Relevant bibliographies by topics / Handledning

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Reports

Academic literature on the topic 'Handledning'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 8 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Handledning.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Handledning"

1

Elmcrona, M., and M. K. Winroth. "Klinisk Handledning: Tio sjukskoterskors upplevelser av tva ars processorienterad handledning." Nordic Journal of Nursing Research 17, no. 3 (September 1, 1997): 4–9. http://dx.doi.org/10.1177/010740839701700301.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Gun-Britt, Näf. "Handledning — Betydelse Och Definitioner." Nordic Journal of Nursing Research 19, no. 4 (December 1999): 26–31. http://dx.doi.org/10.1177/010740839901900406.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Gunnehill, Bo. "Handledning ett kreativt samspel." Fokus på familien 33, no. 04 (January 18, 2005): 232–45. http://dx.doi.org/10.18261/issn0807-7487-2004-04-03.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Lindén, Jitka. "Etik i handledning av doktorander." Nordic Studies in Education 25, no. 03 (November 4, 2005): 229–45. http://dx.doi.org/10.18261/issn1891-5949-2005-03-05.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Macdonald, Scott. "Alkoholkonsumtion och ökad alkoholtillgänglighet En handledning fór alkoholpolitiker." Alkoholpolitik: Tidskrift för nordisk alkoholforskning (Alcohol Policy – Journal for Nordic Alcohol Research) 3, no. 3 (May 1986): 129–34. http://dx.doi.org/10.1177/145507258600300305.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Kåreklint, Lars, and Marcus Samuelsson. "Läraren i centrum – skrivarcirkeln som handledning och kollegialt lärande." Venue 3, no. 1 (May 8, 2014): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1435.

Full text
Abstract:
Lärares erfarenheter är det som bygger upp den beprövade erfarenhet som skolans utbildning ska vila på. Idag lyfter allt fler, såväl forskare som beslutsfattare, fram läraren som en av de viktigaste nycklarna till en framgångsrik skola.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Solevåg, Per Kristian. "Hundraelva nordiska evertebrater. Handledning för övervakning av rödlistade småkryp." Naturen 128, no. 02 (May 2, 2004): 100–101. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3118-2004-02-07.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Willman, Ania, and Birgitta Erch. "Vårdplanering — före och efter handledning i omvårdnadsdiagnos enligt Carnevalis' modell." Nordic Journal of Nursing Research 10, no. 2-3 (June 1990): 29–31. http://dx.doi.org/10.1177/010740839001000206.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Hjort, Maria Astrup. "Stefan Kronqvist: Brott och digitala bevis. En handledning. 2. uppl." Tidsskrift for Rettsvitenskap 121, no. 04-05 (January 16, 2009): 648–49. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3096-2008-04-05-15.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Forsling, Karin. "Hur tänkte du nu? Digitala verktyg och kollegiala lärprocesser i förskolan." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, no. 2 (June 30, 2020): 57–73. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i2.3706.

Full text
Abstract:
I artikeln analyseras förskollärares kollegiala lärande i relation till barns användande av digitala lärverktyg i förskolan. Studien utfördes under ett utvecklingsarbete i två svenska förskolor där funktionen kamera på datorplattor användes för lärande. Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger kan förstå, förändra och förbättra lärsituationer där digitala verktyg användes under handledning av en filmpedagog, en medforskande förskolekollega och en forskare. Resultaten visar hur fem engagerade pedagoger, utan särskild vana eller intresse för digitala verktyg, börjar använda datorplattor i förskolan som lärverktyg för att nå läroplansmål som handlar om kommunikation. Den i studien använda designbaserade experiment-modellen bygger på designorienterade teorier. Det designbaserade experimentet ledde till en fördjupad reflektionsyta för pedagogerna – en mötespunkt för kollegiala lärprocesser som kan bidra till förskoleutveckling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Handledning"

1

Schelin, Eva. "Specialpedagogisk Handledning." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Sektionen för lärarvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-15412.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Pettersson, Marie. "Specialpedagogisk handledning : Specialpedagogers uppfattningar om specialpedagogisk handledning på högstadiet." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-75059.

Full text
Abstract:
Syftet med denna kvalitativa studie är att fånga vilka uppfattningar yrkesverksamma specialpedagoger på högstadiet har rörande vad specialpedagogisk handledning är och vilka förutsättningar specialpedagoger på högstadiet har att handleda. Den tidigare forskning som finns inom specialpedagogisk handledning är främst gjord på skolans låg- och mellanstadium varför den här studien syftar till att tillföra kunskap om specialpedagogisk handledning på högstadiet. Studien har ett sociokulturellt och ett kognitionsvetenskapligt perspektiv på handledning. Enkät med 75 respondenter och transkriberade intervjuer med fyra specialpedagoger utgör dataunderlaget som sedan analyserats med hjälp av en fenomenografisk ansats i syfte att fånga specialpedagogernas uppfattningar rörande handledning på högstadiet. Handledningen är situerad till vem som handleds, tid och rum och medieras med hjälp av språket i handledningssamtalet. Förväntningar hos både specialpedagogerna själva, lärarnas förväntningar på att få rådgivning och okunskap hos lärarna om vad handledning är påverkar möjligheterna till handledning. Specialpedagogerna uppfattar sig som kompetenta relationsskapande handledare och använder sig inte av någon metod, men delar av handledning- och coachingmodeller. Resultatet visar i enlighet med tidigare forskning att specialpedagogens uppdrag inte är klart definierat och så ej heller vad handledning är rörande form och innehåll. Det försvårar för specialpedagogen att handleda samtidigt som det odefinierade specialpedagogiska uppdraget skapar ett frirum för specialpedagogen att välja vilka arbetsuppgifter som ska utföras i en komplex skolvardag. Att ha rektors stöd i att skapa förutsättningar för specialpedagogisk handledning är viktigt, inte minst för att kunna utveckla skolan. Rektor behöver organisera skolan så att förutsättningar att träffa lärare finns då den här studien visar på att högstadieorganisationen i sig inte ger de bästa förutsättningarna, vilket är litet beforskat, för specialpedagog att handleda lärare.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Lennartsson, Anna, and Camilla Qwinten. "Handledning av sjuksköterskestudenter - faktorer som påverkar handledning under verksamhetsförlagd utbildning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25506.

Full text
Abstract:
Handledning av sjuksköterskestudenter är en viktig uppgift för leg. sjuksköterskordå studenterna är de framtida arbetskollegerna som ska kunna arbeta självständigtoch känna trygghet i yrkesrollen. Syftet med studien var att belysa vilka faktorersom kunde vara betydelsefulla i handledningen av sjuksköterskestudenter underverksamhetsförlagd utbildning. Metoden var litteraturstudie med systematiskansats där Goodmans modell följdes. Tio kvalitativa, vetenskapliga artiklar liggertill grund för denna studies resultat. Resultatet visade att betydelsefulla faktorerför handledning av sjuksköterskestudenter var handledarens förberedelse och roll,tid för handledning, studentens självförtroende och självständighet, attityder hoshandledaren samt möjlighet till reflektion och återkoppling.
Preceptoring student nurses is an important task for registered nurses because thestudents are their future colleagues, and has to be able to work independently andfeel secure in their future professional role. The aim of this study was to shed lighton the factors that are important in preceptoring student nurses in clinical education.The method is a study of literature based on the model of Goodman. Theresult of this study is based on a sample that consists of 10 scientific articles. Theresult consists of opinions from both registered nurses an student nurses. Fivethemes that are important in preceptoring student nurses in clinical education havebeen identified. These themes were: the role and preparation of the preceptor,time, self-confidence and independence, attitudes, and reflection and feedback.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Lundblad, Frans. "Handledning : Handledarnas upplevelse av handledning under VFU för specialistsjuksköterskor i psykiatri." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-18292.

Full text
Abstract:
Det saknas studier hur handledarna upplever handledning på avancerad nivå inom psykiatrisk omvårdnad. Rollen handledarna har är komplex, de ska både fungera som en mentor och som den som bedömer studenternas prestationer samt ge god vård åt patienten. Syftet med denna studie är att belysa hur handledning upplevs av den handledande sjuksköterskan under Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för specialistsjuksköterskor i psykiatri. Att få kunskapen studien genererar skapar förutsättningar för organisationen och universitetet att anpassa utbildning och återkoppling som gynnar handledarna och studenternas utveckling samt höjer vårdkvaliteten för patienterna. En explorativ kvalitativ ansats enligt fokusgruppsintervjuer har ansetts lämplig för studien då målet är att fånga vidden och komplexiteten i handledning. När deltagarna dras med i diskussionen skapas ett reflekterade klimat som på ett omfattande sätt belyser individens upplevelser, tankar och känslor. Studien kommer att utföras inom psykiatriska kliniken på Länssjukhuset Ryhov efter tillstånd från etisk kommitté.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Bouhmadi, Fatiha, and Sara Johansson. "Specialpedagogisk handledning i förskolan : Specialpedagogers uppfattningar om speciapedagogisk handledning i förskolan." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-177400.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Gahlin, Annica, and Eriksson Lena Gredahl. "Olika former av handledning." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34383.

Full text
Abstract:
Vi vill genom denna studie belysa några specialpedagogers handledning. Vi har träffat respondenterna och detta är deras skildring av sin handledning. Utifrån vad de säger har vi försiktigt tolkat det de sagt för att få en bild av den handledning de bedriver. Vårt huvudsyfte var att beskriva och kartlägga vilken handledning specialpedagoger genomför i förskola och skola. De frågeställningar vi fokuserat på är vilka typer av handledning använder specialpedagogerna. Vilka modeller och metoder de förlitar sig på. Vilka tankar de har kring sin handledning, vilken roll och kompetens anser de krävs. Vi har även försökt belysa handledning ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Genom att kartlägga om handledning bedrivs utifrån de mål, som finns i kursplanen för specialpedagoger, mot hur det fungerar i verkligheten där de intervjuade arbetar.Resultaten av denna studie visar att ett fåtal av specialpedagogerna ger enbart individuell handledning. De flesta utövade istället både individuell och grupphandledning. Detta stämde inte med vår förförståelse, vi förväntade oss att den individuella handledningen klart skulle dominera. Den vanligaste typen av handledning var konsultativ grupphandledning kring elever i behov av stöd. Att den konsulterande handledningen var väntat och att det ändå förekom reflekterande handledning för en tredjedel av respondenterna var väldigt glädjande. Här kan vi ha fått fram en för positiv bild om vi jämför med Malmgrens (2004) undersökning där uppgav respondenterna att de inte bedrev någon reflekterande handledningen. Vi kan av vår undersökning utläsa att de metoder som specialpedagoger använder i reflekterande handledning bottnar i en psykodynamisk systemteori, där handledaren ställer sådana frågor som ska få de handledda att öka medvetenheten av sitt handlande. Kort sagt att göra det omedvetna medvetet. Den modell som framstår tydligt i vårt resultat är att de specialpedagoger som handleder är influerade både av Tveitens (2003) handledningmodell som grundar sig på gestaltterapi och Gjems (1997) handledningsmodell som grundar sig på systemteorin.En gemensam faktor som studien visar är hur viktig utbildning och fortbildning är för en handledare. Alla respondenter nämner vikten av handledarutbildning och erfarenhet som grunden för handledning. Det framkom även att intresse, lyhördhet och egen handledning är viktiga faktorer att belysa.I vårt resultat lyfter vi fram ett hinder för handledning. Om pedagogen inte förstår varför man ska ha handledning blir detta ett hinder för handledningen. Även ledningens inställning till handledning kan vara ett hinder för specialpedagogers handledning. Men utnyttjas handledningen för reflekterande grupphandledning så ger det stora vinster för den pedagogens egen kompetens och insikt om sitt eget handlande. Det gäller även för den som handleder. Av svaren i denna studie förstår vi att det kan finnas en problematik när det gäller att ta till vara specialpedagogens kompetenser och kunskap. Detta gäller även när det handlar om handledning och att vara stöd och samtalspartner med ledning - organisation. Det var endast en av specialpedagogerna i vår studie som arbetade med ledningen kring dessa frågor, men anser att ledningens inställning till handledning är av stor vikt. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att om vi får mer kunskap kring handledning och får utöva den inom ramen för utbildningen. Då kan specialpedagogerna bli mer rustade för sina uppdrag. Erfarenheten kommer ju med att få arbeta med handledning. Det krävs då att förskolechefer och rektorer anser att det är viktigt och visar tilltro till specialpedagogens kompetens som handledare.
Gahlin, Annica & Gredahl-Eriksson, Lena. (2007). Olika former av handledning. En studie av nio specialpedagogers handledning. (Different kinds of coaching. A study of nine special needs educators coaching). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syfte med denna uppsats är att undersöka och analysera vilken handledning som nio specialpedagoger genomför i förskola och skola och vilka kompetenser det kräver.Med hjälp av intervjuer har vi tagit del av nio specialpedagogers arbete med handledning. Vi delade in de intervjuade specialpedagogernas svar i olika kategorier som vi sen analyserade och jämförde med litteratur inom ämnet och tidigare forskning.Sammanfattningsvis visar resultatet av vår undersökning att det sker handledning i både förskola och skola. Den framträdande formen av handledning var konsultativ handledning individuellt eller i grupp. Men den reflekterande handledningen förekom också till viss del. För att lyckas i sitt handledningsuppdrag menade våra respondenter att det behövs mandat från ledningshåll samt fortbildning i handledning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Mellwing, Marie. ""Handledning, det är såå bra, faktiskt!" : Lärares uppfattning och tankar om specialpedagogisk handledning." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-58891.

Full text
Abstract:
Syfte med studien är att beskriva fyra lärares uppfattning och tankar om specialpedagogisk handledning, hur den går till och om det finns några hinder/svårigheter. Arbetet utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande utifrån Vygotskij där jag tar fasta på att lärandet är en helhetsprocess där flera faktorer påverkar. Studien är av ett kvalitativt slag med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Intervjuerna är semistrukturerade och är gjorda med fyra lärare som arbetar i grundskolan. Frågorna var öppna där följdfrågor kunde formuleras utifrån den intervjuades svar. Resultatet redovisas i fem olika teman. De teman som framträdde ur intervjuerna var feedback, specialpedagogens roll, hur specialpedagogisk handledning gynnar eleven, skillnaden mellan psykologisk handledning och specialpedagogisk handledning och hinder. Resultatet i studien visar att lärarna upplever att specialpedagogisk handledning är värdefullt och utvecklande. Specialpedagogen kommer med tänkvärda funderingar, råd, tips så de får andra aspekter på sin undervisning och sitt bemötande av eleven. Specialpedagogen använder båda begreppen handledning och kvalificerade samtal. Lärarna beskriver att det är av stor betydelse att de får reflektera och tänka tillsammans med andra i arbetslaget under organiserade former. De beskriver att det är viktigt att ta del av andras erfarenheter och allt resulterar i att de påverkas och utvecklas till skickligare lärare. Lärarna menar att det gör skillnad i deras sätt att bemöta eleven och tillgodose dess behov. De anser att specialpedagogens kompetens har betydelse för dem och allt sammantaget påverkar det lärarens uppfattning om eleven. Det som främst upplevs som ett hinder är att få tiden att räcka till handledning och till allt som ingår i verksamheten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Cármenes, Jimena, and Louise Hillmann. "Pedagogisk handledning ett kompetensutvecklande verktyg? En studie om specialpedagogens roll i pedagogisk handledning." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33363.

Full text
Abstract:
Då vi påbörjade utbildningen till specialpedagoger förväntade vi oss att få kunskap om och redskap för att bedriva specialpedagogiskt arbete i olika verksamheter. I vår tredje kurs introducerades samtal och handledningens roll som verktyg för professionsutveckling, vilket vi såg som en viktig och intressant del för oss att fördjupa oss mer i. Vår bild av handledning utifrån våra egna erfarenheter skiljer sig en del från den som vi har studerat under vår utbildning. Genom vårt arbete hoppades vi kunna bidra till att synliggöra specialpedagogens roll i genomförandet av pedagogisk handledning i förskolan och skolan, samt vilken syn ledning och specialpedagoger har på pedagogisk handledning. Syftet med denna studie har varit att bidra med ökad kunskap om specialpedagogens roll i pedagogisk handledning ur ett skolledar- och specialpedagogperspektiv. Ambitionen var att genom enkäter undersöka hur professionerna förstår användandet av pedagogisk handledning i deras verksamhet samt vilken sorts handledning som ges.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Bohman, Camilla, and Eva Carlsson. "Pedagogisk handledning -mer än bara samtal mellan kolleger : En kvalitativ studie om pedagogisk handledning." Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3867.

Full text
Abstract:

Abstract:

Syftet med denna kvalitativa undersökning var att undersöka hur dagens specialpedagoger arbetar med handledning ute i sina verksamheter. Vi ville även undersöka om deras handledningsarbete stämmer överens med deras tankar om handledning. Vi ämnade också undersöka om specialpedagogerna ansåg att deras specialpedagogiska utbildning gett dem tillräcklig kunskap inom området.

I vår litteraturgenomgång har vi belyst följande område inom pedagogisk handledning: vad handledning är, individuell handledning, grupphandledning, handledarens kompetens och uppgifter, handledningens funktioner och möjligheter, hinder för handledning samt systemteori och Kolbs lärcirkel.

I vår kvalitativa undersökning som bestod av 10 intervjuer med yrkesverksamma specialpedagoger så kom vi fram till att våra respondenter var positiva till pedagogisk handledning och de ansåg att det stärkte och stöttade personalen och ledde deras arbete framåt.

Nyckelord: Handledning, pedagogisk handledning, specialpedagogik och specialpedagogisk kompetens.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Johansson, Therese. "Specialpedagogisk handledning : En studie om hur några pedagoger i förskolan ser på specialpedagogisk handledning." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20838.

Full text
Abstract:
Syftet med föreliggande arbete är att belysa några pedagogers erfarenhet av specialpedagogisk handledning i förskolekontexter. Den har utförts på två rektorers förskolor, sammanlagt är det nio avdelningar i vardera rektorsområde som har deltagit. Den metod som användes i undersökningen var enkäter med femton frågor med hälften slutna frågor och hälften öppna. De första rektorerna som tillfrågades valde att låta sina pedagoger delta och jag fick utföra enkätundersökningen på deras utvecklingsdagar när de hade samtliga pedagoger samlade. Resultatet har sedan sammanställts i stapeldiagram och i tematisk analys. Litteraturdelen lyfter syftet med specialpedagogisk handledning som Gjems (1997) och Killén (2008) beskriver som en form av kompetensutveckling både enskilt och i grupp. Timperley (2013) beskriver även att det handlar om att skapa en utvecklingsprocess hos pedagogerna för att öka förståelse för barnet och dess svårigheter. I enkätundersökningen har pedagogerna lagt mycket fokus på just barn i behov av särskilt stöd och hur pedagogerna ska kunna hjälpa dem. De beskriver en avsaknad över att specialpedagogen inte är delaktig i undervisningen och ser hur pedagogerna arbetar och observerar barn. Pedagogerna känner därav att specialpedagogens råd kring arbetssätt många gånger blir för generella. Samtidigt visar resultatet att pedagogerna ser att den specialpedagogiska handledningen hjälper dem till förändrade arbetssätt och anpassningar i undervisningen. Resultatet påvisar även att ett fåtal pedagoger känner att handledningen är för att utveckla dem när deras egen kompetens inte räcker till. Vidare framkommer det att pedagogerna upplever att handledningen leder till att pedagogerna i undervisningen har ökat sin förmåga att utgå från barns behov. Pedagogerna framför även önskemål om att specialpedagogen är behjälplig med kartläggningar och i upprättandet av handledningsplaner och att specialpedagogen håller de externa kontakterna med exempelvis habiliteringen och BUP.
The purpose of the study is to highlight some educators experience of special education guidance in preschool contexts. It has been carried out at two principal's preschools, in total there are nine departments at each principal who have participated. The method used in the survey was surveys with fifteen questions with half closed questions and half open questions. The first principals who were consult chose to participate and I was invited to carry out the survey on their development days when they had all the educators gathered. The results have then been compiled in bar graphs and in thematic analysis. The literature section highlights the purpose of special educational guidance that Gjems (1997) and Killén (2008) describe as a form of competence development both individually and in groups. Timperley (2013) also describes that it is about creating a developmental process in the educators to increase understanding of the child and its difficulties. In the survey, the educators put a lot of focus on precisely children in need of support and how the educators should be able to help them. They describe a lack of special educator participation in the teaching and see how the educators work and observe children. The educators feel that the special educator's advice on working methods is often too general. At the same time, the results show that the educators see that the special pedagogical guidance helps them to change their working methods and adaptations in the teaching. The result also shows that a few educators feel that the guidance is for developing them when their own skills are not enough. Furthermore, it appears that the educators feel that the supervision leads to the educators in the teaching having increased their ability to base on the needs of children. The educators also express wishes for the special educator to assist with mapping and in the preparation of supervision plans and for the special educator to keep external contacts with, for example, habilitation and BUP.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Handledning"

1

Rosfelt, Margareta. Ämnesordsindexering: En handledning. Stockholm, Sweden: Avd. för nationell samordning och utveckling, 2003.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Bernler, Gunnar. Handledning i psykosocialt arbete. [Stockholm]: Natur och kultur, 1985.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Wallberg, Håkan. Folkbiblioteken och Internet: En handledning. [Stockholm]: Statens kulturråd, 1997.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Lundbladh, Carl-Erik. Handledning till Svenska akademiens ordbok. [Stockholm]: Norstedt, 1992.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Clavensjö, Bertil. Asbest i byggnader: Handledning för inventering. [Stockholm]: Arbetsmiljöfonden, 1989.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Warnstedt, Christopher von. Krigsarkivet och släktforskaren: Handledning och kommentarer. [Stockholm]: Storstockholms genealogiska förening, 1989.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Andersson, Ewa Pilhammar. Handledning av sjuksköterskestuderande i klinisk praktik. Göteborg, Sweden: Acta Universitatis Gothoburgensis, 1997.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Laurén, Reidunn. Nya jämställdhetslagen: Kommentar och handledning i jämställdhetsarbetet. Stockholm: Publica, 1992.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Hagander, Sten. Gärsgår'n i vårt landskap: Hantverk, historia, handledning. Grödinge: Utbildningsgruppen, 1995.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Höög, Magnus. Vägen till Bryssel: Handledning i EU-lobbying. Stockholm: Norstedts juridik, 1996.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Reports on the topic "Handledning"

1

Darud, Annica, Anna Edberg, Charlotte Gillrell, Christofer Johansson, Madeleine Stjernström, and Martina Svensson. Interprofessionell handledning och handledarskap - på en klinisk utbildningsavdelning. Region Skåne & Malmö universitet, 2019. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178770519.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Handledning' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography