Academic literature on the topic 'Historieforskning'

Overgangen fra enevælde til demokrati foregik fredeligt i Danmark – det er i hvert fald den almindelige forståelse. Men historieforskning har godtgjort, at denne fortælling er en myte. Opmærksomheden bør i stedet rettes mod en tale, som blev holdt af den liberale politiker Orla Lehmann. I denne tale udlægger Lehmann de seneste efterretninger om de politiske beslutninger i den slesvigske stænderforsamling og advarer om, at slesvigholstenernes oprør kan føre til det danske riges opløsning. Det gør Lehmann på en måde, der skal opildne til hurtig handling, men han gør det uden belæg og mod bedre vidende. Artiklen diskuterer og vurderer på baggrund af en retorisk nærlæsning af argumentation og insinuationer i Orla Lehmanns Casinotale, om det danske demokrati er grundlagt på et retorisk bedrag.

I denne artikel håber jeg at vise, at storpolitik (læs: folkemord) er yderst menneskelig og derfor også psykologisk. Psykologi har definitivt meget at tilføre både historieforskning og den politiske videnskab, siden historie er politik og politik ER psykologi. Psykologer må ikke være bange for de store processer. Når man blot fokuserer på det individuelle i vor globaliserede verden, risikerer man at trivialisere sig selv og sine argumenter i den samfundsmæssige debat. Hvis psykologien vil noget mere end at lindre privat lidelse inden for klinikkens lyddæmpede vægge, må den få øjnene op ikke kun for det sociale i mennesket, men også for det menneskelige i det sociale og det socialpsykologiske i samfundets systemer. Denne artikel er et eksempel på denne indgangsvinkel. Jeg udforsker den psykopolitiske sammenhæng mellem demokrati og folkemord, både gennem at skitsere de historiske og systemiske forbindelser og ved at undersøge den farlige interaktion mellem voldsregimer og deres demokratiske modparter. Det er klart, at folkemord er enorme historiske og politiske processer, men dette betyder ikke, at de ikke også er højst psykologiske begivenheder.

Andragogy and N. F. S. Grundtvig revisited[Gensyn med andragogik og N. F. S. Grundtvig]Af Clay WarrenSom indledning til den efterfølgende artikel (Andragogy and N. F. S. Grundtvig: A Critical Link, her genoptrykt fra 1989 med henblik på at give emnet fornyet opmærksomhed i en snævrere kontekst af dansk og international Grundtvig-forskning), præsenterer Clay Warren en oversigt over de amerikanske publikationer på det andragogiske område (voksenuddannelse og livslang læring) siden 1989. Forfatteren påviser, at den mellemliggende amerikanske historieforskning ikke i særlig nævneværdig grad har anerkendt hverken den danske højskolebevægelses eller Grundtvigs egen historiske betydning for voksenuddannelse og livslang læring. Situationen er således mere eller mindre den samme i dag som i 1989. Kun Grundtvig som historisk person har opnået en vis omtale, men den synes dog at være baseret på mundtlige traditioner snarere end på akademiske studier af kildemateriale, og er tillige gentaget fra forfatter til forfatter uden kritisk revurdering eller efterprøvelse. Situationen er delvist forårsaget af mangelen på videnskabelige engelsksprogede udgaver og oversættelser af kildematerialerne. Der er dog enkelte opmuntrende tegn på, at der i de seneste år er sat projekter i gang for at kompensere for denne mangel.

Under 2000-talet har det producerats och spridits mängder av betydande forskning som publicerats via databaser. En betydelsefull länk i kunskapsspridningen utgörs av akademin som i dag står för den största andelen av vetenskapliga publikationer. I denna historiografiskt inriktade undersökning kartläggs och undersöks en del av svensk historieforskning och historieskrivning som ägt rum under 2000-talet. Den vetenskapliga disciplin som undersöks inom det humanistiska fältet är historievetenskapen, avgränsat till de resultat av forskning som studenter gjort runtom på de svenska universiteten och högskolorna, i ämnet historia. Källmaterialet består av studentuppsatser som publicerats i databasen Digitala vetenskapliga arkivet, DiVA vilket i dag ses som det nationellt mest använda systemet för publikationsdata, med över 400 tusen publicerade fulltexter varav antal nedladdade uppgår över 53 miljoner gånger. Genom empiriska och teoretiska studier och bruket av både kvantitativa och kvalitativa metoder analyseras metadata, för att ge svar och resultat över frågan om vad studenter i det svenska utbildningssystemet, på universitet och högskolor skriver historia om under 2000-talet. För att få fram svar fungerade bibliometri som kunskapsområde och frågan om vilka nyckelord som dominerar och var de mest frekvent använda i taggningen (definitionerna) av forskningsresultaten ställdes. Delfrågan om hur bruket av nyckelord ser ut över tid användes för att få fram och se trend över resultat. Teoretiskt ramverk i undersökningen och läsning av de kvantitativa resultaten utgick från Kuhns teori om paradigm. Resultat visar att Genus, Historiebruk, Arkeologi, Historiemedvetande, Historiedidaktik, Identitet, Osteologi, Andra världskriget, Diskursanalys, Kalla kriget, Samer, Laborativ arkeologi och Utbildningshistoria utgör några ledande sakområden som studenterna skrivit historia om under 2000-talet. Resultat visar också att det nationella paradigmet är ledande för studenternas historieforskning, även om USA, Sovjetunionen, Jugoslavien, Japan, Finland, Sápmi och Israel förekommer frekvent. Avslutningsvis visade föreliggande undersökning att metadata kan användas som resurs i historieforskning samtidigt som det historiska perspektivet vidgas.
During the 2000s, numerous significant researches have been produced and disseminated through databases. An important link in the dissemination of knowledge consists of the academy, which today accounts for the largest proportion of scientific publications. In this historiographically oriented study, a part of Swedish history research and history writing that took place during the 2000s is mapped and examined. The scientific discipline that is investigated in the humanities field is the science of history, limited to the results of research that students have done around the Swedish universities and colleges, in the subject of history. The source material consists of student essays published in the database Digital Scientific Archive, DiVA, which today is seen as the nationally most used system for publication data, with over 400 thousand published full texts, of which the number downloaded is over 53 million times.  Through empirical and theoretical studies and the use of both quantitative and qualitative methods, metadata is analyzed, to provide answers and results on the question of what students in the Swedish education system, at universities and colleges write history about during the 2000s. To obtain answers, bibliometrics functioned as an area of ​​knowledge and the question of which keywords dominated and were the most frequently used in the tagging (definitions) of the research results was asked. The sub-question about how the use of keywords looks over time was used to bring out and see the trend over results. Theoretical framework in the study and reading of the quantitative results was based on Kuhn's theory of paradigm.  Results indicate that Gender, History Use, Archeology, History Consciousness, History Didactics, Identity, Osteology, World War II, Discourse Analysis, the Cold War, Sami, Laboratory Archeology and Educational History are some leading subject areas that students wrote history about during the 2000s. Results also point out that the national paradigm is leading for students' history research, although the United States, the Soviet Union, Yugoslavia, Japan, Finland, Sápmi and Israel occur frequently. In conclusion, the present study showed that metadata can be used as a resource in history research while broadening the historical perspective.