Log in

Relevant bibliographies by topics / Handledning / Journal articles

To see the other types of publications on this topic, follow the link: Handledning.

Journal articles on the topic 'Handledning'

Author: Grafiati

Published: 4 June 2021

Last updated: 8 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 20 journal articles for your research on the topic 'Handledning.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse journal articles on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Elmcrona, M., and M. K. Winroth. "Klinisk Handledning: Tio sjukskoterskors upplevelser av tva ars processorienterad handledning." Nordic Journal of Nursing Research 17, no. 3 (September 1, 1997): 4–9. http://dx.doi.org/10.1177/010740839701700301.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Gun-Britt, Näf. "Handledning — Betydelse Och Definitioner." Nordic Journal of Nursing Research 19, no. 4 (December 1999): 26–31. http://dx.doi.org/10.1177/010740839901900406.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Gunnehill, Bo. "Handledning ett kreativt samspel." Fokus på familien 33, no. 04 (January 18, 2005): 232–45. http://dx.doi.org/10.18261/issn0807-7487-2004-04-03.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Lindén, Jitka. "Etik i handledning av doktorander." Nordic Studies in Education 25, no. 03 (November 4, 2005): 229–45. http://dx.doi.org/10.18261/issn1891-5949-2005-03-05.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Macdonald, Scott. "Alkoholkonsumtion och ökad alkoholtillgänglighet En handledning fór alkoholpolitiker." Alkoholpolitik: Tidskrift för nordisk alkoholforskning (Alcohol Policy – Journal for Nordic Alcohol Research) 3, no. 3 (May 1986): 129–34. http://dx.doi.org/10.1177/145507258600300305.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Kåreklint, Lars, and Marcus Samuelsson. "Läraren i centrum – skrivarcirkeln som handledning och kollegialt lärande." Venue 3, no. 1 (May 8, 2014): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1435.

Full text

Abstract:

Lärares erfarenheter är det som bygger upp den beprövade erfarenhet som skolans utbildning ska vila på. Idag lyfter allt fler, såväl forskare som beslutsfattare, fram läraren som en av de viktigaste nycklarna till en framgångsrik skola.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Solevåg, Per Kristian. "Hundraelva nordiska evertebrater. Handledning för övervakning av rödlistade småkryp." Naturen 128, no. 02 (May 2, 2004): 100–101. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3118-2004-02-07.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Willman, Ania, and Birgitta Erch. "Vårdplanering — före och efter handledning i omvårdnadsdiagnos enligt Carnevalis' modell." Nordic Journal of Nursing Research 10, no. 2-3 (June 1990): 29–31. http://dx.doi.org/10.1177/010740839001000206.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Hjort, Maria Astrup. "Stefan Kronqvist: Brott och digitala bevis. En handledning. 2. uppl." Tidsskrift for Rettsvitenskap 121, no. 04-05 (January 16, 2009): 648–49. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3096-2008-04-05-15.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Forsling, Karin. "Hur tänkte du nu? Digitala verktyg och kollegiala lärprocesser i förskolan." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, no. 2 (June 30, 2020): 57–73. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i2.3706.

Full text

Abstract:

I artikeln analyseras förskollärares kollegiala lärande i relation till barns användande av digitala lärverktyg i förskolan. Studien utfördes under ett utvecklingsarbete i två svenska förskolor där funktionen kamera på datorplattor användes för lärande. Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger kan förstå, förändra och förbättra lärsituationer där digitala verktyg användes under handledning av en filmpedagog, en medforskande förskolekollega och en forskare. Resultaten visar hur fem engagerade pedagoger, utan särskild vana eller intresse för digitala verktyg, börjar använda datorplattor i förskolan som lärverktyg för att nå läroplansmål som handlar om kommunikation. Den i studien använda designbaserade experiment-modellen bygger på designorienterade teorier. Det designbaserade experimentet ledde till en fördjupad reflektionsyta för pedagogerna – en mötespunkt för kollegiala lärprocesser som kan bidra till förskoleutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Florin Sädbom, Rebecka, Johan Bäcklund, Helena Anderström, and Lena Manderstedt. "En skenbar tydlighet? En studie om VFU-handledares och lärarstudenters beskrivningar av hur bedömningsmatrisen används i handledningssamtal." Högre utbildning 9, no. 1 (2019): 48. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v9.1289.

