Relevant bibliographies by topics / Historiebrug

Academic literature on the topic 'Historiebrug'

Author: Grafiati
Published: 26 July 2024

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Contents

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Historiebrug.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Historiebrug"

1

Poulsen, Jens Aage. "Historiebrug." RADAR - Historiedidaktisk tidsskrift 1, no. 1 (August 22, 2018): 1–5. http://dx.doi.org/10.7146/rhdt.v1i1.107568.

Full text
Abstract:
Jens Aage Poulsen præsenterer her et af de tre hovedfokusområder for de nye læringsmål i historiefaget, nemlig Historiebrug. En af de mest iøjnefaldende ændringer ved de forenklede fælles mål for historieundervisningen i Folkeskolen er, at historiebrug nu er blevet et selvstændigt kompetenceområde. På den ene side kan historiebrug være et vanskeligt område at arbejde med både for lærer og elev. På den anden side må man sige, at netop forståelse af at ’historie’ er noget, som både kan bruges og misbruges, er helt centralt for børn og unge, der skal blive klogere af, og på, fortiden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Poulsen, Jens Aage. "Historiebrug, monumenter og mindesteder." RADAR - Historiedidaktisk tidsskrift 5, no. 2 (December 4, 2018): 19–34. http://dx.doi.org/10.7146/rhdt.v5i2.111316.

Full text
Abstract:
Nationale mindesmærker, monumenter og andre erindringssteder er blevet brugt med erindringspolitisk sigte. De udtrykker en form for historiebrug, hvor ønsket om synliggørelse og materialisering er afgørende. Læs mere i artiklen om bl.a. erindringssteders betydning og funktion.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Poulsen, Jens Aage. "Historiebrug, monumenter og mindesteder." RADAR - Historiedidaktisk tidsskrift 5, no. 1 (August 27, 2018): 29–44. http://dx.doi.org/10.7146/rhdt.v5i1.107743.

Full text
Abstract:
Nationale mindesmærker, monumenter og andre erindringssteder er blevet brugt med erindringspolitisk sigte. De udtrykker en form for historiebrug, hvor ønsket om synliggørelse og materialisering er afgørende. Læs mere i artiklen om bl.a. erindringssteders betydning og funktion.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Nyvang, Caroline, and Jonathan Leer. "Spise reprise. Historiebrug i Brd. Prices madprogrammer." Kulturstudier 7, no. 1 (July 14, 2016): 143. http://dx.doi.org/10.7146/ks.v7i1.24058.

Full text
Abstract:
Fortiden spiller i disse år en central rolle i den danske madkultur. Med denne artikel argumenterer vi for, at denne tendens kan undersøges som et udtryk for banal historiebrug. Artiklen bruger tv-programmet Spise med Price som konkret eksempel i en analyse af, hvad det er i samtiden, der er med til at reaktualisere fortidige madlavningspraksisser. Formålet med artiklen er således dels at undersøge, hvad der er på spil, når gamle madlavningspraksisser vækkes til live, dels at udvide den eksisterende forskning i historiebrug med et madkulturelt perspektiv.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Jensen, Margit Eva, and Mike Friis Østergaard. "6. klasses arbejde med historiebrug." RADAR - Historiedidaktisk tidsskrift 5, no. 1 (August 27, 2018): 10–19. http://dx.doi.org/10.7146/rhdt.v5i1.107741.

Full text
Abstract:
Undervisning i historiebrug kan lykkes, når eleverne selv har været historiebrugere ved at konstruere historiske fortællinger med henblik på at få indsigt i fortiden og derpå laver kritiske undersøgelser af andre historiebrugeres fortællinger. Forfatterne foreslår, at historielæreren går induktivt til værks og tager sit udgangspunkt i de læremidler i bredeste forstand, som eleverne har arbejdet med. Læs mere i artiklen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Jensen, Margit Eva, and Mike Friis Østergaard. "6. klasses arbejde med historiebrug." RADAR - Historiedidaktisk tidsskrift 5, no. 2 (December 4, 2018): 35–44. http://dx.doi.org/10.7146/rhdt.v5i2.111318.

Full text
Abstract:
Undervisning i historiebrug kan lykkes, når eleverne selv har været historiebrugere ved at konstruere historiske fortællinger med henblik på at få indsigt i fortiden og derpå laver kritiske undersøgelser af andre historiebrugeres fortællinger. Forfatterne foreslår, at historielæreren går induktivt til værks og tager sit udgangspunkt i de læremidler i bredeste forstand, som eleverne har arbejdet med. Læs mere i artiklen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Pietras, Jens. "Historiebrug og arbejdet med kontroversielle monumenter." RADAR - Historiedidaktisk tidsskrift 6, no. 1 (June 26, 2023): 1–24. http://dx.doi.org/10.7146/rhdt.v6i1.138219.

Full text
Abstract:
Et monument i det offentlige rum kan af forskellige personer og grupper opfattes meget forskelligt. Nogle er måske glade for og ligefrem stolte over monumentet og dets udtryk, mens andre måske mener, at det overhovedet ikke skulle være opsat, eller at det i hvert fald skulle have haft et andet udseende og udtryk. En række monumenter i udlandet og i Danmark opfattes af nogle personer og grupper som direkte kontroversielle, forstået som værende grænseoverskridende og måske endda ligefrem diskriminerende og krænkende.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Littrup, Signe Lykke, and Poul Grinder-Hansen. "Fakta og fantasi, historiebrug og museernes troværdighed." Nordisk Museologi 35, no. 1-2 (January 2, 2024): 20–36. http://dx.doi.org/10.5617/nm.10817.

Full text
Abstract:
This article discusses a somewhat controversial exhibition at the UNESCO World Heritage Site Kronborg Castle in Elsinore, The Royal Series at Kronborg Castle – Facts and Imagination with Jim Lyngvild and Poul Grinder- Hansen, which opened at Kronborg Castle in April 2021. The authors contributed to the exhibition’s content and form, Signe Lykke Littrup as curator and project manager, senior researcher Poul Grinder-Hansen as historical co-creator of the exhibition’s content in text, speech, and film. The article is built around experiences from the exhibition, methodological and theoretical considerations about its communication skills and quotes from interviews with guests who visited the exhibition in the summer and autumn of 2021. The article concludes that a cultural-historical exhibition can, through the conscious use of both contemporary and ancient works of art in a dialogue-based form, involve guests and create considerations about the conditions for the uses of the past in storytelling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Brunbech, Peter Yding. "TV-serien 1864, historiebrug og Bornedals nationalisme." RADAR - Historiedidaktisk tidsskrift 1, no. 1 (August 22, 2018): 14–17. http://dx.doi.org/10.7146/rhdt.v1i1.107572.

Full text
Abstract:
DR og Bornedals store epos om krigen i 1864 er nu ved at være til ende, og debatten har været livlig. TV-serien er blevet rost af nogen og kritiseret af andre, både for dens kvaliteter som drama, dens budskab og dens historiske korrekthed. Seermæssigt har den være en moderat fiasko, uanset hvad DR ellers påstår. Når et søndagsdrama på DR når ned på kun lige godt en million seere, som det skete ved 7. afsnit, er det ikke pæne tal, når man medregner DR’s kæmpe markedsføringsapparat.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Poulsen, Jens Aage. "Hvad pokker er historiske scenarier?" RADAR - Historiedidaktisk tidsskrift 2, no. 1 (December 31, 2015): 14–19. http://dx.doi.org/10.7146/rhdt.v2i1.107579.

Full text
Abstract:
Under kompetenceområdet Historiebrug i forenklede Fælles Mål findes arbejdsområdet Historiske scenarier. Det har formentligt fået en del undervisere til at overveje, hvilken undervisningsmæssig praksis dette arbejdsområde dækker over. Denne artikel vil give enkelte bud på historiske scenarier – bl.a. ved at påpege, at disse ikke er noget revolutionerende nyt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Historiebrug"

1

Bosson, Emelie. "Historiebruk i skolan : Historielärares tankar och resonemang om historiebruk." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-22607.

Full text
Abstract:
Syftet med den här studien har varit att undersöka hur fem lärare uppfattar och ser på begreppet historiebruk samt hur de menar att de tillämpar historiebruk i en undervisning. Tidigare forskning visar att begreppet historiebruk definieras, tillämpas och uttrycks på en mängd olika sätt. Skolinspektionen anser att historieundervisningen inte ger elever möjligheten att få träna sig i förmågan att analysera och resonera om historiebruk. Lärare uttrycker också en osäkerhet i hur en undervisning om historiebruk ska se ut. Forskning visar också att elever har svårt att tänka ab-strakt, som att ta sig mellan olika tidsdimensioner, vilket krävs för att kunna genomföra en analys av historiebruk. Av ovan nämnda anledningar avsåg denna studie att undersöka vidare på lärarnas förståelse om be-greppet historiebruk och hur de ser på att tillämpa historiebruk i historieundervisningen. Denna stu-die har därför intervjuat fem aktiva historielärare och därefter analyserat deras svar utifrån aktuell litteratur och forskning. Det huvudsakliga resultatet är att det finns en osäkerhet i hur man skall förstå själva begreppet histo-riebruk. Av intervjuerna framkommer att lärarna ger olika slags förklaringar till vad det är. Man för-står det till exempel som en förlängning av källkritik, att det är att se spår av det förflutna samt att det är själva syftet med historieundervisningen. På frågan hur lärarna ser på hur man kan tillämpa historiebruk i en undervisning anser lärarna att analys av historiebruk är en svår kognitiv process för elever i årskurs 7-9. Dessutom menar de att det krävs mycket goda förkunskaper för att kunna genomföra en analys om historiebruk.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Larsson, Per-Olof. "Historiebruk : exemplet Judisk Krönika." Thesis, Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-1331.

Full text
Abstract:
The purpose of this examination is to investigate how Judisk Krönika, a periodical which was introduced in 1932 with the aim of disseminating Jewish culture and tradition in Sweden, uses history to make comments about its role in contemporary history, specifically during the first two years of the First Intifada. A second purpose was to examine how this use of history differed from results shown in earlier studies comprising the 1960s and the 2000s. The method in use is qualitative; the source material has been read thoroughly and scrutinized in search of the authors open and hidden messages and intentions. The main finding shows that four major themes could be identified: anti-Semitism(anti-Zionism); memory; ethnonational and media. The most dominant theme during the 1980s, as opposed to the 1960s and the 2000s focus on Zionism and Jewish culture respectively, is memory, that could be described as hegemonic and as a part of a existential use of history, which aims for survival and preservation of the Jewish culture in times of conflict.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Johansson, Marcus. "Historiebruksförståelse : Förståelser för historiebruk." Thesis, Högskolan Dalarna, Historia, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35816.

Full text
Abstract:
The purpose of this paper was to examine understandings of uses of history in teachers’assignments. Inspired by grounded theory an analysis was made of teachers’ assignments anddifferent concepts, categories and propositions were found. The main finding concerningunderstandings of uses history was that it relied upon the consideration’s teachers had madeduring the process of creating assignments. This one-sidedness was the springboard forsuggestions made for future undertakings in didactical research pertaining to understandingsof uses of history.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Mousa, Jenny. "Historiebruk som vapen : En studie om IS historiebruk i tidskrifterna Dabiq & Rumiyah." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-42790.

Full text
Abstract:
I den här studien presenteras undersökning som gjorts inom ramen för ett historiebruk med fokus på IS tidskrifter, där en textanalytisk undersökningsmetod har legat till grund för studien. Syftet med denna analys har varit att undersöka Islamiska statens historiebruk i tidskrifterna Dabiq och Rumiyah med tonvikt på dess motståndare. Frågeställningar som denna studie har behandlat sammanfattas enligt följande: • Hur använder IS historien för att rättfärdiga sitt handlande gentemot sina motståndare? • Hur och vilka framställs som motståndare i IS tidskrifter? • Vilka kopplingar finns det i IS tidskrifter mellan vår nutid och händelser i vår dåtid? Studien har visat hur IS historiebruk har påverkat synen på motståndarna. Med IS tidskrifter har det historiska vapnet kunnat användas genom historiska texter, händelser, ord samt personer. Således har IS skräck-propaganda påverkat individers tolkning av historiska källor där haditherna samt Koranens relevans har bidragit till motståndarnas exekution. Med hjälp av historia kan organisationen ifrågasätta motståndarnas tro för att stärka sin egen ideologi. Artiklarna använder historiska ord för att stärka föraktet men även bygga upp en gemensam tradition där historiebruket rättfärdigar handlandet mot motståndarna. Resultatet visar att motståndarbilden består av korsfarare, shiamuslimer, murtaddin samt mushrikin som med hjälp av ett historiebruk ur islams historia stärker IS identitet samt tillväxt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Aronsson, Peter. "Svenska historiebruk : nationellt och lokalt." Linköpings universitet, Tema Kultur och samhälle, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-18579.

Full text
Abstract:
Med sina rötter i 1600-talets stormaktstid är historiebruk och kulturarvsförvaltning ett av de äldsta och största områdena för kulturpolitik. Under stormaktstiden etablerades fornminnesinventeringar och Antikvitetskollegium för att utforska, bevara och visa nationens kulturarv. Nationalmuseernas presentation av nationen som kulturnation med förebildliga konstverk och historiska händelser samt berättelser om vem som ingår i gemenskapen och vad som hotar den tillhör kärnverksamheten. Men kulturarvsprocesser initieras inte bara från ansvarigt myndighetshåll. I lokala processer lämnar idag kommuner, entreprenörer och föreningar nya bud på vad som är kulturarv och nya bilder av Sverige uppstår. Artikeln argumenterar för att dynamiken idag i högre grad ligger utanför de etablerade institutionerna och att detta utmanar kulturpolitikens prioriteringar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Vesterlund, Amanda. "Historiebruk vid Halmstads 700-årsjubileum." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24758.

Full text
Abstract:
Uppsatsen handlar om historiebruket vid Halmstads 700-årsjubileum 2007. Syftet med uppsatsen äratt öka medvetenheten kring hur man använder historia och att ta reda på vilken historia som förmedlades till Halmstadsborna under 700-årsjubileet och vilket historiebruk det speglar. Materialet som ligger till grund för undersökningen är den officiella jubileumsboken Epoker och händelser i Halmstad (2006) och maj- och junimånad ur två lokala tidningar, Hallandsposten och Hallands Nyheter. En kvalitativ textanalys tillsammans med Klas-Göran Karlsson typologi om historiebruk med Ulf Zanders tillägg har använts för att analysera källmaterialet. Undersökningen visar att det var främst Halmstads tidiga historia fram till 1600-talet som förmedlades och att det existentiella historiebruket var det dominerande historiebruket.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Widell, Jimmy. "Hur gymnasielärare undervisar i historiebruk." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27453.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Gymark, Oskar, and Olle Lerner. "Vad gör elever med historiebruk?" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31130.

Full text
Abstract:
Problemområdet för denna undersökning bottnar i uppgifter om att historieundervisningen i skolan erbjuder få möjligheter till elever att reflektera över sitt eget och andras historiebruk (Skolinspektionen, rapport 400-2013:6837, 2014). Syftet är att undersöka vad elever gör när de förklarar och värderar historiebruk, ett år efter avslutad kurs i Historia 2a. Detta genom en uppgiftskonstruktion som aktualiserar en jämförelse mellan två historiebruk. Respondenternas svar analyseras kvalitativt genom ett analytiskt ramverk som inspirerats av Kenneth Nordgrens modell i How to do things with history (2016). Modellen illustrerar relevanta saker att göra vid analytiska observationer av historiebruk, och utgörs av tre steg som fokuserar historiebrukets kommunikation på olika analytiska nivåer (Nordgren, 2016, s.496). Genom tolkningar av respondenternas operationer på de olika nivåerna, diskuteras i vilken utsträckning elever hanterar olika aspekter i en historiebruks-analys. Resultatet indikerar att elever tenderar att hantera historiebrukens performativa handlingar och symbolvärden i högst utsträckning, och historiebrukens identitetsskapande processer i lägst.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Sjöö, Emil. "Historiebruk i demokratins tjänst : En studie av undervisande gymnasielärares syn på historiebruk i kursen historia 1a1." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19137.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Eljin, Alexandra. "Barns uppfattning av historiebruk i skönlitteraturen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32126.

Full text
Abstract:
Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka historiebruk barnförfattare använder sig av när de skriver om historia och att ta reda på vilket historiebruk barnen uppfattar i skönlitterära böcker samt vilka historiska aspekter i skönlitteraturen som barn intresserar sig för. Målet är att bli medveten om det finns ett specifikt historiebruk som lockar barn att läsa skönlitterära böcker med historiska aspekter. Jag har valt att inte direkt undersöka skönlitteraturen i undervisningen utan istället fokusera på författarnas val av historiebruk och elevernas intresse av de olika bruken. Forskningen består av kopplingar till flera olika forskningsresultat samt forskningsbaserade definitioner av historiska begrepp. För att ha möjlighet att på ett vetenskapligt sätt undersöka historiebruket i skönlitteraturen samt barnens uppfattning av historiebruk tog jag hjälp av Ulf Zanders definitioner av historiebruk i boken Fornstora dagar, moderna tider. För att ta reda på barns intresse kring uppfattning av historiebruk i skönlitteraturen intervjuade jag barn i åldrarna 9år och 12 år och gjorde även analyser av skönlitterära barnböcker från olika tidsepoker och med olika historiebruk. Det jag kom fram till i mina analyser av läromedel var att det inte finns något generellt historiebruk som samtliga barnförfattare använder sig av. De historiebruk som uppkommer oftast är det existentiella och det politisk-pedagogiska. Den slutsatsen baserar jag på att flera författare valt att skriva om en huvudperson som genom sina iakttagelser av historien tar beslut som leder till konsekvenser av framtiden. I en strävan att få läsaren att känna igen sig i historien använder flera författare sig av det existentiella historiebruket. Genom min undersökning har jag dock även kommit fram till att det inte nödvändigtvis är själva historiebruket i den skönlitterära texten som skapar ett intresse hos barnet att läsa texter om historia utan mer upplägget av berättelsen och spänningen av att färdas genom tid och rum. Forskare som spelat en betydande roll i min undersökning är bland annat Peter Aronsson, Ulf Zander och Klas-Göran Karlsson som forskat om historiebruk och historiemedvetande. Joel Rudnert som redogör för sin forskning om Historia i grundskolans tidiga år i boken Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år. Rudnert skriver bland annat om för och nackdelar med att använda sig av historiska berättelser i klassrummet och om barns förmåga att uppfatta historia och tolka historia. Gunn Imsen är också en av de forskare som fått en stor betydelse för min undersökning. I boken Elevens värld skriver hon om barns tankegångar kring omvärlden och deras identitetsskapande. Resultatet utifrån mina intervjuer visade att mina hypoteser kring vad barnen väljer att läsa inte stämde överrens med barnens faktiska skönlitterära intressen. De flesta barn föredrog att läsa skönlitteratur som baserades på människors känslor och beteende, det vill säga historia på individnivå. Det var bara ett få tal barn som gav indikationer på ett intresse av skönlitteratur som baseras på historiska händelser. Dessa böcker beskriver dock i stor utsträckning fortfarande individen i historien Titanic är ett exempel på en sådan skönlitterärbok. Det jag kom fram till utifrån rådande forskning och intervjuer var att skönlitteratur är ett bra sätt att hjälpa barnen att skapa ett intresse för historia men att texterna bör handla om den lilla människan i historien och ha någon koppling till barnets samtid eftersom det är de faktorer som barn intresserar sig för av historien.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Historiebrug"

1

Eivergård, Mikael. Kulturarv och historiebruk. Östersund: Jämtli, 2005.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Karlsen, Hugo Hørlych. Barndom: - en historiebog om voksne. 2nd ed. Århus, Danmark: Husets Forlag, 1995.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Aronsson, Peter, and Magdalena Hillström. Kulturarvens dynamik: Det institutionaliserade kulturarvets förändringar. Norrköping: Tema Kultur och samhälle, Campus Norrköping, Linköpings universitet, 2005.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Gruber, Göran. Medeltider: Samtida mobiliseringsprocesser kring det förflutnas värden. Linköping: Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle, Linköpings universitet, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Claesson, Urban, and Sinikka Neuhaus. Minne och möjlighet: Kyrka och historiebruk från nationsbygge till pluralism. Göteborg: Makadam, 2014.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Ahl-Waris, Eva. Historiebruk kring Nådendal och den kommemorativa anatomin av klostrets minnesplats. Vadstena: Societas Sanctae Birgittae, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Grundberg, Leif. Medeltid i centrum: Europeisering, historieskrivning och kulturarvsbruk i norrländska kulturmiljöer. Umeå: Institutionen för arkeologi och samiska studier, Umeå universitet, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Johansson, Roger. Kampen om historien: Ådalen 1931 : sociala konflikter, historiemedvetande och historiebruk 1931-2000. Stockholm: Hjalmarson & Högberg, 2001.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Zander, Ulf. Katastrofernas århundrade: Historiska och verkningshistoriska perspektiv. Lund: Studentlitteratur, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Widenberg, Johanna. Fäderneslandets antikviteter: Etnoterritoriella historiebruk och integrationssträvanden i den svenska statsmaktens antikvariska verksamhet ca 1600-1720. [Uppsala]: Uppsala universitet, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Historiebrug"

1

Jensen, Margit Eva. "HISTORIEBRUG PÅ ET KULTURHISTORISK MUSEUM." In Håndbog i scenariedidaktik, 376–89. Aarhus University Press, 2022. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv33jb48k.29.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Adriansen, Inge. "Kanonisering og historiebrug af tre danske mindeparker." In Centrum för Öresundsstudier: bokserie, 16–35. Makadam, 2008. http://dx.doi.org/10.37852/11.c42.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Historiebrug' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography