Dissertations / Theses: 'Handledning'

1

Schelin, Eva. "Specialpedagogisk Handledning." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Sektionen för lärarvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-15412.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Pettersson, Marie. "Specialpedagogisk handledning : Specialpedagogers uppfattningar om specialpedagogisk handledning på högstadiet." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-75059.

Full text

Abstract:

Syftet med denna kvalitativa studie är att fånga vilka uppfattningar yrkesverksamma specialpedagoger på högstadiet har rörande vad specialpedagogisk handledning är och vilka förutsättningar specialpedagoger på högstadiet har att handleda. Den tidigare forskning som finns inom specialpedagogisk handledning är främst gjord på skolans låg- och mellanstadium varför den här studien syftar till att tillföra kunskap om specialpedagogisk handledning på högstadiet. Studien har ett sociokulturellt och ett kognitionsvetenskapligt perspektiv på handledning. Enkät med 75 respondenter och transkriberade intervjuer med fyra specialpedagoger utgör dataunderlaget som sedan analyserats med hjälp av en fenomenografisk ansats i syfte att fånga specialpedagogernas uppfattningar rörande handledning på högstadiet. Handledningen är situerad till vem som handleds, tid och rum och medieras med hjälp av språket i handledningssamtalet. Förväntningar hos både specialpedagogerna själva, lärarnas förväntningar på att få rådgivning och okunskap hos lärarna om vad handledning är påverkar möjligheterna till handledning. Specialpedagogerna uppfattar sig som kompetenta relationsskapande handledare och använder sig inte av någon metod, men delar av handledning- och coachingmodeller. Resultatet visar i enlighet med tidigare forskning att specialpedagogens uppdrag inte är klart definierat och så ej heller vad handledning är rörande form och innehåll. Det försvårar för specialpedagogen att handleda samtidigt som det odefinierade specialpedagogiska uppdraget skapar ett frirum för specialpedagogen att välja vilka arbetsuppgifter som ska utföras i en komplex skolvardag. Att ha rektors stöd i att skapa förutsättningar för specialpedagogisk handledning är viktigt, inte minst för att kunna utveckla skolan. Rektor behöver organisera skolan så att förutsättningar att träffa lärare finns då den här studien visar på att högstadieorganisationen i sig inte ger de bästa förutsättningarna, vilket är litet beforskat, för specialpedagog att handleda lärare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Lennartsson, Anna, and Camilla Qwinten. "Handledning av sjuksköterskestudenter - faktorer som påverkar handledning under verksamhetsförlagd utbildning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25506.

Full text

Abstract:

Handledning av sjuksköterskestudenter är en viktig uppgift för leg. sjuksköterskordå studenterna är de framtida arbetskollegerna som ska kunna arbeta självständigtoch känna trygghet i yrkesrollen. Syftet med studien var att belysa vilka faktorersom kunde vara betydelsefulla i handledningen av sjuksköterskestudenter underverksamhetsförlagd utbildning. Metoden var litteraturstudie med systematiskansats där Goodmans modell följdes. Tio kvalitativa, vetenskapliga artiklar liggertill grund för denna studies resultat. Resultatet visade att betydelsefulla faktorerför handledning av sjuksköterskestudenter var handledarens förberedelse och roll,tid för handledning, studentens självförtroende och självständighet, attityder hoshandledaren samt möjlighet till reflektion och återkoppling.
Preceptoring student nurses is an important task for registered nurses because thestudents are their future colleagues, and has to be able to work independently andfeel secure in their future professional role. The aim of this study was to shed lighton the factors that are important in preceptoring student nurses in clinical education.The method is a study of literature based on the model of Goodman. Theresult of this study is based on a sample that consists of 10 scientific articles. Theresult consists of opinions from both registered nurses an student nurses. Fivethemes that are important in preceptoring student nurses in clinical education havebeen identified. These themes were: the role and preparation of the preceptor,time, self-confidence and independence, attitudes, and reflection and feedback.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Lundblad, Frans. "Handledning : Handledarnas upplevelse av handledning under VFU för specialistsjuksköterskor i psykiatri." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-18292.

Full text

Abstract:

Det saknas studier hur handledarna upplever handledning på avancerad nivå inom psykiatrisk omvårdnad. Rollen handledarna har är komplex, de ska både fungera som en mentor och som den som bedömer studenternas prestationer samt ge god vård åt patienten. Syftet med denna studie är att belysa hur handledning upplevs av den handledande sjuksköterskan under Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för specialistsjuksköterskor i psykiatri. Att få kunskapen studien genererar skapar förutsättningar för organisationen och universitetet att anpassa utbildning och återkoppling som gynnar handledarna och studenternas utveckling samt höjer vårdkvaliteten för patienterna. En explorativ kvalitativ ansats enligt fokusgruppsintervjuer har ansetts lämplig för studien då målet är att fånga vidden och komplexiteten i handledning. När deltagarna dras med i diskussionen skapas ett reflekterade klimat som på ett omfattande sätt belyser individens upplevelser, tankar och känslor. Studien kommer att utföras inom psykiatriska kliniken på Länssjukhuset Ryhov efter tillstånd från etisk kommitté.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Bouhmadi, Fatiha, and Sara Johansson. "Specialpedagogisk handledning i förskolan : Specialpedagogers uppfattningar om speciapedagogisk handledning i förskolan." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-177400.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Gahlin, Annica, and Eriksson Lena Gredahl. "Olika former av handledning." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34383.

Full text

Abstract:

Vi vill genom denna studie belysa några specialpedagogers handledning. Vi har träffat respondenterna och detta är deras skildring av sin handledning. Utifrån vad de säger har vi försiktigt tolkat det de sagt för att få en bild av den handledning de bedriver. Vårt huvudsyfte var att beskriva och kartlägga vilken handledning specialpedagoger genomför i förskola och skola. De frågeställningar vi fokuserat på är vilka typer av handledning använder specialpedagogerna. Vilka modeller och metoder de förlitar sig på. Vilka tankar de har kring sin handledning, vilken roll och kompetens anser de krävs. Vi har även försökt belysa handledning ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Genom att kartlägga om handledning bedrivs utifrån de mål, som finns i kursplanen för specialpedagoger, mot hur det fungerar i verkligheten där de intervjuade arbetar.Resultaten av denna studie visar att ett fåtal av specialpedagogerna ger enbart individuell handledning. De flesta utövade istället både individuell och grupphandledning. Detta stämde inte med vår förförståelse, vi förväntade oss att den individuella handledningen klart skulle dominera. Den vanligaste typen av handledning var konsultativ grupphandledning kring elever i behov av stöd. Att den konsulterande handledningen var väntat och att det ändå förekom reflekterande handledning för en tredjedel av respondenterna var väldigt glädjande. Här kan vi ha fått fram en för positiv bild om vi jämför med Malmgrens (2004) undersökning där uppgav respondenterna att de inte bedrev någon reflekterande handledningen. Vi kan av vår undersökning utläsa att de metoder som specialpedagoger använder i reflekterande handledning bottnar i en psykodynamisk systemteori, där handledaren ställer sådana frågor som ska få de handledda att öka medvetenheten av sitt handlande. Kort sagt att göra det omedvetna medvetet. Den modell som framstår tydligt i vårt resultat är att de specialpedagoger som handleder är influerade både av Tveitens (2003) handledningmodell som grundar sig på gestaltterapi och Gjems (1997) handledningsmodell som grundar sig på systemteorin.En gemensam faktor som studien visar är hur viktig utbildning och fortbildning är för en handledare. Alla respondenter nämner vikten av handledarutbildning och erfarenhet som grunden för handledning. Det framkom även att intresse, lyhördhet och egen handledning är viktiga faktorer att belysa.I vårt resultat lyfter vi fram ett hinder för handledning. Om pedagogen inte förstår varför man ska ha handledning blir detta ett hinder för handledningen. Även ledningens inställning till handledning kan vara ett hinder för specialpedagogers handledning. Men utnyttjas handledningen för reflekterande grupphandledning så ger det stora vinster för den pedagogens egen kompetens och insikt om sitt eget handlande. Det gäller även för den som handleder. Av svaren i denna studie förstår vi att det kan finnas en problematik när det gäller att ta till vara specialpedagogens kompetenser och kunskap. Detta gäller även när det handlar om handledning och att vara stöd och samtalspartner med ledning - organisation. Det var endast en av specialpedagogerna i vår studie som arbetade med ledningen kring dessa frågor, men anser att ledningens inställning till handledning är av stor vikt. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att om vi får mer kunskap kring handledning och får utöva den inom ramen för utbildningen. Då kan specialpedagogerna bli mer rustade för sina uppdrag. Erfarenheten kommer ju med att få arbeta med handledning. Det krävs då att förskolechefer och rektorer anser att det är viktigt och visar tilltro till specialpedagogens kompetens som handledare.
Gahlin, Annica & Gredahl-Eriksson, Lena. (2007). Olika former av handledning. En studie av nio specialpedagogers handledning. (Different kinds of coaching. A study of nine special needs educators coaching). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syfte med denna uppsats är att undersöka och analysera vilken handledning som nio specialpedagoger genomför i förskola och skola och vilka kompetenser det kräver.Med hjälp av intervjuer har vi tagit del av nio specialpedagogers arbete med handledning. Vi delade in de intervjuade specialpedagogernas svar i olika kategorier som vi sen analyserade och jämförde med litteratur inom ämnet och tidigare forskning.Sammanfattningsvis visar resultatet av vår undersökning att det sker handledning i både förskola och skola. Den framträdande formen av handledning var konsultativ handledning individuellt eller i grupp. Men den reflekterande handledningen förekom också till viss del. För att lyckas i sitt handledningsuppdrag menade våra respondenter att det behövs mandat från ledningshåll samt fortbildning i handledning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Mellwing, Marie. ""Handledning, det är såå bra, faktiskt!" : Lärares uppfattning och tankar om specialpedagogisk handledning." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-58891.

Full text

Abstract:

Syfte med studien är att beskriva fyra lärares uppfattning och tankar om specialpedagogisk handledning, hur den går till och om det finns några hinder/svårigheter. Arbetet utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande utifrån Vygotskij där jag tar fasta på att lärandet är en helhetsprocess där flera faktorer påverkar. Studien är av ett kvalitativt slag med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Intervjuerna är semistrukturerade och är gjorda med fyra lärare som arbetar i grundskolan. Frågorna var öppna där följdfrågor kunde formuleras utifrån den intervjuades svar. Resultatet redovisas i fem olika teman. De teman som framträdde ur intervjuerna var feedback, specialpedagogens roll, hur specialpedagogisk handledning gynnar eleven, skillnaden mellan psykologisk handledning och specialpedagogisk handledning och hinder. Resultatet i studien visar att lärarna upplever att specialpedagogisk handledning är värdefullt och utvecklande. Specialpedagogen kommer med tänkvärda funderingar, råd, tips så de får andra aspekter på sin undervisning och sitt bemötande av eleven. Specialpedagogen använder båda begreppen handledning och kvalificerade samtal. Lärarna beskriver att det är av stor betydelse att de får reflektera och tänka tillsammans med andra i arbetslaget under organiserade former. De beskriver att det är viktigt att ta del av andras erfarenheter och allt resulterar i att de påverkas och utvecklas till skickligare lärare. Lärarna menar att det gör skillnad i deras sätt att bemöta eleven och tillgodose dess behov. De anser att specialpedagogens kompetens har betydelse för dem och allt sammantaget påverkar det lärarens uppfattning om eleven. Det som främst upplevs som ett hinder är att få tiden att räcka till handledning och till allt som ingår i verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Cármenes, Jimena, and Louise Hillmann. "Pedagogisk handledning ett kompetensutvecklande verktyg? En studie om specialpedagogens roll i pedagogisk handledning." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33363.

Full text

Abstract:

Då vi påbörjade utbildningen till specialpedagoger förväntade vi oss att få kunskap om och redskap för att bedriva specialpedagogiskt arbete i olika verksamheter. I vår tredje kurs introducerades samtal och handledningens roll som verktyg för professionsutveckling, vilket vi såg som en viktig och intressant del för oss att fördjupa oss mer i. Vår bild av handledning utifrån våra egna erfarenheter skiljer sig en del från den som vi har studerat under vår utbildning. Genom vårt arbete hoppades vi kunna bidra till att synliggöra specialpedagogens roll i genomförandet av pedagogisk handledning i förskolan och skolan, samt vilken syn ledning och specialpedagoger har på pedagogisk handledning. Syftet med denna studie har varit att bidra med ökad kunskap om specialpedagogens roll i pedagogisk handledning ur ett skolledar- och specialpedagogperspektiv. Ambitionen var att genom enkäter undersöka hur professionerna förstår användandet av pedagogisk handledning i deras verksamhet samt vilken sorts handledning som ges.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Bohman, Camilla, and Eva Carlsson. "Pedagogisk handledning -mer än bara samtal mellan kolleger : En kvalitativ studie om pedagogisk handledning." Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3867.

Full text

Abstract:

Syftet med denna kvalitativa undersökning var att undersöka hur dagens specialpedagoger arbetar med handledning ute i sina verksamheter. Vi ville även undersöka om deras handledningsarbete stämmer överens med deras tankar om handledning. Vi ämnade också undersöka om specialpedagogerna ansåg att deras specialpedagogiska utbildning gett dem tillräcklig kunskap inom området.

I vår litteraturgenomgång har vi belyst följande område inom pedagogisk handledning: vad handledning är, individuell handledning, grupphandledning, handledarens kompetens och uppgifter, handledningens funktioner och möjligheter, hinder för handledning samt systemteori och Kolbs lärcirkel.

I vår kvalitativa undersökning som bestod av 10 intervjuer med yrkesverksamma specialpedagoger så kom vi fram till att våra respondenter var positiva till pedagogisk handledning och de ansåg att det stärkte och stöttade personalen och ledde deras arbete framåt.

Nyckelord: Handledning, pedagogisk handledning, specialpedagogik och specialpedagogisk kompetens.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Johansson, Therese. "Specialpedagogisk handledning : En studie om hur några pedagoger i förskolan ser på specialpedagogisk handledning." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20838.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande arbete är att belysa några pedagogers erfarenhet av specialpedagogisk handledning i förskolekontexter. Den har utförts på två rektorers förskolor, sammanlagt är det nio avdelningar i vardera rektorsområde som har deltagit. Den metod som användes i undersökningen var enkäter med femton frågor med hälften slutna frågor och hälften öppna. De första rektorerna som tillfrågades valde att låta sina pedagoger delta och jag fick utföra enkätundersökningen på deras utvecklingsdagar när de hade samtliga pedagoger samlade. Resultatet har sedan sammanställts i stapeldiagram och i tematisk analys. Litteraturdelen lyfter syftet med specialpedagogisk handledning som Gjems (1997) och Killén (2008) beskriver som en form av kompetensutveckling både enskilt och i grupp. Timperley (2013) beskriver även att det handlar om att skapa en utvecklingsprocess hos pedagogerna för att öka förståelse för barnet och dess svårigheter. I enkätundersökningen har pedagogerna lagt mycket fokus på just barn i behov av särskilt stöd och hur pedagogerna ska kunna hjälpa dem. De beskriver en avsaknad över att specialpedagogen inte är delaktig i undervisningen och ser hur pedagogerna arbetar och observerar barn. Pedagogerna känner därav att specialpedagogens råd kring arbetssätt många gånger blir för generella. Samtidigt visar resultatet att pedagogerna ser att den specialpedagogiska handledningen hjälper dem till förändrade arbetssätt och anpassningar i undervisningen. Resultatet påvisar även att ett fåtal pedagoger känner att handledningen är för att utveckla dem när deras egen kompetens inte räcker till. Vidare framkommer det att pedagogerna upplever att handledningen leder till att pedagogerna i undervisningen har ökat sin förmåga att utgå från barns behov. Pedagogerna framför även önskemål om att specialpedagogen är behjälplig med kartläggningar och i upprättandet av handledningsplaner och att specialpedagogen håller de externa kontakterna med exempelvis habiliteringen och BUP.
The purpose of the study is to highlight some educators experience of special education guidance in preschool contexts. It has been carried out at two principal's preschools, in total there are nine departments at each principal who have participated. The method used in the survey was surveys with fifteen questions with half closed questions and half open questions. The first principals who were consult chose to participate and I was invited to carry out the survey on their development days when they had all the educators gathered. The results have then been compiled in bar graphs and in thematic analysis. The literature section highlights the purpose of special educational guidance that Gjems (1997) and Killén (2008) describe as a form of competence development both individually and in groups. Timperley (2013) also describes that it is about creating a developmental process in the educators to increase understanding of the child and its difficulties. In the survey, the educators put a lot of focus on precisely children in need of support and how the educators should be able to help them. They describe a lack of special educator participation in the teaching and see how the educators work and observe children. The educators feel that the special educator's advice on working methods is often too general. At the same time, the results show that the educators see that the special pedagogical guidance helps them to change their working methods and adaptations in the teaching. The result also shows that a few educators feel that the guidance is for developing them when their own skills are not enough. Furthermore, it appears that the educators feel that the supervision leads to the educators in the teaching having increased their ability to base on the needs of children. The educators also express wishes for the special educator to assist with mapping and in the preparation of supervision plans and for the special educator to keep external contacts with, for example, habilitation and BUP.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Stålstjerna, Jessicka. "Kollegial handledning : En litteraturstudie om användandet av kollegial handledning och dess hinder och möjligheter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-68892.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att med en kvalitativ ansats belysa kollegial handledning med de hinder och möjligheter som finns med denna handledning, men även undersöka hur man inom skolan använder sig av kollegial handledning. För att få en förförståelse för bakgrunden och den historia som kan finnas till kollegial handledning, så ges en förklaring som kan visa på hur denna handledning uppkommit och utvecklats över tid. Efter sökning från år 2000 och fram i olika databaser, så påträffades och valdes fyra avhandlingar vilka alla behandlar kollegial handledning inom skolan. Dessa vilka utgör empirin för studien, tar upp olika aktörer inom skolan (skolledare, handledare, lärare samt förskollärare), och deras syn på kollegial handledning. Efter bearbetning och analys framträdde en bild av hur skolor kan använda sig av kollegial handledning, men även tre gemensamma hinder och lika många möjligheter. Kollegial handledning visar sig vara en relativt ny företeelse, och har mer och mer blivit ett reflekterande och kompetenshöjande arbetssätt för pedagoger, handledare samt skolledare inom skola och förskola att använda sig av i arbetet med skolutveckling. Resultatet visar att man kan använda sig av kollegial handledning på olika sätt. Men att det även finns olika hinder och möjligheter. Avhandlingarnas gemensamma hinder och som sedan tas upp i underrubriker är Tid och rum, Skolledning och även Handledaren. De möjligheter som hittades i avhandlingarna, och som även de presenteras i underrubriker är Reflektion, Kompetensutveckling samt Skolutveckling. Dessa olika hinder och möjligheter kan användas i och med skolutveckling, samt för att höja lärarnas kompetens. Handledaren och även skolledaren är viktiga för att både införa och genomföra kollegial handledning, men även för att på olika vis ge utrymme för dessa reflekterande samtal.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Unosson, Maria. "Handledning som verktyg för skolutveckling." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-8137.

Full text

Abstract:

Denna studie inriktar sig på specialpedagogens handledningsuppdrag och hur detta kan an-vändas i den pedagogiska verksamhetens utvecklingsarbete. Studiens syfte är att med fokus på förskolan belysa handledningens användningsområden samt att identifiera förskolechefers syn på specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner och verktyg i förskolutvecklingen. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning som utförts inom området specialpedagogen som handledare samt handledning som kompetensutveckling. Likaså presenteras forskning inom kunskapsområdena skolutveckling och ledarskap. De teoretiska perspektiven på studien går att finna i socialkonstruktivismen samt det sociokulturella perspektivet som betonar kunskap som socialt konstruerad samt språket som ett centralt medel för kunskapande. Därtill förklarar ett systemteoretiskt perspektiv hur förändring av individen i ett system står i relation till och påverkar andra individer och andra system. Förskolechefers syn på handledning och dess användningsområden samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer av fem förskolechefer från olika geografiska områden. Resultatet presenteras i tre huvudområden som framträdde under intervjuerna: handledning i förskolan idag, handledningens roll i förskolutvecklingen samt visioner om handledningens användande. Sammanfattningsvis visar undersökningen att – även om det förekommer olika tolkningar av begreppet och handledningens innehåll – handledning förekommer i förskolan. Att handleda pedagogerna är ett prioriterat uppdrag för specialpedagogen och dess främsta syfte är att ge tid för reflektion samt generera arbetslagsutveckling. Förskolecheferna kan se förändringar på flera olika plan som en följd av den pedagogiska handledningen och några vittnar om att dessa förändringar påverkar förskolans utveckling i sin helhet. Detta var dock inte självklart för alla. Många var nöjda med den specialpedagogiska verksamhet som fanns på förskolan men för att få mer tid till handledning önskades fler specialpedagogtimmar i verksamheten. Studiens resultat kan användas av specialpedagoger som underlag vid planering av handledningsverk-samhet i förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Benson, Therese, Marie Dannberg, and Petra Stenberg. "Värdet av handledning för sjuksköterskan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-22590.

Full text

Abstract:

Sjuksköterskans arbete innebär att vårda svårt sjuka patienter, se till varje individs behov samt fungera väl i relation till anhöriga, kollegor och andra yrkeskategorier. I denna krävande arbetsmiljö, där det ofta är stressigt och många etiska och moraliska frågor uppstår, kan det kännas övermäktigt. Ett behov av handledning finns. Syftet med studien var att belysa värdet av handledning för sjuksköterskor. Studien genomfördes som en litteraturstudie och den baseras på 13 vetenskapliga artiklar som granskats och bearbetats. Resultatet redovisas i följande huvudrubriker: värdet av struktur som skapas vid handledning, värdet av handledning för gruppen och värdet av handledning för enskilda sjuksköterskan. Det gemensamma resultatet var att handledningen innebar en stärkt individuell yrkesprofession samt en ökad kompetens, vilket medförde en större känsla av tillfredställelse och ökad kontroll i arbetet. Även på det personliga planet medförde handledningen förbättrad självkänsla och ökat självförtroende. Handledningen gav även deltagarna en starkare gruppsammanhållning och ett förbättrat samarbete. Gemenskapen ökade sinsemellan och deltagarna vågade därmed dela med sig av sina erfarenheter, kunskaper och känslor. Tack vare trygghet i handledningsprocessen så skapades det en känsla av sammanhang. Vårdverksamheter bör säkerställa att handledning genomförs kontinuerligt och fortsatta studier bör genomföras för att belysa handledningens effekter för sjuksköterskan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Sundström, Åsa. "Populärfilm i undervisningen : en handledning." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3752.

Full text

Abstract:

I filmens värld lär vi oss vad som är ont och vad som är gott, vilka dygderna är i vår tid, vilka ideal vi lever efter. Vad som är rätt att säga och tänka lär vi oss i filmens magiska värld. Ungefär som människor i alla tider gått till kyrkan för att få veta livets hemligheter och sanningar så går vi i vår tid allt oftare till biografen och får svaren på de stora frågorna som formar våra värderingar. I biomörkret formar vi oss, speglar oss i det samhälle vi lever i. Vi får bekräftelse på våra fantasier och lär oss vad äkta kärlek är. Vad en vän kan säga och inte säga. I biomörkret är världen verkligare och mer intensiv. Där kan allt hända och händer. Så går vi ut ur biomörkret fulladdade med nya åsikter, upplevelser, värderingar och tankar och möter vår omvärld med de glasögon vi fick inne på biografen. Oftast är vi inte medvetna om att vi har dem på oss men ändå ser vi mycket av vår värld genom dem och tolkar världen och lever livet utifrån dessa glasögon.

För att bli medveten om dessa glasögon kan vi se en film och sedan föra genomtänkta diskussioner om den. I skolundervisningen finns det oftast inte tid till detta, mycket beroende på att film inte anses som riktigt undervisningsmaterial. Jag vill förändra synen på film i undervisningen och visa att det kan vara både roligt och givande att använda den. Jag kommer att ge några tips på hur vi kan matcha några filmer mot kursmålen i "Religion A" på gymnasiet. Inledningsvis i uppsatsen berättar jag om varför jag tyckte att det behövdes en handledning för populärfilm.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Olsson, Benyamin Ulrika. "STRUKTUR OCH PROCESSER KRING HANDLEDNING." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7092.

Full text

Abstract:

Att bedriva psykoterapi under handledning är en obligatorisk delkurs på den legitimationsgrundande psykoterapeututbildningen. Syftet med denna studie var att belysa den organisatoriska strukturen och processerna kring handledningsmomentet vid de legitimationsgrundande psykoterapeututbildningarna i Sverige. Data från 13 utbildningsinstitutioner samlades in via en enkät, vilka kompletterades med två intervjuer. Resultaten visade att både många likheter men också stora skillnader förekom mellan utbildningarnas utformning av den organisatoriska strukturen och processerna. Detta gällde såväl rutiner som informationsflöden och organisationens hållande funktion. Inga markanta skillnader framkom mellan avgiftsbelagda och avgiftsbefriade utbildningar. Studien visade att den organisatoriska strukturen och processerna har en stor inverkan på arbetet och inlärningen i handledningen. Hur den organisatoriska strukturen och processerna kan användas på ett konstruktivt sätt diskuteras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Asgarzadeh, Mahtab, and Karin Paust. "Specialistsjuksköterskors upplevelse av professionell handledning." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17320.

Full text

Abstract:

Specialistsjuksköterskor, exempelvis distriktsjuksköterskor och barnmorskor, arbetar självständigt. De behöver ofta göra avancerade bedömningar och fatta snabba beslut utan tillgång till läkare. Syftet med examensarbetet var att undersöka specialistsjuksköterskors upplevelse av att delta i professionell handledning. Denna studie utgår från en kvalitativ ansats med en konventionell kvalitativ innehållanalys. För att uppnå ett brett urval kontaktades verksamheter inom intensivvård, akutsjukvård, ambulans-och psykiatrivård samt även verksamhetsansvariga inom den kommunala vården. Professionell handledning visade sig bara vara aktuellt inom psykiatrisk vård och till viss del inom kommunal vård och omsorg. Åtta intervjuer utfördes som analyserades och resultaten presenteras i fyra kategorier. Dessa är: handledning ökar vårdkvaliteten, kompetensutveckling genom professionell handledning, reflektion och bekräftelse samt handledarens roll. Sjuksköterskan anser att handledning i grupp är ett öppet forum där det finns möjlighet att både lära sig från andra människor och tillsammans hitta en lösning. De kan i handledningsgruppen stödja varandra på ett sätt som underlättar för dem att gå vidare och möta problemen i arbetet. Studien visar fynd på att professionell handledning minskar stress och utbrändhet hos sjuksköterskor.
Program: Fristående kurs

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Eneke, Malin, and Emilie Hallén. "VAD ÄR HANDLEDNING FÖR DIG?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25665.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar av handledning av sjuksköterskestudenter. Frågeställningarna som författarna ville få besvarade var: vad handledning innebar för sjuksköterskan och vad hon ansåg påverka handledningen. Metoden som författarna valde att använda var en fenomenografisk ansats. Fenomenografin var lämplig då författarna ville undersöka sjuksköterskornas olika uppfattningar kring det valda fenomenet. Datainsamlingen utfördes genom semistrukurerade intervjuer med sex sjuksköterskor på en kirurgavdelning på UMAS. Resultatet redovisas i tabellform och i flytande text i fem kategorier med tillhörande underkategorier. Dessa kategorier och underkategorier har författarna utformat baserat på informanternas uttalanden. Resultatet visar att sjuksköterskorna uppfattar handledning som en pågående process som påverkas av en rad olika faktorer. De faktorer sjuksköterskorna uppfattade som mest väsentliga var även de som författarna valde att använda som kategorier. Dessa var vägledning och stöd, kommunikation, erfarenhet och kunskap, personkemi mellan handledare och student och slutligen arbetsklimat på avdelningen.
The aim of this study was to examine nurses’ perceptions of precepting nurse students. The questions at issue the authors wanted answered were what precepting meant to the nurse and what she considered had an influence on the preceptorship.. The method used was a phenomenographical approach. Phenomenography was appropriate as the authors wanted to examine the nurses’ different perceptions of the chosen phenomenon. The collection of data was performed by semi structured interviews with six nurses at a surgical ward on UMAS. The result is shown as a table and in narrative text as five categories with belonging subcategories. These categories and subcategories were by the authors designed based on the informant’s statements. The result shows that the nurses perceive precepting as an ongoing process which is affected by different factors. Factors that the nurses thought of as most essential were the same as the authors used as categories. These were guidance and support, communication, experience and knowledge, personal chemistry and finally working climate in the ward.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Malmgren, Therese. "Handledning som arbetsverktyg för pedagoger." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32303.

Full text

Abstract:

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningVårterminen 2009AbstraktMalmgren, Therese (2009) Handledning som arbetsverktyg för pedagoger. ( Guidance as a functional tool for educators) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskolaSyftet med denna studie var att försöka ta reda på hur pedagoger ville att handledning skulle vara utformad och vad den skulle kunna innehålla, för att kunna användas som ett regelbundet arbetsverktyg. Dessutom syftade den till att försöka ta reda på vad, om något, som behövde förändras på organisations-, grupp- och individnivå för att vara så meningsfull som möjligt. Jag valde att göra kvalitativa intervjuer med sju personer, med semistrukturerade intervjufrågor. Av dessa sju var fyra stycken 1-7 lärare, två stycken 4-9 lärare samt en förskollärare.Resultatet visade att flera av intervjupersonerna ansåg att det var viktigt att kunna se sina fördelar och nackdelar, styrkor och svagheter, i ett handledningssamtal. Andra ansåg att möjligheten att kunna samtala om de problem man hade, utan att göra några värderingar var viktigt. Vidare ansåg man det också nödvändigt med ett givande och tagande i diskussionerna. Vad det gällde innehållet ville flera ha ett smörgåsbord med tips och idéer på hur man arbete med vissa elever. Det var även bra om diskussionerna var lösningsinriktade och om handledare verkade inom skolans värld. En del av de förändringar som pedagogerna ville genomföra var ledningens ökade intresse för handledning, sin egen möjlighet att ta sig tid och kunna ta kritik. Utöver detta ville flera av intervjupersonerna att ledningen skulle se till att tid avsattes för handledning.Nyckelord: handledningssamtal, lösningsfokusering, specialpedagogiska arbetsätt.Therese Malmgren Handledare: Barbro BruceExaminator: Elsa Foisack

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Klintbo, Eva, and Carina Kristensson. "Handledning ur ett specialpedagogiskt perspektiv." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30382.

Full text

Abstract:

AbstractKristensson, Carina och Klintbo, Eva (2014) Handledning ur ett specialpedagogiskt perspektiv, En studie av sex specialpedagogers syn på handledning i förskolan (Tutoring from a Special Educational Perspective). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola BakgrundVi upplever att specialpedagogisk handledning är något som pedagoger i förskolan allt oftare efterlyser och att det är ett av våra främsta verktyg som specialpedagoger för att ta till vara och utveckla kompetens i förskolan. Däremot upplever vi att det inte finns någon tydlig beskrivning av specialpedagogens handledningsuppdrag i förskolan eller så mycket forskning kring detta ämne. Därför är det angeläget för oss som blivande specialpedagoger och handledare att bidra med ytterligare perspektiv kring detta uppdrag och därmed ett förtydligande av handledarrollen, handledningens syfte och på vilket sätt handledningen kan bidra med verksamhets- och kompetensutveckling. Genom att göra detta tänker vi att fler specialpedagoger och skolledare ser handledningen som ett verktyg för ökad måluppfyllelse i arbetet med att möta alla barn i förskolan. SyfteSyftet med vår studie är att undersöka hur specialpedagoger ser på och arbetar med handledning i förskolan. För att göra detta har vi valt att ta del av specialpedagogers erfarenheter och goda exempel kring handledning och hur de arbetar med detta under olika organisatoriska förutsättningar, så som specialpedagog knuten till verksamhet respektive centrala team. Vi har undersökt hur specialpedagogerna talar om barn i behov av särskilt stöd i sitt handledningsuppdrag, samt hur de tänker att deras handledning med pedagogerna konkret ska leda till utveckling på individ, grupp och organisationsnivå.Teoretisk ramStudiens teoretiska inramning utgörs av systemteorin som sätter lärande och utveckling samt relationer mellan människor i fokus. Vi har även använt oss av specialpedagogiska perspektiv för att synliggöra och förstå vårt empiriska material.MetodVi har valt att göra en kvalitativ studie då syftet var att visa en variation av specialpedagogers perspektiv på handledning. För att göra detta har halvstrukturerade intervjuer genomförts med sex specialpedagoger som arbetar under olika organisatoriska förutsättningar, såsom specialpedagog knuten till verksamheten respektive centrala team.ResultatVårt resultat visar att specialpedagogerna menar att det huvudsakliga syftet med deras handledning är skapa kvalitét och verksamhetsutveckling för att kunna möta alla barn i förskolan. För att handledningen ska leda till verksamhetsutveckling på organisation, grupp och individnivå växlar specialpedagogerna mellan olika roller. Dessa roller kan innebära att vara ett stöd i den dagliga verksamheten, bidra med kunskap och utbildning, samt inspirera till ett förhållningsätt som utgår från barns förutsättningar och att det är verksamheten som ska anpassas och inte tvärtom. Verktyg som dokumentation i form av handlingsplaner, uppföljning och utvärdering samt samarbete med andra professioner är betydelsefulla för att påverka verksamheten och är enligt vårt resultat ett viktigt komplement till handledningen. Dessa verktyg anpassas till de olika nivåerna för att uppnå förståelse och ett hållbart resultat. ImplikationerDet är positivt för både specialpedagoger och pedagoger att få möjlighet reflektera kring sin profession och de dilemman de ställs inför, för att utveckla ytterligare kompetens och för att en förändring ska ske. Vi menar att den reflekterande handledningen därför bör få ett större utrymme i förskolans verksamhet då vi ser att den kan verka förebyggande och bidra till ökad förståelse och utmana till perspektivbyte bland pedagogerna. Den rådgivande och konsulterande handledningen menar vi bör uppstå och genereras ur den reflekterade handledningen och fungera som ett komplement och åtgärdande insats i mötet med barn i behov av särskilt stöd. Lutz (2013) menar att om fler skolledare och verksamhetsledare ändrar sitt förhållningssätt och satsar på tidiga specialpedagogiska insatser redan i förskolan, kan fler barn fångas upp och få hjälp tidigare i dagens skolorganisation.Nyckelord: barn i behov av särskilt stöd, förhållningssätt, förskola, handledning, systemteori

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Holmqvist, Mona, and Torgny Ottosson. "Handledning här som handledning där, eller...? : den nationella forskarskolan i pedagogiskt arbete ur ett handledarperspektiv." Högskolan Kristianstad, Avdelningen för Pedagogik, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-7414.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Rexhagen, Pamela, and Linda Nilsson. "Den nyutexaminerade sjuksköterskans behov av handledning." Thesis, Kristianstad University College, Department of Health Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3794.

Full text

Abstract:

Den nyutexaminerade sjuksköterskan lämnar en trygg studievärld, där god handledning och reflektion har varit av stor betydelse för den individuella utvecklingen. Det är av yttersta vikt att fortsätta belysa och klargöra begreppet handledning, för att skapa och bevara professionaliteten hos denna yrkesgrupp. Syftet var att belysa den nyutexaminerade sjuksköterskans behov av handledning.

Specifika frågeställningar var vilka faktorer som har betydelse för behovet av handledning och vilka typer av handledning den nyutexaminerade sjuksköterskan har behov av. Metod: Studien bygger på nio vetenskapliga artiklar som hittades i databaser samt via manuell sökning. Artiklarna analyserades genom en innehållsanalys. Textdelar plockades ur artiklarnas resultat vilket gav meningsbärande enheter och subkategorier, som resulterade i tre huvudkategorier. Resultat: Studien resulterade i tre huvudsakliga handledningstyper; Individuell handledning, Grupphandledning och Yrkeshandledning. Det framkom tydligt i studien att handledning är en individuell process där fyra faktorer; Stress, Självkänsla, Ansvar och Samspel visade sig vara de tyngsta argumenten i behovet av handledning. Slutsats: Det finns många Review artiklar inom området handledning, men få vetenskapliga artiklar riktar sig till den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelser och behov av handledning. Denna studie kan inspirera till vidare forskning inom begreppet handledning där individen lyfts fram i centrum.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Eriksson, Sofia, Camilla Fransson, and Ewa-Linda Henriksson. "Yrkesmässig handledning och debriefing : en textanalys." Thesis, University West, Department of Nursing, Health and Culture, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-976.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Kron, Helena, and Jenny Milefors. "Handledning : Ett verktyg som vårdar vårdaren." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16513.

Full text

Abstract:

Bakgrund: I dagens sjukvård är det mer regel än undantag att besparingar genomförs. Detta kan leda till att arbetssituationen försämras för sjuksköterskor. För att kunna ge god omvårdnad till patienter är det viktigt att sjuksköterskor ges möjlighet till utbyte av erfarenheter, får bekräftelse, känner trygghet, blir stärkta i sin yrkesroll och får ökad självkänsla. Litteraturen beskriver att detta kan uppnås om sjuksköterskorna får tillfälle att delta i grupphandledning, men även handledningens förutsättningar och begreppet handledning som process. Syftet är att identifiera och beskriva effekter av grupphandledning för yrkesverksamma sjuksköterskor. Metoden för examensarbetet är en litteraturbaserad studie med analys av studier med kvalitativ ansats. Resultatet beskriver handledning utifrån tre teman, en förändrad självbild, en förändrad relation och en förändrad arbetssituation som sedan presenteras mer ingående med positiva och negativa effekter. I diskussionen sker reflektion över metoden och resultatets teman. Slutsatsen är att handledningen ger fördelar för den som deltar och att förebyggande av psykisk ohälsa är viktigt för att kunna ge god vård till patienter samt att handledning ger möjlighet till ökad arbetsglädje.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Molin, Hanna, and Soile Tinglöf. "Handledning för skolsköterskor : En kvantitativ tvärsnittsstudie." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-18569.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Skolsköterskor är oftast ensamma i sin profession på skolan och det ställs höga krav på att en skolsköterska ska kunna arbeta självständigt, fatta egna beslut och vara trygg i sitt eget kunskapsområde. Psykisk och social ohälsa är ett ökande problem bland elever och skolsköterskor förväntas i större utsträckning identifiera och ge lämplig intervention till elever som riskerar psykisk ohälsa. Forskning inom omvårdnad där sjuksköterskor har fått reflektera över sitt arbete tillsammans med en handledare har påvisat positiva effekter som stressavlastning, ökad arbetstillfredsställelse och psykosocialt välbefinnande. Syftet: Att undersöka skolsköterskans psykosociala arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse samt att undersöka i vilken utsträckning skolsköterskor erbjuds psykosocial handledning. Metod: En prospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Resultat: Skolsköterskorna upplevde sitt arbete som meningsfullt samtidigt som det ställdes höga känslomässiga krav. Majoriteten av skolsköterskorna var tillfredsställda med sitt arbete. Skolsköterskorna ansåg att psykosocial handledning är viktigt för arbetet. De som inte fick handledning ansåg att det kunde bero på ekonomiska faktorer, okunskap hos ledning eller att de var en bortprioriterad arbetsgrupp. Konklusion: Vidare studier behövs för att undersöka skolsköterskans psykosociala arbetsmiljö, samt vilket stöd som erbjuds i ett arbete som är känslomässigt krävande. Det behövs fler studier som beskriver vilken effekt handledning har för skolsköterskor och hur handledningen utformas.
Background: School nurses are usually alone in their profession at school and high demands are placed on a school nurse to be able to work independently, make their own decisions and be safe in their own area of expertise. Mental and social illness is an increasing problem among students and school nurses are expected to identify and provide appropriate intervention to students at risk of mental illness. Research in nursing where nurses have had to reflect on their work together with a supervisor has shown positive effects such as stressrelief, increased job satisfaction and psychosocial well-being. Purpose: The purpose of the study was to investigate the school nurse's psychosocial work environment, job satisfaction, and investigate the extent to which school nurses are offered psychosocial guidance. Method: A prospective cross-sectional study with quantitative approach. Result: The result shows that the school nurses perceived their work as meaningful while at the same time setting high emotional demands. Most school nurses were satisfied with their work and they considered that psychosocial supervision was important for their work. Those who did not receive supervision felt that it could be due to economic factors, ignorance of management or that they weren’t a prioritized group. Conclusion: Further studies are needed to investigate the school nurse's psychosocial work environment, as well as what support is offered in a job that is emotionally demanding. More studies are needed that describe the effect supervision has on school nurses and how the supervision can be designed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Tosic, Monija, and Elin Österberg. "Specialpedagogisk handledning - förutsättningar, förväntningar och effekter." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36273.

Full text

Abstract:

Det finns begränsad forskning kring specialpedagogisk handledning. Det har påvisats genom åtskilliga forskningsstudier att skolledarna har stor betydelse för utvecklingsarbetet i skolan samt en central roll för handledningens framväxt och utveckling. Däremot är deras förståelse och kunskap för handledda gruppsamtal för lärare ett outforskat område. Syfte I denna studie undersöks tre specialpedagogers och en regionchefs uppfattning om specialpedagogisk handledning. Syftet är att belysa förutsättningar och förväntningar kring specialpedagogisk grupphandledning samt dess effekter. Teoretisk utgångspunkt De teoretiska ansatserna i studien kan hänföras till ett systemteoretiskt perspektiv. Med hjälp av systemteorin kan vi få syn på de olika aktörernas förväntningar samt skolornas förutsättningar för handledning och identifiera dess effekter. Vid tolkning av intervjumaterialet används en hermeneutisk ansats där vi beskriver och lyfter fram det studien visar utan att generalisera. Metod Med hjälp av intervjuer har vi tagit del av respondenternas inställning till specialpedagogisk handledning. Respondenternas svar analyserades och jämfördes med hjälp av tidigare forskning samt vår erfarenhet och förförståelse kring ämnet handledning. 3 Resultat I vår studie har det visat sig att specialpedagogerna upplever ett starkt behov av stöd från ledningen för att grupphandledning ska bli av. Resultatet har visat att det finns en brist i kommunikationen mellan skolledare, specialpedagoger och lärare kring betydelsen av specialpedagogisk handledningen. Vidare pekar resultatet på att orsaken till detta först och främst är att skolledarna tycks sakna kunskap kring handledningens syfte och dess effekter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

spagnolo, pernilla. "Några specialpedagogers syn på begreppet handledning." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29338.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Burman, Ulrika. "Lärares uppfattningar om handledning i grundskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27326.

Full text

Abstract:

ABSTRACTBurman, Ulrika. (2008) Lärares uppfattningar om handledning i grundskolan. (Teachers’view of tutoring in public school.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogiskpåbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Specialpedagogens förändrade yrkesroll har av många utbildningsanordnare tolkatsinnebära en förskjutning mot en rådgivande, handledande och konsultativ funktion i syfteatt underlätta för elever i svårigheter. Denna undersöknings syfte har varit att kartlägga några lärares uppfattningar om denna (specialpedagogiska) handledning i grundskolan.Metoden som använts har varit att genom 8 halvstrukturerade intervjuer och en kvalitativforskningsansats analysera resultatet mot en systemteoretisk bakgrund där även begreppetpraktisk teori spelar roll. Resultatet visar att lärarna i denna undersökning i huvudsak är positiva till handledning men att begreppet är mångtydigt, för att inte säga otydligt, och kan gälla allt från lärling – mästare positioner till terapeutiska gruppsamtal i syfte att utvecklaspå ett personligt plan. Om lärare och specialpedagoger ska åtnjuta den respekt de både förtjänar och eftersträvar, måste de skaffa sig ett gemensamt yrkesspråk som inkluderar de olika typer av samtal som förs, öppna vägar för forskningsrön och ta en ansats i de teorier som redan existerar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Hagelin, Ann-Sofie. "Förskolepedagogers upplevelser av handledning från specialpedagog." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-171991.

Full text

Abstract:

Mitt syfte med studien har varit att genom några pedagogers beskrivna upplevelser få en ökad förståelse av hur pedagoger i förskolan uppfattar en specialpedagogisk inriktad handledning. För att samla in data till studien har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av enkäter. Studien bygger på 31 enkätsvar från pedagoger med erfarenhet av specialpedagogisk handledning. De teoretiska utgångspunkter jag valt för studien är Bubers relationsfilosofi och begreppet det mellanmänskliga samt Vygotskijs sociokulturella perspektiv.Resultatet av studien visar att pedagogernas upplevelser av handledning är positiva på väldigt många sätt och de beskriver det som ett tillfälle för gemensam reflektion, bekräftelse på sitt arbete och kollegialt samt individuellt lärande vad gäller t ex anpassningar för barn i behov av särskilt stöd. Den slutsats som kan dras av studien är att handledning är betydelsefull för pedagoger i förskolan då de ofta känner en osäkerhet i arbetet kring barn behov av särskilt stöd. Det framgår också att relationerna i handledningen är viktig samt att det är betydelsefullt att de känner tillit och förtroende för specialpedagogen för att det ska kunna bli en öppen dialog och ett givande samtal vid handledningstillfällena.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Gustavson, Elin, and Ording Lovisa Göransson. "Handledning - en diskursiv kamp eller ett samspel? : En diskursiv studie över hur student och handledare konstruerar handledning." Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-68459.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Bandling, Anna, and Gustafsson Maria Gulin. "Specialpedagogisk handledning : En studie om specialpedagogers/speciallärares upplevelser och erfarenheter av handledning till lärare som undervisar integrerade grundsärskoleelever." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18212.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur sju specialpedagoger, som erbjuder och genomför specialpedagogisk handledning till lärare som undervisar integrerade grundsärskoleelever, upplever och beskriver handledningens syfte, fokus och sin egen roll i handledningssamtalet samt vad specialpedagogerna/speciallärarna upplever att lärarna efterfrågar. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av strukturerade och semistrukturerade enskilda intervjuer samt fokusgruppintervjuer. Studien grundar sig på material från fem intervjuer med sju informanter; specialpedagoger och/eller speciallärare som handleder lärare som undervisar individintegrerade elever. Resultatet har vi analyserat ur ett fenomenologiskt perspektiv samt med stöd av handledningsteoretiska begrepp. Arbetet ger en översikt över aktuell forskning kring specialpedagogisk handledning, och integrering av elever mottagna i grundsärskola. Resultatet visar att informanterna anser att handledningen är en av deras viktigaste arbetsuppgifter i arbetet med de integrerande lärarna, då många av lärarna upplevs osäkra och med ett stort kunskapsbehov i frågan. Informanternas övergripande syfte med handledningen är att ge den integrerade eleven en bra skolgång och goda utvecklingsmöjligheter. Centralt i handledningen, för lyckad integrering, är även handledarens relationskompetens och förmåga att skapa en positiv inställning hos integrerande lärare och skolledning. Informanterna i studien lyfter även betydelsen av att tid avsätts för handledning samt vikten av att inta olika roller i handledningssamtalen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Ganebo, Catharina. "Hemtjänstpersonals erfarenheter av arbetsterapeuters handledning i äldreomsorg." Thesis, Uppsala University, Department of Public Health and Caring Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-114046.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter som hemtjänstpersonal har av handledning. Metoden var kvalitativ, med enskilda, öppna intervjuer. Sju personer som arbetar i kommunal hemtjänst intervjuades. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att samarbete mellan arbetsterapeut och hemtjänstpersonal är en förutsättning för att arbetsterapeutens insatser ska komma brukaren till nytta. Resultaten visar vidare att hjälpinsatsens utformning påverkas av om arbetsterapeuten gjort en tidig rehabiliteringsinsats. Det är främst genom dialog med arbetsterapeuten och praktisk handledning i vardagsarbetet som hemtjänstpersonalen får tillgång till den kunskap och information som handledningen har för avsikt att förmedla. Deltagarna förordade praktisk handledning. Den upplevdes ge kunskaper som de direkt kunde tillämpa i sitt arbete, samt skapa förutsättningar för ett enhetligt arbetssätt inom hemtjänstgruppen. Studien synliggör behov av rutiner kring överrapportering. Arbetsterapeuten bör prioritera att snabbt lämna ut information gällande ADL-förmågor. Enligt erfarenheterna var handledning väsentlig kring varje enskild brukare och behöver finnas att tillgå när den efterfrågas av hemtjänstpersonalen. För att arbetsterapeutens handledning skall vara till verklig nytta för brukaren krävs ett gott samarbete mellan samtliga yrkeskategorier i teamet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Ankarborg, Charlotte. "Sjuksköterskestudenters uppfattningar om handledning under verksamhetsförlagd utbildning." Thesis, Uppsala University, Department of Public Health and Caring Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-127089.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattningar om vilka faktorer som ingår i god handledning under verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Data samlades in via nio intervjuer och tre skriftliga svar, med hjälp av en intervjuguide, från sjuksköterskestudenter i termin 6 på sjuksköterskeprogrammet i Uppsala. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Två teman utkristalliserades från analysen; studentens lärande och handledningens innehåll. Studentens lärande innefattar tre kategorier; kommunikation, organisation och förhållningssätt och handledningens innehåll fyra kategorier; kommunikation, organisation, förhållningssätt och arbetsklimat. Resultatet visade att tid till handledning och en fungerande personkemi mellan handledare och student ansågs som det mest centrala för en bra placering. Merparten av sjuksköterskestudenterna upplevde att första intrycket av VFU- platsen hade betydelse för studentens lärande och att känslan av osäkerhet hos studenten var en viktig hindrande faktor. Osäkerheten bland studenterna kom sig av otrevligt bemötande, bristande kontinuitet i handledningen och rädslan av att göra något fel. Studenterna utvecklades genom att ta eget ansvar och att deras handledare visade förtroende för dem. Samtliga studenter ansåg att handledarrollen skulle vara frivillig. De efterfrågade även en individuellt anpassad handledning, mer tid hos handledaren till handledning och ett ökat studentinflytande. Slutsatsen som kan dras av denna studie är att en engagerad handledare, tid till en individanpassad handledning, en trygg tillåtande lärandemiljö med möjlighet till studentinflytande och ett tidigt eget patientansvar ökade studentens utveckling under VFU.

The aim of this study was to describe nursing students' perceptions of what factors are included in good supervision during clinical education. Data were collected through nine interviews and three written responses with the help of an interview guide from nursing students in semester six of the nursing program in Uppsala. Data were analyzed using qualitative content analysis. Two themes were crystallized from the analysis; the student’s learning and the content of the tutoring. The student’s learning contains of three categories; communication, organization and attitude, and the content of the tutoring four categories; communication, organization, attitude and working climate. The result showed that time for tutoring and a good relationship between mentor and student was considered essential for a successful clinical placement. Most of the nursing students felt that the first impression of the ward was important for student learning and that the feeling of uncertainty was an important hindering factor. The uncertainty among the students was a result of unpleasant attitudes against the students, lack of continuity in tutoring and the fear of doing something wrong. The students developed their learning by taking responsibility and that their supervisors relied on them. All the students thought that the role of a supervisor should be voluntary. The students also requested an individualized tutoring, more time for tutoring and increased student influence. The conclusion to be drawn from this study is that a dedicated supervisor, time for an individual tutoring, an assuring teaching environment with the student having a possibility to influence, and an early given responsibility of patients increased the student’s learning during clinical education.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Ekberg, Jessica, and Malin Hald. "Kan specialpedagogisk handledning reducera stress för pedagoger?" Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10548.

Full text

Abstract:

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation. Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering? Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress. De upplever att de får stöd från kollegor. Resultatet visar att deras chefer inte i tillräcklig omfattning har möjlighet att kunna bekräfta, stödja, vägleda dem. Pedagogerna anser att om de erbjöds specialpedagogisk handledning skulle detta underlätta deras arbetssituation. Kunskapsbidraget som denna studie kan bidra med är att belysa vikten av en hållbar utveckling och ett hållbart ledarskap inom pedagogisk verksamhet. Resultatet kan tillämpas genom att specialpedagogisk handledning kan bidra till att reducera pedagogers stress och kommer tredje part tillgodo, därmed barnen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Eriksson, Martin, and Martin Svensson. "Handledning för VHDL-programmering i Altium Designer." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-96316.

Full text

Abstract:

Vårt arbete var att skriva en handledning för att studenter och lärare snabbt ska komma igång med programmet Altium Designer 6 och utvecklingskortet som Institutionen för Teknik och Naturvetenskap (ITN) har. Utrustningen som vi använt heter Altium Designer LiveDesign Evaluation Kit. Det är ett paket bestående av ett utvecklingskort som är försett med en FPGA-krets. FPGA (Field Programmable Gated Array) är en krets innehållande logiska komponenter. Denna krets kan man programmera till olika logiska funktioner med språket VHDL. För programmering används programmet Altium Designer 6 I vår handledning finns information om utvecklingskortet, lite om hur det hårdvarubeskrivande språket VHDL är uppbyggt. Rapporten innehåller sedan steg för steg beskrivningar av hur man går till väga för att programmera och provköra enklare VHDL-exempel från programmet Altium Designer 6. Allt för att man snabbt ska få grunderna så man kan skriva egna program.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Åberg, Karin. "Anledning till handledning : Skolledares perspektiv på grupphandledning." Doctoral thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Skola på vetenskaplig grund, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-11531.

Full text

Abstract:

Handledda gruppsamtal för lärare är en ung, men starkt växande företeelse i skolan. Influensernakommer från många traditioner, och handledningen ges av olika sorters handledare och med skildasyften, förutsättningar och metoder. Den skrivna handledningsdiskursen, vilken huvudsakligenbestår av förmedlad erfarenhet, har ökat påtagligt i omfattning under de senaste decennierna. Däremotfinns mycket lite forskning inom området, och det kan konstateras att nästan ingenting är käntom handledningens karaktär, innehåll och teoretiska underlag. Inte heller har handledningens organisatoriskaförankring, eller dess konsekvenser för skolans verksamhet studerats.Skolledarna har en central roll för handledningens framväxt och utveckling, de uppmärksammarbehov, tillskjuter resurser och gör beställningar av handledartjänster. I denna studie undersöksrektorernas diskursiva förståelse av den verksamhet som de på detta sätt bidrar till. De teoretiskaansatserna i studien kan hänföras till ett sociokulturellt perspektiv, såsom det beskrivs av i första handWertsch och Säljö med bidrag från Bakhtin. Linells kontextteori utgör ytterligare en utgångspunktoch vid tolkningen av data används ett hermeneutiskt angreppssätt.12 skolledare med erfarenhet av, och en positiv inställning till handledning av lärargrupper, intervjuadesom sina erfarenheter och sin förståelse av verksamheten. Som förberedelse till intervjustudiengjordes en webenkät vilken besvarades av 433 personer. Enkätens syfte var att bilda underlag förintervjuerna, och med utgångspunkt från dess resultat gjordes urval och utformades intervjufrågor.Analysen av intervjudata genomfördes i form av tre läsningar av materialet. Den första tolkningengjordes på en beskrivande nivå mot bakgrund av min förförståelse. Vid den andra läsningen undersöktesskillnader i informanternas förståelse, genom tolkning av hur deras diskursiva yttranden ärsituerade i kulturella och historiska kontexter. Vid den tredje läsningen vidgades och fördjupadestolkningarna ytterligare, genom att kopplingar gjordes till skola och samhällskontext.Resultaten visar att skolledarnas kontextbundna förståelse skapar skilda förutsättningar och handledningsverksamheterpå deras respektive skolor. Tre huvudtyper av grupphandledning för yrkesverksammalärare identifierades; verksamhetsinriktad, professionsutvecklande och personalstödjande.Genom att handledning med olika syften och inriktningar begreppsliggörs, skapas nya och bättremöjligheter att klargöra villkor, möjligheter och begränsningar för olika typer av handledning. Resultatenhar följaktligen pekat på behovet av olika sorters handledning av lärargrupper i skolan. Det harockså visat sig att skolledarna upplever ett starkt behov av egen grupphandledning. I Sverige arbetarmånga skolledare ensamma på sina respektive skolor, vilket gör att deras möjligheter till lagarbete försvinner,och att deras yrkesroll riskerar att försvagas. Flera betonar att såväl lärare som skolledare, påsamma sätt som andra yrkesgrupper, har kontinuerliga behov av gemensamma handledningssamtal,och att detta av många skolledare ses som den viktigaste formen av, inte bara kompetensutveckling,utan också kompetensutnyttjande.
Group supervision for teachers is a young, but strongly growing phenomenon in schools. Influencescome from many traditions, and supervision is given by different sorts of supervisors and fordifferent reasons, in different conditions and with different methods. The supervision discourse,which mainly comprises communicated experience, has increased significantly in the recent decades.However, there is little research in the area, and it can be said that almost nothing is known about thecharacter of the supervision, the contents and theoretical basis. Nor is supervision firmly establishedin the organisation, nor have the consequences for the school been studied.School leaders have a central role for the progress and development of supervision, they noticeneeds, make resources available, and buy in supervisory services. In this study, the principals’ discursiveunderstanding of the activity to which they hereby contribute, was investigated. The theoreticalthrust of the study can be assigned to a sociocultural perspective, as described mainly by Wertschand Säljö with contributions from Bakhtin. Linells context theory is a further starting point and forintepretation is used a hermeneutic method.12 school leaders with experience of, and positive attitude towards supervision of teacher teams,were interviewed about their experience and understanding of the activity. In preparation for theinterview stage a web-based survey was used and was answered by 433 people. The aim of the surveywas to create a basis for the interviews; choice of informants was as well as design of interviewquestions based on this.The analysis of the completed interviews was carried out by three readings of the material. Thefirst reading was at a descriptive level related to my understanding. The second reading investigatedthe informants’ understanding, by interpretation of how their discursive remarks were founded incultural and historical contexts. In the third reading, the interpretations were further widened anddeepened, by looking at the connections to the school and community.The results show that the school leaders’ contextual understanding creates different conditionsand supervision at their respective schools. Three main types of group supervision for practisingteachers were identified, activity-oriented, professional development and personnel support.Through the conceptualisation of supervision with different aims and directions, new and betterconditions and possibilities for different types of supervision are created. The results have subsequentlyindicated the need for different kinds of supervision of teacher teams in schools. In additionit was shown that school leaders also have a strong need for their own group supervision. In Swedenmany school leaders work alone in their respective schools, which means they have no opportunitiesto team work, and their professional role is weakened. Many emphasize that teachers and schoolleaders, in the same way as other professional groups, need continuous supervision talks, and formany school leaders this is the most important form of, not only competence development, by alsocompetence utilization.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Mattsson, Maria, Katarina Mikic, and Marie Roos. "Yrkesmässig handledning för sjuksköterskan : effekter på omvårdnadsarbetet." Thesis, University West, Department of Nursing, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1034.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Hurtig, Anneli, and Anita Allard. "En studie om specialpedagogens syn på handledning." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-537.

Full text

Abstract:

Handledning är en metod för lärande och utveckling som används på arbetsplatser i olika verksamheter. Specialpedagogen är den yrkeskategori som oftast svarar för den handledning som bedrivs i förskolan och i grundskolan. Vi ville med studien undersöka hur specialpedagogen uppfattar handledningens syfte och hur de upplever sin roll i handledningssituationer. Detta för att vi skulle få en djupare kunskap om specialpedagogens syn på handledning.

För att få svar på syftet valdes kvalitativa intervjuer som metod. Fem specialpedagoger har ingått i studien, där vi i intervjuerna utgått från en intervjuguide med halvstrukturerade frågor.

Resultatet av studien visar att specialpedagogens syn på handledning till största delen överensstämmer med den litteratur som finns i ämnet. Specialpedagogens syfte med handledning är att genom handledning stärka personalens yrkeskompetens och att det i sin tur gynnar barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogens uppfattning av sin roll i handledningssituationer varierar. Arbetskamrat, samtalsledare eller expert, beror på i vilket uppdrag man handleder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Petersson, Sand Rebecka. "Verksamhetsinriktad handledning : En intervjustudie om lärares upplevelser." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-33526.

Full text

Abstract:

I denna studie kan läsas om två arbetslag som deltagit i verksamhetsinriktad handledning. Syftet med studien har varit att undersöka hur några lärare beskriver sina erfarenheter av att delta i verksamhetsinriktad handledning. Denna studie vill synliggöra om verksamhetsinriktad handledning är gynnsamt för ett ökat yrkeskunnande. Tidigare forskning och litteratur som presenteras i studien rör sig inom flera områden men främst handledning. Litteraturgenomgången innehåller en presentation av begreppen yrkeskunnande, pedagogisk handledning och reflektion. Denna studie är av kvalitativ art då metoden som använts är semistrukturerade intervjuer. För att förstå respondenternas berättelser analyserades delar av dessa med hjälp av reflektionsnivåer. Resultatet av den kvalitativa studien analyserades och tolkades utifrån en hermeneutisk ansats, vilket innebär att samband och mönster tolkas. Resultatet visar att lärarna som deltagit i handledningen befunnit sig på de olika reflektionsnivåerna samt att de har utvecklat sitt yrkeskunnande och sitt sätt att reflektera. De har också berättat att handledningen betytt mycket för verksamheten och för dem själva. Studiens slutsats är att verksamhetsinriktad handledning bidrar till ett ökat yrkeskunnande där respondenterna berättar att de känner sig säkrare och tryggare. De har utökat sitt yrkesspråk och talar med varandra på ett nytt sätt, förstå vad andra lärare och forskare menar. Respondenter berättar att de har förändrat sitt sätt att tänka nu och att de har fått till sig vad forskare säger om projektets innehåll. De kan översätta sina nya kunskaper till andra arbetsområden och de når fler elever idag. Handledningsprojektet har lett till en utveckling hos dem själva, deras sätt att reflektera och i verksamheten.
This study is examining the experiences from two teams of teachers that have participated in operation-oriented coaching, in order to determine if this approach is beneficial for enhancing professional competence. While previous research and literature presented in this study are drawn from multiple different areas, the topic of coaching is predominant. The literature list includes a presentation of the terms of professional skills, pedagogic coaching, and reflection. As semi-structured interviews have been used as a method, this is a qualitative study. To understand the participants’ stories, parts have been analyzed with the support of reflection levels. The result of the qualitative study were analyzed and interpreted by a hermeneutic approach, which means that correlations and pattern were interpreted. The result shows that the teachers who participated in the coaching progressed through several stages of reflection levels, as well as developed their professional competence and reflecting approach. They also stated that the coaching had a positive impact, both on aspects concerning the operation and for the teachers personally. The conclusion of the study is that operation-oriented coaching is contributing to an enhanced professional competence, in addition to giving participants increased confidence. By expanding their professional language, new ways of communicating have emerged and improved their ability to comprehend what is being addressed by other teachers and researchers. They describe a change of thinking and a new ability to take in the content of the project. They are able to translate their new skills to other work areas and today reach a greater number of students. The coaching project has resulted in a personal development, a new way of reflecting and positive effects on the operation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Spyrou, Nikolas. "Handledning för pusselspel med lärandet i fokus." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-155719.

Full text

Abstract:

Det blir allt vanligare att spel används för att lära ut olika ämnen som matematik eller historia. De flesta och särskilt barn idag har tillgång till någon typ av surfplatta eller smartphone. Det är därför viktigt att dessa spel introduceras på rätt sätt för att fånga barnens uppmärksamhet. Hur ska en handledning för ett mobilt pusselmattespel som har lärandet i centrum utformas för att ge en positiv spelupplevelse? Det är den frågan som harundersökts och som beskrivs i denna rapport. Tangle Math är ett pusselspel som försöker få användaren att träna på huvudräkning. Det är viktigt att alla delar i spelet fungerar bra så att användaren får bästa möjliga spelupplevelse. För att uppnå detta måste vi förklara spel-reglerna på ett sådant sätt så att alla förstår vad man ska göra utan att man får för myckethjälp. Undersökningen har gjorts i spelets två iterationer. I iteration 1 har tester genomförts huvudsakligen med barn ifrån årskurs tre. För iteration 2 två har vuxna i åldern 19 till30 deltagit. Testpersonerna spelade spelet och fyllde sedan i de tre olika enkäterna UEQ,IEQ och PANAS. Bearbetning av resultaten från första iterationen medförde ett flertal änd-ringar som ledde fram till spelets och handledningens slutversion. Ändringar har utförts kontinuerligt från testtillfälle till testtillfälle för att få användaren att lättare förstå målet samt spelets regler och samband. Förståelsen av korrelationen mellan färgerna och summan har stärkts genom att införa ordet färgsumma som antar färgen av det valda talet. När ordet summa ändrades till färgsumma behövde också målet bli tydligare så en text medbeskrivning av målet lades till. Två cirklar och ett likhetstecken lades till i handledningen vilket resulterade i att målet blev tydligare. För att öka motivationen hos användaren haren räknare som berättar hur många fler rätta svar som krävs för att få se bilden eller för att få en medalj lagts till. Förutom medaljer får användaren beröm när olika delmål uppnåtts. En bild med de krav som behövs för att uppnå nästa mål lades också in. För att spelaren på ett tydligt ska sätt veta vilka nivåer som är avklarade ändrades handledningen så att de avklarade nivåerna är ljusare medan de som ännu inte klarats av är mörkare. Olika meddelanden som hjälper användaren att bättre förstå spelets regler har lagts till. Ju flerkontinuerliga felförsök användaren gör desto mer hjälp får man. I handledningen har utropstecken (!) adderats. Användaren kan efter behov klicka på! för att få ytterligare hjälp. Sist, för att säkerställa att ingen avslutar spelet av misstag har ett meddelande som frågarom man har valt att avsluta spelomgången lagts till. Slutversionen validerades i iteration 2och visade att användarnas spelupplevelse var positiv. Sammanfattningsvis, Tangle Math, ett spel med lärande i fokus, har ändrats mycket under arbetets gång, det har blivit lätta-re att förstå och mer inspirerande vilket användarnas uppskattning har visat. För spel som har lärandet i fokus är det viktigt att utvärdering utförs med olika målgrupper. På detta sätt utvidgas spelets funktionalitet och användningsområde. Det betyder till exempel att barn kan spela och samtidigt träna på ämnet och ger läraren en möjlighet att använda spelen som ett komplement till undervisningsplanenen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Mårtensson, Åsa. "Handledare och handledning : gymnasial yrkesutbildning på förskola." Licentiate thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och vuxnas lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-112440.

Full text

Abstract:

denna licentiatuppsats presenteras en kvalitativ studie om handledning för yrkeslärande och yrkesutbildning på arbetsplatsen. Syftet med studien har varit att identifiera hur handledare för elever från gymnasieskolans Barn- och fritidsprogram beskriver att de handleder och agerar för att eleverna ska komma in i förskolans praktikgemenskap. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med handledare på förskolan. Studien visar att handledning kan gå till på olika sätt och att de sätt handledaren väljer att agera på får konsekvenser för både praktikgemenskapen och eleven. Studien kan även ses bidra till att föra arbetsplatsen och gymnasieskolan närmare varandra genom att uppmärksamma de handledare som är satta att genomföra den mest yrkesnära delen av utbildningen – elevernas arbetsplatsförlagda tid – och bidra till en ökad förståelse för handledningens möjligheter och konsekvenser för alla gymnasieskolans yrkesutbildningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Friberg, Christina. "Handledning i informationsfärdigheter för vårdämnen på gymnasiet." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18305.

Full text

Abstract:

The purpose of this paper was to learn more about the strategies used by senior high school librarians and teachers in educating their students' information skills, such as criticism of the information sources. The paper was based upon qualitative interviews with one senior high school librarian and three senior high school teachers. The respondents were asked to spontaneously tell me about their counseling strategies when the students do research assignments in medicine-oriented subjects. The respondents’ narratives were analyzed with Carol Collier Kuhlthau’s theories about the information search process and its levels of mediation, as well as with literature about counseling strategies in mind. The results showed great range of variation. Two teachers didn’t give their student any counseling at all in criticism of the information sources for the assignment in medicine-oriented subjects. One of these, however, was positive to let the librarian help with giving counseling in information skills, in spite of the fact that she had no special competence in medicine. The third teacher said that medical knowledge was of great importance. The librarian herself thought that she could give counseling though her lack of medical education, since her counseling consisted of general criteria to be applied to medical information by the students themselves. When it comes to counseling strategies, respondents said that establishing a dialogue with the students was essential at the beginning of the Information Search Process in order to encourage an invitational mood and facilitate formulation. The literature proposed composing as a strategy, but none of the respondents spoke of that. The librarian expressed the feeling that students’ information skills were defective, so she spent much time on counseling general criteria. Two teachers recommended information sources, preventing the students from developing information skills, since they didn’t have to find and choose their information themselves. One teacher actively helped selecting information.
Uppsatsnivå: C

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Andersson, Tomas, Jonatan Bergman, and Daniel Haglund. "Handledning vid framtagande av handlingar för Generalentreprenad." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18584.

Full text

Abstract:

This term project addresses how to develop construction drawings for a general contract. The project contains supervision, including blue prints as support as needed. Apart from directions on how to carry out the actual work, the supervision also discusses regulations governing all construction drawings. The supervision is created as guide for similar projects. The construction drawings is a complete construction guide, hence it includes all construction drawings. In addition, a room description and a general description is included.

Uppsatsnivå: C

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Bergner, Niklas. "Att skapa musik med videoredigering: En handledning." Thesis, Linköpings universitet, Medie- och Informationsteknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-167162.

Full text

Abstract:

Det finns mer än ett sätt att skapa musik. Vissa sätt är dock mer okonventionella än andra. En särskild metod behöver inga professionella inspelningsmjukvaror eller digitala musikinstrument kompatibla för sammankoppling med datorer. Istället behövs, förutom ett musikinstrument, enbart videoinspelningsutrustning och videoredigeringsmjukvara. Syftet med denna rapport är att undersöka hur väl personer kan -med en instruktionsvideo innehållande tal, grafik och realtidsinstruktioner- lära sig att skapa egen musik. En inledande, mindre studie genomfördes för att finna personer (utan tidigare erfarenhet av musikskapande) villiga att göra ett användartest under uppsikt. Det tänkta antalet testpersoner hölls lågt till följd av den rådande covid-19-pandemin, samt det sista användartestets natur. Samtliga tillfrågade var entusiastiska till att genomföra testet att av instruktionsvideon och dess innehåll. För att besvara syftet utformades, genom en iterativ design- och redigeringsprocess, en instruktionsvideo. Denna instruktionsvideo visades för samtliga testpersoner varpå de instruerades att redigera samman egna, förutbestämda, korta musikstycken. Resultatet av de kvalitativa testerna visar att man kan lära sig denna typ av musikskapande förutsatt att vägledningen är pedagogisk, tydlig och tidseffektiv.
There are several ways to create music. Some ways are more unconventional than others, however. One particular method does not require professional audio editing softwares or digital music instruments compatible with computers. Instead, the only thing required, apart from a music instrument, is video recording equipment and video editing software. The purpose of this study is to examine how well people can –using a video tutorial containing speech, graphical elements and real time instructions- learn how to create their own music. A small-scale, initial study was conducted to find people (without any past experience of music creation) willing to take part in a supervised user test. The supposed amount of test subjects was kept at a minimum due to a current covid19-pandemic, as well as the nature of the test itself. Every respondent was enthusiastic about testing the tutorial and its content. Through an iterative design and editing process, a video tutorial was created with the intent to answer the purpose of this study. The video tutorial was shown to every test subject, whereupon they were instructed to edit their own, predetermined, short musical pieces. The results of the quality-based tests show that musical content creation can be taught, given that the tutorial is clear, pedagogical and efficient.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Skog, Simon. "Specialpedagogisk handledning via fjärrteknologi : En empirisk intervjustudie." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-168680.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att få ny kunskap om specialpedagogers upplevelser av användandet av fjärrteknologi vid handledning. Ett vidare syfte var att få kunskap om huruvida fjärrteknologin påverkar de handledande samtalen och den specialpedagogiska verksamheten och i så fall på vilka sätt, samt vilken nivå av pedagogisk digital kompetens som fjärrteknologin kräver. Den kvalitativa studien bygger på fyra halvstrukturerade intervjuer och på de transkriberade intervjuerna gjordes en innehållsanalys med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna som var perspektiv på handledningssamtal, perspektiv på specialpedagogik, samt en modell för pedagogisk digital kompetens. Studien visade bland annat på att fjärrteknologi medför fler möjligheter än begränsningar och utgör ett fullgott alternativ till traditionell handledning. Dessutom visade studiens resultat på att fjärrteknologi kan gynna mer samarbetande handledningssamtal och motverka ett kompensatoriskt perspektiv på specialpedagogisk verksamhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Rahmanzai, Nigina, and Birdal Halil. "Specialpedagogens uppdrag med särskild betoning på handledning." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28978.

Full text

Abstract:

Specialpedagogens uppdrag med särskild betoning på handledning-Special education guidance as a tool. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.
Special education guidance as a tool

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Ekström, Larsson Joanna. "Specialpedagogisk handledning och vad den leder till." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33327.

Full text

Abstract:

Sammanfattning/AbstractEkström Larsson, Joanna (2019). Specialpedagogisk handledning och vad den leder till. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDå forskning talar för att specialpedagogisk handledning ökar i omfattning ute i förskolor (Åberg, 2005) är det av intresse att undersöka hur pedagoger i förskolan upplever handledningen och vad de upplever att handledningen leder till. Syfte och frågeställningarSyftet med examensarbetet är att bidra med kunskap om pedagogers syn på specialpedagogisk handledning riktad mot förskolan avseende; funktion, innehåll och upplägg. Frågeställningar:• Hur har handledningen varit organiserad utifrån innehåll och form?• Vad har handledningen bidragit med för verksamheten?• Vilka förändringar har skett i verksamheten efter handledningen?TeoriFör att tolka materialet från fokusgruppsintervjuerna används teorier kring förändring av första och andra ordningen samt en kulturmodell kring förändring i en kultur.MetodDå syftet med studien var att undersöka hur pedagoger ser på specialpedagogisk handledning vad det gäller funktion, innehåll och upplägg valdes att genomföra undersökningen utifrån en fenomenologisk ansats. Då fenomenologin handlar om att förstå ett fenomen men också att lyfta fram kärnan i fenomenet (Fejes & Thornberg, 2017). Eftersom undersökningen syftar till att förstå och analysera pedagogers upplevelser av specialpedagogisk handledning valdes fokusgrupper som metod för insamlande av material. Då fokusgrupper används för att ta reda på vilka tankar, åsikter och upplevelser en grupp har kring ett visst fenomen (Wibeck, 2000). ResultatResultatet i undersökningen tyder på att pedagogerna i förskolan har olika syn och erfarenheter av specialpedagogisk handledning. Då handledningen innefattas av både rådgivning och reflektionssamtal. I undersökningen framgår det också att pedagogerna ser på handledning som en form av stöd även om innebörden i stödet skiljer sig åt. Dels ses stödet som hälsofrämjande, det vill säga möjlighet att prata av sig, och det innefattas också av att utveckla reflektion. Studien pekar även på att pedagogerna upplever att den specialpedagogiska handledningen leder till profession- och kompetensutveckling. Att pedagogerna har fått möjlighet att reflektera över situationer som de själva upplevt har lett till att pedagogerna utvecklat och förändrat sitt förhållningssätt och relationskapande. De har även utvecklat ett gemensamt språk och en kollektiv kompetens. Specialpedagogiska implikationerUtifrån vetenskapen om att det förekommer handledning av specialpedagoger i förskolan så är det viktigt att veta vad denna handledning leder till. Om specialpedagogisk handledning ska bidra med utveckling och lärande (Bladini 2004 och Näslund, 2004), vilket handledningen har som syfte, behöver det finnas en kunskap kring hur pedagogerna upplever handledningen och vad denna leder till för förändringar. Denna studie bidrar med hur pedagoger upplever handledning då resultatet tyder på att pedagogerna har olika syn på handledning samt att de upplever att handledningen som stöd ser olika ut. Utöver detta bidrar denna undersökning med att tyda på att pedagogerna upplever att handledningen utvecklar deras kompetens och profession. Att handledning leder till pedagogers professions- och kunskapsutveckling är enligt forskning målet med specialpedagogisk handledning (Wahlström 1996, Gjems 1996, Tveiten, 2010, Lavuås & Handal 2015). Att denna studie pekar på att handledningen leder till en utveckling av pedagogernas kompetens är en intressant implikation för alla som arbetar med och berörs av specialpedagogisk handledning. Undersökningen tyder även på att specialpedagogen har en stor påverkan vad det gäller att utveckla en förskolas kultur och bidra till förändringar av första och/eller andra ordningen. Det är viktigt att förstå att specialpedagogen har makt och att hen kan påverka vilka typ av kultur och förändring som utvecklas i en förskoleverksamhet.NyckelordFörskola, förändring, handledning, kompetensutveckling och pedagoger.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Poljo, Keric Alma, and Annalena Johansen. "Specialpedagogens arbetsuppgifter Handledning, kartläggning och pedagogisk utredning." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35392.

Full text

Abstract:

Sammanfattning/AbstractJohansen, Annalena och Keric Poljo, Alma (2020). Specialpedagogens arbetsuppgifter. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragAhlberg (2013) beskriver att specialpedagogiken har många ansikten och kännetecknas av sin komplexitet. I Möllås, et al (2017) studie framgår det att de kunskaper och färdigheter som specialpedagogen har tillägnat sig genom sin utbildning inte med självklarhet får eller kan praktiseras inom den verksamhet som specialpedagogen får sin anställning. Det råder inga tvivel om att den specialpedagogiska rollen i sig är komplex och därför blir det intressant för oss att med denna studie försöka nå en ökad förståelse i hur specialpedagogens uppdrag kan se ut i praktiken. I examensordningen (SFS 2017:1111) ska specialpedagogen efter avslutad examen besitta vissa förmågor och färdigheter (se bilaga 2). Vi har valt att belysa två av dem;- visa förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå,– visa fördjupad förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda.Vi har även valt att lyfta fram de uppgifter som specialpedagogerna anser vara de viktigaste.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att öka kunskapen om hur specialpedagoger på några skolor beskriver sina arbetsuppgifter i förhållande till några färdigheter och förmågor som nämns i examensordningen SFS 2017:1111.Följande specificerade frågeställningar söker vi svar på.•Hur använder specialpedagogen sin kompetens och kunskap för att utföra arbetsuppgifterna handledning, kartläggning och pedagogisk utredning på de undersökta skolorna?•Vad anser specialpedagogerna på de undersökta skolorna är deras viktigaste arbetsuppgift? TeoriDe teoretiska utgångspunkterna för denna uppsats är Thomas Brantes professionsteori samt de specialpedagogiska perspektiven; relationellt och kategoriskt perspektiv, salutogena förhållningssättet och KASAM. Valet motiveras med att öka förståelsen samt analysera specialpedagogens yrkesroll som ofta präglas av otydlighet. I vår resultatanalys framkommer det att specialpedagogen kan kategoriseras som både semiprofession och preprofession.MetodDenna studie är en kvalitativ intervjustudie som utgår från åtta specialpedagogers beskrivningar av sina arbetsuppgifter. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer utifrån en kvalitativ ansats. Metoden lämpar sig när forskaren vill få fram ny kunskap samtidigt som det finns ett antal på förhand utvalda frågeställningar som intervjupersonerna ska reflektera över (Justesen och Mik-Meyer, 2011).ResultatI vårt resultat kan vi se att det finns en skillnad mellan de arbetsuppgifter specialpedagogen utför i verksamheten och de mål som ska uppnås i specialpedagogutbildningen, exempelvis när det gäller handledning. Utifrån våra samtal framkommer det även att specialpedagogerna har som mål att få en samlad och fördjupad helhetsbild av elevens skolsituation, för att på bästa sätt hjälpa eleven utvecklas mot kunskapsmålen. Alla informanter har samma primära mål, att alla elever ska lyckas i skolan. Informanterna har även som mål att arbeta fram en struktur som underlättar lärarnas arbete som i sin tur syftar till att alla elever ska utvecklas. Flera av dem beskriver sig som spindeln i nätet men vissa belyser även övriga arbetsuppgifter som inte har något med specialpedagogik att göra. Det specialpedagogiska uppdraget är således mångfasetterat. Utifrån vårt resultat kan vi se två tydliga spår i specialpedagogernas arbetssätt. Det ena spåret har fokus på individ - och gruppnivå varav det andra spårets fokus är på organisationsnivå. Med stöd i vår tidigare forskning visar Lindqvists studie (2013) att de arbetsuppgifter som mer än 80% av specialpedagogerna själva väljer är att arbeta med är att handleda annan personal, dokumentation och skolutveckling. Specialpedagogiska implikationerVårt resultat visar att det råder en otydlighet i vad specialpedagogen har för kunskap och kompetens. För att specialpedagogens roll i en likvärdig skola ska bli tydligare krävs en samsyn bland samtliga aktörer i skolans värld. Önskvärt vore en mer stringent framställning av detta i styrdokumenten. Det framkommer att det inte finns tid för processinriktad handledning hos våra informanter trots att forskning visar att denna typ av handledning ger möjlighet till yrkesutveckling genom reflektion. Vi önskar mer tid för processhandledning då det bidrar till en yrkesutveckling. Vi tycker att det är tydligt att specialpedagogerna i vår studie anser att alla elever ska lyckas i skolan och att specialpedagogernas övergripande arbete är att bidra till en skola för alla.NyckelordHandledning, kartläggning, pedagogisk utredning, profession, specialpedagog,

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Norlund, Sandra, and Törnqvist Annette Nuñez. "Sjuksköterskestuderandes erfarenheter av handledning under verksamhetsförlagd utbildning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24238.

Full text

Abstract:

Verksamhetsförlagd utbildning utgör en stor del av sjuksköterskeprogrammet. Studenten ska tillämpa och integrera sina teoretiska kunskaper samt öva upp praktiska färdigheter under den verksamhetsförlagda utbildningen. Handledning av sjuksköterskestudenter ingår i sjuksköterskan kompetensområde enligt Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestuderandes erfarenheter av handledning under verksamhetsförlagd utbildning under sista terminen av sjuksköterskeprogrammet. Fokus var på kommunikationen mellan handledare och student, relationen mellan handledare och student samt integrationen av teori i praktiken. Studien var en kvalitativ intervjustudie. Sex stycken sjuksköterskestuderande som går sista terminen intervjuades från en högskola i södra Sverige. Resultatet analyserades med kvalitativ innehållsanalys på en manifest nivå enligt Granheims och Lundmans modell med en deduktiv induktiv ansats. I studien framkom subkategorierna öppenhet, lyhördhet och feedback under huvudkategorin kommunikation mellan handledare och student. Engagemang och ansvar uppstod som subkategorier till huvudkategorin relation mellan handledare och student. Under huvudkategorin integration av teori i praktiken genererades subkategorierna handledningsteknik samt utvärdering och bedömning. Handledningen påverkade studenterna både positivt och negativt. Studenterna upplevde skillnad mellan handledningen under korta placeringar och basplaceringen.
Clinical placements are a major part of the education of future nurses. The students should apply and integrate their theoretical knowledge and practice on their practical skills during the clinical placements. Preceptoring nurse students is a part of nurses' responsibilities. The aim of the study was to investigate nursing students' experiences of preceptorship during clinical training during the last semester of the nursing program. The emphasis was on communication between mentor and student, the relationship between mentor and student, and the integration of theory into practice. The study was a qualitative interview study. Six nurse students during their final semester were interviewed at a university in Southern Sweden. Granheim and Lundman’s model of qualitative content analysis was used to analyze the results at a manifest level with a deductive inductive approach. The subcategories openness, perceptiveness and feedback were revealed under the main category communication between preceptor and student. Commitment and responsibility emerged as subcategories to the main category of relationship between mentor and student. The main category integration of theory into practice generated the subcategories precepting techniques and evaluation and assessment. The preceptorship affected students both positively and negatively. The students experienced a difference of preceptorship between the shorter clinical placements and the longer placement.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Skogsberg, Paul Ottosson, and Robin Kristiansson. "Den smutsiga praktiken - Verksamhetsförlagd handledning i lärarutbildningen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32901.

Full text

Abstract:

Syftet med vår undersökning var att synliggöra studenternas upplevelse av handledningen under den verksamhetsförlagda tiden i utbildningen. Vi problematiserade hur handledningen leder till en progression som möjliggör att studenterna kan uppnå lärandemålen under sin praktik. Detta gjorde vi genom att studera handledarteorier samt Malmö högskolas syfte med den verksamhetsförlagda tiden. Vi använde oss av en webbaserad enkätundersökning för informationsinsamlingen och analyserade resultatet efter de valda teorierna. I resultatet uppgav de tillfrågade studenterna en positiv bild av sin progression men vi anser i vår slutsats att handledningen till stor del inte getts på ett sätt som är förenligt med styrdokument och de handledningsteorier vi studerat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Isberg, Annette, and Lena LewinHolm. "Handledning och läromiljö/councelling and learning environment." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35371.

Full text

Abstract:

Isberg, Annette. & Lewin Holm, Lena. (2006). Handledning och Läromiljö. Councelling and learning environment. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.SyfteSyftet med följande arbete är att undersöka vilken betydelse specialpedagogisk handledning har för arbetet med elever i behov av särskilt stöd med tanke på ämnesinnehåll, val av metodik och lärare - elev relationen?MetodFör att uppnå syftet intervjuar vi lärare i grundskolan som haft handledning från ett halvår upp till fem år. En egen version av Vernerssons didaktiska analysschema hjälpte oss att strukturera intervjuerna och Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori var oss behjälplig då vi analyserade svaren.ResultatResultatet av vår undersökning visar att handledning har betydelse för hur läraren utformar läromiljön vilket i förlängningen kommer eleverna till godo. Enligt de lärare vi intervjuat, bidrar specialpedagogisk handledningen till en gynnsammare undervisningssituation och förbättrade studieresultat för eleverna. Handledningen kunde få oönskade följder p.g.a. för många missriktade åtgärder vid feldiagnostisering. Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori tydliggjorde att handledningen fick positiva konsekvenser för eleverna på såväl mikro-, som exo- och makronivå. Till synes små förändringar fick stora påverkanseffekter på elevens läromiljö och bidrog till förbättrade studieresultat. På exonivå fann vi samtidigt en negativ konsekvens för eleven.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Handledning'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles