid le Clercq, basklarinett

Emma Granstam, trumpet

Lars Ullberg, trombon

Britta Virves, piano

Anders Langørgen, kontrabas

Jonas Bäckman, trummor

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Lindberg, Daniel. "Improvisation med en nypa överlagrade rytmer." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-84879.

Full text

Abstract:

Det här arbetet handlar om hur man kan lära sig använda överlagrade rytmer som ett nytt uttrycksmedel i ens improvisationer och hur de påverkar karaktären på dessa. Det är en idé som jag fick efter en gitarrlektion då min lärare presenterade någonting för mig som han kallade kvintoler. Men det han visade var ju inte alls kvintoler, det var någonting annat som kallas polymetrik. Det jag förväntade mig och istället blev mer nyfiken på att lära mig är en så kallad överlagrad rytm eller underdelning där, i det här fallet, fem toner fördelas jämnt över ett eller fler taktslag. För att lyckas lära mig spela överlagrade rytmer har jag tagit hjälp av två olika tillvägagångssätt. Det ena utgår från den karnatiska musiken där man övar upp olika underdelningar genom att sjunga olika stavelser. Det andra tillvägagångssättet utgår från referensrytmer som man övar på att successivt jämna ut för att skapa en överlagrad rytm. Det här har resulterat i en insikt i att överlagrad rytmik inte låter så märkvärdigt som man kanske kan förvänta sig, utan istället endast är ett extra verktyg som man kan använda sig av i sina improvisationer. Det finns däremot några få undantag som jag också diskuterar i arbetet. Under den här processen har jag skrivit tre etyder som var och en fokuserar på varsin överlagrad rytm som intresserat mig. Jag har även skrivit och spelat in en låt som ger exempel på improvisation med överlagrad rytmik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Stocks, Theodor. "Ett oväntat samband : En studie i anslagsteknik och improvisation på pedal steel." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-64072.

Full text

Abstract:

Jag har sedan jag började spela pedal steel varit intresserad av hur instrumentet kan användas på olika sätt i olika sorters musik. Efter att ha hört musik där jag tycker pedal steel låter likt en klarinett blev jag intresserad av hur jag kunde ta fram det soundet ur instrumentet. Genom att studera ett antal låtar och solon har jag fått en djupare förståelse för hur en klarinett låter i swingmusik. Jag har utformat ett antal övningar utifrån de upptäckter och svårigheter jag har stött på, vars mål är att göra mitt sound mjukare och mer likt en klarinett. Övningarna har kompletterat inlärningen av låtar och solon och tydliggjort de faktorer jag tycker ha bidragit till mitt resultat. I den här studien har jag upptäckt olika speltekniska faktorer som kan bidra till att en pedal steel låter mer som en klarinett, framförallt hur jag gör mitt anslag för att få ett mjukare sound. I arbetets avslutande del behandlar jag mina frågeställningar och kommer fram till studiens styrkor respektive svagheter. På vissa områden har min metod visat sig vara mycket effektiv och på andra områden skulle metoden kunna utvecklas och förbättras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Demir, Zafer. "Dengbêj Tradition : från inspiration till improvisation." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för folkmusik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1502.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Moretti, Francesco. "Musicians Can Fly : Heterogeneous material, Renaissance sources and contemporary group improvisation." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2557.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Liljedahl, Hannes. "Ett målande uttryck : En studie i expressionistisk bildkonsts påverkan på samspel och uttryck i musikalisk improvisation." Thesis, Örebro universitet, Musikhögskolan, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-86672.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Johansson, Magnus. "Komposition och improvisation : En studie i Wayne Shorters musik." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för musikvetenskap, 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-173701.

Full text

Abstract:

Magnus Johansson: Komposition och improvisation. En studie i Wayne Shorters musik. Uppsala; Musikvetenskap 60 p., 2000 Syftet med uppsatsen är att undersöka hur saxofonisten Wayne Shorter förhåller sig till sina egna kompositioner när han improviserar över dem. Som jämförelseobjekt har jag använt trumpetaren Freddie Hubbards solon på samma inspelningar. Jag har transkriberat tre kompositioner från Wayne Shorters skiva Speak No Evil. samt tenorsaxofon- och trumpetsolon. Sedan har kompositioner och solon analyserats. Soloanalyserna har sin tyngdpunkt på motivutveckling. Solisterna anknyter till kompositionens originalmelodi, form och harmoniska struktur. Analyserna visar att Shorter i betydligt större utsträckning än Hubbard utvecklar motiv och citerar material från kompositionernas originalmelodi. Anknytningar till kompositionens form är också många och tydliga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Udikas, Axel. "Improvisation i duo : Om frihet och ramar i en jazzduo." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2890.

