Academic literature on the topic 'Hantera komplexitet'

Grundskollärare har långa arbetsdagar, i genomsnitt cirka 9,5 timmar. Men genomsnittstiden säger inte mycket om hur dagarna ser ut, när olika arbetsaktiviteter genomförs under dagen, hur länge de varar, om de splittras upp av annat, om några aktiviteter är mer vanliga hos vissa lärare än andra eller hur fördelningen mellan arbetet på skolan eller i hemmet ser ut. En ökad kunskap om lärares tidsanvändning visar den komplexitet som följer med skolans vardag och möjliggör nya vägar att hantera den.

Artikeln undersöker rättegångsrapportering i tyska, österrikiska och svenska tidningar med fokus på hur medieringen av en social konflikt sker. Hur löser journalister den komplexa uppgiften att rapportera om rättsfallet och att återge förhandlingen i en nyhetsartikel? Vi närmar oss den här frågan från ett intermedialt perspektiv och undersöker rättegångsrapportering som resultat av en medietransformation (Elleström 2014). Genom att granska vilka aspekter av en rättsprocess som representeras och hur den ursprungliga konflikten transmedieras kan vi analysera hur informationen överförs från en kommunikativ situation (rättegång) till en annan (artikel). Analysen visar hur journalister hanterar och kommunicerar komplexiteten med omtvistade berättelser. Medan tyska och österrikiska rättegångsreportage fokuserar på konflikten mellan motstridiga berättelser, skildrar svensk rättegångsrapportering hur den juridiska processen hanterar konflikten. Resultaten återspeglar till viss del skillnader i rättssystemen, skilda journalistiska konventioner och förutsättningar för rapportering. Det framträder även kommunikationsstrategier som journalister använder för att skapa förståelse för en komplex situation där det är omtvistat vad som är sant.

Den molekylära livsvetenskapen är ett av de mest snabbväxande fälten inom naturvetenskap. Biokemi är en aktör inom detta tvärvetenskapliga fält, tillsammans med bland annat cellbiologi och genetik. En konsekvens är att läroböckerna ständigt sväller i omfång. Ett exempel är den välkända läroboken ”Molecular biology of the cell” av Bruce Alberts och medarbetare, som sedan sin första upplaga 1983 till den senaste reviderade femte upplagan ökat från cirka 1000 till 1600 sidor, en ökning på cirka 60%. Samtidigt har olika typer av representationer av de molekylära livsprocesserna ökat i betydelse såväl för forskning som för undervisning, och både den ökade kunskapen och utvecklingen inom visualiseringstekniken har gett nya möjligheter till att illustrera detta komplexa område. Cellmetabolismen utgör en central del av den molekylära livsvetenskapen och består av ett närmast ofattbart antal reaktioner som sker samtidigt i cellen. Representationer (både interna och externa) spelar en central roll i kommunikationen av detta komplexa område och valet av symboler och metaforer påverkar tolkningen av dessa. De kan underlätta förståelsen men även misstolkas och därigenom skapa fallgropar för studenter. ”Makrofiering” av processen påverkar därmed studenters meningsskapande. Denna ämnesdidaktiska avhandling avser att bidra till en ökad medvetenhet bland lärare om; 1) vilka lärandemål som kräver särskild omsorg i undervisning av cellmetabolismen samt 2) betydelsen av det visuella språket i exempelvis animationer för hur metabola processer tolkas och förstås. Man kan beskriva min avhandling som ett strategiskt arbete som startade med att jag ringade in vilka lärandemål som undervisande universitetslärare anser vara viktiga inom ett av cellbiologins och biokemins centrala områden, cellmetabolismen. Därefter fortsatte arbetet med en insnävning mot en speciell metabolisk process (ATP-syntes i den oxidativa forsforyleringen), och därefter till att kartlägga tolkningar av en specifik animation av ATP-syntas. Det som genomgående jämförs är lärarnas respektive animatörens intentioner och studenternas förståelse och tolkningar. Både konceptuell förståelse och hur ett metaforiskt/symboliskt språk kan skapa olika tolkningar av en molekylär process. Vilka meddelanden når studenterna? Hur förstår de lärarnas mål med undervisningen och animatörens sätt att förmedla processen i animationen? Vad underlättar respektive försvårar kommunikationen?

The purpose of this essay is to investigate the factors that influence the middle-managers' way of handling challenging situations at work. The questions include in which way managers handle the demands and expectations of the professional role, but also what factors they consider as important to be able to cope with these challenges. The material that forms the basis for this study is four dissertations which all deal with issues concerning the leadership that is conducted at the operational level. The theoretical basis of the study includes various theoretical concepts such as social action, coping strategies and social support. Also, parts from the dramatic perspective have been retrieved where Erving Goffman's theory about “the mediator” is relevant to current essay. Previous research explains how middle managers get in a difficult position between the different actors' interests within the organization. The research also describes the complexity of middle-level leadership. The results of the present study shows that managers handle difficult situations at work by balancing loyalties, seeking support at work, and relate to the leadership role in a certain way. The factors that affect whether managers can handle challenges are due to personal or organizational factors, such as the orientation of the organization, the amount of social support or the influence of the personal life.
Studien syftar till att undersöka vilka faktorer som har betydelse för hur mellanchefer hanterar de utmaningar som präglar ledarskapet.Forskningsfrågorna besvarar på vilket sätt cheferna hanterar de krav och förväntningar som ställs på yrkesrollen, men också vilka faktorer som de anser skapar förutsättningar för att kunna hantera dessa krav och förväntningar. Det material som analyserats och som utgör grunden för studien är fyra avhandlingar som alla behandlar frågeställningar kring det ledarskap som bedrivs närmast verksamheten inom vård och omsorg. Studiens teoretiska utgångspunkter innefattar olika teoretiska begrepp såsom socialt handlande, copingstrategier samt socialt stöd. Även delar från det dramaturgiska perspektivet har hämtats där Erving Goffmans teori ommedlaren utgör relevans för föreliggande studie. Tidigare forskning redogör för hur mellanchefer hamnar i en klämd position mellan olika aktörers intressen inom organisationen, forskningen beskriver också den komplexitet som ett ledarskap på mellannivå innebär. Föreliggande studies resultat visar att chefer hanterar svåra situationer i arbetet genom att balansera lojaliteter, söka stöd i arbetet och förhålla sig på ett visst sätt till ledarrollen. De faktorer som påverkar huruvida cheferna anser att de kan hantera utmaningar beror på personliga alternativt organisatoriska faktorer, såsom verksamhetens inriktning, upplevt stöd och privatlivets karaktär.

Det finns många fördelar med att ha mångfald i organisationer, men de som inte arbetar med mångfalden riskerar att möta dess nackdelar. Denna studie undersöker mångfald ur ett medarbetarperspektiv och har som syfte att ta reda på vilka tillvägagångsätt ett företag kan använda för att skapa en företagskultur där medarbetarna värderar mångfald och således utvinna mångfaldens fördelar. En fallstudie, uppdelad i två delar, har genomförts på Apoteket AB. Den första delen var en kartläggning av företagets mångfaldsarbete där vi bearbetade Apotekets policydokument och intervjuade fem chefer på olika nivåer. I den andra delen intervjuade vi sex medarbetare för att se vilka tillvägagångsätt som ligger till grund för att de ska börja värdera mångfalden. Vi kom fram till fem tillvägagångssätt som bidrar till en företagskultur där medarbetarna värderar mångfald: en öppen företagskultur, information, specifika mångfaldsfaktorer, strukturerade policydokument och rekrytering av mångfald och personligheter som går ihop.

Bakgrund och problem: En tilltagande globaliseringen, teknisk utveckling och ökad konkurrens har gjort att företag behöver anpassa sig till den föränderliga miljön för att förbli lönsamma och konkurrenskraftiga. Projekt är ett effektivt sätt att anpassa sig till en föränderlig och osäker omvärld. Därför har det skett en ökning av antalet projekt som bedrivs, samtidigt som en allt högre andel projekt misslyckas på grund av faktorerna i projektets miljö som orsakar komplexitet i projektet. Komplexiteten behöver således hanteras för att kunna driva projektet framåt.  Syfte: Syftet med studien är att identifiera hur faktorerna i projektets föränderliga miljö orsakar komplexitet samt att skapa bättre förståelse för hur faktorerna hanteras i projektstyrningen. Vidare är det praktiska syftet att skapa vägledning och insikt i hur företag kan hantera komplexiteten som orsakas av dessa faktorer.  Metod: Forskningsstrategin är baserad på ett kvalitativt tillvägagångssätt med en abduktiv ansats. Forskningsdesignen bygger en insamling av empiriska data genom semi-strukturerade intervjuer på sex olika verksamheter, där fallen består av både traditionella branscher där det traditionella projektstyrningsidéerna kan tänkas dominera och modernare företag som tar avstamp i mer agila projektstyrningsmetoder.  Slutsats: Studiens resultat visade att komplexitetsfaktorerna i slutändan påverkar en eller flera variabler i projekttriangeln, som är tid, kostnad och kvalitet/resultat. Komplexitetsfaktorerna som identifierades är begränsad tid, begränsade resurser, intressenternas inflytande, kompetensbrist, motstånd för förändring, lagar och regleringar samt teknisk utveckling. Studiens resultat visade också på att komplexitetsfaktorerna hanteras genom effektivare kommunikation, långsiktighet, effektiv planering, samt viljan att förändras.
Background and problem: Increasing globalization, technological development and increased competition have made it necessary for companies to adapt to the changing environment in order to remain profitable and competitive. Projects are an effective way to adapt to a changing and uncertain world. Therefore, there has been an increase in the number of projects carried out, at the same time as an increasing proportion of projects fail due to the factors in the project environment that cause complexity in the project. The complexity thus needs to be managed in order to be able to drive the project forward.  Purpose: The purpose of the study is to identify how the factors in the project's changing environment cause complexity and to create a better understanding of how the factors are handled in project management. Furthermore, the practical purpose is to create guidance and insight into how companies can handle the complexity caused by these factors.  Method: The research strategy is based on a qualitative approach with an abductive approach. The research design builds a collection of empirical data through semi-structured interviews of six different companies, where the cases consist of both traditional industries where the traditional project management ideas may dominate and modern companies that are based on more agile project management methods.  Conclusion: The results of the study showed that the complexity factors ultimately affect one or more variables in the project triangle, which are time, cost and quality/results. The complexity factors identified are limited time, limited resources, stakeholder influence, lack of competence, resistance to change, laws and regulations and technical development. The results of the study also showed that the complexity factors are managed through more efficient communication, strategic and effective planning and the willingness to change.

Idégenerering är den första fasen i en innovationsprocess och för att hantera den så finns det idéhanteringssystem som kort fattat är till för att generera, hantera, utveckla och utvärdera idéer. Den här processen är väldigt svår, vilket oftast har lett till att företag väljer att använda sig av en, eller flera experter för att utvärdera de idéer som kommer in. Detta är förmodligen den bästa lösningen när det gäller effektivitet och inkrementella innovationer. Däremot så är det inte optimalt när det kommer till medarbetarnas motivation, engagemang, kreativitet, idéernas kvalité och de radikala/diskontinuerliga innovationerna. Därför så har det här arbetet undersökt hur ett deltagardemokratiskt idéhanteringssystem kan fungera personalägda företag. Detta undersöktes genom fem intervjuer med respondenter som jobbade på personalägda företag, litteratursökning inom områdena deltagandedemokrati, idéhantering och personalägande, samt idégenereringsmöten med sakkunniga. Resultatet av arbetet blev ett tvåstegssystem som ska kunna hantera komplexiteten av idégenerering, hantering, utveckling och utvärdering. Det första steget är en öppen plattform där alla i företaget kan lägga in idéer, diskutera idéer och ändra idéer. På den här plattformen kan medarbetarna sedan rösta upp de idéer som dem tycker är bäst och bör tas vidare. När en idé får många uppröstningar så tas den vidare till nästa del av systemet. Fördelarna med det här steget är att företaget kan mobilisera medarbetarens kreativitet och kunskap på ett mycket bättre sätt. Till nästa del sätts en grupp ihop av personer som berör eller berörs av idéen ihop för att använda sin kontextuella kunskap för att diskutera och utvärdera idéen. Om den första urvalsgruppen är för stor för detta så görs ytterligare ett urval, för att gruppen ska kunna diskutera idéen på ett effektivt och konstruktivt sätt. När denna grupp är klar så läggs det fram ett slutgiltigt förslag som denna grupp får rösta på om det ska gå vidare eller inte. Här skapas en större känsla av delaktighet hos medarbetarna och en större förståelse/acceptans för de beslut som tas. Med det här idéhanteringssystemet stärks också medarbetarnas motivation och engagemang. Allt detta redovisas i en modell som visualiserar hur systemet fungerar och vilka vägval som görs under processen gång.

Uppsatsen är en multi metodstudie där avsikten är att undersöka om filmdokumentation, tematisk analys och tidsgeografi kan användas som verktyg för att studera hantverk inom gastronomi och i detta fall specifikt en kocks hantverk. Syftet var att ta fram ett recept på görandet, hur steka kött. Aktiviteten genomfördes på forskningsrestaurang vid Umeå Universitet och dokumenterades med filmmetod. Filmmaterialet analyserades med tematisk analys och resultatet fördes in i ett tidsgeografiskt diagram. Kockens förkunskaper användes för att kunna säkerställa trovärdigheten vid analysen. Tidsgeografiska diagrammet gav en visuell bild av tids och rumsanvändningen hos kocken. Det tidsgeografiska diagrammet visar på ett antal aktiviteter som upprepas ett stort antal gånger och vi kan tydligt se likheter men också skillnader där hantverkaren måste använda sin kunskap för att justera sitt hantverk efter det förändrade förutsättningarna. Resultatet visar på tre typer av hantverk, sensoriskt, reflekterande och fysiskt hantverk som används i en komplex variation genom hela aktiviteten. Resultatet visar på att metoderna kan användas för att studera hantverk och att tidsgeografi som synsätt kan ge ett visuellt sätt att beskriva hantverket och som i sin tur kan användas som ett recept.
This thesis, is based on a multi-method study to test if film documentation, thematic analysis and time geography can be used to study crafts within gastronomy and in this case culinary arts. The aim was to develop a recipe on making and how to prepare meat. The activity was performed in the research restaurant at Umeå university School of Restaurant and Culinary Arts and was documented with film method. The film material was analyzed with thematic analysis and the results were also expressed in a time geography graph. The chef’s pre-understanding was used when data was analyzed. Time geography gave a visual picture of the usage of time in space by the chef and the graph shows the activities that repeat them self a large amount of times. We can see similarities but also differences were craftsmen have to use their knowledge in order to adjust their activities after the changing circumstances in the environment. The result show three types of crafts, sensory, reflective and physical craft which are used in a complex variation. In conclusion this study shows that the methods can be used to study crafts and time geography as an approach can give a visual picture of the complexity of craft. The study shows also that time geography is helpful to create a recipe.

Background: Research shows that caring for people with dementia (PMD) at the perioperative stage often is a major challenge for anesthetic nurses. PMD suffers from cognitive impairments, making it difficult to communicate, collaborate and understand information. Research shows that PMD are more likely to develop anxiety due to lack of these abilities. Aim: The aim of the study is to investigate the experiences of registered nurse anesthesia in caring for PMD at the perioperative stage. Method:A qualitative research design, with eight semi-structured interviews were chosen. The sample were anesthetic nurses with at least 1 year experience. All interviews were recorded and transcribed. Result: The result shows two generic categories: Resources in the care of PMD and obstacles in the care of PMD. the eight subcategories were: Measures to reduce anxiety, Safe care environment, Support of relatives, Problems in communication, Challenges in medication, Differences in various surgical procedures, Lack of time, Lack of education. Conclusion:PMD are a challenging group of patients due to their cognitive impairment. The caregiver therefore has an increased need for resources and requires that certain specific measures are been taken.

Bakgrund och forskningsgap: I en föränderlig värld och med påverkan av covid-19, upptäcktes ett fenomen kring vilka förutsättningar som fanns och hur HR hanterat utmaningar som uppkommit, i samverkan med ledningen. Tidigare forskning om området ansågs otillräcklighet vilket skapade ett intresse för att undersöka det närmare. Syfte och forskningsfrågor: Syftet är att uppnå en djupare förståelse för hur HR kan skapa bättre förutsättningar inför oplanerade förändringar, genom att undersöka hanteringen av covid-19. För att kunna nå detta undersöks hanteringen av covid-19 med stöd av två forskningsfrågor som syftar till att beskriva arbetsrelaterade förändringar för HR-anställda och förklara hur HR upplever att samverkan med ledningen har varit under krishanteringen. Metod: Empiri samlas in genom tio kvalitativa och semistrukturerade videointervjuer med HR-anställda inom åtta organisationer. Empirin behandlas på en induktivt sätt och transkriberas, sorteras, presenteras och analyseras med ett fokus på att förmedla deltagarnas röster. Med den nyfunna kunskapen kunde en ny modell skapas angående hantering av oplanerade förändringar. Analys: Genom en tematisk analys av empirin framkom att vissa förutsättningar saknades för organisationerna och att HR-avdelningarna upplevt en hög arbetsbelastning och förändrade arbetssätt. Ledningens ställningstaganden under krishanteringen, organisationens vana av förändring och samverkan mellan HR och ledningen visade ha stor betydelse för hanteringens utfall. Teoretiska begreppet VUCA och Lewins trestegsmodell knyts an till de upplevelser som beskrivs för att utveckla analysen.  Slutsats: Baserat på empirin och de teoretiska anknytningarna utformas en modell för hur bättre förutsättningar kan skapas för hanteringen av framtida oplanerade förändringar.  kan hanteras, som fyller forskningsgapet och därmed uppnår syftet för studien.