Full text

Abstract:

I den här studien presenteras resultatet från en delstudie som ingår i ett större forskningsprojekt om kvalitetsaspekter rörande den verksamhetsförlagda utbildningen inom grundlärarutbildningens försöksverksamhet. Det övergripande syftet med försöksverksamheten är att höja kvaliteten på den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen, och att på olika sätt förbättra studenternas möjligheter till god handledning inom ramen för projektet. Syftet med föreliggande studie är att bilda kunskap om på vilka sätt som VFU-handledare och lärarstudenter beskriver användandet av bedömningsmatrisen i handledningssamtal. Studien är genomförd på lärarutbildningens inriktningar år F–3 och 4–6. Materialet består av sju skuggningar av genomförda handledningssamtal, fjorton enskilda intervjuer med VFU-handledare och lärarstudenter samt två fokusgruppsintervjuer med studenter. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och analyserades sedan med utgångspunkt i en sociokulturell ansats. Resultatet visar att bedömningsmatrisen både tolkas och används på olika sätt under VFU:n och i handledningssamtal. Studenterna efterfrågar en tydligare formativ funktion för användning av matrisen i de handledningssamtal som genomförs inom ramen för övningsskolorna medan VFU-handledarna tenderar att uppehålla sig vid att problematisera innehållsliga aspekter av bedömningsdokumentet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Rosén, Jenny, Boglárka Straszer, and Åsa Wedin. "Användning av språkliga resurser i studiehandledning på modersmålet." Pedagogisk forskning i Sverige 25, no. 2-3 (October 1, 2020): 26–48. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.0203.02.

Full text

Abstract:

I artikeln undersöks pedagogiska, språkliga och kulturella aspekter av studie-handledning på modersmålet för att uppmärksamma frågor om likvärdighet och social rättvisa i grundskolan. Den teoretiska utgångspunkten tas i Bhabhas begrepp tredje rummet samt i en dynamisk syn på flerspråkighet genom begreppet transspråkande. Artikeln bygger på intervjuer med studiehandledare, och observationer från studiehandledningstillfällen. Studiens resultat presenteras i följande avsnitt: 1) Studie-handledningens pedagogiska praktiker, 2) Användning av multimodala resurser och 3)Studiehandledningens kulturella ramar. Därmed synliggörs komplexiteten i depedagogiska, språkliga och kulturella praktiker som studiehandledningen innebär.Enligt våra slutsatser kan studiehandledning inte ses som enbart stöd genom elevensmodersmål eller starkaste språk, utan bör snarare betraktas som en transspråkandepraktik som utmanar språkliga och kulturella gränser. Detta stärker förståelsen avstudiehandledningens mellanförskap, som inte bara innebär ett mellanrum mellan tvåkulturer, två språk, två livsåskådningar och två kunskapssyner, utan en komplex ochdynamisk mångfald. Dessa transformerande praktiker synliggör studiehandledarnasupplevda brist på aktörskap, som medför att eleverna går miste om kunskap medpotential att vidga perspektiv och gynna deras kunskapsutveckling och kritiskatänkande. För att uppnå likvärdighet och social rättvisa i skolan framstår nöd-vändigheten i att stärka studiehandledares position genom förtydligande av uppdragetsamt ett mer strukturerat samarbete med klass- och ämneslärare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Hermansson, Kristina, and Anna Nordenstam. "Normkritisk barnlitteratur på svenska förskolor. En intervjustudie." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, no. 4 (March 21, 2021): 85–98. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i4.3996.

Full text

Abstract:

På svenska förskolor används i dag barnlitteratur utgiven av så kallat normkritiska förlag både som en del av litteraturarbetet och värdegrundsarbetet. Syftet med denna artikel är att belysa förskollärares uppfattningar och erfarenheter av normkritisk litteratur i förskolan. På förskolor i tre olika delar av Sverige har sju pedagoger intervjuats om sina erfarenheter av och tankar kring att läsa och arbeta med normkritiska böcker, liksom om deras betydelse och funktion i relation till barnlitteratur generellt i förskolans verksamhet. Resultatet presenteras i tre avdelningar: 1) Vad och varför? Litteratursyn och litteratururval 2) Hur? Pedagogiskt handlednings-material 3) För vem? Strategier för att hantera stereotyper. Resultatet visar att förskollärarna betonar mångfald och igenkänning. De lyfter fram olika sätt som de hanterar stereotyper på, som att ändra eller ta bort ord under högläsning. Det pedagogiska handledningsmaterialet uppfattas som en värdefull resurs. Teoretiskt utgår artikeln från Rita Felskis resonemang om litteraturläsning och bruk av litteratur, framförallt de aspekter som rör igenkänning och kunskap. Nyckelord: barnlitteratur, normkritik, förskola, förskollärare, intervjustudie

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Østern, Anna-Lena, Renata Svedlin, and Gunnar Engvik. "Partnerskap inom lärarutbildning i Norge och Finland: historiska förutsättningar för og praktiklärares förståelse av professionell handledning." Acta Didactica Norden 14, no. 2 (May 13, 2020). http://dx.doi.org/10.5617/adno.7915.

Full text

Abstract:

Syftet med denna artikel är att undersöka hur strävanden att professionalisera handledning i lärarutbildning i Norge och Finland genomförts och har resulterat i två olika partnerskapsmodeller. Fokus är i denna artikel på handledning av undervisnings-praktik. Artikeln handlar dels om den historiska framväxten av undervisningspraktik och -handledning av lärarstuderande inom lärarutbildning, dels om två exempel på pågående utvecklingsarbete inom området handledning i lärarstuderandes under-visningspraktik. I en jämförande uppställning lyfter författarna fram avgörande brytningspunkter i utvecklingen av praktik med åtföljande handledning inom lärar-utbildningen i Norge, respektive Finland. Med stöd av ett empiriskt material som synliggör hur idag verksamma handledare resonerar om kännetecken för professionell handledning, för författarna en diskussion om rådande utvecklingslinjer i Norge, med en kontrasterande jämförelse med utvecklingen i Finland. Analyserna är genomförda, dels som historisk analys (baserad på litteratur om ämnet), dels som tematisk narrativ analys av ett empiriskt material om handledning producerat som uppgift under en fortbildning i Norge respektive inom ramen för en samling med övningsskollärare i Finland.Övningsskolan i Finland har genomgått transformation, från att tidvis ha varit hårt kritiserad som konservativ och obenägen till förnyelse, samt för ojämförligt goda resurser, till att i dagsläget ha en styrkt plats som centrum för pedagogisk innovation, forskning och handledning. Den norska universitetsskolan är ung, men har likheter med dagens finska övningsskola rörande pedagogisk innovation, forskning och handledning. I dagens läge kan vi notera att professionaliseringssträvande knutna till handledning av lärarstuderande är dels uppifrån styrda, dels utvecklade inifrån professionen. Nyckelord: professionalisering, handledning, övningsskola, universitetsskola, lärarutbildning Partnership within teacher education in Norway and Finland: historical prerequisites for and practice teachers’ understanding of professional supervision AbstractThe aim of this article is to explore how attempts to professionalise supervision in teacher education in Norway and Finland have been carried out and have resulted in two different partnership models. The focus of this article is on the supervision of future teachers’ teaching practice. The article partly comprises the historical emergence of teaching practice and its supervision. It contains two examples of ongoing developmental work within the field of supervision of future teachers’ teaching practice. In juxtaposition, the authors highlight decisive turning points in the development of practice and supervision in teacher education in Norway and Finland, respectively. Based on empirical material which makes visible how supervisors currently reason around the characteristics of professional supervision, the authors discuss the predominant developmental lines in Norway, with a contrasting comparison with those in Finland. The analyses are carried out partly as historical analyses (based on literature about the subject), and partly as thematic narrative analyses of empirical material about supervision which was produced as a task during a continuous education course in Norway, and respectively in Finland within the frames of a seminar for teachers at a teacher education practice school.The practice school in Finland has undergone a transformation, from a time of being strongly criticised as conservative and not willing to renew itself, as well as of having incomparably rich resources, to the current situation, where it now has a strengthened position as a centre for pedagogical innovation, research and supervision. The Norwegian university school is young but has similarities with the Finnish practice school of today concerning pedagogical innovation, research and supervision. For the time being, we may note that the attempts to professionalise supervision are partly decided from outside, and partly developed from inside the profession. Keywords: professionalisation, supervision, practice school, university school, teacher education

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Sjøberg, Barbro. "Handledning i dialog som slöjdpedagogisk undervisningsmetod." FormAkademisk - forskningstidsskrift for design og designdidaktikk 1, no. 1 (October 20, 2008). http://dx.doi.org/10.7577/formakademisk.122.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Mickwitz, Åsa. "”Mer handledning och feedback hade varit bra”." Högre utbildning 7, no. 1 (September 1, 2017). http://dx.doi.org/10.23865/hu.v7.915.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Wennergren, Ann-Christine, Fredrik Thornberg, Cato Bjørndal, and Petter Mathisen. "Lärarstudenter som aktörer i interaktiv observation och handledning. En studie om digitala redskap i VFU-handledning på övningsskolor." Högre utbildning, 2018, 72–86. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v8.1078.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Dellgran, Peter, and Staffan Höjer. "Rörelser i tiden. Professionalisering och privatisering i socialt arbete." Socialvetenskaplig tidskrift 12, no. 2-3 (March 28, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2005.12.2-3.2623.

Full text

Abstract:

Vidareutbildningar, handledning och ackumulerade yrkeserfarenheter kan alla ses som inslag i socionomers individuella professionalisering. I denna artikel visas hur socionomernas karriärvägar kännetecknas av förﬂyttningar från områden med lägre status och autonomi till områden med högre sådan. Även privatisering kan utifrån ett individuellt perspektiv tolkas som en professionaliseringsstrategi.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Johansson, Ulrika. "Att utveckla sin undervisning genom reflektion och kollegialt lärande." ATENA Didaktik, October 16, 2019. http://dx.doi.org/10.3384/atena.2019.1353.

Full text

Abstract:

Denna essä handlar om elevers lärande som fokus för lärares kontinuerliga professionella lärande. Den utgår från mina erfarenheter om undervisning, handledning, kollegialt lärande och lärande i nätverk. Med en modell för det kollegiala lärandet får lärarna stöd för att utveckla sin undervisning och för att öka elevernas lärande. Modellen stödjer lärares nyfikenhet av den egna praktiken och viljan att kontinuerligt utveckla sin undervisning. Reflektion och kollegialt lärande blir ett nav i det professionella lärandet. Framgångsfaktorer för det kollegiala lärandet är struktur, en väldefinierad handledarroll och äkta engagemang.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Hultberg, Maria, and Louise Wassdahl. "Jurister och språkkonsulter i samarbete på Skatteverket." Klart språk i Norden 16, no. 8 (August 16, 2015). http://dx.doi.org/10.7146/ksn.v0i0.23921.

Full text

Abstract:

Skatteverket övergår från att ha sin rättsinformation i tryckta handledningar till att publicera den på webben. Samtidigt som all text digitaliseras bearbetar man informationen enligt klarspråksprinciper. Språkkonsulter, sakkunniga skribenter och rättssäkrare har arbetat nära tillsammans med ansvar för språket respektive sakinnehållet. Vi språkkonsulter fick makten att förändra det traditionstyngda juridiska språket. Har vi förvaltat den makten väl? Vi har lärt oss att jurister och språkkonsulter kan ha mycket olika syn på vad som är tydlig text men vi tycker att vi gemensamt åstadkommit klarspråk för mottagaren. Det ser inte längre ut som äldre tiders juridiska språk men inte heller som klarspråk som riktar sig till allmänheten. SummaryThe Swedish Tax Agency is converting approximately 20 printed manuals containing its interpretations of the Swedish tax laws for access from a central web site. During the digitising process the language on every single page has been reviewed and edited into plain language. Plain language consultants and tax law experts have been working closely together, the former taking responsibility for the language and the latter for the complex content. As linguistic experts we have the power to influence the heavy and sometimes stilted language, a language often marked by old legal tradition. Have we used our power well? We have learned that linguists and lawyers can have very different views on what is clear, and on what constitutes plain language. However, we think that, by pooling our resources, we have achieved a good compromise, aimed at a target audience that has a good knowledge of the tax laws, with the purpose of guiding them in their complicated tasks.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!