Dissertations / Theses on the topic 'Historia = History'

Då den senaste kursplanen så tydligt poängterar att nutid, och även framtid, ska vara centrala aspekter att förstå och tolka historien genom och dessutom stipulerar att man bland annat ska innehållsmässigt behandla historien fram till och med idag så menar jag att det finns anledning att undersöka om det faktiskt är ett utbrett problem som jag har stött på samt även vad det kan få för konsekvenser. Eftersom även mycket av den moderna forskningen inom historieundervisning undersöker just historiemedvetenhet, som det här ju kan tangera, är det också intressant att se om lärare tror att ett glapp i kronologin kan påverka elevernas historiemedvetenhet och om det också är något som aktivt genomsyrar deras undervisning.

För att själv se huruvida lärare också har upplevt problematiken kring att inte uppnå kursplanmålet i Historia A angående har jag i den här undersökningen sammanställt ett forskningsläge om i vilken utsträckning och vilken modernare historia som behandlas, hur lärares undervisningsstrategi kan påverka vilken historia de förmedlar, hur kursplanen ser ut samt vad historiemedvetenhet är. Jag har även lyft fram de delar i kursplanen och läroplanen som jag först och främst vill undersöka om de upprätthålls men även mer generella delar av dessa som förklarar varför det är viktigt att följa de planer som finns. Efter det så har jag genomfört intervjuer med undervisande lärare på gymnasiet för att även få deras syn på problemet, om det nu ens är ett problem, slutligen analyserat intervjuerna och kopplat de till forskningsläget och kursplanen.

Syftet med uppsatsen är dels att försöka se vilka frågor eller argument som kommit fram i debatten kring det uppdrag som Forum för levande historia (FFLH) har fått av regeringen se hur olika historielärare ser på informationskampanjen. Undersökningen inriktar sig på att genom användandet av de teoretiska verktygen historiemedvetande och historiebruk, försöka se om det finns en diskrepans mellan den akademiska världen och skolans värld, mellan forskare på våra universitet och historielärare ute på våra skolor och det utifrån den debatt som uppstått kring Forum för levande historias senaste uppdrag – att belysa och informera om brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer. Det resultat som undersökningen kommer fram till, är att utifrån mitt undersöknings-material kan det påvisas att det finns en synlig diskrepans mellan den akademiska världen och grund- och gymnasieskolan. På frågan om man kan härleda de olika inblandades agerande utifrån olika historiebruk, så tror jag också att jag har fått fram att så är fallet.

The present dissertation examines various aspects of church organization in Sweden during the 17th and 18th centuries. In Sweden, as in many other European countries, the Christian religion and the organization of the Church comprised the dominant ideological power structure. Through the process of state-building and the Protestant Reformation, these structures were charged with new energy. In the present dissertation, the fact that nations were dependent on and exploited ideological power structures in order to control their respective populations and survive the international struggle of the state system has grown to become a central theme.

The fundamental questions of this dissertation concerning how and why social institutions were reproduced, and the theoretical context of these questions, has been based in the fact that both church and state are social institutions whose construction must include structures for a constant recreation of their forms and functions. The contribution of the present author has been to construct and apply a general model for understanding the organization and reproduction of institutional structures from a materialistic and structural basis. From a discussion of Louis Althusser's theory of the oppressive state apparatus and the ideological state apparatus, I have developed fundamental concepts with the purpose of constructing a theoretical model of the reproduction of an ideological state apparatus. I have dubbed this model the "competitive system", designating a system of material and symbolic structures and processes which, through competition between individuals, produces and maintains the functionaries of said state apparatus.

In one subsidiary study, the involvement of the repressive state apparatus in the creation of new church dioceses (so-called "superintendant dioceses") in Sweden during the first half of the 17th century is studied. This study showed that the creation of superintendant dioceses was a government-initiated project whose actual motive was the ambition of the repressive state to conquer and secure borders and central regions in the realm.

In another subsidiary study, some of the structures which reproduced the church and the educational system in Sweden during the 17th and 18th centuries are examined. This study indicated how the system of promotion constructed after the Reformation resulted in an overproduction of clerical labour during the 17th and 18th centuries. At the same time, through the agency of the crown the educational system expanded enormously during the 17th century and, by providing the opportunity for teachers to move into careers in the church, competition in the church apparatus became even keener.

In a final subsidiary study, the reproduction of diocesans (bishops and superintendents) in Sweden during the period 1580-1800 is analyzed. At the beginning of the period under investigation, careers in the normal competitive system of the church comprised the dominant form of qualification. The court and royal chaplain ministries available there were of great significance for recruitment. By the latter half of the 17th century, the role of the educational system in the reproduction of diocesans increased. In accordance with the Swedish central government´s increasing need to formalize its central competitive system, the educational system was expanded and reinforced, which had reprecussions on the competitive system of the ideological state apparatus of the church and its reproduction of diocesans.

Keywords: ideological state apparatus, repressive state apparatus, reproduction, church organization, educational system, competitive system, clergy, superintendent, bishop, superintendant dioceses, state building, 17th century, 18th century, Sweden.

The hypothesis of this study is that the local government act in Sweden 1862 was an instrument for the state to keep its´ political influence on the local level. It did not open for local self-government. The swedish historians Dahlkvist and Strandberg description of the Swedish local government act support this hypothesis, as does the analysis of political scientists Pettersson and Söderlind. The general opinion that the local government act opened for local self-government does still exist among many swedish historians.

This study had two aims. The first was to investigate the actual extent of self-government in Borgvik, a small municipality in Sweden during the period 1861-1924. The second aim was to investigate which groups in the society that had the power on the municipal councils and if the situation changed during the period. Both are important factors to determine if there has been any democratization on the local level and to know if there was any local self-government.

The hypothesis has been verified. The local government act did not open for a larger local self-government in Borgvik. The municipal issues with mandate in local self-government were considerable larger in number before the introduction of the act than after. The national regulated issues were in the whole investigated period in majority in proportion to the local issues. Due to the suffrage system in Sweden the wealthy farmers and superior officials employed by the factory in Borgvik kept their power. It did not change until universal suffrage was introduced in 1918-21.

Uppsatsen är en induktiv studie med kvalitativa intervjuer, som undersöker gymnasielärare och historikers inställning till regeringens förslag om att historia A på gymnasiet ska fokusera på modern historia. Denna inställning ställer vi sedan i relation till begreppet historiemedvetande och får på detta sätt fram spännande resultat. Vi kunde se att åsikterna går isär, men att de alla i grund och botten har en gemensam tanke om vad som vore bäst för eleverna. Den stora skillnaden ligger i hur detta kan uppnås. Är det en fokusering på moderna tider, eller är det en lång tidsvandring som ger möjligheten att dra långa linjer som är det bästa? Vi kom fram till att en kurs på 100 poäng, som till största delen fokuserar på modern historia, och ger möjligheter att dra paralleller bakåt i tiden vore den bästa lösningen på problemet med dagens förslag. En nödvändighet är dock att samarbetet mellan skolstadierna fungerar.

This essay is an inductive study with qualitative interviews, which examines upper secondary school teachers’ and historians’ attitude to the government's proposal that History A in upper secondary school is to focus on modern history. We are discussing these attitudes in relation to the concept of History Awareness, which presented us with exciting results. Our study shows that there is a diversity of opinions on the topic, but that the interviewees in general have a common thought about what is best for the students. The big difference is in how this is supposed to be achieved. Is it a focus on modern history? Or is it long walks through time that gives the possibility to draw long lines that is the best? Our conclusion is that a class of 100 points, which mainly focuses on modern history, and presents possibilities to draw parallels to the past is the best solution to the problem with today's proposal. However, it is necessary that the cooperation between the different school stages is working.

Elevers inställning till historia är många gånger negativ. Eleverna tycker inte att historieämnet känns relevant för dem. I examensarbetet ville vi undersöka om lokalhistoria kan vara ett bra arbetssätt för att få elever mer intresserade av historia. Vi ville även få kunskaper om lokalhistoria och varför man skall arbeta med detta i skolan. Vidare ville vi undersöka möjligheterna med lokalhistoriskt arbete i skolan genom utförandet av ett empiriskt projekt. För att få bakgrund till lokalhistoria och det lokalhistoriska arbetssättet valde vi att göra en litteraturstudie. I denna behandlas begreppet lokalhistoria, historieämnet genom tiderna, synen på historia, samt några pedagogers tankar. Vi tar också upp arbetssätt som vi tror kan vara bra i lokalhistorieundervisningen. För att kunna avgöra om lokalhistoria verkligen är ett fungerande arbetssätt i skolan valde vi att utföra ett lokalhistoriskt projekt ”Linköping 150 år tillbaka”. I examensarbetet beskriver vi projektets genomförande samt en utvärdering.

Utifrån litteraturstudien och den empiriska undersökningen kan vi dra slutsatsen att lokalhistoria är ett pedagogiskt arbetssätt som borde användas mer i historieundervisningen. I lokalhistorisk undervisning har man eleven och dess omgivning som utgångspunkt. Detta leder till ökat intresse då eleverna själva får ställa frågor och reflektera. Andra vinster med denna undervisning är naturliga möjligheter till integrering, elevaktiva arbetssätt, utnyttjande av närmiljön och att man kan befrämja en helhetsbild.

It is a difficult task to define the little word “modernity”. One may argue quite a lot about what modernity is as well as when modernity breaks trough. The burgess class was the group who initiated modernity in most cases. Since these people mainly dwelled in the cities it was in the cities were modernity started. The creation of an industry demanded new methods of working. Discipline, rationality and a new conscience of time followed as consequences of the industry. Modernity reached small towns and countryside slowly and the old structures were hard to break down. There are of course different aspects of modernity as the modernity of material life, the modernity of ideas and the modernity of culture. The modernity of material life tends to reach people before that of ideas or culture. In the small city of Visby existed many parts of modernity in the material life between 1880-1910. Telephones reached the city very early just like sewing machines or bicycles. Electricity lighted streets and homes just a few years after the turn of the century. Modern things seem to have reached the shopkeepers first, even before the upper class. The paper “Gotlands Allehanda” held a liberal view towards new ideas or writers and seems to have supported the enlightenment of the commons. The modern drama gained slowly ground among the many comedies on the local stage. But through the papers can we find many articles that indicate that Visby was a bit backward in many ways. Hogs were still housed in the streets and there were problems with clean water as well as public sanitary. So in many ways Visby before 1910 was modern on the surface and the old structures gave way only with difficulty.

Godkänt datum 2021-05-10

Syftet med denna uppsats är att jag skall efterforska, och redovisa de bakomliggande orsaker som kan ligga i grunden till svaret, varför Gustav II Adolf genomförde de stora förändringarna inom Sveriges krigsmakt. Författarens frågeställning inför arbetet på denna uppsatsen var som följande:

• Vad och vilka kan ha utgjort en bakomliggande kraft till att Gustav II Adolf genomförde så stora förändringar inom den Svenska krigsmakten?

In what way were children in the 1930s and 1940s mean to each other, in which ways did theytease and bully one another? And what were the adults part, how did they react to thechildrens spite towards each other and did they do anything to stop it?These are the questions which have been addressed in this essay. In the answers given to us,by a survey in which 42 persons born in the 1920s and 1930s were asked, we have learned,that during the 1930s and 1940s when these children went to school, bullying did'nt occure asmuch. Not as they can remember today.We have also learned that it was mostly boys who were bullied, both mentaly and physical,with punches, being pushed, being laughed at and by being forced to do things they did notwant to do, such as stealing.The most common reasons for being bullied was that the children came from poor families,had ragged clothes, where dirty or had a physical disease such as cronical bronchitis.There where not many children who talked about being bullied with a teacher and the surveytells us that they didn't had any supervisors on the school yard.A number of the questioned answered that they thought that teachers had favourite students inthe classroom and they tell us stories in which teachers used corporal punishment, which waslegal at this time.

During the beginning of the 19^th century Sweden is effected by the Napoleonic Wars and in the aftermath of the war Sweden looses Finland to Russia. This loss leads to the dismissal of King Gustav IV Adolf and the introduction of the Bernadotte dynasty on the Swedish throne. Over the century the industrialization plays a big part in the progress of Sweden. The growth of the industries leads to developments in the areas of agriculture. With this essay I would like to examine if the people on the countryside of Gotland keep the same pace as the people on the mainland in their introduction of new things. Is it possible to see any new innovations on the southern part of Gotland in estate inventories from the period between year 1840 to 1900, and if so which? I will also try to examine which part of the society, social class, leads the introduction of the modern things. The material I have used is estate inventories from three parishes on the southern Gotland. To ease the examination I have divided people and things into different groups. This has helped me to see the difference between people and things, and it has also helped me to see which society class it was that introduced modern things. New crops, new tools and a new way to cultivate are some of the improvements that we can see in the areas concerning agriculture. Example of new tool that are developed during this time is the “turning” plough and “claw” harrow. There are also developments in other parts of the society, like in the textile industry. Cotton becomes more frequently used and the textile goes from being expensive to be used by all classes. My conclusion is, with some exceptions, that the countryside on Gotland has, more or less, the same development pace as the countryside on the mainland of Sweden.

Denna uppsats syfte är att tudelat i två större undersökningsområden. Den första delen utgörs av en kvantitativ studie av hur Kalmar metodistförsamlings sociala struktur såg ut och hur den förändrades under åren 1868-1901. Utifrån församlingens ministerialböcker har jag konstruerat tabeller där medlemmarnas yrkes- eller civilstatus presenterats. Dessa uppgifter har sedan jämförts med konferensprotokoll där det framgått vilken ställning olika personer inom församlingen hade. Den sociala sammansättningen inom församlingen dominerades av kvalificerade yrkesarbetare under de tre första nedslagen 1871, 1881 och 1891. Vid sekelskiftet hade istället de proletärt präglade arbetarna blivit den talrikaste gruppen, vilket speglar samhällsutvecklingen i Kalmar då en viss industrialisering inträffat. Det var också vid denna tid en lågstatusarbetare för första gången deltog i församlingsstyret. Uppsatsens andra del har ett mer aktörsinriktat perspektiv där jag i en kvalitativ undersökning fokuserat på hur relationerna såg ut mellan församlingen och de utomstående, vilka normer och värderingar som gällde inom samfundet och hur de såg på utomstående.  Här har jag använt mig av främst konferensprotokollen där uttalanden och lägesrapporter analyserats. Viktiga resultat är här att den första tiden var den allra svåraste, synen på de utomstående var negativ men genom sina handlingar (social verksamhet med mera) visade församlingen också omtanke. När det gäller normer inom församlingen var det viktigaste en stark religiositet, brott mot denna genom synd bestraffades hårt med uteslutning. Jag har även använt ett genusperspektiv i uppsatsen, viktiga resultat har här varit den ojämna könsfördelningen (70 procent eller mer var kvinnor) och det faktum att kvinnornas makt ökade vid den aktuella periodens slut.

Den sociala och ekonomiska skiktningen på den svenska landsbygden har varit en viktig faktor för utvecklingen av ett urbaniserat, industrialiserat och demokratiserat Sverige. Storbönderna, det ekonomiskt mest framstående skiktet inom allmogen, fanns i sinnevärlden redan under 1600-talet (och långt dessförinnan). Från 1700-talets mitt och framförallt under 1800-talet kom de att spela en allt större roll i samhällslivet på såväl lokal och regional som nationell nivå. Det är den gruppen som finns i fokus i föreliggande avhandling. Genom en fallstudie med Gillberga socken i västra Värmland som undersökningsområde skildras skiktningsprocessen, dess orsaker och följder, från 1600-talet och fram till 1800-talets mitt. Intresset koncentreras slutligen just på "vinnarna" i den rurala samhällsomvandlingen - storbönderna. Deras sociala, ekonomiska, politiska och kulturella liv kommer att undersökas betydligt mer ingående i del två av avhandlingsprojektet.

Abstract

How do we remember? What do we remember? How does the memory change over time? These are the main questions in this essay.

Five persons, who have lived or are still living in the old parish Rystad, situated seven kilometers from the town Linkoping south of Lake Roxen, have participated in interviews. They have been given the possibility to present their oral history which has been recorded and later transmitted to texture. The participants represent different social backgrounds and professions and they were born between the years 1920 – 1936. They describe their childhood and youth in bright colors though there were hardships and war during the period in Europe. During 1920 – 1945 there were lots of people on the farms because the degree of mechanization was low.

The research about Rystad has shown that the informers tend to look back on their childhood and youth in a positive way despite lack of money and poor living conditions of that time. Looking back, solidarity in the parish is emphasized as an appreciated value that nowadays is lost. During the period the situation for male and female farm workers changed towards independence. This also raised demands on the individual, a fact with both positive and negative consequences.

The study also presents a significant memory from the Second World War. The informers recalled that families in the little parish Rystad took care of children that had to escape from the warzones in Finland and Estonia and some of them stayed and were later adopted by their new families.

The people in the country seldom had much money but they had cattle and some land of their own and therefore they managed through hard times. Their individual history will hopefully give a better understanding how life in this little parish developed during the years 1930-1970.

This type of interviews is of great historic importance considering that human life is short and when it comes to an end our personal and unique history fades away.

1924 invigdes idrottsplatsen Tunavallen i Eskilstuna, då ansedd som en av Sveriges förnämsta. I mer än 75 år kom den oförändrad att stå kvar som ett minne av sin tid. Vid 1990-talets slut ansågs det dock att tidens sprungit ifrån gamla Tunavallen och att en allvarlig modernisering behövde göras. 2002 sker återinvigningen, Tunavallen är nu en modern fotbollsarena, specialanpassad för fotboll, helt enligt tidens krav. Vad denna uppsats syftar till är att jämföra två byggnationer av en idrottsanläggning. Vilka motiv, beslutsprocesser och finansieringsmetoder var gällande då, vid 1900-talets början, och vilka gällde vid 1900-talets slut? Denna uppsats önskar alltså att ge en historisk skildring av människors motiv och värderingar kring idrotten under två olika tidsperioder.