Academic literature on the topic 'Grundlärare inriktning fritidshem'

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka en grupp fritidslärares uttalanden om jämställhet ochbeskrivningar av hur de arbetar med jämställdhet i fritidshem. De forskningsfrågor som ställsär följande. ⎯ Vilka definitioner av genus kan relateras till fritislärarens uttalande om jämställdhet? ⎯ Vilka jämställdhetspedagogiska metoder använder sig fritidslärare av? En kvalitativ metod med intervjuer och observationer som datainsamlingsverktyg har använtsför att få svar på studiens syfte. Åtta verksamma fritidslärare från tre olika skolor har deltagit istudien. Resultatet visar att majoriteten av lärarna har uppfattningen att elever skiljer sig åtberoende på elevers kön. Det framkommer i resultatet att några lärare tycker att pojkar tar merplats än flickor i fritidshem. Lärarna använder sig av olika adjektiv för att beskriva flickor ochpojkar. Majoriteten av lärare arbetar med jämställdhet genom att diskutera det med elever ifritidshem, men de övriga arbetssätten lärare använder sig av skiljer sig åt mellanfritidshemmen. Resultatet visar att alla lärarna tycker att jämställdhet är en viktig del i arbetet ifritidshem, även om deras metoder varierar. Majoriteten av lärare lyfter att den egna personligaerfarenheten formar deras tankar om hur de ser på jämställdhet, som i sin tur påverkar arbetetmed jämställdhet. De åtta intervjuerna visar på åtta olika svar om vad jämställdhet är för någotför lärarna. Majoriteten av lärarna uppger att de inte får något stöd för att arbeta medjämställdhet i fritidshem. Alla lärare har olika framtidsvisioner när det gällerjämställdhetsarbete i fritidshem. En lärare berättar att de inte ska ändra på något i arbetet,eftersom läraren anser att de redan är framme i sitt jämställdhetsarbete på fritidshemmet

I detta examensarbete forskar vi kring hur fritidslärare utformar sin yrkesidentitet utifrån de ramfaktorer som finns i skolans organisation. Tidigare forskning och våra egna erfarenheter visar ett yrke som ser väldigt olika ut från skola till skola i både arbetsuppgifter och utformning. Hur skolledarna organiserar fritidslärarna inom organisationen är även något vi strävat efter att få svar på. Detta då vi upplevt att det har en stor inverkan på hur fritidslärarnas yrkessituation utformas vilket vårt resultat tyder på i sin tur har en stor inverkan i hur fritidslärarna skapar sina egna yrkesidentiteter. Vi utgår från frågeställningarna Hur uppfattar de nyexaminerade fritidslärarna sin yrkesidentitet? och Hur skapar skolledare förutsättningar för fritidslärare att forma sin yrkesidentitet? Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och tolkat dessa utifrån olika teorier för att nå fram till vårt resultat. Vårt resultat visar att det är många variabler som bidrar till fritidslärarnas skapande utav en yrkesidentitet. Resultatet visar att fritidslärare allt som oftast har en eller flera yrkesidentiteter i sitt yrke, om man trivs med detta eller ej beror på om rätt förutsättningar för att sköta dessa ges. Slutligen visar undersökningens resultat att skolledarens ledarskap och organiserande av verksamheten är nyckeln för att skapa dessa förutsättningar.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur tre nyexaminerade grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem uppleveler första tiden i arbetet. Uppsatsen behandlar frågeställningarna: På vilket sätt uppfattar de nyexaminerade lärarna mot fritidshem att utbildningens innehåll har haft betydelse för yrkesutövandet inom skola respektive fritidshem? Hur upplever de nyexaminerade lärarna mot fritidshem att deras utbildningskompetenser tas tillvara av skola och fritidshem? Vad finns det för villkor i verksamheten som begränsar eller möjliggör lärarna mot firitidshems egna förväntningar på arbetet? Undersökningen består av kvalitativa intervjuer från tre grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem. Resultatet visar att utbildningens teoretiska och praktiska innehåll till stor del bidragit att ge en grund för de nyexaminerade lärarna mot fritidshem i yrkesutövandet. Undersökningen visar också att de tre lärarna mot fritidshems utbildningskompetenser tas tillvara utefter skolans behov och förutsättningar. Slutligen visar undersökningens resultat att lärarna mot fritidshems förväntningar och arbete påvkeras av flera olika faktorer som exempelvis hur övrig personal och skolledningen bemöter de nyexaminerade lärarna mot fritidshem.

This study aims to examine through qualitative interviews leisure-time teachers view on their work environment and work situation, how they are affected by it and whether they believe it can be influenced. In the study, five active leisure-time teachers at different schools are interviewed about their professional practice and work situation. In the analysis of the empirical material, Aaron Antonovsky's theory of sense of coherence or SOC with comprehensibility, manageability and meaningfulness is applied. The result shows that leisure-time teachers consider that shortcomings in their physical work environment and finances limit the conditions for carrying out their work. What mainly limited and affected the leisure-time teachers was the psychological work environment where their workload was heavy and they felt they constantly needed to be in line with the primary school teacher and be available. This caused various symptoms of stress and frustration. Finally the leisure-time teachers present different approaches for influencing their work situation.
Denna studie syftar till att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur fritidslärare ser på sin arbetsmiljö och arbetssituation, om hur de påverkas av om den samt om de anser att den går att påverka. I arbetet intervjuas fem verksamma fritidslärare på olika skolor om deras yrkesutövning och arbetssituation. I analysen av det empiriska materialet tillämpas Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang eller KASAM med begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Resultatet visar på att fritidslärare anser att brister i den fysiska arbetsmiljön och ekonomi begränsar förutsättningarna att genomföra deras arbete men att det som främst begränsade och påverkade fritidslärarna var den psykosociala arbetsmiljön där arbetsbelastningen var hög och de ansåg att de ständigt behövde förhålla sig till klassläraren och vara tillgängliga. Det orsakade olika stressymptom och frustation. Avslutningsvis presenterar fritidslärarna olika tillvägagångssätt för att påverka sin arbetssituation.

Denna flermetodiska studie har som syfte att undersöka hur ”barn i social utsatthet” tas upp i utbildningen. I studien har intervjuer med representanter från tio olika lärosäten, en webbenkätundersökning med yrkesverksamma på fritidshem och en innehållsanalys av lärosätens kurslitteratur använts. Intervjuerna har analyserats och tolkats utifrån ett barnrättsperspektiv med hjälp av diskurspsykologi och teorier om professionalisering, de-professionalisering och gränsarbete. Resultaten har utgått från tre teman: området ”barn i social utsatthet”, utbildningen idag och framtida behov inom utbildningen. Uttrycket ”barn i social utsatthet” innefattar många områden samt att anmälningar och utbildningens längd kan bidra till problematiska dilemman utifrån ett barnrättsperspektiv. I studiens slutsats kommer vi fram till att en diskussion rörande kunskaper om området ”barn i social utsatthet” behövs. En ny omarbetad, uppgraderad och mer omfattande Grundlärarutbildning med inriktning mot fritidshem skulle kunna leda till ett tydligare uppdrag och en gränsarbetande barnrättsprofession för allmänhetens bästa.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare på fritidshem tänker kring mobbning och på vilket sätt de arbetar för att förebygga mobbning i sin verksamhet. Detta är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har genomförts på två fritidshem och fyra fritidslärare har intervjuats. Informanterna i studien är valda utifrån snöbollsmetoden. Studien utgår ifrån en tematisk analys med färgkodning. Det resultatet visar är att dessa fyra fritidslärare har olika erfarenheter av mobbning, vissa har personliga erfarenheter och vissa har det genom yrket. Samtliga lärare arbetar med att förbygga mobbning på fritidshemmet, men de använder sig av olika metoder för att förhindra mobbning. Informanterna arbetar målmedvetet för att förebygga mobbning, bland annat genom att vara synliga och deltagande i aktiviteterna. På ett av fritidshemmen har man också inrättat ett trygghetsteam.

”Say sorry now, it’s time for class” is a scientific essay written with the purpose of investigating to what degree we allow the pupils to take part in the process of solving conflicts. Do we let the pupil’s own thoughts, feelings and ideas be a part of the solution when solving conflicts or do we as teachers take over in these situations? The essay starts with a story portraying situation which is difficult to interpret that I have experienced in my profession in the afterschool care. The story depicts how teachers speak to pupils in different situations and how we talk to them when they are upset. The dilemmas I experienced in these situations are what brought me to this scientific essay. The method used in the scientific essay is writing with a hermeneutic approach, this means that I will focus on my own experiences and thoughts. I will reference literature and theories thereby deepening my reflections in order to learn from my own actions and evolve in my role as extended school teacher. Ross Greene’s theory of CPS (collaborative & proactive solutions) is the most prominent theory in this essay.
”Säg förlåt nu, det är dags för lektion!” är en vetenskaplig essä skriven med syftet att undersöka till hur stor del vi låter eleverna vara delaktiga i processen kring konflikthantering. Låter vi elevernas egna tankar, känslor och idéer ta plats vid konflikthantering eller är det vi pedagoger som tar över dessa situationer? Essän utgår från en berättelse som gestaltar svårbedömda situationer som jag erfarit i min yrkesroll på fritidshemmet. Berättelsen skildrar hur pedagoger bemöter elever i olika konfliktsituationer och hur vi pratar med dem när de är i affekt. De dilemman jag upplever i dessa situationer är det som för mig vidare in i denna undersökande essä. I min vetenskapliga essä använder jag skrivandet som metod, samt tar mig an ett hermeneutiskt förhållningssätt, detta gör att jag sätter mina egna erfarenheter och tankar i fokus. Jag väver även in litteratur och teorier kring min erfarenhet och fördjupar min reflektion i syfte att lära mig från mina egna handlingar och utvecklas i min roll som blivande grundlärare med inriktning mot fritidshem. Ross Greenes teori kring samarbetsbaserad problemlösning CPS är den teori som lyfts mest i denna essä.