Academic literature on the topic 'Hälsofrämjande och förebyggande'

Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska enligt Skolverket (2011) bedrivas av all personal som arbetar i verksamheten, varför ett samarbete mellan elevhälsans personal och övrig personal är av stor betydelse. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är helhetsbilden otroligt viktig, eftersom det ingår i uppdraget att kartlägga och genomföra utvecklingsarbete av skolans verksamhet på organisations-, grupp- och individnivå. En del av specialpedagogens uppdrag är att vara en samtalspartner till lärare och motivera till reflektion kring den egna professionen. Det är då specialpedagogens uppgift att utifrån systemteoretiskt förhållningssätt och relationellt perspektiv vara med och utveckla verksamheten och lärmiljöer så att undervisningen blir tillgänglig för alla elever.Studiens resultat visar att goda relationer mellan lärare/elever/vårdnadshavare är det som anses som den allra viktigaste faktorn i ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Ett nära samarbete mellan elevhälsan och lärare är något som efterfrågas från båda håll, men hur samarbetet bör se ut skiljer sig åt mellan yrkeskategorierna. Det framkommer även att det finns olika syn på hur viktigt uppföljning och utvärdering av verksamheten är i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.

Avsikten med denna studie är att undersöka rektorers funktion i elevhälsan, vad syftet är med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan samt vad de bidrar med som insatser. Med hjälp av de frågeställningar som formulerats som följande; ”Vad är syftet med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan?”, ”vilka insatser bidrar studie- och yrkesvägledare med i elevhälsans uppdrag?” och ”vilken funktion har rektor i elevhälsan?” vill vi fylla den befintliga kunskapslucka som finns gällande syftet med studie- och yrkesvägledares medverkan i elevhälsan. Då det råder brist på tidigare forskning kring valt studiefält vill vi ändra på detta och bidra med mer kunskap. Studien har en kvalitativ karaktär och utgjordes av djupintervjuer, detta för att få ett helhetsperspektiv genom exempelvis öppna frågor och eventuella följdfrågor. Kortfattat resulterade studien i att rektorer ansvarar för elevhälsan och fattar beslut som rör elevhälsans uppdrag samt vilka yrkesprofessioner som ska medverka. Syftet med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan är att all information kring elever behövs synliggöras i elevhälsan. Studie- och yrkesvägledare motiverar elever för framtiden som är en del av elevhälsans uppdrag. De teoretiska begrepp som analyserat empirin och genererat fram resultatet är meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Begreppen är utformade av Aaron Antonovsky som grundar sig i KASAM teorin. Meningsfullhet analyserar vad det finns för meningsfullhet i studie- och yrkesvägledares medverkan i elevhälsan. Begriplighet analyserar rektors funktion i elevhälsan och hanterbarhet analyserar vilka handlingsvägar studie- och yrkesvägledare använder sig av i elevhälsan.

AbstraktLarsson, Anna (2016), Förebyggande och hälsofrämjande arbete inom Elevhälsan Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag Studien utgår ifrån vad skollagen säger om elevhälsans uppdrag som främst är förebyggande och hälsofrämjande. Hur synligt är det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i den dagliga verksamheten?Tidigare forskning kring elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete är begränsad, mycket beroende på att elevhälsans uppdrag fortfarande är relativt nytt. Med den nya skollagen (SFS 2010:800) ändrades elevhälsans uppdrag från att vara vårdande till att arbeta främst med det friska och begreppet elevvård blev elevhälsa.Syfte och frågeställningarSyftet med min studie är att belysa hur olika professioner inom elevhälsan ser på begreppen förebyggande och hälsofrämjande arbete, samt hur detta arbete blir synligt i den dagliga verksamheten.TeoriDenna studie vilar på systemteorin som utgår från att varje del inom systemet fyller en funktion och delarna sammanfogas och arbetar tillsammans för att bevara systemet (Thurén, 2007). Även Antonovskys (1987) salutogena perspektiv och KASAM (känsla av sammanhang) är en viktig aspekt i studien.MetodFör att samla in data till min studie har jag använt enkät som metod. Enkäten besvarades digitalt. Totalt har 8 elevhälsoteam från kommunala och fristående skolor tillfrågats i studien. Fördelningen av kön är att kvinnor är mer representerade än män. Erfarenheten av elevhälsoteamsfrågor och medlem av ett elevhälsoteam varierade från 1 år till 25 års erfarenhet. Årskurserna som professionerna arbetar mot är från förskoleklass till årskurs 9, där årskurs 6-94är övervägande representerade. Svarsfrekvensen blev lägre än förväntad, totalt bevarade 18 respondenter enkäten.ResultatSamtliga professioner inom elevhälsan har en önskan om att arbeta mer förebyggande och hälsofrämjande men tiden räcker inte till. Mycket på grund av att de blir kvar i de åtgärdande processerna och som de själva uttrycker det släcker bränder.Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet handlar om att ligga steget före, att ha en plan för sitt arbete. Studien visar att mycket av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ligger på individnivå och betydligt mindre på organisation och gruppnivå.ImplikationerMed utgångspunkt ur examensordningen för specialpedagoger och skollagens uppdrag om elevhälsans arbete blir det förebyggande och hälsofrämjande arbetet en självklarhet för en specialpedagog. En specialpedagog ska bland annat bidra med sin kompetens inom det specialpedagogiska området, medverka i det förebyggande arbetet samt undanröja hinder för lärande.

Syftet med denna studie är att undersöka några specialpedagogers uppfattningar av sitt uppdrag inom elevhälsan i skolans verksamhet. Framför allt är syftet att belysa deras uppfattningar av ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. Studien har en kvalitativ ansats. För att få en fördjupad förståelse och kunskap om specialpedagogernas egna uppfattningar om sitt uppdrag och om sitt arbete har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att specialpedagogerna är eniga om att elevhälsans uppdrag är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Det framkommer att de arbetar utifrån sitt uppdrag men individärenden och akuta insatser upptar för stor del av deras arbetstid på bekostnad av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Viktiga faktorer för att specialpedagogen ska kunna ägna en större del av sin tid till förebyggande och hälsofrämjande arbete är denne har ett relationellt perspektiv, ett inkluderande förhållningssätt, tydlig arbetsbeskrivning och ett samarbete med rektor/ledning.

Förväntat kunskapsbidrag:Tidigare forskning kring elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete är begränsad. Skollagen (SFS 2010:800) skriver fram detta arbete som elevhälsans främsta uppdrag, varför det är intressant att studera huruvida detta återspeglas i elevhälsoteamets gemensamma verksamhet.Syfte och frågeställningar:Studien har för avsikt att utreda hur arbetet med förebyggande och hälsofrämjande arbete/insatser kommer till uttryck vid elevhälsomöten och elevhälsoteamens gemensamma arbete genom att undersöka verksamheten i en gymnasieskola.Teori:Systemteori (Öquist, 2014) används för att förstå hur olika faktorer får konsekvenser för elevhälsoteamets arbete i relation till förebyggande och hälsofrämjande arbete. Tidigare forskning kring tvärprofessionellt samarbete samt förutsättningar för förebyggande och hälsofrämjande arbete, i både skolans kontext samt i vården, presenteras.Metod:Triangulering har använts för att belysa fenomenet ur olika perspektiv. Observationer av två EHT-möten, intervjuer med fem elevhälsopersonal samt det lokala styrdokumentet för elevhälsans arbete vid den studerade skolan utgör studiens empiri. Empirin tolkas med hermeneutisk-fenomenologisk ansats (Bryman, 2011).Resultat:Studien visar att förebyggande och hälsofrämjande arbete får stå tillbaka vid EHT-möten till förmån för enskilda individärenden av åtgärdande karaktär. Studien visar att otydliga lokala styrdokument, bristande samsyn kring mötenas syfte och struktur samt ledarskapet vid mötena får avgörande konsekvenser för avsaknaden av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i mötesforumet.Specialpedagogiska implikationer:Specialpedagogen, om än inte given aktör i elevhälsoteamet utifrån gällande lagstiftning (SFS 2010:800), är genom sin utbildning förberedd att kartlägga och analysera skolverksamheten på organisations-, grupp- och individnivå, en kvalificerad samtalspartner och som utbildad lagarbetare väl förberedd att vara del av elevhälsoteamets förebyggande och hälsofrämjande arbete.

For some time now, the debate about "a school for all" has been debated in public contexts. In Sweden, the emphasis was on all schools working more towards prevention and health promotion. The special educator's role then became to help teachers to find strategies and give them tools to be able to adapt their teaching based on the students' different conditions. Which means that all students would have a common teaching in one and the same classroom. The purpose of this study is to investigate whether the special educational competence is utilized at the school with regard to preventive and health-promoting work. The empiric consists of ten semi-structured interviews with ten special educators at various primary schools in the Stockholm area. The results of the study show that all schools work preventively and health-promoting, but not to the extent that the special educators want. The interviewed special educators feel that the time is not enough for all students in need of special support to receive the help they need to achieve their knowledge goals. The biggest obstacle that emerged is that the special educator's skills acquisition is made more difficult due to the diversity of tasks. There is also resistance among teachers to want to work more differentiated and to see students' differences as an asset according to the special educators.

SammanfattningRengbo, Anna & Edlund, Christine. (2020). EHM – en ledstjärna i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien förväntas bidra med kunskap om hur skolpersonal ser på begreppen hälsofrämjande och förebyggande arbete samt vilka olika uppfattningar det finns om vad detta arbete innebär. Denna kunskap skulle kunna användas som utgångspunkt för planering av skolans utbildningsbehov inom området. För den undersökande skolans del blir studien också en utvärdering av elevhälsomötet (EHM), som mötesmodell och bidrag till skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att öka kunskapen om vilka olika uppfattningar det finns bland pedagoger och elevhälsa kring vad hälsofrämjande och förebyggande arbete innebär och huruvida EHM kan bidra till att utveckla detta arbete. Studien utgår från följande frågeställningar:•Vilka olika uppfattningar finns om vad hälsofrämjande och förebyggande arbete är bland skolpersonal? •Vilka olika uppfattningar finns om EHM:s möjlighet att utveckla verksamhetens hälsofrämjande och förebyggande arbete?TeoriFör att tolka resultatet i studien har det systemteoretiska perspektivet använts. Vi har genom att rikta blicken mot helheter, mönster och sammanhang undersökt på vilka nivåer; individ-, grupp- eller organisationsnivå, som uppfattningar om hälsofrämjande och förebyggande arbete ligger på. Genom att titta på kontexten, hur företeelser hänger samman och påverkar varandra samt betydelsen av att ha ett öppet system, så har uppfattningar om hur arbetsmodellen EHM kan bidra till det hälsofrämjande och förebyggande arbetet tolkats.MetodDet empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med; tre pedagoger från olika årskurser, specialpedagog, kurator och speciallärare i matematik på en skola. Den insamlade empirin har sedan bearbetats med inspiration av en fenomenografisk ansats.ResultatResultatet visar på tre olika sätt att uppfatta begreppen hälsofrämjande och förebyggande arbete - som två olika begrepp, som samma begrepp eller som två diffusa begrepp. Hälsofrämjande arbete uppges i huvudsak vara aktiviteter på grupp- eller organisationsnivå, som att skapa ett bra klassrumsklimat präglat av elevinflytande, arbetsro och goda relationer, samtalsgrupper kring nätetik, källkritik och pubertet samt god samverkan mellan elevhälsa och pedagoger kring elever. Förebyggande arbete beskrivs oftare som aktiviteter på individnivå, som tidig kontakt med vårdnadshavare kring frånvaro, kartläggning av elever och tidiga insatser. EHM bidrar, enligt respondenterna, till det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på skolan genom att gynna kollegialt lärande, nyttja det tvärprofessionella perspektivet, generera nya tankar, ge förutsättningar för tidiga insatser och påverkansmöjlighet samt en upplevelse av gemensamt ansvar och mindre stress. Utmaningar som lyfts fram i samband med EHM är att all personal i verksamheten inte deltar, att det är för långt mellan mötestillfällena och att det inte sker någon tydlig uppföljning kopplat till det som diskuteras.Specialpedagogiska implikationerStudien visar att det finns olika uppfattningar om vad begreppen hälsofrämjande och förebyggande betyder. Specialpedagogen har en viktig roll i att klargöra dessa begrepp för att skapa samsyn inom verksamheten. Det tvärprofessionella perspektivet framkommer vara viktigt i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, liksom kollegialt lärande. Allas kompetenser måste nyttjas på rätt sätt och specialpedagogen behöver vara aktiv i sin handledarroll. Enligt respondenterna bidrar EHM till det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på den aktuella skolan. Som specialpedagog kan du sprida kunskap om och förankra modellen.

The perspective on health among school pupils needs to be extended. School is animportant arena for the promoting of health among youth, primarily from a healthpromoting perspective and a proactive perspective. A holistic approach has gatheredsome ground in the policy documents for the nine year compulsory school in Sweden, butin what way, and what effect does it have on the governing authorities and on schoollevel?The aim of the study is to investigate the coherence between national, municipal andlocal levels regarding the view on health among pupils. In order to do this, the guidelinesfor pupil health in the municipality of Örebro and operational plans for seven F9 schoolsin the municipality of Örebro will be studied and compared to the government bill”Health, learning and sense of security”. In order to obtain a theoretical understanding ofthe course of events between the different organizational levels, intervention theory hasbeen used as an explanatory model.Through analysis of the municipal guidelines for youth and pupil health, shows that thedocument very much resembles the government bill, which becomes apparent through thesame abstract formulations used. The content of the operational plans, particularly thequestion of preventing ill-health, therefore generally stays on an abstract level as well.Consequently, no concrete measures are taken on school level.From what the government bill emphasizes, the strongest reflection in the operationalplans is the point of quality control in the pupil health work and the participation ofparents. The operational plans are influenced by documents that describe how the pupilhealth work is to be organized, but there is still no policy document available for pupilhealth on local school level that includes health promoting and preventive measures. Thusthe schools lack the tools needed to tackle ill-health from a holistic point of view.However, several measures are available when it comes to reactive measures such asbullying and abusive behaviour.

Det finns ett behov av en utvidgad syn på elevhälsa som uppmärksammar fler aspekter avhälsa. Skolan är en viktig arena för arbetet med barn och ungdomars hälsa, inte minstutifrån ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. I de dokument som styr skolanhar ett helhetsperspektiv på elevers hälsa fått ett allt större utrymme men på vilket sättoch vad innebär det, från de styrande organen för skolan och ner till personalen som skabemöta eleverna?Syftet med studien är att undersöka överensstämmelsen mellan en nationell och enkommunal och en lokal nivå vad gäller elevhälsa. Konkret innebär det att granska Örebrokommuns riktlinjer för barn- och elevhälsa och sju verksamhetsplaner för F9-skolor iÖrebro kommun utifrån regeringspropositionen ”Hälsa, lärande och trygghet”. För att fåen sammanhängande teoretisk beskrivning av skeendet mellan de olika organisatoriskanivåerna har en interventionsteori används som förklaringsmodell.Det som framkommit genom analys av det kommunala dokumentet är att det i stort ärväldigt likt propositionen, vilket bland annat innebär att det som formulerats i abstraktaordalag i propositionen sällan formuleras mer konkret i kommunens riktlinjer. Det somblir skrivet i verksamhetsplanerna, i synnerhet det som rör att förebygga psykisk ohälsa,blir därför också i vissa fall bara till abstrakta målformuleringar som aldrig tar form ikonkreta åtgärder eller insatser.Det som starkast avspeglas i verksamhetsplanerna utifrån det som framhålls ipropositionen är vikten av att kvalitetssäkra elevhälsoarbetet och att arbeta med eleversoch föräldrars delaktighet. Till stor del formas verksamhetsplanerna utifrån dokumentsom konkret beskriver hur arbetet med elevhälsa ska bedrivas, dock finns det inte någotelevhälsodokument på lokal nivå som generellt beskriver ett förebyggande ochhälsofrämjande arbete. Således har skolorna få verktyg för att angripa ohälsa ur etthelhetsperspektiv. Däremot finns det ett flertal specifika åtgärder till redan befintligproblematik, likt mobbning och kränkande behandling.