Academic literature on the topic 'Idrottens normer'

In this advanced level essay Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) is discussed within a Swedish Sports setting and the purpose is to better understand why children and adolescents with ADHD in Sweden drop out of sports clubs at an earlier than average age. This study is based on an interpretive view of knowledge and has a qualitative method. Through interviews with various experts of ADHD and other neurodevelopmental disorders the study aims at understanding the reasoning of children with ADHD as they navigate the complex cultural and institutional environments found in sports. Erving Goffman's theories about stigma are utilized in the study to further understand the relationships between youth with ADHD and coaches, other parents and peers in sports. ADHD is often stigmatized in social interactions in sport and the power that coaches, and other “normal” people have over the youth with ADHD can be considered a key to understanding why ADHD is stigmatized and why so many drop out at an early age.

Idrotten och idrottsföreningarna i dagens samhälle är klassad som en av de största sociala institutionerna, där de aktiva barn och ungdomarna kommer i kontakt med samhällets olika normer och värderingar. Genom detta har regering och riksidrottsförbundet i Sverige vidtagit flertal åtgärder och satsat miljontals kronor på att upprätta en god, rättvisande, integrerande miljö där huvudperspektivet varit jämställdhet och jämlikhet mellan könen. Med anledning av detta har denna studie utförts med ett syfte att belysa idrottsledares upplevelse av sin roll för utveckling av ungdomen och påverkan emot samhällets normer och värdering, med en fokusering på jämställdhet och jämlikhet mellan könen. Studien har då utgått ifrån den kritiska teorins ansats tillsammans med den fenomenologiska för att på detta sätt kunna kritiskt granska idrottsledarnas upplevelse av det som ses som normalt för att se eventuella maktaspekter, samt få en förståelse för idrottsledarens upplevelse. Detta har insamlats genom semi-strukturerade intervjuer, som sedan transkriberats kodats, kategoriserats och analyserats genom en analytisk induktions process. Resultatet påvisade en upplevelse av en integrerande, fostrande, förebildsroll där beteenden speglas och korrigeras ifrån och av idrottsledaren till ungdomarna. Slutsatser kunde även dras kring idrottsledarna förlitande på den bild som media och tävlingsdeltagandet framställde om en jämställdhet och jämlikheten inom längdskididrotten. Men vissa skillnader visades emellan idrottsledarnas uppfattning om att leda könet, samt skillnader i prioritering av relationsband. Essensen i resultatet var dock att alla idrottsledare menade att alla kan idrotta oavsett vem du är.

2016-06-05

The purpose of this thesis has been to investigate elements of racism in two court documents from The Court of Arbitration for Sports (CAS). The court documents deal with two regulations from the International Athletics Federation (IAAF) and the implementation of these regulations, which aim to assess womens’ participation in elite running. These regulations are based on measurements of female athletes’ testosterone levels to assess who is considered eligible to compete in the female category in elite running. The regulations have been criticized by UN Human Rights Council, which states that the regulations include racial discrimination, since the regulations are primarily aimed at women from the global South as they to a greater extent demonstrate higher levels of testosterone. The thesis has analysed whether racist discourses can be discerned in the court documents by examining statements from the IAAF and CAS when it discusses the implementation of these regulations in elite running for women.  The analysis of the court documents is based on a method of critical discourse analysis. which intends to shed light on uneven power structures due to, among other things, race. In the court documents, the content of the texts was examined according to the method. The thesis examines how women who produce higher levels of testosterone are described in relation to women who produce testosterone within the “normal” range. The thesis also examines which discourses have the most space in the court documents. The analysis is supplemented with Sara Ahmed´s theory of the phenomenology of whiteness, and Sandra Fredman´s theory of the concept of equality. The results of the thesis show that women from the global South are considered abnormal due to a socially constructed norm based on white Western ideals. Female athletes who show a higher level of testosterone come mainly from the global South. Since these athletes are more affected by the IAAF:s regulations than those from the West, it can be interpreted that these women are restricted in their freedom of movement within elite running compared to white female athletes.

Bakgrund: Främjande av fysisk aktivitet är ett av de elva folkhälsopolitiska målen i Sverige. Ishockey är en av Sveriges största idrotter med över 90 000 utövare. Även om ishockey kan ses som en god fostringsarena för barn och unga har det under det senaste decenniet förekommit kritik mot jargongen i denna idrott som kan anses homofobisk, kvinnoförnedrande och våldsuppmuntrande. Mäns våld mot kvinnor kostar samhället stora summor utöver det fysiskt och psykiskt lidande som de utsatta utstår. Det har visats sig finnas kopplingar mellan idrottsutövande, alkohol och våld. Forskning indikerar att den hegemoniska maskulinitet som spelare förväntas leva upp till från tränare, publik och medspelare har en betydande faktor till det våldsbenägna beteendet även utanför arenan   Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka kroppskultur, jargong och social struktur bland manliga ishockeyspelare, samt hur detta upplevs påverka deras syn på sexualitet, aggressivitet och handlingar utanför arenan.   Metod: Sex manliga aktiva spelare från olika divisioner i svensk hockey intervjuades. Resultatet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Spelarna såg idrotten som en viktig del av livet där de kunde vara sig själva och bilda starka vänskapsband. Jargongen kunde utöver de positiva sidorna bidra till skapandet av en destruktiv syn på våld, kvinnor och homosexuella jämfört med vad som kan anses normalt i dagens samhälle. Objektifiering, våld och nedvärdering normaliserades inom idrotten.   Slutsatser och implikationer: Mäns våld mot kvinnor kostar samhället stora summor pengar och personligt lidande. Den sociala strukturen inom ishockey är djupt rotade och svårföränderlig. Jargonen och det våldsamma beteendet som kan ses inom sporten kan sprida sig till andra situationer i livet. Utifrån ett folkhälsovetenskapligt synsätt har det visat sig behövas insatser för att belysa och förändra jargongen.
Background: Promotion of physical activity is one of the eleven public health policy objectives in Sweden. Ice Hockey is one of Sweden’s biggest sports with over 90 000 practitioners. In the recent decade, the sport has been seen with a more critical approach. Although sports are a good place for joy and social education for children and adolescents, there is criticism of the jargon in the sport. It can be homophobic, degrading to women and a violence enhancer. Men’s violence against women costs society large sums in addition to the physical and mental suffering they face. Connections between sports, alcohol and violence has been seen in studies. Research indicates that the hegemonic masculinity that players are expected to live up to from coaches, audiences and team players has a significant factor in violent behavior outside the arena.   Aim: Investigate body culture, jargon and social structure among male ice hockey players, as well as how this is perceived to affect their views on sexuality, aggressiveness and actions outside the arena.   Method: Six male players from different divisions in Swedish hockey were interviewed. Qualitative content analysis was used as method.   Result: The players saw their sports as an important part of their life where they could be themselves and form friendships for life. The jargon contributed beyond the positive sides to create a twisted view of violence, women and homosexuals as contrast to the usual view in today’s society. Objectification, violence and impingement are somewhat normalized in the sport.   Conclusions and implications: Men’s violence against women cost society a lot of money and personal suffering. The social structure in hockey is deeply rooted and difficult to change. The social structure of ice hockey is deeply rooted and difficult to change. The jargon and the violent behavior that can be seen in sport can spread to other situations in life. Based on a public health science approach, efforts are needed to highlight and change the jargon.