Dissertations / Theses on the topic 'IAU'

Datum: 2006-10-10

Nivå/utbildning: Kandidat uppsats

Författare: Diana Joseph och Ander Sandström

Handledare: Gösta Söderlund

Titel: IAS/IFRS?

Problem: Hur påverkas företag och dess intressenter av IAS/IFRS

implementeringen och hur har deras föreberedelser fungerat?

Syfte: Att få en djupare inblick i hur företagsintressenterna i form av revisorerna och analytiker har förberett sig inför IAS/IFRS införandet.

Metod: En kvalitativ studie

Resultat/slutsatser: Att respondenterna till stor utsträckning varit väl förberedda inför den nya standarderna och att de överlag är positivt inställda till en ökad jämförbarhet och harmonisering av redovisningsreglerna. Det finns dock vissa värderingsproblem av tillgångar som uppstår och där inte alla respondenter har samma åsikter om hur de kan lösas.

Sökord: IAS/IFRS, Goodwill, redovisning, koncernredovisning, de nya

standarderna, impairment test, intangible assets

Omfång, sidor: 50

Antal ref/källor: 26

Från och med den 1 januari 2005 skall svenska noterade bolag utforma sin redovisning efter International Accounting Standards (IAS). För värderingen av förvaltningsfastigheter är det IAS 40 (Investment property) som nu mera gäller. Denna ger möjlighet att värdera fastigheter till antingen verkligt värde eller anskaffningsvärde, men att värdera till verkligt värde förespråkas. Att värdera till verkligt värde innebär en principförändring för svenska bolag som tidigare har varit tvingade att göra sina värderingar till anskaffningsvärdet, trots att man inte har tvingats att byta princip har samtliga bolag valt att göra detta. Avsikten med studien är att undersöka hur denna förändring av värderingar kommer att påverka bolagen ur ett finansiellt perspektiv. Studiens syfte har varit att beskriva och belysa vilka effekter IAS 40 har haft för fastighetsbolagens redovisning. Vi har avgränsat oss till samtliga noterade svenska fastighetsbolag, men har inte kunnat använda oss av samtliga främst för att ett flertal av dessa inte varit noterade tillräckligt länge. Vi har använts av det hermeneutiska synsättet genom att tolka årsredovisningar från 2004 och 2005 och jämfört dessa med nya respektive gamla redovisningspraxis. Detta har vi gjort genom att använda oss av både en kvalitativ och kvantitativ metod.

Bakgrund: Efter införandet av IAS 40 ska nu fastighetsbolagen värdera sina fastigheter till verkligt värde och visa de i sina årsredovisningar. Detta kan ge ett antal problem om inte företagen kan ta till sig nya regler i praktiken. Justeringarna som företagen blir tvungna att göra kommer att påverka deras eget kapital, resultaträkning och balansräkning. Några företag kommer att få stora justeringar och andra mindre.

Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att analysera vilka effekter redovisningsstandarden IAS 40 får på de svenska fastighetsbolagens årsredovisningar. Ett del syfte är att visa vad skillnaderna i redovisningen beror på.

Metod: Vi använder oss av både kvantitativ och kvalitativ forskningsmetodik. Årsredovisningar är våra primärdata. Där tittar vi på bolagen och de siffror de redovisar. Sekundärdata som används är en telefonintervju med börsanalytikern Peter Malmqvist.

Slutsatser: Företagen använder sig av olika sätt att redovisa justeringarna som de gör vid införandet av IAS 40. Vissa företag klumpar ihop sina siffror med hela IFRS införandet och andra skiljer ut IAS 40 och visar de poster som blir påverkade. De flesta företag får en justering uppåt i deras balansräkningar, resultaträkningar och eget kapital. Det kan bero på en del faktorer. En faktor kan vara att de redovisar olika poster, andra faktorer kan vara vilken typ av förvaltningsfastighet bolagen innehar, vart fastigheterna finns belägna och hur gammal fastighetsbolaget är.

Problem: Dagens höga frekvens av gränsöverskridande handel kräver homogena regelverk inom många olika områden, även inom redovisning. I arbetet med att försöka harmonisera medlemsländernas redovisningsprinciper beslutade Europarådet att alla börsnoterade företag inom Europeiska Unionen från den 1 januari 2005 skall följa IASB: s regelverk, IAS/IFRS, vid upprättandet av koncernredovisningen. Motiven bakom beslutet var att för-söka erhålla en ökad transparens av information och att öka jämförbarheten mellan företag inom unionen, vilket i sig skulle underlätta för investerare och verka för en välfungerande kapitalmarknad. En av skillnaderna med att tillämpa IAS/IFRS istället för de svenska reglerna som blir väldigt tydlig för fastighetsbolagen är att förvaltningsfastigheter ska värderas antingen till verkligt värde enligt IAS 40 alternativt anskaffningsvärde minus komponentav-skrivningar. I det svenska regelverket ska redovisning ske till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar enligt RR 24. Detta kan få stora effekter i företagens koncernredovisningar och påverka hur olika intressenter värderar koncernen.

Syfte: Studiens syfte är att belysa de effekter en implementering av IAS/IFRS-reglerna för med sig vid värdering av förvaltningsfastigheter i mindre svenska onoterade fastighetskoncerner. Hänsyn ska även tas till de effekter en förändrad redovisning har för revisorer, banker och investerare.

Avgränsning: Noterade företag kommer inte att behandlas, då det skulle strida mot studiens syfte. Vidare kommer ej internationella företag redogöras för. Företag som inte är fastighetsbolag kommer heller ej att behandlas.

Metod:Metoden som används är kvalitativ och studien kommer i första hand baseras på primärdata där sådan är möjlig. Studiens ansats är induktiv, då slutsatser kommer att dras från empirin.

Teoretisk referensram: Studiens referensram är baserad på värderingsteorier samt svenska och internationella redovisningsregler, som behandlar förvaltningsfastigheter och materiella anläggningstillgångar.

Slutsats: EU:s grundtanke med ett harmoniserat regelverket är god, men leder till oönskade effekter. Studien kommer fram till att ett byte från det svenska regelverket till det internationella skulle innebära en ökad arbetsmängd för företagen och därmed öka kostnaderna. Det blir inte alltid enklare att jämföra företag som värderar enligt verkligt värde, då värderingarna är subjektiva och inte alltid speglar det sanna värdet. IAS 40 erbjuder även andra möjligheter att redovisa, som till exempel anskaffningsvärde. Företagen kommer därför genom att den föregående metoden finns kvar troligtvis ej redovisa till verkligt värde. Därmed faller argumentet att detta regelverk skulle öka jämförbarheten.

Från och med år 1 januari 2005 tillämpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredo-visning. Företag har möjlighet att värdera sina förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärdet – ackumulerade avskrivningar eller till verkligt värde.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur införandet av IAS 40 har påverkat företa-gens redovisning samt eget kapital dvs. ifall eget kapital har ökat eller minskat.

För att uppfylla syftet har vi studerat 10 bolags årsredovisningar från år 2005 för att analysera skillnader i det egna kapitalet. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med bolagen samt en intervju med en redovisningsexpert.

Teoridelen grundas i huvudsak på standarden IAS 40 och RR 24 som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter samt värderingsmetoder. Där redogörs även skillnader mellan IAS 40 och RR 24.

Den empiriska undersökningen analyseras utifrån uppsatsens teoriavsnitt.

Genom denna undersökning kom vi fram till att det egna kapital har förändrats i både positiv och negativ riktning samt att varje bolag värderar sina förvaltningsfastigheter till verkligt vär-de. Dessutom har införandet av IAS 40 bidragit till en bättre förmögenhetsredovisning i ba-lansräkningen.

Northern Bahr el Ghazal area in southwestern part of Sudan was severely affected by the civil wars in Sudan. This has led to lacks of development in most areas, not least water supply. In combination with a high number of refugees returning to the area the water situation is very difficult.

This study is made to investigate how the water project of International Aid Services (IAS) is working. First I wanted to get a good image of the different areas connected to the IAS water project such as community mobilization, drilling and water source and sanitation education.

At the time of my studies the Community Mobilization Unit (CMU) had just began their work, therefore the system with Water Source and Sanitation Committees had not yet been really implemented. However, some had been formed but not trained.

The drilling is performed using two different methods, Mud Rotary and Air Flush. Mud Rotary is used in clay soil and Air Flush is used in more rocky soil.

One of the main problem issues is transport, mainly transport of drilling machines, well material and water used during drilling. Problems in the means of transport are the terrible conditions of the roads which also lead to terrible conditions of the vehicles, especially the heavy vehicles which are very old.

Another main problem is supplies, especially supplies of spares for the vehicles and equipment but also food and other essentials. Many things have to be brought from other countries via Khartoum and then by lorry to Northern Bahr el Ghazal.

One of my conclusions is that much weight must be put on the county community mobilization to really involve the local people in the project so that they feel responsible for the well after it has been handed over. This is crucial to get full impact of the project.

Another conclusion is that if supplies could be handled through Southern Sudan (Juba) it could cut down transport time and costs. But this cannot be realized yet since the range of things in Juba is rather limited compared to Khartoum.

Finally I believe that the personnel must be very observant for coming breakdowns and report this immediately to enable ordering spares, etc. as soon as possible and minimize the time standing still.

Införandet av standarden IAS/IFRS i Sverige är en effekt av den internationalisering som skett de senaste åren. En stor skillnad märks bland de företag som nu måste redovisa tillgångar till verkliga värden istället för som tidigare till historiska värden. Skogskoncernerna ställs inför ett sådant faktum. Effekten blir att en mer rättvisande bild av skogens värde uppkommer.

De intervjuade företagen, Bergvik Skog AB, Holmen, SCA, Sveaskog och Öhrlings PricewaterhouseCoopers håller med om att dolda värden försvinner och en mer rättvisande bild uppkommer men anser även att IAS 41 inte är direkt anpassat för nordiskt skogsbruk och att endast en approximation av det verkliga värdet kan uppnås. Respondenterna åsyftar särskilt på de lagstadgade återplanteringskostnader som inte får vara med i beräkningarna enligt en bokstavstolkning av IAS 41 men som ändå tas med av svenska skogsbolag.

IAS 41 förespråkar främst att skogstillgångarna ska värderas enligt rådande marknadspriser. Då det saknas transaktioner av skogsmark i de storlekar våra respondenter har blir följden att marknadspris inte kan tillämpas. Företagen får därför använda sig av en alternativregel, nuvärdesberäkningen. Denna baseras på att de närmaste 100 årens kassaflöden diskonteras tillbaka till nutid med en diskonteringsränta som för samtliga företag i uppsatsen visade sig vara 6,25 %.

Uppsatsens arbete startades med att den teori som finns inom området samlades in och senare ställdes mot de telefonintervjuer som vi genomförde. Analysen ställer således empirin mot teorin och leder till en slutsats.

Vår uppsats visar att IAS 41 inte är fullt tillämpad för svenskt skogsbruk men att den ändå fungerar tillfredställande om inte en bokstavstolkning av standarden efterlevs.

The implementation of IAS/IFRS in Sweden is an outcome of the internationalization which has occurred in the past years. A huge difference can be noticed among the companies that now have to draw account using a fair value instead of earlier historical costs. The forest product companies are the ones facing this change. The effect of this is that a more true and fair view on the forest assets can be achieved.

The interviewed companies in our essay, Bergvik Skog AB, Holmen, SCA, Sveaskog and Öhrlings PricewaterhouseCoopers all agree that the hidden value disappears and that a more true and fair value appears when dealing with IAS 41. Moreover, it is their opinion that the standard is not suited for the Nordic agriculture and the fair value is only an approximation. They especially refer this to the restoration costs, set by law in Sweden, which according to IAS 41 literally not can be included in the calculations.

IAS 41 says that the quoted market price should be used as a first option for calculating the fair value. However, because there are no markets in the Swedish forest sector that accurately measure the sizes of the companies forest assets, market values can not be used to give a fair value. This is why the companies have to use the alternative rule, calculating the present value of expected net cash flows. The calculation is based on 100 year cash flows that is discounted back to today with a discount rate witch appeared to be 6,35% in all of the included companies in our essay.

The essay started with collecting the available theory on our topic and witch we later tested on our empirical interviews. This then resulted in a conclusion.

Our findings in this study is that IAS 41 not suited for Swedish forest companies, but it works if they don’t apply the standard literally.

This document is the report for the authors' joint effort in researching and designing a query optimizer for Fast's next-generation search platform, known as MARS. The work was done during our master's thesis at the Department of Computer and Information Science at the Norwegian University of Science and Technology, spring 2009. MARS does not currently employ any form of query optimizer, but does have a parser and a runtime system. The report therefore focuses on the core query optimizing aspects, like plan generation and optimizer design. First, we give an introduction to query optimizers and selected problems. Then, we describe previous and ongoing efforts regarding query optimizers, before shifting focus to our own design and results. MARS supports DAG-structured query plans for more efficient execution, which means that the optimizer must do so too. This turned out to be a greater task than what it might seem like --- since we must use algorithms that greatly differ from the optimizers we were familiar with. The optimizer also needed to be extensible, including the ability to deal with future query operators, as well as supporting arbitrary cost models. During the course of the master's thesis, we have laid out the design of an optimizer that satisfies these goals. The optimizer is able recognize common sub-expressions and construct DAGs from non-DAG inputs. Extensibility is solved by loose coupling between optimizer components. Rules are used to model operators, and the cost model is a separate, customizable component. We have also implemented a prototype that demonstrates that the design actually works. The optimizer itself is designed as separate component, not tied up to MARS. We have been able to inject it into the MARS query pipeline and run queries end-to-end with optimization enabled, improving the query evaluation time. For now, the project depends on MARS assemblies, but reusing it for another engine and algebra is entirely feasible.

Från och med den 1 januari 2005 upprättar de svenska börsnoterade skogsbolagen sin koncernredovisning i enlighet med den internationella redovisningsstandarden IAS 41. Standarden innebär att skogstillgångarna ska värderas till verkligt värde, det vill säga till tillgångarnas marknadsvärde. Då marknadsvärden inte anses finnas för skogstillgångarna gör skogsbolagen egna subjektiva tillgångsvärderingar. Subjektiviteten i dessa värderingar samt förekomsten av de orealiserade vinster som uppkommer vid omvärderingen till verkligt värde leder till att de kvalitativa kraven på skogsbolagens externredovisning påverkas. Dessa krav är en förutsättning för att redovisningen skall fungera som beslutsunderlag och för analytikers användning av externredovisningen i deras värderingsarbete.

Syftet med uppsatsen är därför att belysa hur de svenska skogsbolagen redovisar de förändringar som uppkommit i koncernredovisningen i och med omvärderingen av det verkliga värdet och huruvida analytikers värderingsarbete påverkas av dessa förändringar. Uppsatsarbetet genomförs genom att studera skogsbolagens koncernredovisningar samt genom att utföra intervjuer med skogsbolag och analytiker.

Efter genomfört uppsatsarbete kan vi konstatera att förekomsten av orealiserade vinster och subjektiva tillgångsvärderingar samt om dessa inte specificeras i externredovisningen generellt sett komplicerar analytikers värderingsarbete. Det kan dock konstateras att denna problematik inte nämnvärt påverkar analytikers värdering av skogskoncerner.

Enligt de regler som anges i IAS 40 ges möjlighet till att värdera förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Detta värde tas fram med hjälp av intern- eller externvärdering av ett marknadsvärde. Problemet är att det i princip är omöjligt att exakt fastställa ett försäljningspris eftersom det sanna marknadsvärdet visar sig först vid försäljningstransaktionen vilken påverkas av en stor mängd faktorer. Med bakgrund av detta är syftet med uppsatsen att utreda användbarheten av redovisningen av förvaltningsfastigheter för analytiker på aktiemarknaden. Metoden vi använder är en kvalitativ intervjustudie med framstående och erfarna aktieanalytiker som arbetar med fastighetsmarknaden. Vår huvudsakliga slutsats av studien är att det subjektiva inslag som de uppskattade marknadsvärderingarna innehåller är problematiskt avseende jämförbarheten mellan fastighetsbolag.

Auxin is a crucial plant hormone that shapes and directs plant growth. Indole-3-acetic acid (IAA) is the predominant auxin in nature. Auxin regulates cell expansion and cell division in a dose dependent way. Therefore, plants evolved an extremely complex yet highly coordinated network to maintain auxin homeostasis, including IAA biosynthesis, transport, conjugation and oxidation. Among these, the least known process is IAA oxidation. Discovering how IAA is terminated is very important in completing the whole picture of IAA homeostatic regulation. By partial purification of IAA oxidases from Arabidopsis , we detected IAA oxidation activity from both microsomal fractions and soluble fractions. We first investigated the protein in microsomal fraction and identified one oxidase named as ACC oxidase 2 (ACO2), an ethylene synthetase that belongs to 2-oxoglutarate and iron (II) [2OG(Fe)] dependent dioxygenase family. In vitro enzyme assays with IAA showed that ACO2 could catabolize IAA and that the product had the same retention time as indole-3-carbinal (ICA), an decarboxylative IAA oxidation product. The same enzyme assay with the ACO2 homologues ACO3 was conducted, and ACO3 showed similar activity. An ACO2 loss-of-function allele showed ethylene related phenotypes, including longer hypocotyls and reduced apical hook angle in etiolated seedlings, and delayed bolting. Further, null aco2 mutants also showed reduced phototropic bending, a typical auxin related phenotype. These results indicate that ACO2 might be involved in both ethylene and auxin signaling.

We also investigated the soluble IAA oxidases, AtDAO1 (DAO1) and AtDAO2 (DAO2). In vitro enzyme assays showed that both recombinant DAO1 and DAO2 have IAA oxidation activity and the product is the non-decarboxylated 2-oxindole-3-acetic acid (oxIAA), the major IAA metabolite observed under normal growth conditions. Analysis of the loss-of-function null allele dao1-1 showed that DAO1 is the predominant IAA oxidase and is responsible for 95% of oxIAA production in Arabidopsis seedlings. Dysregulation of IAA oxidation altered the IAA metabolism profile and causes accumulation of other IAA conjugates and a series of morphological alteration, including elongation of organs, increased lateral roots and delayed sepal opening. Investigation of expression patterns shows that DAO1 is a cytosolic protein that widely expressed throughout the plant, especially in the root tip, the pericycle of root, the cotyledon, and the sepal, highly correlating to the phenotypes of dao1-1. These results suggest that IAA oxidation plays an important role in IAA homeostasis during the whole life of Arabidopsis.

Arbetsmarknaden utsätts för en ständigt pågående globalisering där informationsspridning blir av allt större betydelse. Europeiska Unionen har sedan 2002 beslutat att det gemensamma redovisningssystemet IFRS skall införas. Detta med syfte till att underlätta fortsatt globalisering för företagen inom EU. Det nya redovisningssystemet som tas i bruk den första januari 2005, är framarbetad för att skapa harmonisering företagen sinsemellan. I syfte att skapa en enhetlig, integrerad och mer effektiv kapitalmarknad infördes att alla noterade bolag skulle ha anpassat sin koncernredovisning till den internationella redovisningsstandarden IFRS. De standarder som skulle komma att bli gällande skulle efter utarbetning godkännas av Europeiska kommissionen innan införandet 2005. Dock finns det några un-dantag vilket fick till följd att sex av de poster som kommissionen godkände inte hade någon motsvarighet i RR. En av dem är IAS 39. Denna post (IAS 39 Financial Instrument: Recognition and Measurement) behandlar värdering och redovisning av finansiella instrument. IAS 39 är den standard som blivit mest omdebatterad och väckte stora protester hos flera av medlemsländerna redan när den presenterades för kommissionen. Debatten angående IAS 39 grundade sig bland annat på hur den kom att påverka företagets resultat. Med detta som bakgrund blev syftet med denna uppsats hur företagen har informerat sina in-tressenter om huruvida denna post har haft den stora inverkan som man tidigare befarade. För att genomföra studiens syfte undersöktes alla A-listade företag på stockholmsbörsen. De granskades på så vis att deras delårsrapporter studerades utifrån sju stycken frågor. Dessa frågor var formulerade på så vis att de besvarade om företagen redovisat specifikt för posten IAS 39. Den empiriska studien i uppsatsen visar att utav de 50 bolag som granskades i undersökningen var det åtta av dessa som inte hade utformat någon som helst information i sin delårsrapport om vare sig IFRS eller IAS 39. Endast två företag har redovisat enligt sex av de sju frågorna som upprättades för undersökningen. Huvudfrågan kan därmed sammanfattningsvis besvaras med att övergången till IFRS och IAS 39 inte har redovisats fullt ut utifrån de kriterier som sammanställts i forskningsfrågorna.

Upplysning om IFRS och IAS 39 anser vi vara viktigt för att intressenter av företagens finansiella information ska få en uppfattning om hur detta kommer att påverka bolaget. Ett misstag med inte lämna eller lämna knapphändig information till sina intressenter är att det motverkar en effektiv kapitalmarknad.

I början av 2005 blir IASB:s regler tvingande och gemensamma för alla noterade bolag inom EU. Årsredovisningarna skall nu upprättas enligt IASB:s standarder IAS/IFRS. De förändringar IAS/IFRS väntas bära med sig kommer i många fall att påverka bolagen och därmed antas att bolagen försöker tolka standarderna utifrån sin egen nytta. De olika tolkningarna kan leda till att IASB:s målsättning, harmonisering av den ekonomiska redovisningen, blir svår att uppnå.

Vi har utgått från en positiv ansats och i studien används en deduktiv metod då våra hypoteser baseras på tidigare forskning och redan existerande teorier. Vår studie grundas på en totalundersökning, där målpopulationen omfattas av alla noterade bolag med goodwill på Stockholmsbörsen. Studien har utförts genom en enkät, vilken består av elva tolkningsfrågor samt en öppen fråga. Svarsfrekvensen på enkäten uppgick till 25 procent, då 43 av de 172 utskickade breven besvarades. De teorier uppsatsen grundas på är institutionell teori, agentteorin och positiv redovisningsteori. Studien består av en huvudhypotes och utifrån ovan nämnda teorier har åtta underhypoteser skapats. Vår sekundärdata är hämtad ur årsredovisningar tillhörande vår målpopulation.

Då vi testat sambanden i insamlad data har vi använt oss av Pearsons Chi-tvåtest, T-test och Mann-Withney test. Även i bortfallsanalysen har nämnda tester använts.

Slutsatsen i vår undersökning är att den låga detaljeringsgraden i standarderna bidrar till att bolag väljer att tolka standarderna olika.

Ett företags årsredovisning är oftast intressenternas och framförallt ägarnas enda sätt att få en uppfattning om företagets aktuella ekonomiska ställning och i viss mån av den framtida. Därför gäller det att den ger en så rättvisande bild som möjligt. Ett sätt att få företagen att tydliggöra denna är införandet av den Europeiska standarden IFRS. Vi valde att studera hur införandet av IAS 19, kan medföra ändrat agerande hos företagsledning angående redovisningen av ersättningar till anställda. IAS 19 har införts i Sverige dels genom ändringar i Årsredovisningslagen, och dels genom Redovisningsrådets rekommendation 29. Innebörden med IAS 19 är att ge en skärpning av upplysningar om ersättningar till anställda samt ett nytt sätt att beräkna pensionsskulden, detta tillsammans ger en mer rättvis bild av företaget.

Agentteorin och positiv redovisningsteori hävdar att det kan uppstå konflikter på grund av separationen mellan ägarskap och kontroll, med hänseende på skiljaktiga preferenser. Om agenten ges ett val mellan redovisningsprinciper säger teorierna att agenten kommer att välja det alternativ som passar denne bäst, vilket inte nödvändigtvis passar principalen bäst. Detta agerande kan leda till en minskad rättvisande bild och ifrån dessa teorier härledde vi fyra mothypoteser.

Tolkningen av svaren på frågorna visade på att vi kunde falsifiera tre av våra fyra mothypoteser. Den fjärde kunde inte falsifieras på grund av otillfredsställande bevisning. Trots att våra mothypoteser falsifierades iakttog vi vissa tendenser till att det ändå finns ett motstånd mot att uppfylla dessa krav på ökad rättvisande bild, som man bör vara medveten om och beakta.

IAS 41 är en värderingsstandard för Jord- och skogsbrukstillgångar. Detta innebär att alla jord- och skogsbrukstillgångar ska redovisas till verkligt värde vid varje bokslutstillfälle. IAS 41 har funnits sedan tidigare men sedan IASC blev IASB så har den reviderats. Den har både fått visst nytt innehåll samt en del av det gamla har behållits. Den största förändringen är dock att tillgången ska värderas till verkligt värde istället för anskaffningsvärde.

Vi har i denna uppsats valt att titta på hur aktiva inom branschen har sett på IAS 41 innan, under och efter förändringen i standarden. Detta har vi valt att göra genom att granska artiklar skrivna av branschaktiva för att få en bild av deras tankar. Vi har sedan sammanfört deras tankar med teori kring regeln för att se på vilket sätt regeln faller ut i företagen.

Skogstillgångar har tidigare redovisats enligt anskaffningsvärdet men ska nu redovisas till verkligt värde. Detta påverkar skogsbolagens redovisade egna kapital då det kan ses en ökning.

Skogsbolagens ökade redovisade egna kapital är dock inte bara något positivt. Det finns många meningar om detta och de går oftast isär. Många är de författare som har haft åsikter om IAS 41 både innan, under och efter dess införande. Vi har i denna uppsats försökt att sammanställa några intressanta synpunkter på IAS 41 och se hur standarden påverkar enskilda bolag.

Ett tydligt problem vi värdering av skog är att det kan vara mycket svårt att värdera skog till verkligt värde då den har en så lång tillväxtperiod. Vid jämförelse med jordbruk som regleras i samma standard så skördas den varje år och det har ett verkligt värde i form av försäljningsvärdet varje år. Vad gäller skogen så dröjer det cirka 80 år innan skogen är klar för avverkning och först då kan dess verkliga värde urskiljas.

Det bör också påpekas att det inte längre finns så många noterade skogsbolag. Det kan ses en trend i att skogsbolagen väljer att sälja sin skog till intressebolag som kan redovisa enligt de gamla principerna för att eventuellt komma undan att redovisa enligt den nya standarden.

Background: In 2001 the European Commission presented legislation to require use of IASB standards named IAS/IFRS for all listed parent companies within the EU no later than 2005, to improve an internal market for financial services within the EU. This harmonisation of the accounting regulations answers to the social development of today with land-frontiers easier to cross, increased demands on an open financial market and the companies searching for risk capital outside the boundaries of the own country. International comparisons within accounting have consequently become more of current interest and necessary. When the requirement to use the IASB standards only is intended for the group accounting the remaining question is according to which regulations the parent companies will set up their annual financial reports. In Statens Offentliga Utredningar 2003:71(Swedish Government Official Reports) the parent companies are suggested to be given an opportunity to apply IAS/IFRS also in the annual financial report.

Purpose: The purpose of the investigation is to map how the listed parent companies will take advantage of the suggested opportunity to, from the year of 2005, choose set of accounting rules for their annual financial reports. We furthermore intend to explain and understand the attitude towards the current accounting and taxation debate of the parties concerned.

Delimitations: The investigation is delimited to concern Swedish parent companies listed on the Stockholm stock exchange. The investigation is furthermore excluding financial companies as banks and insurance companies while they are governed by their own law of annual financial report. We consequently have chosen to focus on those companies applying the law of annual financial report of 1995 (1995:1554).

Realization: The investigation was realized as a cross-section investigation where quantitative as well as qualitative data were collected with the intention of creating an on-the-spot account of the present situation. The quantitative data were obtained through a questionnaire investigation directed towards those in Swedish listed parent companies accountable for accounting and the qualitative data was obtained by interviewing experts.

Result: The majority of the companies participating in the questionnaire investigation have chosen to apply IAS/IFRS in their annual financial report, even though they have a negative attitude towards the regulations. Homogeneous regulations within the group are considered the most important reason for using IAS/IFRS in the parent company as well. A majority of these companies want to keep the link between accounting and taxation despite some negative fiscal consequences. Only less than one third of the representatives of the companies would choose to render account according to the IAS/IFRS regulations, if they had the possibility to choose by themselves, though. The regulations are furthermore by many representatives of the companies experienced as complex and hard to manage.

1 January 2005 came the new reconstructed version of IAS 40. It came to compensate the earlier ÅRL and FAR who was applied within the European Union. These new standards came to be called as IAS/IFRS. The standards’ are supposed to make sure that the differences between the different countries won’t be so split. The users of these standards are companies who are listed on the stock market in EU.

Further on can be mentioned that in this article the focus is layed on the standard IAS 40, who manages how the administration real estates is presented in the companies’ management accounting.

The purpose with this article is to find out why different companies choose to value their

real estates to real value respectively to acquired value, how the auditors way to present is effected and which effects it has brought on the earlier account.

The possibility of valueing to real value has however brought some complications, but still are these complications accepted at the time as the standard in its interity succeeded to evolve the companies’ account to the right way.

To test our earlier designed hypothesies we have combined partly qualitative and partly quantitative approaches. The qualitative information is brought from the interviews with different authorized auditors from five of the largest accountingfirms. Further noticed is that an interview has also been made with Ulf Nyqvist who is the MD at Botkyrka Byggen.

The quantitative data has instead been received by the annual accounts from ten different real estate companies, and the article is written on the basis of a deductive approach with different methods as a staring point.

On the basis of the investigation we have finally reached a result that says that the standard in its entirety has leaded to a positive development of the companies account. The auditors that have an experience from the both methods mean that the standard should live at the time as it has led to an increased possibility of comparability between the companies. This is of big value for the ones who are interested on the market.

Den 1 januari 2005 kom den nya omarbetade versionen IAS 40. Denna kom att ersätta den tidigare ÅRL och FAR som då tillämpades inom Europeiska Unionen. Dessa nya standarder kom att kallas för IAS/IFRS. Standarderna ska se till att olikheterna som fanns mellan de olika ländernas redovisning inte skulle bli så kluven. Användarna av dessa standarder är börsnoterade företag som finns inom EU.

Vidare kan sägas att i denna uppsats har fokus lagts på standarden IAS 40, som då behandlar huruvida förvaltningsfastigheter redovisas inom företagens koncernredovisning.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på varför olika bolag väljer att värdera förvaltningsfastigheter till verkligt värde respektive anskaffningsvärde, hur revisorns sätt att redovisa har påverkats samt vilka effekter som den medfört på tidigare redovisning. Möjligheten att nu värdera till verkligt värde har dock medfört en del komplikationer, men ändå har dessa komplikationer accepterats då standarden i sin helhet lyckats utveckla företagens redovisning åt rätt håll.

För att testa våra tidigare utformade hypoteser har vi kombinerat dels kvalitativa och dels kvantitativa ansatser. Den kvalitativa informationen har hämtats utifrån intervjuer med olika auktoriserade revisorer från fem av de största revisionsbolagen. Vidare kan påpekas att det även har utförts en intervju med Ulf Nyqvist som är nuvarande VD på Botkyrka Byggen.

Den kvantitativa datan har istället erhållits från årsredovisningar från tio olika fastighetsbolag, uppsatsen har skrivits utifrån en deduktiv ansats med metodtriangulering som utgångspunkt.

Utifrån undersökningen har vi slutligen kommit fram till ett resultat som visar att standarden i sin helhet lett till en positiv utveckling av företagens redovisning. Revisorerna som då har erfarenheter utav både metoderna, menar att standarden bör fortleva då den lett till ökad jämförbarhet av bolagen. Detta är av värde både för intressenter och för andra på marknaden.

Från och med årsskiftet 2004/2005 ska alla noterade koncerner inom EU redovisa enligt IAS/IFRS 2005. Regeringen gjorde i IAS-förordningen bedömningen att övergången till IAS/IFRS underlättar jämförbarheten mellan svenska och utländska företag och innebär att det blir lättare för svenska företag att etablera sig utomlands. Under vårterminen 2004 författades en kandidatuppsats vid Stockholms Universitet ”IAS/IFRS 2005-Ur de fyra stora revisionsbyråernas perspektiv” med syftet att förklara, belysa och reflektera kring förberedelse- och genomförandefasen av IFRS i revisionsbyråerna. Uppsatsen författades innan övergången och lämnades öppen för en ny studie efter övergången där det skulle vara möjligt att även den tredje fasen, resultatfasen, fanns med. Föreliggande studie är tänkt att ta vid efter och fungera som en sådan fortsättning på ursprungsförfattarnas frågeställning. Den granskar återigen förberedelse- och genomförandefasen samt tillför en studie av resultatfasen. Med frågeställningen ”Blev resultatet av arbetet bakom övergången till IAS/IFRS det revisionsbyråerna väntats sig?” vill vi nå en slutsats baserad på insamlat teoretiskt och empiriskt material. I teoridelen ges en bakgrundsbeskrivning till IAS/IFRS 2005, en sammanställning av ursprungsuppsatsens empiri och viktiga fakta om de granskade revisionsbyråerna; Deloitte, Ernst & Young, KPMG och Öhrlings PriceWaterHouseCoopers. I empiridelen ingår intervjusvaren från de angivna revisionsbyråerna. I analysen jämförs de två studierna, teori och empiri, uppdelat i förberedelse- och genomförandefas. Resultatfasen analyseras utifrån det empiriska material som samlats in i denna studie. Analysen utmynnar sedan i en slutsats där vi presenterar huvuddragen av det vi kommit fram till i studien. Slutsatsen utifrån de tre faserna och som slutligen svarar på frågeställningen blev följande: Revisionsbyråerna har alla haft stor hjälp av sin internationella verksamhet vid förberedelserna inför övergången. I arbetet med kund har de försökt använda sig av ett proaktivt arbetssätt, men tvingats satsa mer på intern utbildning och personalkompetens för att kunna bemöta sista-minuten kundernas önskemål. Vid genomförandet har samtliga revisionsbyråer haft stor hjälp av sina specialistfunktioner och internationella hjälpfunktioner för att underlätta övergången. Avslutningsvis har vi, i slutsatsen, kommit fram till att den avgörande faktorn för att resultatet blev som förväntat var förmågan till snabb anpassning hos de ingående revisionsbyråerna.