Dissertations / Theses on the topic 'Hercegovina'

Bakgrund: En av de viktigaste förutsättningarna för att Bosnien och Hercegovina ska kunna åstadkomma en hållbar ekonomisk tillväxt, är att landet integreras i världsekonomin och skapar ett klimat som främjar utländska investeringar. Idag råder det hård konkurrens mellan länder när det gäller att attrahera utländska investerare, och det är upp till varje land att utveckla effektiva strategier för att kunna hantera konkurrensen.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad Bosnien och Hercegovina gör för att attrahera utländska direktinvesteringar. Vidare är vårt syfte att studera vilka effekter landets aktiviteter har på utländska investerare.

Metod: För att uppnå syftet med uppsatsen används en metodtriangulering bestående av intervjuer med experter, en enkätundersökning av utländska företag i Bosnien och Hercegovina, en deltagande observation samt olika rapporter och andra skriftliga källor.

Resultat och slutsats: Undersökningen visar att Bosnien och Hercegovina har flera fördelar som kan erbjudas till utländska investerare, framförallt naturresurser, men även turismsektorn har potential att utvecklas. Den makroekonomiska stabiliteten upplevs även som mycket fördelaktig. För närvarande finns det däremot fler hinder än fördelar för utländska investerare. Samtliga intervjurespondenter påpekar att den svaga infrastrukturen och den dåliga imagen som landet har i världen, försvårar för utländska investeringar. Faktorer som upplevs som hinder för utländska investerare bottnar främst i det fattiga företagsklimatet och det otillräckliga stödet från regeringen och andra statliga institutioner. Vissa framsteg har gjorts i detta avseende, men för närvarande är det svårt att göra landet konkurrenskraftigt när det gäller att attrahera utländska investerare. Avsaknaden av ett generöst heltäckande incitamentsprogram gör det omöjligt att framhäva de fördelar som finns. Det geografiska läget kan inte utnyttjas med den undermåliga infrastrukturen och de skatteincitamenten som erbjuds får föga effekt när affärsklimatet upplevs som oattraktivt med krångliga regler och långa procedurer. Detta beror på att landets tillgångar inte är identifierade och att få resurser används för att utveckla effektiva strategier för att marknadsföra dem. Uppgiften att förbättra landets image blir därför svår med de förutsättningar som ges.

Background: To become an economically self-sustainable country Bosnia and Herzegovina needs to create the necessary conditions for an accelerated economic recovery, an integration in the world economy and to create a business environment that promotes FDI. Because of the hard competition among countries there is a need to enhance the capacity to attract FDI. Each country has to develop efficient strategies in order to be competitive.

Purpose: The purpose of this essay is to examine what Bosnia and Herzegovina does to attract FDI and to identify those factors that are important in determining investment decisions and that influence the environment for conducting business in Bosnia and Herzegovina.

Method: In order to attain the purpose of the essay the authors have used a triangulation of methods consisting interviews with experts, a survey of companies that have made foreign investments in Bosnia and Herzegovina and a participant observation.

Results and Conclusions: The study identifies several available advantages for foreign investors in Bosnia and Herzegovina. There is a potential in industries based on natural resources, but there is also a potential for tourism. The macroeconomic stability is also seen as an advantage for the country. The results of the study also show that there are many obstacles for foreign investors. The interview respondents saw the undeveloped infrastructure and the bad image of the country as factors that aggravate the possibility to attract FDI into the country. The poor business environment and the weak support given from the government and other public institutions have been identified as those factors that mainly influence investment decisions negatively. Progresses have been made in Bosnia and Herzegovina, but not enough to be strongly competitive when it comes to attracting FDI. The lack of a general incentive program makes it difficult to emphasise the existing advantages. The weak infrastructure makes it hard to promote the favourable geographic position, and the tax incentives that are offered can hardly be used to attract FDI, because of the unattractive business climate with long administrative procedures. The assets in Bosnia and Herzegovina have not been recognized and there is no general strategy to promote them. Because of these conditions it’s difficult to improve the image of the country.

stater bildats på internationellt initiativ vilket verkade fungera under 40 år för Jugoslavien men de etniska motsättningarna i landet utnyttjades av nationalistiska partier efter kommunismens fall vilket trappade upp de etniska konflikterna och resulterade i ett inbördeskrig som varade i fyra år. 1994 hölls det ett fredssamtal i Dayton vilket resulterade i ett fredsavtal, The General Framework Agreement for Peace (GFAP). I GFAP gavs OSSE, som är den största regionala säkerhetsorganisationen i världen med 55 medlemsstater från Europa, Centralasien och Nordamerika, uppdraget att säkra freden och demokratisera landet. Detta innebar en demokratisering uppifrån med en begränsad möjlighet till inflytande vad det gäller den bosniska befolkningen. Detta reser frågan om denna sortens demokratiexports möjlighet till framgång? Den internationella interventionen och fredsavtalet som följde syftade inte bara till att få slut på kriget i regionen utan också till att skapa helt nya institutioner för interagerande i alla delar av statsapparaten och det civila samhället. Den demokratiska processen i Bosnien kräver väl fungerande institutioner på alla nivåer inom statsapparaten samt ett fungerande civilt samhälle. Utan dessa kan inte en demokratisering genomföras. Därför har OSSE:s demokratiseringsprojekt fokuserats på två övergripande frågor. Den ena är att omvandla institutioner från en formell demokrati med en rad officiella regelsystem, institutioner och procedurer till en substantivdemokrati inkluderande politisk jämlikhet, maktfördelning en politisk kultur och demokratisk delaktighet. Men endast demokratiska institutioner är inte nog för att skapa ett demokratiskt system, för att skapa en livskraftig och uthållig demokrati måste det även finnas en medborgarkår med demokratiska värderingar, vare sig dessa uppbringas genom propaganda eller utbildning. Därför är det fokus för OSSE att skapa ett aktivt civilt samhälle och medverkandekultur samt främja medborgarnas deltagande i statens angelägenheter. Övergångsteorin som är uppsatsen teoretiska utgångspunkt ser på demokrati som skapad av medvetna och hängivna aktörer med en vilja till kompromissande. Historiska exempel har visat att en demokratisk utveckling kan startas och lyckas även om den genomförs uppifrån och i ett samhälle som saknar en stark demokratisk kultur. Härigenom kan demokrati skapas även om människor inte vill ha den, eller kan hantera den på ett effektivt sätt. En rad projekt har startats i Bosnien för att åstadkomma denna demokratiska förändring, men framstegen har varit svåra att få till stånd samt varit tidsödande. Mycket av problematiken i Bosnien grundas i de etniska konflikterna mellan de olika grupperingarna i landet och att dessa har sina lojaliteter riktade mot andra håll än mot den Bosniska staten. Politisk konkurrens bygger fortfarande mycket på etnicitet och de bosniska politikernas har en uppenbar vana att sätta käppar i hjulen på den demokratiska processen och reformarbetet. Den djupa misstron mellan de olika etniska grupperna efter kriget och en avsaknad av en stabil demokratisk värdegrund ställer höga krav på OSSE:s arbete och har visat sig svåra att överkomma. Den demokratiska utvecklingen har gått långsamt, mycket långsammare än vad det internationella samfundet hade hoppats på, men framsteg görs. Frågan är om demokratiexport kan fungera i ett land så djupt splittrat som Bosnien, i alla fall på en så kort tid som har förflutit. Ett generationsskifte är kanske vad som behövs för att en riktig demokrati skall kunna slå rot, men omdemokratisering uppifrån kan fungera i Bosnien får tiden utvisa. Men en sak är säker Bosnien idag är en bättre plats än var den var i början av 1990-talet och OSSE:s arbete har resulterat i en framgångar.

Denna uppsats behandlar de möjligheter och problem som kan uppstå vid etablering av

företag i Bosnien och Hercegovina. Syftet med uppsatsen är att genom en empirisk studie med

intervjuer på fyra personer som etablerat sig på den bosniska marknaden presentera deras

upplevelser kring etableringsprocessen och kring den bosniska mikro- och makromiljön, att

genom en empirisk studie med intervjuer, seminarier samt vetenskapliga artiklar och rapporter

beskriva vilka hinder och möjligheter som finns vid etablering på den bosniska marknaden

och att genom en analys av det empiriska materialet utifrån den teoretiska referensramen

skapa en ökad förståelse för den bosniska marknaden om vilka problem och möjligheter som

finns.

Studien bygger främst på empiriskt material som författarna har samlat in under en

tvåveckorsvistelse i Bosnien och Hercegovina. Målet med vistelsen var dels att samla in det

empiriska materialet genom djupintervjuer men även att som författare få en djupare

förståelse för fenomenet som studeras i denna uppsats. Det empiriska materialet har sedan

analyserats med hjälp av relevanta teorier och utmynnat i en slutsats i vilken frågeställningen

och syftet besvaras.

Resultatet av studien visar på gemensamma problem och möjligheter utifrån respondenternas

upplevelser. Möjligheterna som framkommer är bland annat billig och pålitlig arbetskraft, stor

potentiell tillväxtmarknad och närmandet till EU. Hinder som företag kan stöta på i Bosnien

och Hercegovina är oftast av byråkratisk eller infrastrukturell karaktär samt språkliga hinder.

De flesta av respondenterna rekommenderar Bosnien och Hercegovina som en potentiell

etableringsmarknad men belyser samtidigt vikten av kunskapsinhämtning eller lokala

samarbetspartners med kännedom om den bosniska marknaden.

Sökord: Bosnien och Hercegovina, Bosnien, BiH, investeringar, direktinvesteringar, FDI,

internationalisering, etableringsmöjligheter, etableringshinder, potentiell marknad

The purpose of this study is to investigate if reconciliation between former war-enemies and ethnic groups (Muslims, Croats and Serbs) in Bosnia and Hercegovina is possible today. Reconciliation between these groups is necessary for the development of the state and sustainable peace. In order to fulfil the aim I have applied qualitative conversation interviews together with qualitative literature study.

In this research I have studied the three largest parties (SDA, HDZ and SDS) in Bosnia and Herzegovina. Conversation interviews were made with two representatives of each party. The reconciliation theory and the recommendations that the theory advocates were used in the study. The recommendations were also used to create interview questions that gave me relevant empirical data from the interviews. The interview data with the high representatives of these political parties led to a valid result.

The conclusions show that reconciliation between these three ethnic groups in Bosnia and Herzegovina is not possible today. Huge political, economical and social changes and improvements are necessary. All three classes, top-level, middle-range and grassroots, must get involved in the process if reconciliation is to be possible.

Keywords: Bosnia and Herzegovina, reconciliation, ethnic groups, political parties.

Bakgrund: Bosnien-Hercegovina fick under Jugoslavienkriget i början på 90-talet sin turismnäring ödelagd. Turismnäringen i landet har ännu inte återhämtat sig trots att landet har en stor potential när det kommer till utbudet av turismdestinationer. För att återuppbygga turismnäringen i ett land som har blivit drabbat av ett krig krävs det stora satsningar för att åter vinna turisternas förtroende och för att sända ut en positiv bild av landet då turismen är en viktig inkomstkälla och kan användas som ett verktyg för att utveckla och få igång ekonomin efter ett krig. Problemet som denna studie ska försöka ge svar på är hur efterkrigslandet Bosnien-Hercegovina ska bära sig åt för att återskapa turismindustrin och marknadsföra landets, för turister attraktiva destinationer.

Problem: Hur ska Bosnien-Hercegovina marknadsföra sina turistdestinationer för att åter locka turister till landet? Vilken typ av destinationer ska landet marknadsföra för att på bästa sätt återuppliva turismnäringen?

Syfte: Syftet med denna studie är att utreda hur ett efterkrigsland som Bosnien-Hercegovina bör hantera en efterkrigssituation för att återskapa turismnäringen i landet. Studien kommer att belysa de möjligheter som finns i landet och de destinationer som landet bör marknadsföra för att på bästa sätt återuppliva turismnäringen.

Resultat: Studien som har genomförts visar att Bosnien-Hercegovina bör för att lyckas med turismen satsa på att marknadsföra de nischade destinationerna inom makrodestinationen. När dessa marknadsförs till olika turistgrupper och under olika årstider väcks intresse för landet från flera olika håll samtidigt vilket indirekt borde gynna makrodestinationen Bosnien-Hercegovina.

This qualitative study focuses on the investigation of different actor’s ideas concerning gender and womanhood in a post-socialist nation Bosnia and Herzegovina. The aim of this study is to try to provide experiences and attitudes of one not a new, but definitely one constantly changing phenomenon, trafficking in women for sexual exploitation. The qualitative data is mainly collected through nine interviews with people from Bosnian Governments, International organizations and NGOs during my stay in Bosnia and Herzegovina. The causes to trafficking are complex and intertwined but it directly relates to gender discrimination and attitudes on sexual relationships between women and men. The study sheds light on how the global politics and economics development situation and theirs affectsprovide gender segregation through the traditionally structures where men are seen as normative.

Internationella infrastrukturprojekt är globala och offentliga processer. Globala kan de anses vara för att flera länder är involverade, och offentliga är de för att allmänheten måste vara deltagande part under processens gång.

Bosnien och Hercegovina är det enda landet i Europa som inte byggt en motorväg. Landet är ett efterkrigsland som har haft svårigheter med uppbyggnaden av infrastrukturen. Det största problemet var bristen på statliga finanser. 1997 blev BiH medlem i PETrN (Pan European

Transport Net), varefter planerna för ett motorvägsbygge återinfördes och denna gång blev allvarligt studerade. Projektet fick namnet “5c”, ett vägnät som skulle integrera landet med resten av Europa.

Under de senaste 5 åren har motorvägen varit aktuell. Problemen uppstod när finansieringsfrågan framträdde. Staten hade svårigheter med budgeten och privata investerare söktes. Ett stort bolag ställde upp på att finansiera hela projektet men motstånd fanns hos de politiska partierna.

I samband med det här projektet har jag beskrivit ett annat, lyckat projekt, nämligen Öresundsbron. Öresundsprojektet har blivit lyckat eftersom resultaten visat sig positiva och framgångsrika. Frågan blir, vilka svårigheter måste BiH bemöta för att lyckas lika bra som Sverige gjorde.

Infrastrukturprojekt har alltid haft anhängare och motståndare. Orsaken har att göra med projektets betydelse och vad det kommer att medföra. Allteftersom projektet är allmänt och berör alla så medför det eventuell kritik. De olika deltagande strävar efter olika mål och kräver olika lösningar. En beslutsprocess tar tid. Deltagare träffas vid särskilda sammanträden och förhandlar. Fördröjningar blir vanliga pga. deltagarnas olika intressen. Målet blir att åstadkomma kompromiss och finna lösningar på problemen. Men blir alla parter verkligen nöjda i slutändan?

Syftet med uppsatsen är att belysa de tre olika religionernas roll på Balkan ur ett historiskt perspektiv, för att vidare kunna besvara frågeställningen, på vilket sätt gav den religiösa pluraliteten upphov till kriget i Bosnien och Hercegovina?

The purpose of this essay is to examine the approach of the EU towards the reform efforts of Turkey and Bosnia and Herzegovina in the countries ambitions for EU memberships. The question formulation of the essay is whether there is differences in Turkey’s and Bosnia and Herzegovina’s qualifications for an EU-membership from an EU perspective. In order to better answer the question, we use two part questions. One is about the criterias and qualifications that need to be met in order to get a membership. The other one is about the approach of the EU towards the two countries concerning EU memberships. Primarily we use official EU documents from which we make a qualitative content analysis. As an advanced feature, we use a comparative analysis in which the countries are compared in relation to each other. The conclusion of our study is that the EU's approach to Turkey's qualification for EU membership is more positive than to Bosnia and Herzegovina. We also conclude that other circumstances may affect our conclusion, and therefore our findings cannot be considered definite.

Keywords: EU, Turkey, Bosnia and Herzegovina, The Copenhagen criteria, democracy, rule of law, human rights, protection of minorities, enlargement.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka hur fördelningen av och kontrollen över territorier i

Bosnien-Hercegovina har yttrat sig under valda tidsperioder. Fokus ligger dels på konfliktparterna

och dels på de externa aktörernas roll. Galtungs modell fungerar som verktyg då problematiken med

territoriell kontroll och oförenliga mål undersöks. Materialet till uppsatsen utgörs främst av

undersökningar gjorda av såväl historiker, statsvetare som konfliktforskare och sociologer, vilket

bidrar till att en helhetsbild erhålles. Uppsatsens undersökning börjar med en undersökning av

Daytonavtalets konflikthantering och sedan går den över till 1914-1918, perioden då det första

sydslaviska riket uppstår. Därefter sker undersökningen i kronologisk ordning och avslutas i Dayton

1995, där trådarna knyts ihop. Resultaten visar att konflikter mellan de tre etniska grupperna i

Bosnien-Hercegovina funnits under samtliga tidsperioder och att de demonstrerats med vapen tre

gånger mellan 1914-1995. De externa aktörer som figurerat under de väpnade konflikterna har

påverkat konfliktparterna på olika sätt. Slutsatsen är att de externa aktörerna av olika anledningar

tenderar att ge sitt stöd åt den konfliktpart de har historiska band till.

The purpose of this thesis is to examine the role of nationalism in the former Yugoslavia conflicts, with focus on the most involved parts: Serbia, Croatia and Bosnia and Herzegovina. The conflict was characterized by extensive ethnic cleansing between all ethnic groups (Muslims, Croats and Serbs). This study looks at three different nationalism theories formulated by Ernest Gellner, Benedict Anderson and Thomas Hylland Eriksen through a case study of former Yugoslavia. When the president of former Yugoslavia, Josip Broz Tito died and the communism in Europe was brought to an end Yugoslavia went towards its disintegration. This is when nationalism and ethnic separatism begins. When the nationalism powers won in the elections of 1990, Croatia and Bosnia and Herzegovina declared independence. Both republics had a Serbian minority which was in interest for the dream of creating a Great Serbia. Serbian nationalists declared their independence in these minorities and the conflicts lead to war, first between Croatia and Serbia and later in Bosnia and Herzegovina. The conflict in former Yugoslavia has its roots in various political, cultural, ethnical and religious problems. Ethnic cleansing on the civil people from all ethnic groups started and the ethnic nationalism in the conflicts led to war between three nationalities.

Keywords: Nationalism, etnicitet, Serbien, Kroatien, Bosnien och Hercegovina

The purpose of this study is to analyze how the parties (USA, Great Britain, UN and the European Union) legitimize their intervention in Bosnia-Herzegovina as seen from without the conceptions of sovereignty and intervention.

USA and the UN have legitimized their intervention on security reasons. The American president, George W. Bush, claimed that democracies never engage in war with each other and that democracies were prosperous just because they were democracies. According to the president, that is why it is important to democratise the whole Balkan region to protect the international community from terrorism which grows in unstable and undemocratic states. UN resolutions claim that the situation in Bosnia is a threat to international peace and security and urged all state members to do everything they can for stability in Bosnia-Herzegovina.

European Union and Great Britain saw the organized crime that spreads through Balkan as a major threat to Europe. To be able to deal with his problem, EU is asking for more cooperation among the European states. Bosnia is a member of the Council of Europe and is also involved in the Stabilisation and association process for South eastern Europe with the EU. The purpose of these memberships is to foster the political and economic development in Bosnia and lead to full membership in the European Union, but only if Bosnia fulfils all the reforms that EU demands. To get economic aid from the EU, Bosnian leaders are forced to reform and engage in regional cooperation.

In the long run democratisation is the goal for all the parties, while security is the main issue at short-term. That is why the main concern for USA is for now the war on terrorism and organized crime for the EU. When signing the Dayton peace agreement, Bosnian leaders have agreed upon sharing sovereignty with the international community indefinitely. Dayton agreement calls also on all the parties to help Bosnia develop stable and democratic institutions and help the Bosnian leaders in theirs strive for peace.

The international community is based on principles of state sovereignty and non-intervention. Sovereignty can be defined as the right for autonomy and the right for non-intervention. These principles are not as important today as they were during the Cold War. Globalisation and marginalisation has made it more acceptable to intervene and share sovereignty with other states and ganisations. That means that the traditional view on sovereignty as a mean for maintaining order and view on interventions as a threat to the sovereignty is less significant in modern times. The reason for this is that the definition on sovereignty and intervention changes to able to adjust its self to the political situation in the world. That is, definition on sovereignty and interventionwill differ from time to time.

SIDA’s relief work in Bosnia aims at making the country ready for a membership in the EU where the main focus lies in the creation of a sustainable state as well as liberalizing the market to create an increased economic cooperation between Bosnia and the rest of Europe. These ambitions are closely related to the neo-liberal theory of state building which aims at creating democratic societies in line with the western democracy model, with a liberal economy constituting its base. Despite generous financial aid, the democratic and economic development in Bosnia is moving very slowly and the ethnical tensions seem to grow despite international involvement in the country. The purpose of this study is to evaluate SIDA’s present relief work in Bosnia out of a peace perspective. Possibilities and problems with SIDA’s work will be brought up and the study intends to answer whether SIDA’s work in Bosnia serves the perspective of peace. The methodological procedure consists of an analysis of the documents on SIDA’s current relief work in Bosnia and a literature study of theories concerning state building.

The results of the study show that the parts of SIDA’s work in Bosnia that ground in the neo-liberal theory betweentimes undermine economic and democratic development as well as peace. Investments are made to gear Bosnia to European requirements which makes it difficult to accommodate specific Bosnian needs. In the conclusion, a more bottom-up inspired development work from SIDA is therefore suggested where the focus will be on working more from the local and civil society together with actively creating jobs in order to increase the economic development.