Full text

Abstract:

Målet med detta arbete är att undersöka hur man kan spela jazz i duo med saxofon och piano. Undersökningen är baserad på en månad med repetitioner och en studioinspelning. Undersökningen är inspirerad av deltagande observation och introspektion. Ett av undersökningens resultat är att det i en jazzduo kan det vara fördelaktigt att i improvisationenistället för att använda ackordföljden som "karta" använda sig av kompositionens melodi. Olika sätt att bryta instrumentens enligt konventionen inom jazz givna roller i improvisationen diskuteras också.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Boman, Niklas. "Från repetition till konsertsituation : En studie om likheter/olikheter i min me- lodiska improvisation i olika konstellationer." Thesis, Örebro universitet, Musikhögskolan, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-58183.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Svanström, Oscar. "Känsla för improvisation eller improvisation för känsla : En självstudie av improvisationsövning i historisk västerländsk konstmusikalisk kontext." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84952.

Full text

Abstract:

Denna självstudie undersöker en lärprocess i improvisation med avstamp i historisk västerländsk konstmusikalisk repertoar och två sonater av Domenico Scarlatti. Syftet med projektet var att se hur min förmåga att improvisera påverkades av övning och att studera historisk improvisation. Under studiens övningsperiod utforskades improvisation med utgångspunkt i historiska improvisationstekniker och nutida forskning. Utforskningen ägde rum under tio veckor och dokumenterades med videoobservation och loggbok som sedan transkriberades och analyserades utifrån tematisk analys. I resultatet beskriver jag designen av min improvisationsövning och konsekvenserna av den designen. Utforskningen av improvisation gick från fri utforskning mot att begränsningar lades till under övningstidens gång. I resultatet kunde ett antal tecken på utveckling av improvisationsförmåga ses. Det framkom också att mina improvisationer blev mer stringenta, med stabilare flöde och med fler musikaliska idéer under projektets gång. I diskussionen diskuteras olika perspektiv på improvisation i relation till resultatet.
This study examines a learning process in improvisation based on historical western art music repertoire and two sonatas by Domenico Scarlatti. The purpose of this project was to see how my ability to improvise was affected by practice and study of historical improvisation. Improvisation was explored on basis of historical improvisation techniques and contemporary research during the practice period of this study. The practice period took place over ten weeks and was documented with video observation and a logbook, which then was transcribed and analyzed using thematic analysis. In the result section I describe my design of my improvisation practice and the consequences of that design. The exploration of improvisation went from free to exploration to a more restricted exploration by the end of the practice period. A number of signs of development of my ability to improvise could be observed by the end of the practice period. I also found that my improvisations became more stringent, with a more stable flow and with more musical ideas during the project. The discussion section discusses different perspectives of improvisation in relation to the result.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Lindqvist, Ida. "Värdet av improvisation som estetisk läroprocess i teater : En kvalitativ studie om teaterpedagogers uppfattningar om teaterimprovisation i undervisning." Thesis, Örebro universitet, Musikhögskolan, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-85955.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Lothwesen, Kai Stefan. "Klang - Struktur - Konzept : die Bedeutung der neuen Musik für Free Jazz und Improvisationsmusik /." Bielefeld : Transcript, 2009. http://deposit.d-nb.de/cgi-bin/dokserv?id=3108879&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Bennet, David. "Sounds Within Sounds : Multiphonic possibilities of the saxophone in composition and improvisation." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för jazz, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-4069.

Full text

Abstract:

This thesis is part of the result from an explorative venture into understanding how saxophone multiphonics can be used as tools for improvisation and composition. The focus lies partly on how I found these sounds, personalized them and incorporated them into my artistic language, but more importantly, this is an attempt of thinking through art by letting the experience gained from making creative use of accidental occurrences affect future experience in an open-ended artistic process. This is done in two acts, solo-playing and duo-playing. With the solo-playing I listen for what these sounds suggest in themselves, and through this, create open compositions that are embracing their elusive nature. The duo-playing searches for sounds within sounds in a sonic map, constructed from a co-creative artistic process that allows us to zoom in on details, experience deep and spectral listening through vertical musical motion. Apart from the written words and the compositions, the artistic results consist of several recordings, presented and discussed throughout the text together with connected concepts and contexts revolving around saxophone multiphonics, composition and improvisation.

Komposition: Sonic Map

Kompositörer: David Bennet & Vilhelm Bromander

Medverkande: David Bennet, Saxofon. Vilhelm Bromander, Kontrabas

Konserten är inspelad och bifogas med det skriftliga arbetet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Ortiz, Venegas Elias. "Ett steg bakåt, två steg framåt : Att spegelvända sitt trumset." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-82159.

Full text

Abstract:

Jag har utforskat vad som händer med mitt spel när jag spegelvänder mitt trumset och således tvingas börja om från början. Ursprunget till arbetet är strävan att hitta och forma ett alldeles eget sound och viljan att bryta ny mark genom att leta efter nya lösningar på gamla problem. Övningen sträckte sig över tre månader och dokumenterades med en inspelning av 6 olika referenskomp i början och i slutet. Parallellt med övningen förde jag en övningsdagbok där jag kontinuerligt analyserade mitt spel och reflekterade över min utveckling. Resultaten av arbetet visar inte bara på en förbättring av mitt vänstervända spel utan även på utveckling av koordinationen i sin helhet såväl som kreativiteten överlag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Elsner-Siedenburg, Felix [Verfasser], Andreas [Akademischer Betreuer] Lehmann-Wermser, Andreas [Gutachter] Lehmann-Wermser, and Veronika [Gutachter] Busch. "Improvisation in Musik und Theater : ein interdisziplinärer Beitrag zur Vermittlung musikalischer Improvisation / Felix Elsner-Siedenburg ; Gutachter: Andreas Lehmann-Wermser, Veronika Busch ; Betreuer: Andreas Lehmann-Wermser." Bremen : Staats- und Universitätsbibliothek Bremen, 2017. http://d-nb.info/1153119331/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Fergin, Elias. "Mellan improvisation och komposition : att spela Torsten Nilssons Crucifigatur." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2664.

Full text

Abstract:

Följande studie handlar om Torsten Nilssons verk Crucifigatur, ett avantgardistiskt musikstycke för orgel komponerat 1968. Det ingår i en svit om sju stycken, kallade ”improvisationer”. Här möts organisten av en varierad notbild ömsom grafiskt ömsom traditionellt noterad. I studien beskriver jag min strategi för att lära mig verket, som innefattar både teoretiska studier samt lektioner och inspelningsanalys, och reflekterar över resultatet. Det ligger i styckets natur att det blir lika många tolkningar som organister, och det finns inga sanningar exakt hur det skall utföras. Ofta finns flera tänkbara och bra lösningar. Jag har i denna studie presenterat mina tankar och förslag på hur stycket kan utformas och instuderas, grundat på efterforskningar, notanalys och samtal med min lärare Nils Larsson. Den musikhistoriska kontexten har även getts stort utrymme. För den som är nyfiken på musiken, tiden eller stycket specifikt hoppas jag denna uppsats kan ge nya perspektiv och infallsvinklar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Bennet, David. "En reflektion över en studie i kollektivt musicerande." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för jazz, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2376.

Full text

Abstract:

Låt 1-6, kompositör: David Bennet

Medverkande:

David Bennet - Altsaxofon

Niklas Barnö - Trumpet

Guto Lucena - Tenorsaxofon

Mauritz Agnas - Kontrabas

Andreas Pettersson - Trummor

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Nyberg, Pål. "Etyder : Hur studier i Lennie Tristanos musik och metoder lett fram till ny musik." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för jazz, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3147.

Full text

Abstract:

Abstract This master thesis discloses how studies in the music and methods associated with pianist, composer and educator Lennie Tristano (1919-1978) have led to the creation of new music. Through transcription of some of Tristano’s most pivotal improvisations and compositions I have highlighted musical concepts e. g. melodic lines, vertical structures, superimposed harmony and meter that I have found idiosyncratic to him. Then I have alsoanalyzed Tristano’s approach to these concepts. Finally, to turn theory into practice I have composed études that treat the aforementioned concepts. Throughout the project, these études have evolved from exercise pieces to pieces of music, ready to be presented to an audience. The work has broadened my musical vocabulary and has given me new tools for music creation. It also has made me question my habitual paths to expression and helped me to a greater trust in my musical intuition. This thesis could be of interest for musicians and composers interested in improvised melodic line, and/or the music of Lennie Tristano and his associates.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Dimming, Mats. "Öva fri improvisation – går det? : En kvalitativ studie av professionella musikers övning i fri improvisation." Thesis, Karlstads universitet, Musikhögskolan Ingesund, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-26534.

Full text

Abstract:

Studien syftar till att få djupare insikt i hur professionella musikers övning i fri improvisation kan se ut. I bakgrundsavsnittet ges en överblick av begreppen ”improvisation” och ”fri improvisation” och därefter följer en presentation av tidigare litteratur och forskning inom ämnesområdet. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av det sociokulturella perspektivet på lärande och kommunikation. Studiens datamaterial består av kvalitativa intervjuer med fyra professionella musiker inom fri improvisation. I resultatavsnittet beskrivs informanternas syn på improvisation, fri improvisation och frihet, deras redskap för övning samt deras användande av tillägnade färdigheter. Det framkommer att de intervjuade musikerna ser det som viktigt att öva mycket, att ha en egen metodik, att kunna koppla bort intellektet när de improviserar och att samla erfarenheter i en metaforisk ryggsäck. I det avslutande diskussionsavsnittet lyfts studiens resultat till diskussion i relation till tidigare forskning och till det sociokulturella perspektivet på lärande. Här framkommer att ryggsäcksmetaforen är i linje med det sociokulturella perspektivet på lärande, att lärande sker ständigt. En slutsats är att en improvisation aldrig kan vara helt fri. En musikers frihet i improvisation skulle kunna beskrivas som att denne är fri till något, inte från något.
This study aims to create deeper insight in how professional musicians practice free improvisation. The background chapter provides an overview of the concepts of “improvisation” and “free improvisation” and then followed by a presentation of previous research in the field. The theoretical basis for the study is the socio-cultural perspective on learning and communication. The data consists of qualitative interviews with four professional improvising musicians. The results show the musician’s view of improvisation, free improvisation and freedom, their practicing tools and their use of acquired skills. It reveals that the interviewed musicians regard it important to practice a lot, to have a personal method, to be able to disconnect the intellect when improvising and to collect experiences in a “metaphorical backpack”. In the concluding discussion chapter the results is discussed in relation to the previous research and to the socio-cultural perspective on learning. A conclusion is that the backpack metaphor is in accordance with the socio-cultural perspective on learning and that learning happens constantly. Another conclusion is that an improvisation never can be completely free. A musician´s freedom in improvisation could be described as being free to something rather than from something.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Hedenstedt, Erik. "Att lära sig improvisera musik med hjälp av arpeggion : En självstudie i att öva improvisation." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-54836.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to explore how arpeggioexcercises used as a method for studying improvisation is experienced. Research questions are: What is my attention directed towards when performing the exercise? What benefit for my improvising can there be by using arpeggioexercises? To investigate this, I have done eight practice sessions of one hour each where an arpeggioexercise is used to study a song. All sessions are ended with audio logs where I reflect on how things have gone during the practice session. I have also made two improvisations on the selected song, one before the practice sessions implementing the exercise and after. Regarding the processing of data, I have chosen a phenomenological perspective as a theoretical standpoint. The result shows what has been in my consciousness during the process of practicing and how my improvising has changed. The results first theme "Study Process" describes arpeggio as studying method. This theme is given the categories "Progression", "Detection of problems," "Mechanical exercise". In the second theme, "Improvised solos," describes the benefits of using arpeggios as a method of studying improvisation. Categories are here " Approach to the tonal and harmonic structures", "Rule-breaking approach". During the process, it appears that I have learned some new patterns and that I am more aware of what I do when I improvise. Meanwhile, the process proved to be exhausting.
Syftet med föreliggande studie är att utforska hur en specifik arpeggioövning som instuderingsmetod för improvisation erfars. Forskningsfrågor är: Vad riktar jag min uppmärksamhet mot i samband med övandet av arpeggion? Vad för nytta kan det finnas med arpeggioövning för när jag improviserar? För att undersöka detta har jag lagt upp 8 övningspass på en timme vardera där arpeggioövning används för att studera en låt. Alla övningstillfällen har avslutats med ljudloggar där jag reflekterar över hur det har gått under övningspasset. Dessutom har jag gjort 2 improvisationer över vald låt, en innan övningspassens genomförande och en efter. Som teoretisk utgångspunkt har jag valt ett fenomenologiskt perspektiv. I resultatet visas vad som har förekommit i mitt medvetande under instuderingsprocessen och hur mitt improviserande förändrats. Resultatets första tema ”Instuderingsprocessen” beskriver arpeggio som instuderingsmetod och mina tankar kring den. Under detta tema ges kategorierna ”Progression”, ”Uppdagande av problem”, ”Mekanisk övning”. I det andra temat, ”Improviserade solon”, beskrivs hur arpeggio som metod kommer till användning vid improvisation. Kategorier är här ”Förhållning till tonala och harmoniska strukturer”, ”Regelbrytande förhållningssätt”. Under processens gång framkommer att jag lärt mig en del nya mönster och att jag är mer medveten om vad jag gör när jag improviserar samtidigt som instuderingsprocessen visat sig vara utmattande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Strååt, Johan. "Improvisation - konsten att spela vad jag vill : En studie om improvisationsstrategier." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-35725.

Full text

Abstract:

Improvisation är ett ämne som många både studerar och utövar men det är ofta svårt att hitta mer generella strategier för att improvisera som visar hur själva improvisationsprocessen går till. Syftet med studien är att hitta de strategier jag använder mig av när jag improviserar. Genom att analysera ett solo jag spelar och leta efter; de förutsättningar som påverkar improvisationen, strategier jag använder och förhållningssätt jag har till improvisation klargör den här studien en del av vad det innebär att improvisera fram musik. Den metod jag använt är videoinspelning där jag spelat in ett uppspel som jag anser är den naturliga miljö för mig att improvisera i. Det teoretiska perspektiv jag använt är fenomenologi. Resultaten visar att en improvisation är ett resultat av att en improvisatörs estetiska val av toner byggs ihop till olika mönster. Dessa mönster kommer från idéer som är grundade i improvisatörens förkunskaper, ens kunskapsbas. För att maximera användandet av denna kunskapsbas framkommer det i studien att jag som improvisatör har kunskap om stilen ifråga samt har förmågan att använda mitt instrumentalgehör i kombination med mina tekniska färdigheter. Därigenom frambringar jag toner och fraser på mitt instrument utifrån de idéer jag hör i huvudet. Denna studie presenterar användbara begrepp för att diskutera den process som är improvisation utifrån ett jazz/fusion-perspektiv.
Improvisation is a topic, which many both study and practice but it's often difficult to find more general strategies on how to improvise and which shows the improvisational process. The purpose of this study is to find the strategies I use when I improvise. By analyzing a solo I play while looking for; conditions that affect the improvisation, strategies I use and the approach I have towards improvisation this study clarifies a part of what it means to improvise music. The method I have used is video recording where I have recorded a concert, which may be considered the natural environment in which I improvise. The theoretical perspective I have used is phenomenology. The results show that an improvisation is a result of the improviser’s aesthetic selection of tones that is combined into different patterns. These patterns come from ideas based of the improvisers previous knowledge, his/hers base of knowledge. To maximize the use of one's base of knowledge this study reveals that I as an improviser have knowledge about the style at hand as well as the ability to use my "instrumental ear" in combination with my technical skills. I thereby produce tones and phrases on the instrument from the ideas I hear in my head. This study presents useful concepts to be able to discuss this process of improvisation from a jazz/fusion-perspective.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Ullén, Henning. "Improvisation som kompositionsmetod : Med utgångspunkt i Vingt Études pour Trompette Ut ou Si♭ av Marcel Bitsch." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för komposition, dirigering och musikteori, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3982.

Full text

Abstract:

Det här konstnärliga arbetet har pågått under en lång tid, närmare bestämt fyra år. Jag påbörjade det år 2017 när jag studerade master-programmet i jazztrumpet på Kungliga Musikhögskolan. Våren 2019 blev jag dock tvungen att sluta spela trumpet på grund av hälsoskäl. Beskedet kom plötsligt och var inte något jag räknat med, vilket ledde till att jag var tvungen att tänka om. Hösten 2019 började jag istället studera master-programmet i jazzkomposition på Kungliga Musikhögskolan. Arbete utgår från frågeställningen: hur kan jag använda improvisation som kompositionsmetod med utgångspunkt i Vingt Études pour Trompette Ut ou Si♭? Idén för den konstnärliga praktiska delen har varit att pröva kombinera en jazzsättning med piano, bas och trummor med en stråkkvartett för att tillsammans bilda en sorts kammarensemble som tar avstamp i både jazzmusiken och den klassiska musiken. Till arbetet hör fem egenskrivna verk: Form, Pyramid, Inversion, Fragment och Final.

Till dokumentationen hör partitur till Form, Pyramid, Inversion, Fragment och Final. Den kommer även att kompletteras med en videodokumentation som preliminärt sker HT-21 eller VT-22.Henning Ullén: Form (2021) 10’, för piano, kontrabas och trummor samt stråkkvartett – partitur. Henning Ullén: Pyramid (2021) 7’, för piano, kontrabas och trummor samt stråkkvartett – partitur. Henning Ullén: Inversion (2021) 10’, för piano, kontrabas och trummor samt stråkkvartett – partitur. Henning Ullén: Fragment (2021) 6’, för piano, kontrabas och trummor samt stråkkvartett – partitur. Henning Ullén: Final (2021) 7’, för piano, kontrabas och trummor samt stråkkvartett – partitur.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Müller, Hermann-Christoph. "Zur Theorie und Praxis indeterminierter Musik Aufführungspraxis zwischen Experiment und Improvisation /." Kassel : G. Bosse, 1994. http://books.google.com/books?id=ZzxFAAAAMAAJ.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Meyer, Karl-A. S. "Improvisation als flüchtige Kunst und die Folgen für die Theaterpädagogik." Berlin ; Milow ; Strasburg Schibri-Verl, 2008. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&docl̲ibrary=BVB01&docn̲umber=017007240&linen̲umber=0001&funcc̲ode=DBR̲ECORDS&servicet̲ype=MEDIA.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Meyer, Karl-A. S. "Improvisation als flüchtige Kunst und die Folgen für die Theaterpädagogik." Berlin Milow Strasburg Schibri-Verl, 2006. http://d-nb.info/985979879/04.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Emilsson, Mikael. "Hur mitt absoluta gehör påverkar mitt sätt att komponera och improvisera." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för jazz, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2733.

Full text

Abstract:

This project aims to explore and substantiate the approach which I use in composing, practicing and improvising, from the perspective of me as a saxophone player with perfect pitch. This will be done through writing music and describing the process, my own practicing and the rehearsals in preparation for the examination concert. The approach relies on a musician´s ability to, like a painter, have a clear vision of the end result imagined. This is a big advantage as opposed to only knowing the rules and the norms regarding composing and improvising, as the musician then can have a clear idea of a sound which then can be performed, for example a musical melody that the musician can hear before playing it. The question I ask myself is how this ability can interact, and perhaps form a symbiotic relationship, with other abilities such as knowledge of music theory and the limits of my technical ability on my instrument and how I as a musician can learn from this in order to advance as an improviser and a composer. This project is done through my perspective as a saxophone player.

Medverkande på examenskonsert:

Mikael Emilsson - Saxofon

Oskar Lindström - Piano

Jonathan Lundberg - Trummor

Henrik Linder - Elbas

Repertoar:

Stronger Prologue - Mikael Emilsson

Double Bag - Mikael Emilsson

Tryna Sleep - Mikael Emilsson

Giant Steps - John Coltrane

Looser - Mikael Emilsson

We Make Party When We See Us - Henrik Linder/Erik Linder

Konserten spelades in och ljudfil finns bifogad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Brandell, Erik. "Begränsad frihet : Att skapa frijazz utifrån olika utgångspunkter." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79326.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur olika typer av instruktioner kan strukturera, påverka och bidra till fri musikalisk improvisation i ensemble och vilka olika typer av instruktioner som kan användas. Det utforskar också hur olika slags instruktioner påverkar den fritt improviserade musiken och hur de påverkar musikernas sätt att improvisera, individuellt och kollektivt. I arbetet undersöks frijazzens historiska bakgrund och hur den här typen av fri improvisation med instruktioner har bedrivits tidigare. Utifrån denna undersökning så skapades tre skrivna instruktioner. Dessa instruktioner användes sedan för att spela in tre fria improvisationer, som senare gavs titlarna Tid, Jazz och Kunskap. De tre inspelningarna analyserades musikaliskt och musikerna blev intervjuade om hur de upplevde inspelningen. Resultatet visade hur instruktioner kan påverka improviserad musik och hur den här typen av instruktionsbaserad fri improvisation kan både begränsa och inspirera kreativiteten hos dess framförare. Det visade också den stora mängden möjligheter som finns för att skapa den här typen av instruktioner och musik i framtiden, och hur frijazzens kulturella kontext har förändrats sen dess uppkomst.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Nilsson, Pierre. "Improvisera allena : En väg till att utveckla soloimprovisation på trumset." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-65209.

Full text

Abstract:

Mitt intresse för soloimprovisation kom när jag för några år sedan såg en video på YouTube med en trummis som heter Joey Baron. I klippet spelar han en solokonsert på cirka 40 minuter. Det gjorde att jag själv ville utforska improvisation. Syftet med mitt examensarbete har varit att utveckla och sammanställa övningsstrategier för soloimprovisation på trumset. Detta för att kunna bli en bättre improvisatör med fler verktyg än vad jag hade innan och få bättre förståelse för trumsetet som instrument. Jag har utforskat trumsetets olika sound, orkestrering och melodiska möjligheter genom övningar som jag har hittat på internet eller fått av lärare. Det hela mynnade ut i en solokonsert som hölls den 23 februari 2017 i Piteå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Wahlsten, Hampus. "En basists steg mot skalfrämmande toner : Att utöka sitt tonförråd inom jazzimprovisation." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74039.

Full text

Abstract:

Detta arbete gick ut på att hitta olika vägar till att inkorporera skalfrämmande toner då jag spelar bassolo inom olika former av jazzmusik. I början av arbetet spelade jag in fyra låtar tillsammans med ett band och jag hade som huvudfokus att spela ett solo på varje låt. Inspelningen fungerade som jämförelsematerial för att höra hur mina solon lät före jag inledde arbetet. Jag analyserade även dessa solon för att få en större överblick av hur jag spelade solo före inledandet av arbetet. Därefter arbetade jag med tre olika övningar som jag skapade med hjälp av olika källor. Efter att ha fokuserat på övningarna spelade jag in nya solon till inspelningarna. Slutligen analyserade jag de nya solona och jämförde med de gamla. Jag intervjuade även tre basister för att få höra åsikter från utomstående musiker. I samband med detta arbete upplevde jag att jag som bassist lyckades utveckla ett nytt tonföråd och ett nytt synsätt på hur man spelar solo med hjälp av skalfrämmande toner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Molin, Robin. "Improvisation på kontrabas : Skillnader i improviserat musicerande efter en tids strukturerad övning." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3359.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka skillnader i mitt eget improviserade musicerande på kontrabas som går att urskilja efter en tids strukturerad övning. Ur detta syfte utvecklades naturligt följdfrågan vilken metod som skulle användas. Följaktligen utforskar denna uppsats även min metod för övning. För att undersöka detta gjordes en introspektiv studie på min egen övning med hjälp av loggbok och videodokumentation samt en analys av mitt eget spel där jag jämförde skillnader i mitt spel innan- och efter en övningsperiod. I studien har jag analyserat mitt spel på två musikstycken. En inspelning på varje stycke före- och efter övningsperioden gjordes för att identifiera skillnader. Jag har även tagit hjälp av en lärare i improvisation för analys. Resultat visar att 32 övningspass som sträckte sig mellan en och två timmar gav en tydlig utveckling i mitt spel utifrån följande kriterier; sound, intonation, tajming, upplevd frihet i improvisation, upplevd förmåga att lyssna in och kommunicera med medmusiker samt tematik. Min metod för övning ändrades under undersökningens gång för att passa kriterierna. Från början användes en mer strikt modell och senare i undersökningen användes en friare modell för övning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Marklund, Jens. "Utvecklingsarbete om Improvisation i musikämnet : Kan en lektionsserie i improvisation påverka eleverna att våga improvisera?" Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-82969.

Full text

Abstract:

Syftet med mitt utvecklingsarbete var att få svar på om en lektionsserie med improvisationsövningar kan påverka elever att våga improvisera. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet. För att få inblick i det valda ämnet har jag genomfört en enkätundersökning. Studien har genomförts i en högstadieklass med 25 elever. Resultatet visar att elevers kunskap och erfarenheter av improvisation i musikämnet är liten. Det bidrar till att eleverna upplever det svårt att våga improvisera. Men efter lektionsserien påverkas elevernas erfarenhet av improvisationsmomentet på ett positivt sätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Swanberg, Lena. "Lekinstitutionen : en studie i hur improvisationsteaterundervisning kan berika musikhögskolestudenter i sitt musicerande." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2334.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att tillföra kunskap till det undervisningsfält som inbegriper musikalisk improvisation genom att undersöka hur improvisationsteaterträning kan gagna en musiker som vill utvecklas inom improvisation. Studien genomfördes som en aktionsforskningsstudie med en kvalitativ ansats och det sociokulturella perspektivet som utblickspost. Aktionsprocessen bestod av en förberedande intervju med en erfaren improvisationsteaterlärare, och därefter två aktioner där musikhögskolestudenter deltagit i improvisationsteaterträning, och därefter medverkat i en fokusgruppintervju. Målet var att ta reda på vilka kvalitéer musikhögskolestudenter identifierar ur teaterimprovisation och på vilket sätt de upplever sig influeras och berikas av dessa kvalitéer. Resultaten pekar på att deltagarna upplever improvisationsteaterträning som en bra metod för att utveckla sin koppling mellan musikimprovisation och lek. Förmågan att leka poängteras som en tillgång vid improvisationsutövande. De inspirerades att öva mer tillsammans och att använda kroppen mer i sin musikaliska kommunikation. Resultaten visar också att de upplever att improvisationsteaterträningen kan hjälpa dem utveckla sitt personliga uttryck samt utveckla tillvägagångssätt att improvisera och komponera med hjälp av att fokusera på förmågan att associera och bejaka impulser och idéer. Uppsatsens diskussionsdel tar upp aspekter av ovan nämnda resultat i ljuset av tidigare forskning inom improvisation och undervisning med sociokulturell teori som filosofiskt och pedagogiskt ramverk.
The aim of this study is to add knowledge to the teaching field including musical improvisation by examining what improvisational theatre training can offer a musician who wants to develop skills in improvisation. The study was conducted with a qualitative action research approach based on a sociocultural perspective. The action process consisted of a preparatory interview with an experienced improvisational theatre teacher followed by two group actions, in which participants consisting of music college students exerted improvisational theatre training, and then participated in a focus group interview. The goal was to find out what kind of qualities these music college students identify in improvisational theatre and in what way they feel influenced and enriched by these qualities. The results indicate that participants recognize improvisational theatre training as a good method for developing their connection between musical improvisation and playfulness. Playfulness is pointed out as an asset when improvising. They were inspired to practice more together and to use the body more in their musical communication. Results also show that these students felt improvisational theatre training could help them develop their personal expression and also help them develop techniques for improvising and composing music by focusing on their ability to associate as well as affirming impulses and ideas that come to mind to a greater extent. The results are discussed in the light of previous research regarding improvisation and teaching with sociocultural theory as a philosophical and pedagogical framework.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Nilsson, Erik. "Att improvisera med glädje : En intervjustudie av tre jazzmusikers upplevelser av attlära sig improvisation." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3335.

Full text

Abstract:

Improvisation är en form av musicerande där musik skapas i stunden utifrån uppsatta regler och ramar. Denna form av musicerande ses av flera som ett glädjefullt och intressant sätt att musicera då det tillåter spontant musikaliskt uttryck. Det finns dock de som har negativa erfarenheter av improvisation då det kan ses som abstrakt och skrämmande på grund av dess oförutsägbarhet. Flertalet forskare lyfter de positiva effekter som kunskaper inom improvisation kan ge. Denna studie undersöker därför hur ett glädjefullt förhållande till improvisationsmusicerande kan skapas och ställer då frågan: Vilka faktorer möjliggör upplevelsen av glädje under ett lärande av jazzimprovisation?I bakgrunden presenteras olika sätt att definiera improvisation samt belyser teorier kring lärarande av improvisation. Bakgrunden lyfter också affektteorier hämtade från utvecklingspsykologi och musikpsykologi vilka har använts som teoretiskt perspektiv. Studien har skett genom att genomföra kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma jazzmusiker. Intervjuerna har haft för avsikt att undersöka intervjupersonernas upplevelser av att lära sig improvisation och därför har följande teman berörts under intervjuerna: Intervjupersonernas musikaliska bakgrund, deras erfarenhet av improvisation, deras betydelsefulla erfarenheter av improvisation, deras betydelsefulla erfarenheter av lärande av improvisation, viktiga egenskaper de ser hos en improvisatör och viktiga egenskaper de ser hos den som undervisar i improvisation. I analysen av det insamlade materialet från intervjuerna kom fem teman fram som kan ses som möjliggörande faktorer till att improvisera glädjefullt vilka är: Tryggt sammanhang, Inspiration, Redskap och nycklar, Utmaningar och slutligen Reflektion. De teman som framkom i analysen visade sig också ha skett under formella undervisningsformer, i informella former av musicerande och i gränslandet mellan det formella och det informella vilket tas upp i denna uppsats diskussionskapitel.
Improvisation is a form of music making where music is created in the moment based on set rules and frameworks. This form of musicianship is seen by many as a joyful and interesting way of music making as it allows for spontaneous musical expression. However, there are those who have negative experiences of improvisation as it can be seen as abstract and frightening because of its unpredictability. Most researchers highlight the positive effects that knowledge of improvisation can have. This study explores the possibility of creating a joyful relationship with improvisation and then asks the question: What factors enable the experience of joy during a learning of jazz improvisation?The background chapter presents different ways of defining improvisation as well as highlighting theories around the learning of improvisation. The background also highlights theories on affects derived from developmental psychology and music psychology, which have been used as theoretical perspectives. The study was conducted by conducting qualitative interviews with three professional jazz musicians. The interviews intended to investigate the interviewees’ experiences of learning improvisation, addressing the following themes: the interviewees’ musical background, their experience of improvisation, their important experiences of improvisation, the important experiences of learning improvisation, important characteristics with an improviser and important characteristics they see in the person who teaches improvisation. In the analysis, five themes emerged that can be seen as enabling factors for improvising with joy: Safe context, Inspiration, Tools and keys, Challenges and finally Reflection. The themes that emerged from the analysis also turned out to have occurred during formal and in informal forms of learning and in in the borderline between the formal and the informal which is discussed in this essay's discussion chapter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Gabrielsson, Tom. "Samplingar i improvisation : Att komponera och spela musik med samplingar och digital teknik i en improviserad kontext." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för jazz, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-4097.

Full text

Abstract:

This study aims to explore the boundaries and creative possibilities of composing and improvising music with a base in sampled saxophone fragments inside of Ableton Live. The study have included things as: exploring different sound design techniques, manipulation of saxophone samples, composing and rearranging music as well as rehearsing with a band and trying different concepts and approaches to performing the music in a live situation. The work includes creating polytonal sample instruments built inside of Live and the creation of more texture based ones as well. This work also resulted in composing 6 different compositions and the rearranging of an earlier composition to match the aesthetic character of the other ones. I’ve also tried to stretch the linear boundaries of Ableton Live with a more rubato based approach to composing to see what possibilities the program had to handle that type of context.As a composer I’ve early on created an aesthetic vision of what I wanted this sample based music to sound like and tried to very precisely recreate what I’ve heard inside of my head in detailed sketches in Ableton Live using midi instruments together with the sampled textures and instruments. I then realised that a great deal of the final task of this study was to bring this vision to the ensemble and make them play the music in a way that resonated with what I’ve heard when I composed it.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Improvisation (musik)'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles