Dissertations / Theses on the topic 'Historické kompetence'

Abstract Title: History teaching and intercultural competence This study takes as its starting point the relationship between the multicultural and globalised society and history as a school subject, and explores it theoretically as well as empirically.  Intercultural historical competence, which is the main theoretical and analytical concept of the study, is developed from theories of narrative competence and theories of intercultural competence, and is positioned in the intersection between the two. Narrative competence describes historical consciousness as being characterised by three distinct sub-competencies, the competence of experience, the competence of interpretation and the competence of orientation. Historical learning is seen as the qualification of these competencies to be able to tell meaningful stories about our lives.  The empirical case study explores how intercultural historical competence as a learning objective is interpreted and enacted in one history classroom. The enacted object of learning is regarded as a co-construction between the teacher, the pupils and historical narratives. This study explores how experiences and interpretations of the past are made and used in the work in the classroom. The question of what constitutes each narrative sub-competence is addressed and discussed in three empirical chapters respectively. The source material mainly consists of observations from a sequel of 25 history lessons in an upper secondary school The empirical results show how different dimensions of each sub-competence contribute to what is possible to learn in relation to intercultural historical competence. One important dimension of the competence of experience is the employment of strategies of pluralism, deconstruction and counter-narratives to open up closed narratives. The competence of interpretation is strengthened by the use of second-order concepts as tools to qualify historical thinking. Furthermore, it is demonstrated how it is possible to practise the competence of orientation by giving pupils the opportunity to use historical narratives and historical tools to make sense of the present and to think about the future. One additional conclusion is that the planning process, when the learning objective is interpreted and framed into lessons and exercises, is decisive for what is possible for pupils to learn. Finally, it is stated that history as a school subject has the capacity to develop knowledge, skills and attitudes that are relevant in a multicultural and globalised society. Key words: history teaching, historical learning, history education, intercultural competence, intercultural education, historical consciousness, upper secondary school, class room study, object of learning, learning objective, historical narrative.

I en globaliserad och mångkulturell värld ser vi ett behov av att undersöka hur interkulturell kompetens kan utvecklas genom historieämnet. Det interkulturella uppdraget ses som nödvändigt för att människor interagerar i en mångkulturell miljö. Vi har i detta arbete undersökt om och hur lärare uppfattar interkulturalitet i förhållande till historieämnet. Arbetet kretsar i stora drag kring tre frågeställningar som berör lärarnas uppfattningar om interkulturell kompetens, ifall styrdokumenten fungerar som stöd eller begränsning för uppdraget, samt hur en konkret undervisning kan se ut enligt lärarna.  Syftet med arbetet är att få en insikt i lärares uppfattningar om interkulturell kompetensutveckling genom historieämnet. Vi har genom arbetets gång utgått ifrån teori som innefattar narrativ kompetens, historiemedvetande och interkulturell historisk kompetens. Utifrån teori och tidigare forskning har vi format intervjufrågor där ambitionen har varit att ta reda på lärarnas uppfattningar om ämnet. Studiens metod har utgått ifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I resultatdelen redovisar vi lärarnas uppfattningar och sammanlänkar dessa med resultat från teori och tidigare forskning. Lärarna är samstämmiga om hur undervisningen kan se ut för att främja interkulturell kompetens genom historieämnet. Lärarna anser det interkulturella uppdraget vara svårt och är oeniga om hur styrdokumenten fungerar som stöd eller begränsning för främjandet av interkulturell kompetens i historieämnet. Avslutningsvis diskuteras vårt resultat och förslag ges på hur framtida forskning kan ta avstamp i vårt arbete för att nå slutsatser som är mer fördjupade och generaliserbara.

Det finns en mängd forskning som berör interkulturell kompetens i relation till historieämnet. Enkelt uttryckt kan interkulturell kompetens förstås som förmågan att interagera med människor från andra kulturer, för att kunna leva och verka i ett mångkulturellt samhälle. För historielärare handlar det om att finna undervisningsstrategier som hjälper elever att utveckla interkulturell kompetens i historieämnet. Den här studien har ämnat söka svar på frågan om hur elever uttrycker interkulturell kompetens i historieämnet. I vår undersökning har vi analyserat elevers resonemang i ett nationellt prov för historia, när de besvarar en uppgift som berör romers liv och situation i Sverige från 1600-tal till nutid. Som undersökningsmetod användes en text-och dokumentanalys av det nationella provet från 2014 i årskurs 9. Elevernas resonemang analyserades med hjälp av Nordgren och Johanssons konceptuella ramverk, över hur narrativ kompetens och interkulturell kompetens sammanfaller i begreppet interkulturell historisk kompetens. Stora delar av resultatet visar att elever hade svårigheter att kvalificera tolkandets kompetens. Till exempel var det ovanligt att elevsvaren berättade om kontinuitet för att beskriva de långvariga historiska relationer som den romska befolkningen har haft och har med Sverige. Resultatet visar även att en majoritet av elevsvaren använde sig av källor där statens och myndigheters syn på romer kommer till tals. Vårt resultat visar även att en del av elevsvaren konstruerar undantagsberättelser, där historiska händelser som inte passade in i den dominerande grundberättelsen framställs som undantag. Slutligen fann vi att det i en del av elevsvaren, fanns uttryck för ’vi’ och ’dem’ i deras resonemang om interkulturella möten. En generell slutsats av vår studie är att alla delar av resultatet går att härleda till en gemensam nämnare, den västerländska berättelsens dominans i historieskrivningen och historieundervisningen, som vidare genomsyrat elevernas tolkning av historia. Med hänsyn till den här studiens begräsningar, behövs dock fler studier som undersöker elevers uttryck för interkulturell historisk kompetens.

Det problemområde vi identifierat i vår undersökning är att även om historielärare förväntas undervisa mot ett interkulturellt lärandemål så finns det inte mycket forskning om huruvida lärare gör detta i praktiken samt hur denna undervisning i så fall ser ut. Det finns samtidigt mycket forskning som tyder på att de läromedel som finns tillgängliga i historieämnet inte är väl anpassade för interkulturell historieundervisning men att de trots detta har en stark ställning i undervisningen. Syftet med vårt arbete är således att undersöka hur lärare hanterar uppdraget att utveckla elevers interkulturella historiska kompetens. Vår teoretiska utgångspunkt är begreppet interkulturell historisk kompetens, en sammankoppling av narrativ kompetens och interkulturell kompetens, och framförallt den första av dess tre delkompetenser, erfarandets kompetens. Vidare har vi använt oss av teorier om hur berättelser kan kategoriseras utifrån, å ena sidan, hur pass interkulturella de är, å andra sidan, hur pass öppna eller stängda de är. För att få en inblick i hur historielärare kan förhålla sig till interkulturell historisk kompetens, och särskilt delkompetensen erfarandets kompetens, har vi intervjuat fyra lärare i Malmö. Resultatet tyder på att majoriteten av lärarna ser positivt på interkulturellt och öppet historiskt innehåll i historieundervisning. Många av lärarna visar även att de arbetar med interkulturellt och öppet historiskt innehåll i sin undervisning, men beskriver att detta arbete kan försvåras av bland annat bristfälliga läromedel och det omfattande centrala innehållet i kursen historia 1b.

The purpose of this historical didactic investigation is to study whether there is a connection between emotional dimensions and the development of narrative competence. The question is whether the emotional dimension is an important aspect of this ability and a prerequisite for creating meaningful and developing history education. Research on the subject is relevant as the emotional dimensions is most often impaired or forgotten in both history education and historical didactic research. The research in this study is based on Rüsen's theory of narrative competence and Nussbaum's emotional theory. The emotional theory is used to contribute to understanding emotions and how emotions can affect value assessments. To gather empirical data, senior high school students were assigned a task to write a historical narrative using historical sources. A narrative analysis and a three-level content analysis have been applied to identify and analyse students’ expressions of emotional dimensions and narrative competence. The conclusions of the study indicate that emotional dimensions is significant and can develop narrative competence that are meaningful. The study shows that students who use more expressions for emotional dimension, also demonstrate more developed narrative competencies. It is noteworthy that some students without significant narrative competence use developed expressions of emotional dimensions. Which may indicate that lack of knowledge is compensated by one´s own experiences and emotions. Emotional dimension is fundamental abilities: how to listen, understand the feelings of others, and knowing how to communicate and promote mutual respect is very important. It is a way of gaining self-knowledge, self-control and expressiveness. The emotional dimensions is undoubtedly a dimension of human life that should be highlighted.

The role of history education has traditionally been viewed as a subject to foster a sense ofnational identity and patriotism, understanding one's own nation's history, culture, andperspectives. Recently however, with the development of global communication andmigration, there has been a shift in the goals of history education in Sweden to focus on theinclusion and development of intercultural perspectives. Although this is the goal, historyteachers find it difficult to adopt such teaching. This study aims to understand the problemsand challenges history teachers face in their work with intercultural pedagogy andintercultural history education. In this context, intercultural history education refers to aneducation that includes stories, perspectives, and narratives outside of traditionaleurocentrism, and focuses on development of skills and abilities that lets students beknowledgeable, understand and take active part in a multicultural society To reach this aim, we conducted four qualitative interviews with a semi structured approachwhich entails an informal conversational style interview based on a beforehand constructedinterview guide. Participants were chosen based on certain criteria relevant to the studyincluding formal education, experience, and subjects. The interviews were recorded,transcribed, and later analyzed using an open coding method where themes and key aspectswere identified. The results suggest that teachers face several challenges in their work to include and developintercultural history skills and knowledge. Time restraints, lack of clear guidelines withincurriculums and steering documents, as well as traditions within history education and historyteaching aids were some of the most relevant findings of the study. On this basis, teachereducation and education in general should focus on addressing these issues.

Syftet med följande arbete är att lyfta specialpedagogens yrkesroll och kompetens i samarbete med den nya specialläraren.  Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom specialpedagogik.   I vår undersökning intervjuade vi nio personer, fem specialpedagoger och fyra rektorer. Med hjälp av kvalitativ intervjuteknik var vår målsättning att få fram vilken bild specialpedagoger och rektorer ger av specialpedagogens yrkesroll idag.  Vi avsåg också att undersöka om yrkesverksamma specialpedagoger och rektorer känner till den nya specialläraren och dess kompetens. Vilka visioner om framtiden ger de intervjuade angående specialpedagogens yrkesroll nu när den nya specialläraren träder in på scenen?   Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att den vanligast förekommande arbetsuppgiften i specialpedagogens arbete är undervisning riktad mot enskilda elever. Majoriteten av specialpedagogerna har inte ansvar för organisationsfrågor, utvecklingsfrågor eller handledande uppgifter i någon större omfattning. Den specialpedagog, som hade ett ansvar för organisationsfrågor i sin tjänst, hade under sin utbildningstid själv hållit sin rektor informerad om sin kommande roll och vad den skulle komma att innebära. En av specialpedagogerna arbetade på ett resurscenter där ansvarsuppgifterna mer tydligt stämde överens med specialpedagogens examensordning. Majoriteten av de svarande hade kännedom om den nya speciallärarens intåg men endast en vag bild av dennas kompetens. Många av de intervjuade hade en föreställning om att den nya speciallärarens roll var fokuserad på det direkta arbetet med elever. Alla svarande kan se att ett samarbete mellan speciallärare och specialpedagog skulle kunna vara givande för verksamheten i skolan. Det skulle då kunna skapas ett utrymme för de ansvarsuppgifter som idag ofta får stå tillbaka i specialpedagogens yrkesutövning såsom handledning, utvecklings- och organisationsfrågor. Flertalet av de intervjuade anser att det skulle vara bra för verksamheten med båda kompetenserna, men påpekar att ekonomin troligtvis aldrig kommer att tillåta det. Att anställa både en specialpedagog och en speciallärare på en och samma skola räcker inte resurserna till för.

Ett av skolans uppdrag är att bedriva en interkulturell undervisning som främjar ett mångkulturellt klassrum och samhälle. Trots detta finns omfattande forskning som tyder på att ämnesinnehåll och läromedel har en eurocentrisk utgångspunkt. Vårt syfte är att finna strategier för hur historielärare kan genomföra en identitetsskapande interkulturell undervisning utifrån styrning och tillgängliga läromedel. Genom studien finner vi användbara strategier för att bedriva en undervisning som matchar skolans interkulturella uppdrag. Kvalitativa intervjuer med fyra historielärare i två olika högstadieskolor, i två olika kommuner, användes för att se hur det interkulturella uppdraget kunde genomföras i praktiken. Intervjuerna analyserades med hjälp av Johanssons teorier om interkulturell historisk kompetens och Johanssons modell om interkulturell undervisning med teorier från Dunn, Nordgren, LaSpina och Banks. Resultaten har analyserats utifrån den orienterande kompetensen i historiemedvetandet, kopplat till en genetisk eller genealogisk utgångspunkt för undervisningen. Resultatet visar att lärarna har en vilja att bedriva en interkulturell historieundervisning och studien finner flera möjliga strategier som utifrån de teoretiska ramverken klassas som interkulturella. Studien finner även att lärarna upplever svårigheter för detta, kopplat till deras tillgängliga läromedel, tid och centrala styrningar.

Gymnasieskolans sex- och samlevnadsundervisning har sedan 2011 kommit att få ett större fokus genom att det bland annat integrerats i skolans ämnes- och kursplaner. I historieämnet syftar sex- och samlevnadsintegreringen till att skapa historisk medvetenhet om hur synen på kön, sexualitet och relationer har sett ut och förändrats genom tiderna. Trots att sex- och samlevnadsundervisningen numera är tydligare framskriven i skolans styrdokument visar en granskning från Skolinspektionen från 2018 att många skolor brister i sitt arbete med sex- och samlevnad. Även om ämnesintegreringen förbättrats upplever många lärare en osäkerhet kring hur detta kunskapsområde berör dem.  Syftet med vårt arbete är att undersöka historielärares förståelse av och arbete med sex- och samlevnadsundervisning. Utifrån teorier om historiemedvetande, interkulturell historisk kompetens, genus och hbtqi har vi analyserat och tolkat insamlat material bestående av intervjuer med historielärare. Undersökningsmetoden bestod av semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma historielärare. Genom en teoriprövande ansats att koppla samman ett ramverk om interkulturell historisk kompetens med en socialkonstruktivistisk syn på kultur, där kultur innefattar perspektiv som genus och hbtqi, har vi närmare studerat hur historielärares sex- och samlevnadsundervisning kan se ut.  Resultatet av analysen visade att lärarnas förståelse av sex- och samlevnad i historieämnet till stor del inkluderar hbtqi- och genusperspektiv och relaterar både till värdegrundsarbetet, det centrala innehållet i historia och utifrån ett elevperspektiv. I lärarnas arbete med sex- och samlevnad visar resultatet att deras undervisning innehåller flera olika berättelser om genus och hbtqi. Med hjälp av vårt teoriprövande ramverk har vi analyserat dessa berättelser och således kunnat identifiera vilka historiska innehållskunskaper som kan främja att elever utvecklar en sociokulturell syn på interkulturell historisk kompetens.

I denna studie har vi undersökt hur maktrelationer gestaltas i bilderböcker. Vårt syfte är att titta på hur bilderböcker ur ett historiskt perspektiv gestaltar maktrelationer mellan barn och vuxna och hur relationerna har förändrats över tid.Vi har studerat bilderböcker från tre olika tidsperioder med kvalitativ text- och bildanalys som metod. Det teoretiska perspektiv vi har utgått ifrån är makt och teorin om det kompetenta barnet. Centralt i vårt teoretiska tänkande är att makt ses som en aktivitet i ständig utövning och förhandling mellan människor.Studiens resultat visar att maktrelationer mellan barn och vuxna i bilderböcker har förändrats över tid. Barn tas på större allvar och tillåts ha mer makt i de nyare bilderböckerna. De vuxnas roll i bilderböckerna har förändrats från att ha framställts som en förebild för barn, till att nästan bli osynliga, och därefter bli mer jämlika i sitt förhållningssätt och i vissa fall även till att bete sig oansvarigt mot barn. Vi hoppas att vårt arbete bidrar till att pedagoger i förskolan blir mer medvetna i sina val av bilderböcker samt reflekterar kring maktrelationer i böckerna eftersom äldre bilderböcker ger en annan slags pedagogisk utmaning än den nyare litteraturen.

Att vi ser minst en sportreferent vid varje match eller i andra idrottssammanhang är  idag en självklarhet. Det finns kända och mindre kända referenter. Men hur har de mest etablerade referenterna tagit sin plats och blivit dem som vi så kallat känner till? För vissa räcker det att höra rösten och man vet direkt vem det är, andra har börjat synas mer och mer under sändningarna. Till en början handlade det mest om att rösten var talande. För det var ju faktiskt i radio som allting började. Men när TV började sända sport så började den också ta över radiosportens lilla era. Det här är en studie hur sportreferenter   etablerat sig ända sedan AB radiotjänst för första gången 1925 började ge ut sändningar som innehöll idrottsarrangemang till dagens TV-sportreferenter. Läsaren kommer att få en inblick hur det är att jobba som referent samt vilka krav som ställs. Men framförallt finns det en historisk berättelse hur TV-sporten tagit över radiosporten allt mer och mer. De slutsatser vi kunde dra var att det finns nästan ingen som är anställd utan utbildning när det kommer till att arbeta som sportjournalist i radio eller TV. Då bland annat både SVT och Sveriges Radio har som krav att även praktikanter måste vara under en journalistisk utbildning. Du kan inte längre säga vad du tycker och vill som sportjournalist, framförallt inte i TV. I radio är det inte lika noga. De första sändningarna handlade mer om att tala om för tittaren hur allting såg ut, idag är det annorlunda och man skapar känslor för publiken för att hålla dem underhållna.

Syftet med detta examensarbete har varit att påvisa vilken roll lokalhistoria kan spela i historieundervisningen utifrån en samtid präglad av globalisering och mångkulturalitet. Utifrån detta har vi genom intervjuer med behöriga gymnasielärare i historia undersökt vilka didaktiska fördelar de upplever att lokalhistoria kan medföra, samt vilken verkan lärares synsätt på lokalhistoria har i relation till inkludering och exkludering. Den didaktiska frågan varför stod i fokus igenom forskningsprocessen. Vi utgick från två övergripande definitioner kring lokalhistoria. Den ena bygger på en traditionell definition där studier av det geografiska närområdet ligger i fokus. Den andra utgår ifrån eleven och dess narrativ som det lokala i lärandesituationen. Denna definition står Alison Hales bakom och benämner som “the child as the local”. Lärarna lyfte fördelar såsom konkretion, relevans, levandegörande, identitetsfrämjande & bidragande till utveckling av historisk empati med mera. Vad gäller inkludering och exkludering visar våra resultat på att enligt de tillfrågade lärarna kan båda definitionerna bidra till en större grad av inkludering i historieundervisningen. Utifrån en geografisk definition kan en känsla av ett gemensamt vi skapas, medan utifrån “the child as the local” blir elevernas narrativ representerade i undervisningen. En fördel med sistnämnda är att den kan främja interkulturell kompetens då eleverna får ta del av varandras historia och möjligen bidra till ökad respekt och tolerans gentemot varandra. Lärare bör använda båda definitionerna för att dra så positiva fördelar som möjligt utifrån ett arbete med lokalhistoria, i syfte att utveckla elevers historiemedvetande.

Syftet med undersökningen har varit att tydliggöra kunskapskvaliteter i yrkeskunnandet som har betydelse vid bedömning av karaktärsämnen för både lärare och elever. Undersökningsmetoderna har bestått av intervjuer med lärare och elever, elevenkäter och gymnasieskolans styrdokument. Det övergripande perspektivet har varit kulturhistoriskt med vars hjälp kunskapskvaliteter i yrkeskunnandet relateras till begrepp som yrkeskultur, yrkespraxis och yrkeskunskap. Resultatet kategoriseras till åtta nyckelkvalifikationer och specifika yrkeskunskaper. Nyckelkvalifikationerna som lärarna anger vara viktiga vid bedömning är: självständighet, samarbete, kommunikation, problemlösnings-förmåga,analysförmåga, planeringsförmåga, kundkontakt och utveckling. Huvudresultatet visar att det är dessa nyckelkvalifikationer som ger mervärde för eleven i form av ett högre betyg. Det är framförallt den rådande yrkeskulturen, där självständighet och samarbetsförmåga ingår, som lyfts fram som betydelsefull vid bedömningen. Vidare spelar yrkeskunskapen, där elevens problemlösningsförmåga ingår, en avgörande roll i lärarens bedömning. Elevernas beskrivning av vad de själva tror har betydelse vid bedömning i karaktärsämnen visar att de inte har uppfattat att t.ex. analys- och problemlösningsförmåga är av vikt. Slutsatsen som kan dras är att eleverna och lärarna behöver föra en dialog om grunderna i bedömningen av karaktärsämnen. Bedömning av prestationer i skolan förutsätter en dialog mellan lärare och elever om bedömningsgrunderna. Yrkesspecifika kunskaper, de grundläggande kunskaperna som behövs för ett godkänt betyg, tydliggörs väl av lärarna i studien och beskrivs med hjälp av dess egenskaper i studien.

This diploma thesis is working with the method of grounded theory and aims by means of interdisciplinary synthesis contributing to the enrichment of values for researchers practicing the method of oral history, who's become its current representatives. Diploma thesis that is based on the premise that connection of historical sciences and psychologies or practical psychotherapy (which have a certain ethical-moral appeal and have a broader knowledge of the human soul) could be enriching for the practice of oral history. Research of psychological and psychotherapeutic approaches to the practice of oral history is not just a theoretical self-synthesis, but the work is enriched by practical experiences from clinical practice of auxiliary specialists (psychologists and therapists), who were asked about theoretical questions firstly, then about few questions about trauma presence in typical interviews with four narrator. Narrator`s participate in project "Memory of the Nation" and it is possible to assume potential existence of trauma inside them - looking at their life experiences. Uncut version of the material - without proofreading contains the potential inventions of the interviewers. One of the starting point of the work is that part of the population met with trauma (means a strong stressor) in...

The aim of this diploma thesis is to analyze and compare the didactic potential of Czech and Austrian history textbooks regarding to their anchoring in the educational system and working with historical thinking and historical literacy, generally with the development of students' key competencies. The thesis took into account differences in the educational systems of both countries, the curriculum and, overall, worked with the goals of modern history teaching. The comparison was made on historical events that connect these two countries, and the core of the thesis is the analysis of processing these topics in terms of the Research-Based teaching goals. The output of this thesis is a specific teaching unit that works with Czech and Austrian textbooks and tries to cover the main theses of modern didactics of history. Keywords Textbooks, history teaching, Czech Republic, Austria, Research-Based teaching, historical thinking, historical literacy

TITLE : Historical development Competencies of Managerial Staff in the Edication Sector in the years of 1855 till 1900. AUTHOR : Eva Krupková DEPARTMENT : School Management Center SUPERVISOR : PhDr. Václav Trojan, Ph.D. ABSTRAKT: This Diploma Thesis focused on the Historical development Competencies of Managerial Staff in the Education Sector in the years of 1855 till 1900 . The main focus of this Thesis is base on the analysis and critical evaluation of the determination as well on the outline of the skills of school employees in the given time period . In this Thesis , I will explain school managers' requirements which are imposed for each of individual types of school as well how the responsibilities and competences' of school managers had changed . Objective of this final theses is very difficult . I am going to be focusing on the basic detail analysis of all functions done by the school principle which has to be accomplish . As well the school principle should take in consideration all suggestions by his/her leaders of given school. I will clarify concepts that are used in the old Austrian law for all changes which influenced control of school teachers and all administrative staff which all was in control of the Managerial Staff (School Director) . This Thesis is based on an analysis of information...

The aim of my thesis is to prepare a creative project in cooperation of primary schools and Gymnasium in Český Krumlov with the National Heritage Institute in České Budějovice. In the project I am going to outline the great educational potential which that discipline may offer to schools. I am going to introduce the educational possibilities of using one monument within the city of Český Krumlov. I am going to link my experience and knowledge with the experience and knowledge of teachers (lecturers who teach history). I am going to proceed from the literature of pedagogy and monument care, regional history, the curriculum, the research and the results of which are published on the website. The project is going to be focused on complementing and diversification of the curriculum, which is discussed in schools and it/the project will contribute not only to the effective presentation of heritage values, but also to the development of education, creativity, and value orientation of the target groups in favour of the voluntary and sustainable care of the cultural heritage.

The rapid development of the intensive care medicine with a large amount of highly specific information requires sufficiently educated nurses in the field. A nurse anesthetist is a nurse working in intensive care with a focus on anesthesiology. She provides highly specialized nursing care to patients during the course of general or local anesthesia. The work is divided into two parts, a theoretical part and a practical part. The theoretical part focuses on the development of anesthesiology and intensive care medicine. It also focuses on the education of nurses. The education of nurses is summarised from historical beginnings to the present time. This part also includes new requirements for the education of non-medical medical staff and the current supporting legislation. Higher education for intensive care is also mentioned. The next chapter of the theoretical part focuses on the competencies of nurses in anesthesiology and intensive care medicine. The practical part includes interviews with six nurses. Three interviews were conducted with nurses that witnessed the beginnings of the field of anesthesiology as we know it nowadays. The method of qualitative research, study of documents, analysis of primary archival sources of the Ministry of Health, NLK, ÚVN, legislation, periodicals, professional...

Das Erkenntnisinteresse dieser Arbeit setzt an der Erfahrung an, dass für den Erfolg von ELearning- und Blended-Learning-Angeboten der Blick auf die didaktische Gestaltung und, als Voraussetzung dieser, auf die didaktischen Kompetenzen der Lehrenden gerichtet werden muss. Vor dem Hintergrund der Durchführung und wissenschaftlichen Begleitung eines hochschuldidaktischen Angebots zur Entwicklung dieser Kompetenzen bei Studierenden widmet sich die Arbeit der gerade noch nicht als ‚geklärt‘ anzusehenden Frage, was eigentlich konkret gewusst und gekonnt werden muss, um E-Learning- und Blended-Learning-Angebote zu planen, durchzuführen, zu evaluieren und weiterzuentwickeln. Dabei wird auch fragwürdig, wie entsprechende Kompetenzanforderungen theoretisch informiert empirisch ermittelt werden können. Hierbei werden drei miteinander zusammenhängende methodologische Problemkomplexe herausgearbeitet: erstens die Notwendigkeit und Bedeutung einer zugrundeliegenden Konzeptualisierung von ‚Handeln‘; zweitens die unhintergehbare Normativität der Fragestellung und drittens die Frage, wie Kompetenzanforderungen empirisch zu ermitteln seien, ohne den Status Quo des didaktischen Handelns als Zielpunkt der Entwicklung zu reproduzieren. Ausgehend von einer an die Tätigkeitstheorie der kulturhistorischen Schule (z.B. Leontjew 1982) angelehnten sozialtheoretischen und methodologischen Fundierung der Begriffe Didaktik, didaktisches Handeln und Kompetenzen sowie einer medientheoretischen Fundierung der Begriffe E-Learning und Blended Learning wird ein zweistufiges Verfahren zur Ermittlung von Kompetenzanforderungen expliziert. Im ersten Schritt werden auf Grundlage einer theoretischen Analyse der Struktur und des Prozesses didaktischen Handelns theoretische Kategorien von Anforderungssituationen herausgearbeitet. Mit Hilfe einer Modifikation des Verfahrens der strukturierenden qualitativen Inhaltsanalyse nach Steigleder (2008) werden diese theoretischen Kategorien mittels der im Praxisprojekt erhobenen Daten empirisch überarbeitet. Im zweiten Schritt erfolgt eine vertiefte Analyse der einzelnen Situationskategorien bzw. konkreter empirischer Handlungssituationen. Unter Rückgriff auf ein tätigkeitstheoretisch fundiertes Handlungskonzept geht es darum, spezifische Handlungsbedingungen sowie notwendige Teilhandlungen sowie konzeptuelle Mittel herauszuarbeiten. Die empirische Analyse einzelner Handlungssituationen erfolgt exemplarisch für eine Perspektivplanungssituation mittels einer Adaptation der extrahierenden qualitativen Inhaltsanalyse nach Gläser & Laudel (2008). Neben der Darstellung der konkreten Ergebnisse zu den Anforderungen an didaktische Kompetenzen für die Planung, Durchführung und Evaluation von E-Learning- und Blended-Learning-Angeboten wird im Ergebnis der Arbeit aufgezeigt, wie Anforderungen an (didaktische) Handlungskompetenzen auf Grundlage eines theoretischen Vorverständnisses empirisch fundiert rekonstruiert und ermittelt werden können, und wie dabei die oben genannten methodologischen Probleme der Kompetenzermittlung bearbeitet werden. Ausgehend von den empirischen Ergebnissen wird außerdem die individualistische Schlagseite des Kompetenzbegriffs kritisch in den Blick genommen.:1. Einleitung und Problemaufriss . 1.1. Entstehung und Verortung des Erkenntnisinteresses dieser Arbeit 1.2 Das Praxisprojekt 1.3 Didaktische Kompetenzen für E-Learning und Blended Learning: Zum Forschungsstand 1.4 Schlussfolgerungen für den Aufbau dieser Arbeit 2. Theoretische Grundbegriffe 2.1 Didaktik 2.1.1 Wortbedeutung und Begriffsverwendung 2.1.2 Zum sozialtheoretischen Verständnis didaktischen Handelns 2.1.3 Perspektiven didaktischer Theoriebildung 2.1.4 Ziele didaktischen Handelns – normative Positionierung 2.2 Kompetenzen 2.2.1 Wortbedeutung und Begriffsverwendung 2.2.2 Kriterien der Bewältigung von Anforderungssituationen und die Normativität des Kompetenzbegriffs 2.2.3 Zur Ermittlung und Beschreibung von Kompetenzanforderungen 2.3 E-Learning / Blended Learning 2.3.1 Wortbedeutungen und Begriffsverwendung 2.3.2 Die Begriffe ‚Medium‘ und ‚Medien‘ beim E-Learning und Blended Learning 2.3.3 Charakteristika online-medialer Lehr-Lern-Räume als Handlungsbedingungen und -gegenstände 2.4 Zusammenfassung und Konsequenzen für die Vorgehensweise 2.4.1 Zusammenführung und Auswertung der Begriffsarbeit 2.4.2 Konsequenzen für die Methodik der Ermittlung von Kompetenzanforderungen 3. Anforderungssituationen didaktischen Handelns – theoretische Bestimmung 3.1 Zur Struktur didaktischen Handelns im online-medialen Raum 3.1.1 Allgemeindidaktische Strukturanalyse: Das Berliner Modell der Didaktik 3.1.2 Allgemeindidaktische Modifikationen des Berliner Modells 3.1.3 Die allgemeine Struktur didaktischen Handelns beim E-Learning und Blended Learning 3.2 Strukturelemente und Relationen des didaktischen Feldes im online-medialen Raum 3.2.1 Grundelemente des didaktischen Handlungsfeldes: Lehrende, Lernende, Gegenstand 3.2.2 Die Relation Lehrende-Gegenstand 3.2.3 Die Relation Lehrende-Lernende sowie die Beziehungen zwischen Lernenden 3.2.4 Die Relation Lernende-Gegenstand 3.2.5. Das didaktische Kern-Arrangement 3.3 Prozessanalyse: Theoretische Anforderungssituationskategorien didaktischen Handelns 3.3.1 Zum Gesamtprozess didaktischen Handelns 3.3.2 Anforderungssituationskategorien didaktischen Handelns in der Planung von Lehr-Lern-Angeboten 3.3.3 Anforderungssituationskategorien didaktischen Handelns in der Durchführung von Lehr-Lern-Angeboten 3.3.4 Anforderungssituationskategorien didaktischen Handelns in der Evaluation von Lehr-Lern-Angeboten 3.3.5 Anforderungssituationen didaktischen Handelns in der Weiterentwicklung von Lehr-Lern-Angeboten 4. Methoden der empirischen Bestimmung und Analyse von Anforderungssituationskategorien didaktischen Handelns 4.1 Methodenwahl und methodologische Einordnung 4.2 Datenerhebung und Datenauswahl 4.2.1 Archive der Online-Kurse 4.2.2 Leitfadeninterviews 4.2.3 Forschungstagebuch 4.3 Methodische Vorgehensweise bei der Datenauswertung 4.3.1 Kategoriensystem und Codierleitfaden für den ersten Teil-Materialdurchgang im ersten Analyseschritt 4.3.2 Sukzessive Ergänzung des Kategoriensystems im ersten Teil-Materialdurchgang 4.3.3 Empiriegeleitete Überarbeitung und Überprüfung des Kategoriensystems 4.3.4 Analyse einzelner Handlungssituationen und Rekonstruktion von Kompetenzanforderungen 5. Anforderungssituationen didaktischen Handelns – Ergebnisdarstellung 5.1 Ergebnisse zum Prozess didaktischen Handelns insgesamt 5.2 Ergebnisse zur Situationskategorie Perspektivplanung 5.2.1 Grundlegende Charakterisierung der Situationskategorie ‚Perspektivplanung‘ 5.2.2 Sammlung von Informationen über Lernvoraussetzungen, Rahmenbedingungen und Lerngegenstand: Handlungsbedingungen und -mittel 5.2.3 Treffen (oder Offenhalten) von Entscheidungen über die allgemeinen Zielsetzungen des Lehr-Lern-Angebots in der gesamten didaktischen Breite: Handlungsbedingungen und -mittel 5.2.4 Treffen von Entscheidungen zur grundsätzlichen Gestaltung des Angebots: Handlungs-bedingungen und -mittel 5.2.5 Strukturelle Bestimmung des didaktischen Gesamtarrangements in einzelnen Angebots-teilen: Handlungsbedingungen und -mittel 5.2.6 Arbeitskoordination in der Perspektivplanung: Handlungsbedingungen und -mittel 5.2.7 Technische Gestaltung des online-medialen Raums sowie Bearbeitung technischer Probleme: Handlungsbedingungen und -mittel 5.2.8 Bewältigungskriterium der Situationskategorie ‚Perspektivplanung‘ 5.3 Ergebnisse zur Situationskategorie Prozessplanung 5.3.1 Grundlegende Charakterisierung der Situationskategorie ‚Prozessplanung‘ 5.3.2 Teilhandlungen, Handlungsbedingungen und Mittel 5.4 Ergebnisse zur Situationskategorie Vermitteln 5.4.1 Grundlegende Charakterisierung der Situationskategorie 5.4.2 Teilhandlungen, Handlungsbedingungen und Mittel 5.5 Ergebnisse zu den Situationskategorien der Planung, Durchführung und Auswertung der Evaluation 5.5.1 Grundlegende Charakterisierung der Situationskategorien 5.5.2 Planung der Evaluation: Teilhandlungen, Handlungsbedingungen und Mittel 5.5.3 Durchführung der Evaluation: Teilhandlungen, Handlungsbedingungen und Mittel 5.5.4 Auswertung der Evaluation: Teilhandlungen, Handlungsbedingungen und Mittel 5.5.5. Bewältigungskriterien der Planung, Durchführung und Auswertung der Evaluation 6. Didaktische Kompetenzen für die Handlungsfelder E-Learning und Blended Learning – Zusammenfassung und Fazit 6.1 Zur Frage des methodischen Vorgehens bei der Analyse von Kompetenz-anforderungen für E-Learning und Blended Learning 6.2 Didaktische Kompetenzen für die Handlungsfelder E-Learning und Blended Learning – inhaltliche Ergebnisse 6.3 Ausblick und weiterführende Fragen
The starting point for this study was the experience that for successful e-learning and blended learning, the didactical design and, as a prerequisite, the didactic competencies of the teachers must be considered. To enhance these particular skills of students in a master’s program in media pedagogy, a didactical offer was planend, implemented and accompanied at Leipzig University. However, there is little insight on what needs to be known and mastered in order to plan, implement, evaluate and further develop e-learning and blended learning offers. Focusing on these prerequisites for competent action as the main question of the study also raises the question of how the relevant competence requirements can be identified empirically in a theoretically informed way. Based on the current state of research, three interrelated methodological problems in the determination of competence requirements are identified: first, the necessity and importance of a fundamental conceptualization of ‘acting didactially’; secondly, the inescapable normativity of the question, which is in tension with the requirement to place decisions for success criteria and goals of didactic action within the didactic competence of the actors; and third, the question of how competence requirements can be identified empirically without reproducing the status quo of didactic action as the target point of development. To outline a procedure for determining competence requierments, the terms didactics, didactic action, and competence need to be specified socio-theoretically and methodologically, which was done using the activity theory of the cultural-historical school (e.g. Leontjew 1982). Furthermore, a media-theoretical foundation of the terms e-learning and blended learning was explicated. If competencies are understood as individual conditions for mastering specific requirement situations, a two-step procedure follows. In the first step, theoretical categories of requirement situations are elaborated, based on a theoretical analysis of the structure and process of didactic action. Using a modified version of the Structuring Qualitative Content Analysis described by Steigleder (2008), these theoretical categories are empirically revised by the data collected in the field project (archives of online courses, guided interviews, and a research diary). The second step is an in-depth analysis of the situation categories or concrete empirical situations. With recourse to an action concept based on activity theory, the aim is to work out specific conditions for action as well as necessary sub-actions and conceptual means and instruments. The empirical analysis of didactical situations is carried out exemplarily for a perspective planning situation by means of an adaptation of the Extracting Qualitative Content Analysis according to Gläser & Laudel (2008). In addition to the presentation of the concrete results concerning the requirements for didactical competences for the planning, implementation and evaluation of e-learning and blended learning offers, the results of the work show how requirements for (didactical) competences can be empirically reconstructed on the basis of a theoretical understanding, and how the above-mentioned methodological problems of competence determination can be dealt with. Drawing further on the empirical results, the individualistic bias of the concept of competence is examined critically.:1. Einleitung und Problemaufriss . 1.1. Entstehung und Verortung des Erkenntnisinteresses dieser Arbeit 1.2 Das Praxisprojekt 1.3 Didaktische Kompetenzen für E-Learning und Blended Learning: Zum Forschungsstand 1.4 Schlussfolgerungen für den Aufbau dieser Arbeit 2. Theoretische Grundbegriffe 2.1 Didaktik 2.1.1 Wortbedeutung und Begriffsverwendung 2.1.2 Zum sozialtheoretischen Verständnis didaktischen Handelns 2.1.3 Perspektiven didaktischer Theoriebildung 2.1.4 Ziele didaktischen Handelns – normative Positionierung 2.2 Kompetenzen 2.2.1 Wortbedeutung und Begriffsverwendung 2.2.2 Kriterien der Bewältigung von Anforderungssituationen und die Normativität des Kompetenzbegriffs 2.2.3 Zur Ermittlung und Beschreibung von Kompetenzanforderungen 2.3 E-Learning / Blended Learning 2.3.1 Wortbedeutungen und Begriffsverwendung 2.3.2 Die Begriffe ‚Medium‘ und ‚Medien‘ beim E-Learning und Blended Learning 2.3.3 Charakteristika online-medialer Lehr-Lern-Räume als Handlungsbedingungen und -gegenstände 2.4 Zusammenfassung und Konsequenzen für die Vorgehensweise 2.4.1 Zusammenführung und Auswertung der Begriffsarbeit 2.4.2 Konsequenzen für die Methodik der Ermittlung von Kompetenzanforderungen 3. Anforderungssituationen didaktischen Handelns – theoretische Bestimmung 3.1 Zur Struktur didaktischen Handelns im online-medialen Raum 3.1.1 Allgemeindidaktische Strukturanalyse: Das Berliner Modell der Didaktik 3.1.2 Allgemeindidaktische Modifikationen des Berliner Modells 3.1.3 Die allgemeine Struktur didaktischen Handelns beim E-Learning und Blended Learning 3.2 Strukturelemente und Relationen des didaktischen Feldes im online-medialen Raum 3.2.1 Grundelemente des didaktischen Handlungsfeldes: Lehrende, Lernende, Gegenstand 3.2.2 Die Relation Lehrende-Gegenstand 3.2.3 Die Relation Lehrende-Lernende sowie die Beziehungen zwischen Lernenden 3.2.4 Die Relation Lernende-Gegenstand 3.2.5. Das didaktische Kern-Arrangement 3.3 Prozessanalyse: Theoretische Anforderungssituationskategorien didaktischen Handelns 3.3.1 Zum Gesamtprozess didaktischen Handelns 3.3.2 Anforderungssituationskategorien didaktischen Handelns in der Planung von Lehr-Lern-Angeboten 3.3.3 Anforderungssituationskategorien didaktischen Handelns in der Durchführung von Lehr-Lern-Angeboten 3.3.4 Anforderungssituationskategorien didaktischen Handelns in der Evaluation von Lehr-Lern-Angeboten 3.3.5 Anforderungssituationen didaktischen Handelns in der Weiterentwicklung von Lehr-Lern-Angeboten 4. Methoden der empirischen Bestimmung und Analyse von Anforderungssituationskategorien didaktischen Handelns 4.1 Methodenwahl und methodologische Einordnung 4.2 Datenerhebung und Datenauswahl 4.2.1 Archive der Online-Kurse 4.2.2 Leitfadeninterviews 4.2.3 Forschungstagebuch 4.3 Methodische Vorgehensweise bei der Datenauswertung 4.3.1 Kategoriensystem und Codierleitfaden für den ersten Teil-Materialdurchgang im ersten Analyseschritt 4.3.2 Sukzessive Ergänzung des Kategoriensystems im ersten Teil-Materialdurchgang 4.3.3 Empiriegeleitete Überarbeitung und Überprüfung des Kategoriensystems 4.3.4 Analyse einzelner Handlungssituationen und Rekonstruktion von Kompetenzanforderungen 5. Anforderungssituationen didaktischen Handelns – Ergebnisdarstellung 5.1 Ergebnisse zum Prozess didaktischen Handelns insgesamt 5.2 Ergebnisse zur Situationskategorie Perspektivplanung 5.2.1 Grundlegende Charakterisierung der Situationskategorie ‚Perspektivplanung‘ 5.2.2 Sammlung von Informationen über Lernvoraussetzungen, Rahmenbedingungen und Lerngegenstand: Handlungsbedingungen und -mittel 5.2.3 Treffen (oder Offenhalten) von Entscheidungen über die allgemeinen Zielsetzungen des Lehr-Lern-Angebots in der gesamten didaktischen Breite: Handlungsbedingungen und -mittel 5.2.4 Treffen von Entscheidungen zur grundsätzlichen Gestaltung des Angebots: Handlungs-bedingungen und -mittel 5.2.5 Strukturelle Bestimmung des didaktischen Gesamtarrangements in einzelnen Angebots-teilen: Handlungsbedingungen und -mittel 5.2.6 Arbeitskoordination in der Perspektivplanung: Handlungsbedingungen und -mittel 5.2.7 Technische Gestaltung des online-medialen Raums sowie Bearbeitung technischer Probleme: Handlungsbedingungen und -mittel 5.2.8 Bewältigungskriterium der Situationskategorie ‚Perspektivplanung‘ 5.3 Ergebnisse zur Situationskategorie Prozessplanung 5.3.1 Grundlegende Charakterisierung der Situationskategorie ‚Prozessplanung‘ 5.3.2 Teilhandlungen, Handlungsbedingungen und Mittel 5.4 Ergebnisse zur Situationskategorie Vermitteln 5.4.1 Grundlegende Charakterisierung der Situationskategorie 5.4.2 Teilhandlungen, Handlungsbedingungen und Mittel 5.5 Ergebnisse zu den Situationskategorien der Planung, Durchführung und Auswertung der Evaluation 5.5.1 Grundlegende Charakterisierung der Situationskategorien 5.5.2 Planung der Evaluation: Teilhandlungen, Handlungsbedingungen und Mittel 5.5.3 Durchführung der Evaluation: Teilhandlungen, Handlungsbedingungen und Mittel 5.5.4 Auswertung der Evaluation: Teilhandlungen, Handlungsbedingungen und Mittel 5.5.5. Bewältigungskriterien der Planung, Durchführung und Auswertung der Evaluation 6. Didaktische Kompetenzen für die Handlungsfelder E-Learning und Blended Learning – Zusammenfassung und Fazit 6.1 Zur Frage des methodischen Vorgehens bei der Analyse von Kompetenz-anforderungen für E-Learning und Blended Learning 6.2 Didaktische Kompetenzen für die Handlungsfelder E-Learning und Blended Learning – inhaltliche Ergebnisse 6.3 Ausblick und weiterführende Fragen

This thesis examines life stories of three chosen preschool directresses. Based on life story interviews it brings and partially compares their life stories, picks out the critical incidents and characteristic features of their lives, gives insight into individual phases of their director's role and document their reflection of the role itself. The in - depth interviews focus on complex understanding of individual's life. The directresses are examined based on both their professional development and personal experiences. This thesis documents own interpretations of life stories; it is a source of self-reflection for the examined directresses. It also serves as an inspiration source for directors newly in the office. It is formally divided into two parts: the theoretical one gives an overview of life-story interview as a methodological approach applied. Furthermore, it is also devoted to the director as an individual being defined mainly in the Czech School Law. It also represents the existing results of both teachers' and directors' life stories research. The research part represents an analysis of life story interviews with three chosen preschool directresses in connection to the research questions.

This thesis is concerned with the analysis of sets of German language textbooks intended for the second grade of elementary school dating from the nineties until now from the point of view of the historical development of the mediation of language culture and background. The theoretical part clarifies the terms substantial for the issue in question, it describes the historical development of language culture and background teaching, individual approaches to the mediation of language culture and background and while doing so, it follows the fundamental publications concerning the didactics of language culture and background and also crucial works regarding the analysis of textbook sets. The practical part describes the design of the research, its division to stages, the sample of the textbooks analysed and the establishing of the criteria according to which the textbooks will be analysed. On the basis of thus established criteria, nine textbook sets have been analysed. The method utilised was content and comparative analysis. The fundamental part of this thesis presents the results and the final evaluation. The objective of this thesis was to grasp the development of the mediation of language culture and background in the chosen sample of German language textbooks intended for the second grade of...