Dissertations / Theses: 'Historiebrug'

1

Bosson, Emelie. "Historiebruk i skolan : Historielärares tankar och resonemang om historiebruk." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-22607.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur fem lärare uppfattar och ser på begreppet historiebruk samt hur de menar att de tillämpar historiebruk i en undervisning. Tidigare forskning visar att begreppet historiebruk definieras, tillämpas och uttrycks på en mängd olika sätt. Skolinspektionen anser att historieundervisningen inte ger elever möjligheten att få träna sig i förmågan att analysera och resonera om historiebruk. Lärare uttrycker också en osäkerhet i hur en undervisning om historiebruk ska se ut. Forskning visar också att elever har svårt att tänka ab-strakt, som att ta sig mellan olika tidsdimensioner, vilket krävs för att kunna genomföra en analys av historiebruk. Av ovan nämnda anledningar avsåg denna studie att undersöka vidare på lärarnas förståelse om be-greppet historiebruk och hur de ser på att tillämpa historiebruk i historieundervisningen. Denna stu-die har därför intervjuat fem aktiva historielärare och därefter analyserat deras svar utifrån aktuell litteratur och forskning. Det huvudsakliga resultatet är att det finns en osäkerhet i hur man skall förstå själva begreppet histo-riebruk. Av intervjuerna framkommer att lärarna ger olika slags förklaringar till vad det är. Man för-står det till exempel som en förlängning av källkritik, att det är att se spår av det förflutna samt att det är själva syftet med historieundervisningen. På frågan hur lärarna ser på hur man kan tillämpa historiebruk i en undervisning anser lärarna att analys av historiebruk är en svår kognitiv process för elever i årskurs 7-9. Dessutom menar de att det krävs mycket goda förkunskaper för att kunna genomföra en analys om historiebruk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Larsson, Per-Olof. "Historiebruk : exemplet Judisk Krönika." Thesis, Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-1331.

Full text

Abstract:

The purpose of this examination is to investigate how Judisk Krönika, a periodical which was introduced in 1932 with the aim of disseminating Jewish culture and tradition in Sweden, uses history to make comments about its role in contemporary history, specifically during the first two years of the First Intifada. A second purpose was to examine how this use of history differed from results shown in earlier studies comprising the 1960s and the 2000s. The method in use is qualitative; the source material has been read thoroughly and scrutinized in search of the authors open and hidden messages and intentions. The main finding shows that four major themes could be identified: anti-Semitism(anti-Zionism); memory; ethnonational and media. The most dominant theme during the 1980s, as opposed to the 1960s and the 2000s focus on Zionism and Jewish culture respectively, is memory, that could be described as hegemonic and as a part of a existential use of history, which aims for survival and preservation of the Jewish culture in times of conflict.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Johansson, Marcus. "Historiebruksförståelse : Förståelser för historiebruk." Thesis, Högskolan Dalarna, Historia, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35816.

Full text

Abstract:

The purpose of this paper was to examine understandings of uses of history in teachers’assignments. Inspired by grounded theory an analysis was made of teachers’ assignments anddifferent concepts, categories and propositions were found. The main finding concerningunderstandings of uses history was that it relied upon the consideration’s teachers had madeduring the process of creating assignments. This one-sidedness was the springboard forsuggestions made for future undertakings in didactical research pertaining to understandingsof uses of history.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Mousa, Jenny. "Historiebruk som vapen : En studie om IS historiebruk i tidskrifterna Dabiq & Rumiyah." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-42790.

Full text

Abstract:

I den här studien presenteras undersökning som gjorts inom ramen för ett historiebruk med fokus på IS tidskrifter, där en textanalytisk undersökningsmetod har legat till grund för studien. Syftet med denna analys har varit att undersöka Islamiska statens historiebruk i tidskrifterna Dabiq och Rumiyah med tonvikt på dess motståndare. Frågeställningar som denna studie har behandlat sammanfattas enligt följande: • Hur använder IS historien för att rättfärdiga sitt handlande gentemot sina motståndare? • Hur och vilka framställs som motståndare i IS tidskrifter? • Vilka kopplingar finns det i IS tidskrifter mellan vår nutid och händelser i vår dåtid? Studien har visat hur IS historiebruk har påverkat synen på motståndarna. Med IS tidskrifter har det historiska vapnet kunnat användas genom historiska texter, händelser, ord samt personer. Således har IS skräck-propaganda påverkat individers tolkning av historiska källor där haditherna samt Koranens relevans har bidragit till motståndarnas exekution. Med hjälp av historia kan organisationen ifrågasätta motståndarnas tro för att stärka sin egen ideologi. Artiklarna använder historiska ord för att stärka föraktet men även bygga upp en gemensam tradition där historiebruket rättfärdigar handlandet mot motståndarna. Resultatet visar att motståndarbilden består av korsfarare, shiamuslimer, murtaddin samt mushrikin som med hjälp av ett historiebruk ur islams historia stärker IS identitet samt tillväxt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Aronsson, Peter. "Svenska historiebruk : nationellt och lokalt." Linköpings universitet, Tema Kultur och samhälle, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-18579.

Full text

Abstract:

Med sina rötter i 1600-talets stormaktstid är historiebruk och kulturarvsförvaltning ett av de äldsta och största områdena för kulturpolitik. Under stormaktstiden etablerades fornminnesinventeringar och Antikvitetskollegium för att utforska, bevara och visa nationens kulturarv. Nationalmuseernas presentation av nationen som kulturnation med förebildliga konstverk och historiska händelser samt berättelser om vem som ingår i gemenskapen och vad som hotar den tillhör kärnverksamheten. Men kulturarvsprocesser initieras inte bara från ansvarigt myndighetshåll. I lokala processer lämnar idag kommuner, entreprenörer och föreningar nya bud på vad som är kulturarv och nya bilder av Sverige uppstår. Artikeln argumenterar för att dynamiken idag i högre grad ligger utanför de etablerade institutionerna och att detta utmanar kulturpolitikens prioriteringar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Vesterlund, Amanda. "Historiebruk vid Halmstads 700-årsjubileum." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24758.

Full text

Abstract:

Uppsatsen handlar om historiebruket vid Halmstads 700-årsjubileum 2007. Syftet med uppsatsen äratt öka medvetenheten kring hur man använder historia och att ta reda på vilken historia som förmedlades till Halmstadsborna under 700-årsjubileet och vilket historiebruk det speglar. Materialet som ligger till grund för undersökningen är den officiella jubileumsboken Epoker och händelser i Halmstad (2006) och maj- och junimånad ur två lokala tidningar, Hallandsposten och Hallands Nyheter. En kvalitativ textanalys tillsammans med Klas-Göran Karlsson typologi om historiebruk med Ulf Zanders tillägg har använts för att analysera källmaterialet. Undersökningen visar att det var främst Halmstads tidiga historia fram till 1600-talet som förmedlades och att det existentiella historiebruket var det dominerande historiebruket.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Widell, Jimmy. "Hur gymnasielärare undervisar i historiebruk." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27453.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Gymark, Oskar, and Olle Lerner. "Vad gör elever med historiebruk?" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31130.

Full text

Abstract:

Problemområdet för denna undersökning bottnar i uppgifter om att historieundervisningen i skolan erbjuder få möjligheter till elever att reflektera över sitt eget och andras historiebruk (Skolinspektionen, rapport 400-2013:6837, 2014). Syftet är att undersöka vad elever gör när de förklarar och värderar historiebruk, ett år efter avslutad kurs i Historia 2a. Detta genom en uppgiftskonstruktion som aktualiserar en jämförelse mellan två historiebruk. Respondenternas svar analyseras kvalitativt genom ett analytiskt ramverk som inspirerats av Kenneth Nordgrens modell i How to do things with history (2016). Modellen illustrerar relevanta saker att göra vid analytiska observationer av historiebruk, och utgörs av tre steg som fokuserar historiebrukets kommunikation på olika analytiska nivåer (Nordgren, 2016, s.496). Genom tolkningar av respondenternas operationer på de olika nivåerna, diskuteras i vilken utsträckning elever hanterar olika aspekter i en historiebruks-analys. Resultatet indikerar att elever tenderar att hantera historiebrukens performativa handlingar och symbolvärden i högst utsträckning, och historiebrukens identitetsskapande processer i lägst.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Sjöö, Emil. "Historiebruk i demokratins tjänst : En studie av undervisande gymnasielärares syn på historiebruk i kursen historia 1a1." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19137.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Eljin, Alexandra. "Barns uppfattning av historiebruk i skönlitteraturen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32126.

Full text

Abstract:

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka historiebruk barnförfattare använder sig av när de skriver om historia och att ta reda på vilket historiebruk barnen uppfattar i skönlitterära böcker samt vilka historiska aspekter i skönlitteraturen som barn intresserar sig för. Målet är att bli medveten om det finns ett specifikt historiebruk som lockar barn att läsa skönlitterära böcker med historiska aspekter. Jag har valt att inte direkt undersöka skönlitteraturen i undervisningen utan istället fokusera på författarnas val av historiebruk och elevernas intresse av de olika bruken. Forskningen består av kopplingar till flera olika forskningsresultat samt forskningsbaserade definitioner av historiska begrepp. För att ha möjlighet att på ett vetenskapligt sätt undersöka historiebruket i skönlitteraturen samt barnens uppfattning av historiebruk tog jag hjälp av Ulf Zanders definitioner av historiebruk i boken Fornstora dagar, moderna tider. För att ta reda på barns intresse kring uppfattning av historiebruk i skönlitteraturen intervjuade jag barn i åldrarna 9år och 12 år och gjorde även analyser av skönlitterära barnböcker från olika tidsepoker och med olika historiebruk. Det jag kom fram till i mina analyser av läromedel var att det inte finns något generellt historiebruk som samtliga barnförfattare använder sig av. De historiebruk som uppkommer oftast är det existentiella och det politisk-pedagogiska. Den slutsatsen baserar jag på att flera författare valt att skriva om en huvudperson som genom sina iakttagelser av historien tar beslut som leder till konsekvenser av framtiden. I en strävan att få läsaren att känna igen sig i historien använder flera författare sig av det existentiella historiebruket. Genom min undersökning har jag dock även kommit fram till att det inte nödvändigtvis är själva historiebruket i den skönlitterära texten som skapar ett intresse hos barnet att läsa texter om historia utan mer upplägget av berättelsen och spänningen av att färdas genom tid och rum. Forskare som spelat en betydande roll i min undersökning är bland annat Peter Aronsson, Ulf Zander och Klas-Göran Karlsson som forskat om historiebruk och historiemedvetande. Joel Rudnert som redogör för sin forskning om Historia i grundskolans tidiga år i boken Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år. Rudnert skriver bland annat om för och nackdelar med att använda sig av historiska berättelser i klassrummet och om barns förmåga att uppfatta historia och tolka historia. Gunn Imsen är också en av de forskare som fått en stor betydelse för min undersökning. I boken Elevens värld skriver hon om barns tankegångar kring omvärlden och deras identitetsskapande. Resultatet utifrån mina intervjuer visade att mina hypoteser kring vad barnen väljer att läsa inte stämde överrens med barnens faktiska skönlitterära intressen. De flesta barn föredrog att läsa skönlitteratur som baserades på människors känslor och beteende, det vill säga historia på individnivå. Det var bara ett få tal barn som gav indikationer på ett intresse av skönlitteratur som baseras på historiska händelser. Dessa böcker beskriver dock i stor utsträckning fortfarande individen i historien Titanic är ett exempel på en sådan skönlitterärbok. Det jag kom fram till utifrån rådande forskning och intervjuer var att skönlitteratur är ett bra sätt att hjälpa barnen att skapa ett intresse för historia men att texterna bör handla om den lilla människan i historien och ha någon koppling till barnets samtid eftersom det är de faktorer som barn intresserar sig för av historien.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Månsson, Lovisa, and Maja Persson. "Historiebruk i undervisning. : Kunskapsöversikt om hur lärare undervisar om historiebruk och hur det påverkar elevernas uppfattning av historia." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39138.

Full text

Abstract:

A central part of the Swedish history curriculum is use of history. Consequently, the aim of this study is to research the science field regarding use of history in education. Thus, our research questions are: What does the research field say about teachers use of history in history in education, and how does it that effect student’s perception of history? In this study we looked at research regarding both use of history in a theoretical context and also in a classroom context. This research overview is mainly focused on Swedish and Nordic research regarding Swedish secondary and upper secondary school. To gather research for this study we used the following databases: Swepub, Ebsco and DiVA. The result of the knowledge overview that Swedish history teachers find it difficult to educate students about the concept use of history as well as defining the concept. Furthermore, the study shows that in the history didactic research field typologies is a common way to explain and systemise the concept of use of history. Even though scientists in the history didactic field generally are critical of the use of typologies. Another conclusion of our research is that students who have basic history knowledge tend to have a better understanding of use of history. In conclusion, the knowledge overview of this research area suggests that a deeper cooperation between the theoretical and practical aspects of the usage of history would be highly beneficial for teachers and students alike.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Aronsson, Tobias. "Vindarnas Boning : En studie av monumentalistiskt historiebruk." Thesis, Karlstad University, Karlstad University, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1126.

Full text

Abstract:

Monuments are raised all over the world of several different reasons. A monument dosen´t only refer just to itself, it also tells something about the historical context they are risen into. The overall purpose of this study is to try to reveal how history is used through the process, and rising of the monument "Vindarnas Boning" in Karlstad, Sweden 16/6, 1967. The historical narrative around this monument is about to show the importance of the esthetics, the main forces around the monument and last, how the monument legitimacy is maintained. Throughout those analytic tools, according to this study, I will try to examine possible other reasons behind this monument than the official one, who is to act as a remembrance of the finnish immigrants who settled in the unpopulated deep forests of Sweden and enabled to maintain a minor community separated from other influences, during the 16 th century and onward. The 1960´s is characterized by the large working movements between Sweden and Finland. Also the Finnish authorities launches an economical campaign in Sweden to broaden their export possibilities. This campaign is about to show the new modern Finland, with increasing own independence from Soviet influences. Referred to this, the study shows how other groups in the society possible uses history for their own purposes, the cultural ties between Sweden and Finland are strengthen through this monument, wich gains advantages in other areas as well. Referred to the economics and the thoughts of a Nordic cooperation, which some elements wishes to broaden. Through the historical narrative this study reveals actors who has strong ties to these goals. Because of this, there might be a reason to ask if the official remembrance is the only factor that is linked to this monument. This study connects the use of history through monuments with ideological reasons. This perhaps, can be a perspective to have in mind, when visiting the monument "Vindarnas Boning" next time, or other monuments as well.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Kihlstedt, Herman. "Muntliga källor från Rystad : Intervjumetoden som historiebruk." Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-5856.

Full text

Abstract:

Abstract

How do we remember? What do we remember? How does the memory change over time? These are the main questions in this essay.

Five persons, who have lived or are still living in the old parish Rystad, situated seven kilometers from the town Linkoping south of Lake Roxen, have participated in interviews. They have been given the possibility to present their oral history which has been recorded and later transmitted to texture. The participants represent different social backgrounds and professions and they were born between the years 1920 – 1936. They describe their childhood and youth in bright colors though there were hardships and war during the period in Europe. During 1920 – 1945 there were lots of people on the farms because the degree of mechanization was low.

The research about Rystad has shown that the informers tend to look back on their childhood and youth in a positive way despite lack of money and poor living conditions of that time. Looking back, solidarity in the parish is emphasized as an appreciated value that nowadays is lost. During the period the situation for male and female farm workers changed towards independence. This also raised demands on the individual, a fact with both positive and negative consequences.

The study also presents a significant memory from the Second World War. The informers recalled that families in the little parish Rystad took care of children that had to escape from the warzones in Finland and Estonia and some of them stayed and were later adopted by their new families.

The people in the country seldom had much money but they had cattle and some land of their own and therefore they managed through hard times. Their individual history will hopefully give a better understanding how life in this little parish developed during the years 1930-1970.

This type of interviews is of great historic importance considering that human life is short and when it comes to an end our personal and unique history fades away.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Zwettler, Niclas. "Ett anpassningsbart minne : Historiebruk kring Drottning Kristina." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-39085.

Full text

Abstract:

Hur historia brukas är i min mening idag ett viktigt fält att undersöka. Vi lever i en allt mer sammankopplad värld med internet och sociala medier. Källkritik har genom detta blivit ett brinnande ämne. Dels beror det på spridandet av falska nyheter, men även att skolans nya läroplaner understryker vikten av att undervisa elever i att ha ett kritiskt tänkande mot källor. Här kommer även historiebruket in. Syftet och frågeställningarna med studien är att undersöka bruket av historia i relation till den svenska drottningen Kristina (1626-1689), en starkt omtalad monark ur den svenska historien som regerade över Sverige 1644-1654. Materialet som används i studien är allt från film, teater, pjäs, minnesmärken, nyhetsartiklar, läromedel och biografier. Utifrån detta material och den teoretiska grunden som är skapad av den tyske historikern Jörn Rüsen, sedermera omarbetad av den svenska historikern Anders Dybelius, undersöks det hur Kristina har använts främst från starten av 1900-talet till 2017 med hjälp av kategorierna utbildningskultur, populärkultur och minneskultur. Genom analys av materialet så ser man en tydlig utveckling med bruket kring Kristinas minne och som symbolgestalt, uppdrag ändras och nya ges beroende på vilken riktning samhället tar. Under 1900-talet och även innan det, så beskrivs hon oftast kortfattat i läroböckerna. Det är få resta minnesmärken efter henne i Sverige, där Rom och den katolska kyrkan har uppemot lika mycket. Under det tidigare 1900-talet försökte många hitta en mer biologisk förklaring till hennes sociala beteende och ovilja att gifta sig. När man anländer till 2000-talet har det ändrats. Med intåg av jämlikhet och jämställdhet i det moderna samhället började Kristina ses i ett annat ljus. Olika delgrupper har börjat symbolisera henne som en person vars liv drabbades hårt av att hon behandlades och uppfostrades till en man. En kvinna som kämpade mot dåtidens patriarkat och en kvinna som ville hitta och gå sin egen väg i livet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Pihl, Per-Jonas. "Historiebruk i Norrbottniska dagstidningar : Exemplet med rallarna." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-149366.

Full text

Abstract:

This paper concerns the question how the Norrbottnic railway navvy has been used inNorrbottnic newspapers in order to deal with contemporary issues of a political and economicnature. The time period covered is 1951-2004 and 36 newspaper articles have been used. Thepaper shows that there is no obvious connection between the newspapers political affiliationand the components from the navvies lives one otherwise would expect the newspaper topresent. Ideological use of history is not always present. There are other uses of history to, inthe articles. On the other hand the results of this investigation shows all newspapers wants topreserve the navvies accomplishments for later generations. There is no clear connectionbetween a decision to preserve and important events in the surrounding contemporary society.A commitment to preserve is taken independently of important contemporary events.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Eido, Wael. "Historiebruk i historieläroböcker från Sverige och Libanon." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31985.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur skillnader i historiebruk förekommer i gymnasiala libanesiska och svenska historieläroböcker och hur dessa skillnader kan tänkas påverka elevernas historiemedvetande. Undersökningen genomfördes genom att studera förorden, stoffurvalet som berör det andra världskriget och den amerikanska insatsen under det andra världskriget. Historieläroböckerna utgör en viktig del i undervisningsprocessen och verkar som en kunskapsförmedlare. Genom att använda en komparativ metod belyser denna studie skillnaderna som förekommer i historiebruket i böckerna och lyfter upp olika tolkningar över hur dessa skillnader kan påverka historiemedvetandet hos eleverna. Skillnaderna analyseras utifrån perspektiven historiebruk, historiemedvetande och historiekultur. Studiens resultat kan inte generaliseras då endast två böcker från varje land har inkluderats i studien. Böckerna som jag har använt i studien är: Perspektiv på historien A, Alla tiders historia Maxi, Den moderna vetenskapliga historien, Det adekvata i historien.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Jerming, Kristofer. "Historiebruk i historieläromedel, före och efter 2011." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31561.

Full text

Abstract:

Textbooks have long constituted, and still constitute, a commonly used type of teaching material for history teaching in Swedish schools. Since the Swedish school reform of 2011, the curriculum for the history subject has undergone a substantial transformation. Part of this curricular transformation was the inclusion of content, goals and criteria connected to how individuals and groups use, and have used, history for different purposes, in Swedish called historiebruk, which freely translates to the usage of history. This study set out to investigate if, and how, textbooks underwent adaptations between editions published before and after the school reform, in order to include content relevant for this new addition to the history subject in its new curriculum. These additions were also analysed concerning how they portrayed use of history in comparison with contemporary research and the curriculum for the history subject. Three textbook brands were studied, and included editions published both before and after 2011, as a point of reference for the adaptations made between editions. The results imply that the adaptation to include content relevant to usage of history has so far been limited. Furthermore, results suggest that the manner of which textbooks portray use of history is often critical in nature, and that they regularly do this with negative undercurrents. Additionally, results showed that the examples of history usage are limited to a European context, and are mainly existential and ideological in nature.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Sjöberg, John. "Vilket minne? : Historiebruk kring Göteborgskravallerna i svensk kvällspress." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-71007.

Full text

Abstract:

The purpose of this thesis is to examine the use of historic memory in relation to the riot’s in Gothemburg 14-16/6 2001. The empirical study is done through an examination, using a mainly qualitative method, of two Swedish tabloid papers (Aftonbladet and Expressen) published at the the time of the riot’s. The aim and goal for this study was to examine the process/struggle which took place over how the memory of this event was shaped. This study will show a more versatile, a true picture of that process. Also how different it was portrayed in the two tabloids and how those stories changed character daily depending on what happened.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Sjöstrand, Ylva. "Är läroboken en hjälp i undervisningen om historiebruk? : En studie av vilka förutsättningar läroböcker ger elever att reflektera över identitet och historiebruk." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-159946.

Full text

Abstract:

I denna uppsats analyseras de fyra marknadsledande läroböckerna i historia för årskurs 7‒9 med syftet att undersöka om, och hur, de bidrar till undervisning om historiebruk. Syftet och frågeställningarna utgår dels från kursplanen i historia, framförallt dess lärandemål om historiebruk samt de till det kopplade kunskapskraven, dels från en rapport av Skolinspektionen 2015 som visade på stora brister i undervisingen om historiebruk.I uppsatsen visar jag att läroböckerna i varierande men liten grad tar upp historiebruk. Jag kommer fram till att historiebruk sällan tydliggörs och att det ofta framstår som att elever utan föregående förklaring ska kunna genomföra egna tolkningar av historiebruk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Berg, John. "Antikvarisk marknadsföring : Om historiebruk och History Marketing inom ICA." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18315.

Full text

Abstract:

Jag har i denna uppsats intresserat mig för historiebruk inom History Marketing. Uppsatsen har handlat om ICA och materialet har bestått av den historiska webbplatsen ICA-historien (www.ica-historien.se), skapad 2008 av Centrum för Näringslivshistoria på uppdrag av ICA. Frågeställningarna har handlat om hur människor inom ICA framställs, samt vilken typ av historiebruk man kan hitta i ett företag som ICA och hur detta skapas. Undersökningen har gjorts genom textanalys av det material som finns publicerat på webbplatsen. Teorin har kretsat kring att History Marketing fungerar dels genom att stärka självbilden av företaget, dels att det fungerar som en reklamstrategi. Nietzsches tre olika historiebruk, monumentalistiskt, antikvariskt och kritiskt, har applicerats på detta teoretiska antagande. Undersökningen har visat att personerna inom ICA beskrivs såväl monumentalistiskt (högre upp i företaget) som antikvariskt (bland handlare och anställda), med en särskild personkult omkring grundaren Hakon Swenson. På det stora hela är ICAs historiebruk dock att betrakta som antikvariskt och riktar sig inåt mot organisationen i syfte att verka stärkande. Historiebruket skänker mening, legitimitet och förmåga att hantera förändring i företaget, men utan att göra särskilt stora anspråk på auktoritet. En fråga som uppenbarat sig, och som diskuterats i uppsatsen, är huruvida bilden av ICA skiljer sig beroende på om man är utomstående eller verksam inom organisationen. Måhända är bilden av företaget mer antikvarisk och omfamnande om man tittar utifrån, medan den är stoltare och mer monumentalistisk inom organisationen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Bergström, Pontus. "En tung historia : En undersökning om metalbandet Sabatons historiebruk." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-40594.

Full text

Abstract:

The purpose of this paper has been to examine the heavy metal band Sabatons use of history and to relate it to societal trends in today’s Sweden. I have examined Sabatons music, album covers and music videos in order to define a certain use of history. To do this I have used a use of history theory and a heavy metal theory. My results showed that some of Sabatons use of history could be defined as commercial and that the societal trends in today`s Sweden have in some cases affected the selection and presentation of events and characters that`s been portrayed by Sabaton. Earlier use of history in other forms of media, especially movies, has also played a part in the selection and presentation, which becomes particularly obvious in some of Sabatons music videos. However, an overall theme in my results have shown that the heavy metal cultures norms and ideas have been the main cause behind the selection, but especially the way characters and events is portrayed in their songs, an existential use of history.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Mellquist, Danielson Bente. "Malungsbors historiebruk : Kollektivt användande av historia i det offentliga." Thesis, Högskolan Dalarna, Historia, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-22805.

Full text

Abstract:

Denna uppsats diskuterar hur invånare i Malung använder historia kollektivt i det offentliga. Det visar sig att invånarna i mångt och mycket använder historia för att markera en Guldålder där orten Malung i Sverige en gång var ett blomstrande industrisamhälle, idag ett minne blott. Användning av historia i Malung visar sig vara en önskan att återvända till den tid då orten var ledande i landet inom skinn-, päls- och kvarnstensindustrin. Men det är inte inom skinn, päls och kvarnstenstillverkning som återskapandet av det förflutna syns, utan i andra mer generella historiska och vardagsnära områdena såsom vävning, malning och bakning, där en mer allmän historia eftersträvas. Skinn-, päls- och kvarnstensindustrin återfinns således inte som grund för en identitet när det gäller historiebruk i Malung.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Sundin, Mattis. "Om Östfronten intet nämnt: en analys av gymnasieläroböckers historiebruk." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33058.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att analysera svenska gymnasieböckers historiebruk. Analysobjekten var de två världskrigen. Krigen analyserades via flera olika parametrar, såsom vilka fronter och krigsbrott som redovisades, hur Sveriges roll beskrevs samt huruvida böckernas etiska ställningstaganden stämde överrens med GY11:s etik. Studien visade att de undersökta böckerna fokuserade på västvärldens insatser och att beskrivningarna av de östliga och asiatiska fronterna var försumbara. Detta tillsammans med bristen på beskrivningar av östligt och asiatiskt lidande ledde till slutsatsen att de undersökta böckerna inte stämde överrens med GY11:s etiska riktlinjer. Till sist var en viktig insikt även att författarna tenderade att fokusera på krigens symboler snarare än krigen själva.
The purpose of the study was to analyze the use of history in Swedish high schoolbooks in history. The two world wars were used as objects of study. The wars were analyzed by several parameters such as which fronts and war crimes were described, how Sweden’s role in the wars was described and whether the ethics of the books were in tandem with the ethics of GY11. The study shows that the analyzed books focused on the actions of western countries and that the descriptions of the Eastern and Asian fronts of the wars were negligible at best. This added to the lack of descriptions of Eastern or Asian suffering lead to the conclusion that the analyzed books did not correlate with the ethics of GY11. Lastly, one of the important points of the essay was that the analyzed authors tended to focus on the symbols of the wars rather than the wars themselves.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Adolfsson, Isak. "Berättande historiebruk -En fallstudie av Per Olov Enquists Legionärerna." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-75135.

Full text

Abstract:

This bachelor thesis in history consists of a case study of Per Olov Enquist’s documentary novel Legionärerna, which examines the Swedish extradition of Baltic soldiers after the Second World War. The intent of the study is to survey the novel’s use of history from a literary dimension. It does so by applying the typology of Hayden White, his poetics of history. This conceptual framework historicizes the historical writing by clarifying how the historical dictum is constructed in similar manner as fiction, and therefore dependent of its’ author. The result shows that Enquist uses the history – is constructing it – to object how one earlier has talked about the extradition by satire previous accounts and by reasoning contextual how one, instead, should understand the same historical phenomenon. These two aspects are linked to a third, viz, Enquist’s Maoist political stance.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Andersson, Erik. "Historiebruk och historiemedvetande i Venezuelas Förenade Socialistiska Partis Libro Rojo." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19104.

Full text

Abstract:

This thesis examines the use of history, historical narratives and the relation to Venezuelan historical consciousness in Libro Rojo, a publication of The Unified Socialist Party of Venezuela (PSUV). It consists of four parts: an introduction, a declaration of principles, statutes and finally what is called the programmatical bases (bases programaticas) of the party. A starting point for this thesis is that this is an under prioritized area of research about the Bolivarian revolution in Venezuela. It aims to show the centrality of history in these fundamental documents of the biggest left-wing party in Latin America. The thesis finds that symbolically charged historical figures – mainly national icons of Venezuela´s struggle for national liberation - are mobilized to back up contemporary aspirations and influence public perception of what kind of future is possible and desirable. Libro Rojo structures the relationship between past, present and future in order to influence historical consciousness. It also finds that Libro Rojo constructs a vision of socialism which aims to show that the ideas and actions of Venezuela´s symbolically charged historical figures are compatible with the ideas of 19th and 20th century western Marxism. An illustration of this is the reference to Peruvian Marxist José Carlos Mariáteguí and his saying that socialism on the American continent can neither be an imitation nor a copy of foreign models, but a heroic creation of the people. Furthermore in Libro Rojo, the ideas of liberation theology, Christianity as well as "all universal and humanist thought" are evoked as foundations for the contemporary aspirations of the PSUV. The present is situated within a context of contemporary history in which themes such as the struggle of the peoples against neoliberalism and the threats to the survival of humanity due to climate changes, economic crisis and war are central. It describes a near future in which humanity will have a choice: between its salvation and flourishing through socialism, or its extinction through world capitalism.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Alexandersson, Tomas. "En studie i historiebruk : Analys av reseguider från Estniska SSR." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-24287.

Full text

Abstract:

The use of history is the concept of people using and analyzing history in the society for various purposes. Study in this area has largely emerged because there are many different reasons for people and societies to be interested in history. To investigate the use of history, a historical material needs to be present in some form. With this study, I intend to show how older tourist guidebooks can provide such materials of study and therefore I use travel guidebooks about Tallinn released under the USSR (Estonian SSR) between the years 1960 to 1990. The analysis is based on Klas-Göran Karlsson's (Professor of History) typology of seven different uses of history: scientific, existential, moral, ideological, political, educational, non-use of history and a commercial use of history. This paper has highlighted several different historical dimensions in travel guides and reasons why they can be analyzed. Results of this study show that the travel guides can act as a medium for existential orientation and that they can function as a communicational, educational and an interest raising tools. They can also develop a critical approach towards historical events and help to "sell" history through various commercial products. Thus, tourist guidebooks can be used and analyzed more systematically by professionals, interested individuals or a group who feel the need, desire or interest in the way history can be used in their practices.
Historiebruk handlar om hur människor använder och analyserar (brukar) historia i samhället för olika syften. Studieområdet har till stor del vuxit fram eftersom det finns många olika skäl att intressera sig för historia. För att undersöka historiebruk behövs ett studieobjekt som på något sätt tar upp historia. Med denna uppsats ämnar jag undersöka hur äldre reseguider kan utgöra sådana studieobjekt och därför kommer reseguider om Tallinn från Estniska SSR utgivna mellan 1960 till 1990 användas i historiebruksundersökningen. Analysen utgår från historieprofessorn Klas-Göran Karlssons typologi med sju olika historiebruk – ett vetenskapligt, ett existentiellt, ett moraliskt, ett ideologiskt, ett politiskt-pedagogiskt, ett icke- bruk av historia och ett kommersiellt. Undersökningen har belyst flera olika historiska dimensioner i reseguiderna och motiv till varför de kan analyseras. Resultatet av undersökningen visar på fyra punkter. Den första är att reseguiderna kan agera medium vid existentiell orientering. Den andra att de kan fungera som kommunikations-, kunskaps- och intresseprocess. Den tredje punkten är att de kan utveckla ett kritiskt förhållningssätt och fjärde punkten handlar om att reseguiderna kan vara motiv för att “sälja” historia vid utvecklingar av olika kommersiella produkter inom exempelvis turismen. Likaså att reseguiderna kan nyttjas och analyseras av antigen en individ eller grupp som känner behov, önskan eller intresse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Nord, Roaa. "Spelfilm i historieundervisning : En studie om historiemedvetande, historiebruk och källkritik." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för humaniora, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35519.

Full text

Abstract:

Denna uppsats åsyftar att utreda huruvida två spelfilmer, Schindler’s List och La vita é Bella kan ageraundervisningsmaterial för årskurs nio på grundskolan utifrån tre teoretiska begrepp som starkt betonas iLGR11, nämligen historiemedvetande, historiebruk samt källkritik. Det medvetna valet att behandla tematFörintelsen baseras på dess relevans i kursplanens centrala innehåll. Utifrån en nära granskning av blandannat narrativ, scener, dialoger och porträttering av karaktärer har det i uppsatsen framkommit att bådaspelfilmerna erbjuder ett stort tolkningsutrymme och fungerar därför väl i undervisningssyfte. Resultatet av studien är att spelfilmerna aktiverar och stimulerar åskådarens historiemedvetande genomatt de ger uttryck för de olika historiebruken som handlar om hur historia brukas, av vem och i vilket syfte.Historiemedvetandet som kan ses som en dubbel tankeoperation, påverkar den information som inskaffasmen blir samtidigt självt påverkat av den inhämtade kunskapen. Den inhämtade kunskapen behöverdäremot granskas ur ett källkritiskt perspektiv för att historiska felaktigheter inte ska tolkas som korrekta.Källkritiken är viktig för att den sentida människan ska kunna tolkas och förstås utifrån hennes egnapremisser. Detta i förlängning påverkar elevens historiemedvetande, då tolkning av det förflutna påverkarförståelsen av samtiden och uppfattningen om framtiden.

Betygsdatum 2019-01-18

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Arvidsson, Lille Johan. "What's not to like? : Historiebruk kring Ivan Aguéli 1920-2020." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49246.

Full text

Abstract:

This essay studies the use of history concerning the Swedish nineteenth century painter Ivan Aguéli. It places itself in the field of didactics of history where, in this case, the use of history on a societal scale is being analyzed. With the theoretic typology of Klas-Göran Karlsson both the interests, needs and functions of the use of Aguéli can be illuminated and compared. The groups of people that use the memory of Aguéli in the Swedish culture of history are very broad. To sort these out, the essay borrows the theoretical framework stemmed from Jörn Rüsen and applied by Anders Dybelius. Using this analytical typology of the educational, popular, and commemorative spheres, the journey of Aguéli’s memory in Sweden between 1920 and 2020 can be illuminated and understood. The empirical material is very broad and includes, among others, novels, exhibitions, a rock band, a museum, biographies, and newspapers. Regarding the theoretical typologies in the essay, a deductive method is used to sort these artifacts in their relation to their abode. Ivan Aguéli was introduced in the Swedish historical culture after his death. He is remembered mainly as one of the great Swedish modernist landscape-painters, and his extravagant personality and bohemian lifestyle has made him an object of both reverence and wonderment. But why has this person been used and remembered in this way? Ivan Aguéli has often been described as a mystery. This is the one main quality that has followed his memory through the millennia, disregarding which group has been using it. This study points out that the refusal to un-mystify Aguéli has kept his memory in the style of a “bottomless well”, where different groups and individuals has been able to pick up quality’s that answer to their own particular interests and needs. This “bottomless well” contains a flurry of positive characteristics and has something that is appealing for everyone: what’s not to like? Ivan Aguéli is more popular today than ever before. His legacy as an artist is getting challenged when much of his metaphysical, political, and philosophical legacy becomes accessible through translation from French and Arabic into Swedish. Aguéli’s theories of the correlation between religious truths and the political organization of society answers to an increased need for both political and spiritual renewal. This fact makes this essay, and the use of Ivan Aguéli’s memory, an example of how history is being produced and used as a tool to aid man in her aspirations.
I denna uppsats studeras historiebruket kring den svenska sekelskiftskonstnären Ivan Aguéli. Studien har sin hemvist i det historiedidaktiska fältet där, i detta fall, ett samhälleligt bruk av historia analyseras. Med Klas-Göran Karlssons analytiska typologi som bejakar de olika mänskliga intressen, behov och funktioner som historiebruket fyller, kan användningen av Aguélis minne i den svenska historiekulturen avslöjas och analyseras. Bruket av Aguélis minne i den svenska historiekulturen är väldigt brett och kräver något typ av sorteringsverktyg för att begripliggöras. Uppsatsen lånar därför Jörn Rüsens teoretiska ramverk, vilket applicerats i den svenska historiebruksforskningen av Anders Dybelius. Genom att använda de analytiska kategorierna utbildningskultur, populärkultur och minneskultur kan vandringen av Aguélis minne i Sverige mellan 1920 och 2020 belysas och förstås. Det empiriska materialet är väldigt brett och består av bland annat facklitteratur, skönlitteratur, konstutställningar, ett rockband, ett museum och tidningsrecensioner. I ljuset av uppsatsens teoretiska ramverk används en deduktiv metod för att sortera dessa artefakter utifrån deras förhållande till de tre kultursfärerna. Ivan Aguéli blev introducerad i den svenska historiekulturen först efter sin död. Han är ihågkommen som främst en av de stora modernistiska landskapsmålarna, och hans extravaganta personlighet och bohemiska livsöde har kommit att prägla särarten i hans minne. Men varför har han blivit ihågkommen på just detta sätt? Aguéli har ofta beskrivit som ett mysterium. Detta är det enskilda karaktärsdraget som följt hans minne genom århundradet, oavsett vilken grupp som har brukat det. Uppsatsens resultat pekar på att en ovilja att avmystifiera Aguéli har gjort hans minne till något av en ”bottenlös brunn” där olika grupper och personer har kunnat plocka upp värden som svarat på deras specifika intressen och behov. Ivan Aguéli är mer populär idag än någonsin tidigare. Hans arv som i första hans konstnär har kommit att utmanas då mycket av hans metafysiska, politiska och filosofiska tänkande tillgängliggjorts genom översättningar från franska och arabiska till svenska. Aguélis teorier kring korrelationen mellan religiösa sanningar och den politiska organiseringen av samhället har svarat på ett ökat behov av både andlig och politisk förnyelse. Detta faktum gör denna uppsats, och bruket av Aguélis minne i den svenska historiekulturen, till ett exempel på hur historia produceras och brukas av människor för att svara på deras behov och intressen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Ström, Helleberg Joen. "Vikingarockens mansideal -Om 1990-talsgenrens historiebruk och framställning av maskulinitet." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92531.

Full text

Abstract:

I denna uppsats har den kontroversiella genren Vikingarock undersökts. Denna genre har upplevt stor popularitet bland unga, särskilt under 1990-talet. Kontroverserna kring genren härstammar från den komplicerade koppling som finns mellan genren och 1990-talets extremnationalistiska rörelse, denna koppling är inte helt klar och olika band uttrycker olika ståndpunkter kring såväl nationalism som nazism. Undersökningen centreras kring musiken från två av de populäraste banden, Ultima Thule och Hel och hur deras användande av historia i sina låttexter syftat till att skapa ett mansideal för deras egen tid. Frågeställningen berör dessa låttexters framställning av historiska händelser och maskulinitet. Detta undersöks genom en kvalitativ textanalys, där inriktningen ligger på de föreställningar som framförs i musiken. Den teoretiska ingången är dels utifrån en applicering av Frank Ankersmits historiska representation, men där banden fått rollen som historieskapare, snarare än historiker. Maskulinitetsförståelsen har grundats med utgångspunkt i Raewyn Connells forskning, men definieras i första hand av vad banden själva presenterar som maskulint i sin musik. Slutsatserna från denna studie är att ett centralt tema i musiken är en patriotisk hyllning av Sverige, där historien ofta uttrycks som en sammanhängande nationell berättelse, där nationstillhörigheten varit en given föreställning från vikingatid till modern tid och där formandet av historien framställs genom krigshandlingar, i många fall med krigarkungar och andra mäktiga män i centrum. Den maskulina patriotiska rollen karakteriseras av att aktivt kämpa för nationen, trots motgångar, som i historisk tid ofta uttrycks i form av antagonism från andra stater men i bandens egen tid uttrycks genom upplevd kritik från politiskt och medialt håll i Sverige. De mer kraftfulla känsloyttringar som den patriotiska mannen uttrycker är kopplade till familj och nation. Framställningen av den historiska mannens egenskaper och handlingar uttrycks som eftersträvansvärda, även för de män som verkar i den tid musiken produceras. Den förståelse för historia och mansroller Vikingarocken uppvisar är av intresse utifrån en didaktisk utgångspunkt, eftersom budskapet som uttrycks i låttexterna påverkar de ungdomar som kommer i kontakt med musiken. Därmed gynnas undervisningen, särskilt i historia, av att undervisa om vad denna musik syftar till att skapa för förståelse av historia och mannens roll, för att på så vis ge Vikingarocklyssnaren alternativa sätt att forma sin egen historieuppfattning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Zwettler, Niclas. "Att använda minnet av en kung : Historiebruk kring Gustav III." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44786.

Full text

Abstract:

The aim of this master's dissertation is to examine the use of history in relation to Gustav III (1746-1792). A notable historic figure in Swedens history who ruled as king from 1771 until he was murdered in 1792. The artifacts and material used in this study ranges from a movie, biographies, theatre plays, an opera, newspapers, novels, a poem, a ballet, historical landmarks and textbooks. With this material and by applying a theoretical framework of a three categorization: educational, popular and commemorative, made by the Swedish historian Anders Dybelius, the ways in which Gustav III has been used in the time period of 1895-2014 is examined. Through the applyed theoretical framework and the analysis of the material, a distinct and evenly use of Gustav III memory from the time he was still alive and until our days is revealed. This is shown by the poem written by the Swedish poet Carl Michael Bellman mere days after Gustav III coup d'etat in 1772, and that movies, tv shows, biographies and theatre plays based on his memory are still being made in the 21st century. Further, the study has shown that his memory and symbolic figure is higly adaptable. This is shown by the wide range of new assignments his memory and symbolic figure have been assigned over the studied time period. The study also points to the fact that the use of Gustav III:s memory have been influenced based on the direction and era of the Swedish society. During his regin and until early 20th century, his memory was often used as a cultural or national symbol, both in a negative or positive light. When you arrive in late 20th century and the 21st century his memory have new assignments, such as a symbol for tough parenting, open borders or a symbolic figure for people in the hbtq community.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Nynäs, Josefina. "Blod och öde : Historiebruk i tidskriften Nationell Socialism 1935-1937." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-161206.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Saume, Natali. "Livets vatten : – Kommersiellt historiebruk i relation till Bushmills, Jameson, The Dalmore och The Glenlivets marknadsföring av whisky." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-58752.

Full text

Abstract:

Uppsatsens syfte är att undersöka hur kommersiell historia brukas i relation till whiskydestillerierna Bushmills, Jameson, The Dalmore och The Glenlivets marknadsföring av whisky. Målet är att även se hur kommersiellt historiebruk skiljer sig och/eller liknas vid mellan destillerierna samt om irländska respektive skotska historieskildringar spelar någon roll i marknadsföringen. Det primära källmaterialet är digitala reklamtexter från destilleriernas officiella hemsidor, med deras självpresentationer, utvalda whiskyprodukter och whiskyproduktion som riktlinjer. I genomförandet av den kvalitativ textanalysen används historiebruk som teori, varav Klas-Göran Karlssons kommersiella historiebruk som utgångspunkt för historieanvändning.Resultaten av analysen påvisar att irländsk och skotsk historia är väsentlig i aktuella destilleriers marknadsföring av whisky. Destillerierna brukar historia för skapa och befästa sin identitet, sitt ursprung, sin whiskys karaktäristika och sin långa historik. Det sker via referenser till deras upphovsmän, speciella årtal och historiekulturella fenomen. Kommersiellt historiebruk verkar således parallellt med existentiellt historiebruk, vilket betonar minnet av den egna historien. Marknadsföringens historieanknytningar negocierar även spritdryckens negativa konsekvenser, men infinner sig kontinuerligt i förhållande till kultur, tradition och autenticitet.En anmärkningsvärd skillnad mellan irländsk och skotsk whisky är att den förra, genomBushmills och Jameson, uttalar sig som klassiska, tidlösa och ikoniska samt betonar särskilda whiskytyper- och smaker för irländsk whisky. Gemensamma faktorer i Jameson och The Dalmores marknadsföring är utnyttjandet av kulturnationella drag. Det rör sig inte sällan om nationsförbundna legender, symboler eller sägner. I övrigt anspelar aktuella whiskydestilleriers historiska associationer på män och maskulinitet, vilket kan orsakas av den manlighetsnorm som existerar i samband med historieskrivning. Sammanfattningsvis varierar destilleriernas historiska framställningar rent innehållsmässigt, men de övergripande målen i marknadsföringen är tämligen likartade.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Nordlén, Lisa. "Skolan väcker historieintresse till liv : En enkätstudie om gymnasieelevers historieintresse samt historiebruk." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15812.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Dahlgren, David. "Historiebruk och datorspel : En studie om datorspel som undervisningsredskap inom historieämnet." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-3992.

Full text

Abstract:

Uppsatsen behandlar en studie av datorspelet Brothers in Arms: Road to Hill 30. Ett spel som bygger på Stephen E. Ambroses bok Band of Brothers. Spelet jämförs med boken för att hitta eventuella skillnader. Som förklaring på dessa skillnader används Cecilia Trenters tes rörande populärkultur med historiskt tema. En tes som hävdar att det är viktigare inom populärkulturen att skapa stämning och igenkänning hos åskådaren än att vara historiskt korrekt. Slutligen diskuteras även lärandepotentialen i spelet. Frågor som ställs är om spelet är lämpligt i undervisningen samt vilken bild av historien som förmedlas. Till hjälp med detta konsulteras Jan Bjarne Bøes bok Bildene av fortiden – historiedidaktik og historiebevissthet, som förklarar att dåtid, nutid och framtidsperspektiv hänger ihop. Ference Martons olika teorier om lärande kommer även diskuteras och belysas i sken av spelet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Andrén, Ella. ""Det handlar ju om dig!" Subjektiv relevans i litteraturreception och historiebruk." Thesis, Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-58108.

Full text

Abstract:

Uppsatsen undersöker hur historie- och litteraturdidaktik förhåller sig till subjektiv relevans, det vill säga till individens personliga nytta av respektive ämne. I nuvarande kursplaner för svenska och historia framstår ämnena närmast som underställda det bruk eleven kan göra av dem. Ämnena ska användas till att utveckla elevens identitet, engagemang och förmåga att orientera sig och ta ställning. Även tongivande pedagogisk forskning poängterar betydelsen av att undervisning utgår från elevens referensramar och intressen.

Uppsatsens första del består av en litteraturstudie som diskuterar och jämför centrala begrepp inom respektive ämnesdidaktiskt område. I den andra delen prövas begreppen i en explorativ intervjustudie som undersöker tre lärares och lärarstuderandes uppfattningar om ämnenas subjektiva relevans.

Resultatet pekar på flera områden där historiebruk och litteraturreception har beröringspunkter och möjligheter att berika varandra. Det kan handla om vikten av flerstämmighet, att olika berättelser och tolkningar ställs mot varandra och om hur sådana möten kan resultera i antingen destruktiva krockar eller – om undervisningen förmår att vara lyhörd för elevens kunskaper och behov – om konstruktiva spänningsfält som kan utmana och utveckla eleven. Inte minst berättelser, fiktiva eller historiska, och deras betydelse för identitetsbyggande och orientering i omvärden framstår som ett centralt område väl värt att urforska vidare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Ida, Gustafsson. "Mellan fantasi och verklighet : Om begreppen fiktiv kulturmiljö, autenticitet och historiebruk." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69919.

Full text

Abstract:

The paper presents how the concept of fictional culture environment can be defined on the basis of a Swedish real and fictional cultural heritage. Three studies consisting of "mapping”, “categorization", "detailed study" and "comparison" defines and delimits the concept and presents a graphical comparison model. The study focuses on places taken from the stories of Astrid Lindgren. Their authenticity and historical use is analyzed and discussed. The line between reality and fiction has become more difficult to discern. The paper presents a new concept and a benchmark that can contribute to a clearer definition of our fictional cultural heritage.
Uppsatsen presenterar hur begreppet fiktiv kulturmiljö kan definieras med utgångspunkt från ett svenskt verkligt och fiktivt kulturarv. Tre delstudier bestående av ” kartläggning, kategorisering”, ”närstudie” och ”komparation” definierar och avgränsar begreppet samt presenterar en grafisk jämförelsemodell. Studien fokuserar på platser hämtade från sagor av Astrid Lindgren. Platsernas autenticitet och historiebruk analyseras och diskuteras. Gränsen mellan verklighet och fiktion har blivit svårare att urskilja. Uppsatsen presenterar ett nytt begrepp och en jämförelsemodell som kan bidra till en tydligare definition av vårt fiktiva kulturarv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Björklund, Sandra. "Så länge någon kan minnas : Historiebruk i samisk identitetsbildning 1969-2018." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38387.

Full text

Abstract:

This paper deals with how different operators use Sami history, what kind of use of history they apply. The material I have analysed are lesson plans from Samiskt informationscentrum, The Sami – an Indigenous People in Sweden by Sametinget and the government, brochures by Gaaltije/Sydsamiskt kulturcentrum and the journal Samefolket the years 1969-2018. The study answers two main questions: - Which use of history is made by the actors claiming Sami history? How do they use Sami history? - In what way are global historical references used in the writing of history? I have used a hermeneutic method as a tool in my analysis to try to understand in what aim the use of Sami history is made. My main conclusions are that there often are deep historical arguments that are used, where the authors in my material are trying to legitimize the presence of the Sami people as far back in time as possible. A genealogical perspective is used in all the material, where the history that is important for them is shown, as well as that the actions of the Sami peoples ancestor is often raised. This is connected with an ideological use of history, because arguments like “the Sami have been here as long as anyone can remember” are used. This is linked with the existential use of history where I see it as an aim to legitimize the rights of land, fishing, hunting and reindeer husbandry. There is also a moral use of history that are shown in connection with an existential use of history, where I see it as strive for remembering the history of the Sami, but also a reconciliation and restoration with the past. Often the moral, ideological and existential use of history is used together to achieve the same thing – more rights for the Sami’s. There is a political dimension of history culture that I see in my material where the history is used to legitimize, in this case, the rights of the Sami people. The use of global historical references is partly showed in Samefolket, some of the brochures and in one of the lesson plans about colonialism; where there are comparisons with how the Jews, the indigenous Americans and aborigines were treated.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Svensson, Maria. "Kulturarv på blodigt allvar : Genus och historiebruk i tv-serien True Blood." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper, KV, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-10436.

Full text

Abstract:

I denna studie har jag undersökt hur historiebruket i form av reproduktion av kulturarv ser ut i populärkulturen, närmare bestämt HBOs populära tv-serie True Blood och kopplar samman detta med hur vi ser på det föränderliga förflutna och därmed utvecklar vårt historiemedvetande. Uppsatsen står på tre ben och vilar på perspektiv där det första behandlar att man genom att se på reproduktionen av kulturarv kan finna samtidens idéer kring vad som är viktigt (meningsbärande), hur populärkulturen imiterar och återanvänder myter och därför kan anses vara en historisk källa värd att fokusera på samt historia som identitetskapande. Det teoretiska ramverket består av Judith Butlers teorier kring den heterosexuella matrisen och performativitet samt Gayle S Rubins teorier om sexualitet som någonting historiskt konstruerat. Uppsatsen ämnar öka kunskapen om betydelsen av hur historia som kulturarv i form av historiebruk förmedlas via populärkultur, närmare bestämt i tv-serien True Blood och hur detta hör ihop med hur vi uppfattar det föränderliga förflutna. Undersökningen tar fasta på hur stor del av rollfigurernas beteende i tv-serien True Blood som härstammar från deras historiska bakgrund och hur detta spelar in i utformandet av deras personligheter som tolkas ur ett genusperspektiv. Metoden har varit en karaktärsanalys. För att kunna undersöka mitt syfte har jag några frågor som hjälper mig i mitt sökande. Dessa är: • Vilket samband finns mellan bruket av historia, det kulturarv som förmedlas i populärkultur och den form av historiemedvetande som mobiliseras via tv-serien True Blood? Dessa frågor operationaliseras genom att se: • Huruvida en koppling mellan kulturarvet som förmedlas och karaktärernas identiteter i tv- serien True Blood hör ihop med deras rollbeteende. Mina resultat visar att den historia som brukas i tv-serien värderas utifrån karaktärernas rollbeteende. I serien används historien för att i samtiden skapa genus som passar in i den heterosexuella matrisen där serien får stå som perfomativitet i detta genusgörande. Sexualiteten och begäret som visas är moraliserande genom historiebruket och heteronormativt och stämmer in på Rubins teori om viss sexualitet som godkänd. Ett historiemedvetande kring hur vi blir bättre och bättre (Framsteg) samt att en viss typ av mänsklig essens alltid finns hos människor som naturlig visas upp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Finnman, Johannes. "Gustav Vasa i skolböcker : En fallbaserad moralfilosofisk analys av historiebruk i skolböcker." Thesis, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-103686.

Full text

Abstract:

Historiebruket av Gustav Vasa i skolböcker, från och med 1954 till och med idag (2014), har inte förespråkat ett moraliskt perspektiv på historieåtergivningen. Detta baseras på nio olika skolböcker, varav fem av böckerna är författad under den nu rådande läroplan för gymnasiet (Gy 11). Böckerna har snarare förklarat vad denne kung har betytt för Sverige och dess utveckling som land och enhet. Nästan ingen fokus har legat eller ligger på hur denne kung var mot sina undersåtar ur ett moraliskt perspektiv. Däremot beskriver böckerna hur han drev igenom reformationen, handskades med många uppror och hur Sverige ”befriades” från Danmark. Det nämns knappt något om att han beordrade en mängd avrättningar och inget specifikt om Gustav Vasas råa politiska maktspel. Det som har skapat denna praxis är den utilitaristiska historiesynen. Denna historiesyn är nöjd med hur historiska personligheter som Gustav Vasa har påverkat historien då det betytt väldigt mycket för Sveriges nytta under kommande år. Denna historiesyn är mer påtaglig ju tidigare historia vi studerar i skolböckerna för gymnasiet. I senare historia, där exempelvis Adolf Hitler och Josef Stalin har varit aktiva, påverkar levande offer och offrens anhöriga praxis på så sätt att skolböckerna tvingas att beskriva Hitler och Stalin ur ett moraliskt perspektiv. Det är inte förekommande i exempelvis 1500-tals historia då dessa offer, från denna tidsperiod, inte längre lever och därmed kan den utilitaristiska historiesynen fortsätta verka. Det är också brist på källor från tidigare historia och tidigare historia kan verka abstrakt att ta till sig vilket gör att den utilitaristiska historiesynen påverkar tidigare historia mer än den senare. Det bör dock appliceras en pliktetisk historiesyn på historiebruket av historiska personligheter som Gustav Vasa. Den tvingar historieåtergivning att trots personens betydelse för Sverige främja de moraliska perspektiven under hans regeringstid. Vi bör berätta om offren under dennes styre, då de som offer förtjänar att uppmärksammas på samma sätt som förintelsens offer. Denna historiesyn har också betydelse för att elever skall se utvecklingen av demokrati och vad den betyder för det rådande samhället. Deras källkritiska kunskaper och verktyg främjas även dem av detta synsätt på historia. Denna historiesyn skulle skapa en praxis som gör att vår tid kommer återges ur ett moraliskt perspektiv om ett X antal år. Historieböckerna i gymnasiet skulle enligt detta synsätt kunna ha ett kapitel dedikerat till moraliska perspektiv på historien, likt hur källkritik ofta presenteras, för att främja det moraliska medvetandet gällande historiska personer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Almroth, Klas. "Vilken underbar värld vi förstörde... : Historiebruk i postapokalyptisk fiktion, exemplet Metro 2033." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-23578.

Full text

Abstract:

Uppsatsen ämnar utforska hur den postapokalyptiska genren brukar historia. Detta görs genom en läsning av Dimitrij Gluchovskijs Metro 2033 (2009), utifrån Espmarks syn på dialogicitet och Aronssons historiebruksteoretiska tankar, där historiskt meningsskapande med olika syften blir till genom berättelser i former som större narrativ, metaforer, metonymier och symboler.Bakhtins kronotop används också, men med Aronssons fokus på dess spatiala sida. Uppsatsen föreslår att figuren kan användas för att visa hur fiktionen kan skapa ett abstrakt rum istället för ett rent konkret eller fysiskt, och därmed få med de känslor och den världssyn som är intimt sammanlänkade med det fysiska rummet. I uppsatsen friläggs hur Metro 2033 återskapar en abstrakt version av det kalla krigets spelplan för att legitimera kärnvapenkrigsmotivet.Förslag ges också på en begreppsapparat för att tala om olika historiska nivåer i den postapokalyptiska fiktionen där vår samtids accepterade historia, förutom att den modifieras fiktivt, också får sällskap av spekulativ pre- och postapokalyptisk historia. Uppsatsen ger flera exempel på hur texten brukar historia, bland annat hur den spekulativa historien kan användas för att kommentera företeelser ur samtidens accepterade historia. Uppsatsen visar också att ett av textens huvudsakliga budskap, uppmaningen till mänskligheten att sluta konstruera och demonisera den andre, medvetet förstärks genom bruket av historia eftersom den historiska dimensionen ger kontinuitet till den framtida visionen.
The aim of this essay is to explore the using of history in post-apocalyptic fiction. This is accom-plished by reading and analyzing Dimitrii Glukhovskii’s Metro 2033. The theoretical basis for the reading is the dialogicity of Espmark and Aronsson’s theory of using of history. It posits that the production of meaning through history is made from narratives of different lengths and shape, such as metaphors, metonymies and symbols. The chronotope of Bakhtin is also applied, but with Aronssons focus on its spatial component. A suggestion is made to apply it in a way that shows how the fiction can refer to, or create, an ab-stract spatial location, rather than a physical, and thereby evoking the feelings and worldviews intimately associated with the location and its time. In the reading of the text this is shown by ar-guing that Glukhovskii recreates the cold war as an abstract chronotope to legitimize his nuclear apocalypse scenario. The essay presents suggestions for definitions of the historical levels in the genre. These are la-beled accepted history of the present, fictive rewriting of the same, and lastly pre- or post-apoca-lyptic speculative history, depending on whether the temporal interest lies prior to or after the im-agined apocalypse. The essay exemplifies a number of ways in which the text uses history, one of which is to use the speculative history to comment on the accepted history of the present. The essay also shows that the intent of the text, the plea to humanity to stop the process of othering, is enhanced by the use of history since the historical perspective offers a retrospective continuity that strengthens the future vision.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Olofsson, Hans. "Fatta historia : En explorativ fallstudie om historieundervisning och historiebruk i en högstadieklass." Licentiate thesis, Karlstads universitet, Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7359.

Full text

Abstract:

Studiens huvudsyfte är att utforska hur historieämnet konstitueras av lärare och eleverunder arbetet med ett ämnesområde, i det här fallet första världskrigets och mellankrigstidenshistoria. Närmare bestämt undersöker den hur informanterna gemensamt skaparhistorisk mening genom att erfara och tolka det förflutna i klassrummet. En teoretiskutgångspunkt är att skolans historieundervisning bör betraktas som ett organiserat kollektivtbruk av det förflutna som står i nära förbindelse med andra samhälleliga historiebruk.Studien omfattar data från 16 observerade lektioner, intervjuer med läraren och elevernaoch analyser av elevernas essäskrivningar. Studien visar hur realhistoriska kunskaper i, metahistoriska kunskaper om ochvärdeförmedlande kunskaper av historia framträder och tvinnas samman till en helheti undervisningen. En hypotetisk slutats är att dessa tre kunskapsformer är ömsesidigtberoende av varandra i den konkreta undervisningssituationen. En didaktisk implikationär indikationer på att olika metaperspektiv i historieundervisningen kan behöva utvecklas.Särkilt gäller det om de historiska aktörsperspektiven som förefaller vara viktiga för attstärka elevers förmåga att artikulera sitt historiemedvetande. Ett teoretiskt bidrag rörstudiens medvetet eklektiska användning av (”tyska”) teorier om historiemedvetande och(”anglosaxisiska”) teorier om historiskt tänkande. Hans Olofsson är verksam som lärare i historia, religionskunskap och svenska påAbrahamsbergsskolan i Stockholm och forskarstuderande vid Karlstads universitet.Han är också aktiv som läromedelsförfattare. ”Fatta historia – en explorativ fallstudie omhistorieundervisning och historiebruk i en högstadieklass” är hans licentiatavhandling. Licentiatavhandlingen har skrivits inom Forskarskolan för lärare i historia ochsamhällskunskap, en särskild fortbildningssatsning för yrkesverksamma lärare. Centrumför de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik vid Karlstads universitet har ansvarat förforskarskolan i samarbete med Högskolan Dalarna.

Felaktigt serienummer angivet på fulltextfilen (2010:29).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Nilsson, Simon. "Next stop is Vietnam! : En analys av historiebruk i låttexter om Vietnamkriget." Thesis, Karlstads universitet, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-42667.

Full text

Abstract:

The war in Vietnam was a conflict that happened during the Cold War. In the 1960s USA chose to join the war with the hope of stopping the spread of Communism. The war did not go as planned; instead the outcome was that the Americans lost. During and after the war in Vietnam several songs have been made. Some as protest of the war, others the opposite and had a positive attitude about USA and their participation in the war. In this thesis seven songs regarding the war in Vietnam have been analyzed. The aim of the thesis was to investigate the use of history in different lyrics about the war in Vietnam. An oriented interpretation textual analysis has been applied to the content. The theoretical part of the thesis that was chosen is the use of history as a theory. The theory of the thesis is based on Klas-Göran Karlsson’s typology where he list Scientific, Existential, Morally, Ideological, Non-use, Political-pedagogical and Commercial use of history. To search for the answer in how the artists applied a use of history, the typology of Karlsson and also added Robert Thorp’s four different ways which are Traditional, Exemplary, Critical and Genetic. The result of the thesis was that the war in Vietnam does not appear as clearly in the earlier songs as it did in the songs from the 1980s. Regarding the use of history the result showed that the songs apply the use of history in different ways to state their message.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Larsson, Lars. "Öländsk regionalitet : Några perspektiv på hembygdsrörelsens historiebruk vid mitten av 1900-talet." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-36320.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Persson, Niklas. "Slaget vid Klågerup : Historiekultur och historiebruk i anknytning till Sveriges sista bondeuppror." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-46886.

Full text

Abstract:

The battle at Klågerup: Culture of history and the use of history in conjunction with Sweden’s last peasant uprising. During the early 1800’s the southern part of Sweden and its people was subjected to change in terms of agricultural management, also known as the great agricultural reform. This was only one of several aspects which affected the peasants towards a time of lesser status and rights. Eventually an unforeseen to some degree forced enlistment of 15. 000 peasants in southern Sweden became a decisive moment in Sweden’s history. In which the commoners revolted against the Swedish state at varying locations. However, one area in particular was affected by the peasants’ accumulated discontent. Namely a small village called Klågerup, which resulted in the Swedish government quelling the uprising in what can only be referred to as a blood bath. Approximately 23 peasants were killed in 1811 while the Swedish cavalry suffered no casualties according to records. The aim of this essay examines how people have used the memory of the Klågerup riots, in conjunction with two historical perspectives, which are culture of history and the use of history. The examination is done through the lens of a qualitative hermeneutic text analysis. The interest of examining the Klågerup riots in conjunction with the specific above-mentioned perspectives is based on an inspiration of Anders Dybelius’s thesis called “A sustainable memory? The use of history in relation to Georg Carl von Döbeln 1848 – 2009”. The material used in this examination includes newspapers, a play, a novel, scientifically researched historical literature, one historical monument and one building of historical value. All of the used material for analysis is referred to as artefacts. The analysis through the help of Klas-Göran Karlssons and Ulf Zanders typology in regard to use of history, and Dybelius’s perspective of local-ideology show interesting results. The result indicates that multiple purposes for the use of history is applicable on a majority of the used artefacts. Furthermore, regarding the culture of history based on Dybelius’s rendering of Jörn Rüsens tripartite thematization in terms of culture of history, resulted in three artefacts being categorized into each of the three themes. In total nine artefacts were analyzed regarding both the use of history and culture of history. A didactic reflection upon the use of history, culture of history and history awareness is presented in the end of this paper regarding how one might implement the three into the classroom and role of teaching

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Oresten, Henrik. "Ett möte mellan historiedidaktiken och datorspel : En historiedidaktisk studie av datorspel som påverkande kraft på spelarens historiekunskaper och historiemedvetande." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24919.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Carlsson, Anton. "Historiebruket, Myten och Identitetsskapandet : En läromedelsanalys om hur Sverige under andra världskriget väljs att gestaltas i tre läromedel." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-31063.

Full text

Abstract:

Denna uppsats är en läromedelsanalys i ämnet Historia, där tre olika läroböcker riktade till ungdomar i årskus 9 analyseras kopplat till det historiebruk som används. Genom att använda Historiebruk som teoriram analyseras dessa läromedel, för att se till likheter och skillnader i materialet som presenteras kopplat till Svensk historia under andra världskriget. Exemensarbetet syftar till att analysera historiebrukets del i ämnet Historia samt dess relation med begreppen identitet och mytbildning. Läromedelsmaterialaet presenteras och visar på olikheter gällande urval och infallsvinklar i historieskrivningen. Studiens resultat visar problematiken bakom texter som insinuerar att sanningen återfinns i innehållet. Resultatet berör även problematik och fördelar gällande ämnesområden som presenteras på olika sätt och med hjälp av olika historiebruk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Olsson, Martin. "”Välfärdssamhället har blivitregalskeppet Vasa” : En kvalitativ innehållsanalys av historiebruket i dagstidningar från 1979, 1994 och 2019." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-45574.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Johansson, Mattias. "Arkeologin i regimens tjänst : Ahnenerbes verksamhet, historiebruk och vetenskap under det Tredje riket." Thesis, Högskolan på Gotland, Avdelningen för Arkeologi och osteologi, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-295.

Full text

Abstract:

In order to study how science and archeology was exploited for political means during the Third Reich this thesis investigates the scientific institute Ahnenerbe, founded in 1935. The thesis is built up as a literature study combining literature sources from the time of the eventas well as research done around Ahnenerbe after the war.

The purpose of the thesis is to examine the official and unofficial purposes of the organisation. It investigates how scholars viewed Ahnenerbe at the time, and after the war. It further examines the scientific value of the material published by the organisation, where there is a specific focus on the material covering Germanic Männerbunds.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Ericsson, Anton. ""Vi mot dem" : En studie om fotbollssupportrars historiebruk samt identitetsskapande i tre fotbollsklubbar." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-51118.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Franzén, Karin. "Dikt som lärdom : En studie i historiemedvetande och historiebruk i tre skönlitterära verk." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-51122.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Historiebrug'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles