Academic literature on the topic 'Grundläggande militär utbildning (GMU)'

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att kartlägga rekryters fysiska förberedelser inför genomförandet av Grundläggande militär utbildning kopplat till skadeutfall under utbildningen. Detta kan bidra med information i ett försök att identifiera möjliga lösningar på den problematik med skadeutfall som finns i dagsläget. - Hur ser rekryters fysiska förberedelser ut inför GMU? - Vilka faktorer bidrar till att de fysiska förberedelserna ser ut som dom gör? - Finns det kopplingar mellan graden av fysiska förberedelser och prevalensen av muskuloskeletala skador hos rekryterna? - Finns det skillnader i skadeutfallen mellan män och kvinnor? Metod Kvantitativ enkätstudie utfördes på 100 rekryter från regementet Livgardet i Stockholm. Den gavs ut i pappersform och innehöll totalt 22 frågor. De svarande bestod av 71 män och 29 kvinnor mellan 18 och 35 år. Enkäten genomfördes efter avslutad Grundläggande militär utbildning (GMU), vilket är en 3 månader lång grundkurs som samtliga svenska soldater genomgår innan de utbildar sig mot en mer specifik befattning. Resultat 65 % av rekryterna ökade sin träningsdos eller förändrade sina träningsvanor då de blev antagna till GMU. En tredjedel av de svarande uppgav att de fått för lite eller ingen information från Försvarsmakten om hur de fysiskt bör förbereda sig inför GMU. Prevalensen av skador korrelerade med hur vältränad individen var samt dess idrottsliga bakgrund. 40 % av deltagarna skadade sig under GMU. Av dessa uppgav en fjärdedel att skadan var så omfattande att den begränsade deras möjlighet att ta del av utbildningen. Slutsats En bakgrund präglad av hög fysisk aktivitet under flertalet år minskar risken för skada under GMU. Anpassad träning under 1-6 månader tycks inte kunna påverka skadeutfallet. Givet detta bör Försvarsmakten ge rekryten mer tid för individuell träning, ställa tydligare krav på fysik förmåga kopplat till specifik tjänst och åtgärda den kunskapsbrist kring relevant träning inför GMU, som studien har identifierat.

Fristående kurs Idrott III

Uppsatsen tar sitt avstamp i den ojämna könsfördelningen inom officerskåren i Försvarsmakten och organisationens målsättning att motverka densamma. Då yrkesvalet har blivit möjligt för kvinnor först i modern tid ingår de inte heller i den klassiska teorin som avhandlar det militära yrkesvalet. Syftet med denna uppsats är att utöka förståelsen för kvinnors val att bli sjöofficer i Sverige under perioden 1978 till 2020. Detta undersöks genom en kvalitativ tolkande ansats och metoden tematisk analys. Resultatet tyder på att två olika teman präglar kvinnors val att bli sjöofficer; bakomliggande faktorer och inflytelsefaktorer under tjänstgöring. Dessa två teman med underliggande och empiriskt underbyggda kategorier och koder analyseras genom ett ramverk av teori om yrkesval och militärsociologisk teori. Analysen leder till slutsatsen att kvinnors val att bli sjöofficer kan förstås som en samklang mellan individ och organisation. Organisationens (direkta eller indirekta) kommunikation attraherar en viss typ av individ. Då individens personlighet och intresse överensstämmer med organisationens förväntningar skapas en miljö i vilken individen trivs, socialiseras och breddar sina motiv och drivkrafter för att slutligen göra valet att bli sjöofficer.

BACKGROUND: Previous studies have shown a high injury rate in the lower extremities among military recruits. A correlation has been shown between female gender or a low level of physical activity prior to basic military training and a higher risk of injury. AIM: To investigate the self-reported injury rate in the lower extremities among Swedish recruits and the difference in injury rate between men and women. Another aim was to investigate correlation between self-reported injury rate in the lower extremities and self-reported physical activity, and to study this correlation for both men and women. METHOD: A quantitative study with a prospective, descriptive, comparative and correlative design. Data from two different questionnaires were answered by 177 recruits. RESULTS: 26% of the recruits reported injury in lower extremities after completing the basic training. There was a significant difference (p=0.006) in self-reported injury between female and male recruits. The level of prior physical activity and the injury rate amongst the recruits had a low correlation. CONCLUSION: The results indicate a high injury rate among Swedish recruits, especially among the female recruits. No correlation between self-reported physical activity and the injury rate in lower extremities was found.
BAKGRUND: Tidigare studier visar på hög skadeprevalens i nedre extremiteter hos militära rekryter under grundläggande militär utbildning. Samband har setts mellan kvinnligt kön eller låg fysisk aktivitetsnivå före utbildningsstart och ökad skaderisk. SYFTE: Undersöka den självrapporterade skade-/besvärsprevalensen i nedre extremitet hos svenska rekryter efter avslutad grundläggande militär utbildning (GMU), samt studera skillnader mellan könen i detta avseende. Syftet var också att undersöka sambandet mellan självrapporterad fysisk aktivitetsnivå inför GMU och skade-/besvärsprevalensen i nedre extremiteter efter genomförd utbildning samt studera sambandet för män respektive kvinnor. METOD: En kvantitativ studie med prospektiv, deskriptiv, komparativ och korrelerande design. Data från två olika enkäter besvarades av 177 rekryter. RESULTAT: 26% av rekryterna rapporterade skada/besvär i nedre extremitet vid avslutad utbildning. Signifikant skillnad (p=0,006) kunde ses i självrapporterad skade-/besvärsprevalens mellan kvinnliga (42%) och manliga (21%) rekryter. Nivå av fysisk aktivitet och skade-/besvärsprevalensen hos rekryterna hade inget signifikant samband och låg korrelation. KONKLUSION: Resultaten tyder på hög skadeprevalens inom GMU, framförallt hos kvinnliga rekryter. Något samband mellan självskattad nivå av fysisk aktivitetsnivå och skade-/besvärsprevalens i nedre extremitet fanns inte hos rekryterna. Sambandet fanns varken för män eller kvinnor på gruppnivå.

Målet med vår uppsats är att få en djupare förståelse för vilket inflytande den militäraverksamheten har på de rekryter som genomför en GMU. Genom en socialpsykologiskundersökning studeras de personliga och sociala följderna av att ta del av GMU som står förgrundläggande militär utbildning. I undersökningen deltar rekryter som genomför sin GMUpå regementet Lv6 i Halmstad. Utbildningen pågår under 3 månader och syftar till att gerekryterna en grund för en eventuell anställning inom försvarsmakten. De metoder somanvänds i undersökningen är deltagande observation och enskilda intervjuer, där fem ungakvinnor och fem unga män intervjuas. Resultatet av intervjuerna med rekryterna är att devanligtvis blivit informerade om den militära karriären av familjemedlemmar som tidigare hargenomfört värnplikt. Resultatet från intervjuerna visade att rekryterna uppfattade sig självasom mer ansvarstagande samt att de hade fått en större självkänsla efter genomgången GMU.Resultatet visade även att rekryterna hade fått en större inblick i gruppens betydelse samtvikten av gemenskap. De begrepp som används i undersökningen är Randall Collins begreppinteraktionsritualer för att få en djupare förståelse för de sociala interaktionerna somrekryterna befinner sig i. Erving Goffmans begrepp intrycksstyrning, frontstage och backstageanvänds också i undersökningen. En koppling till ytterligare begrepp av Goffman har gjorts iundersökningen och kopplat de till den militära verksamheten. Begreppen har hjälpt oss attförstå hur den militära miljön påverkar rekryterna socialt och individuellt.

Den första januari 2009 infördes en ny gemensam diskrimineringslag som gäller för flera svenska samhällsområden. Lagen syftar bland annat till att personer med en funktionsnedsättning har rätt att bli bedömda utifrån sina egenskaper och förmågor. När jag fick höra att personer med Aspergers syndrom har svårt att antas till grundläggande militär utbildning blev jag intresserad av att undersöka detta närmare. I denna uppsats undersöker jag Försvarsmaktens antagningsprocess och rekryttest, diskrimineringslagen och olika styrdokument från Försvarsmakten sett utifrån ett perspektiv hos en person med Aspergers syndrom. Min slutsats blir att personer med Aspergers syndrom förefaller bli diskriminerade i Försvarsmaktens antagningsprocess. Dessa personer har enligt Försvarsmaktens styrande dokument möjligheter att söka och antas till grundläggande militär utbildning, men på grund av utformningen av rekryttestet ges dessa personer inte möjlighet att ta sig vidare i processen. Deras funktionsnedsättning blir ett hinder i antagningsprocessen.

For a long time the military arena has been a context that is male-dominated and which even has been described as the arena that produces ideal forms of masculinity. This study examines the conditions for the women who choose to join the male-dominated military arena. The purpose of the study was to provide knowledge about womens experiences from basic military education in Sweden through a gender perspective. And more specifically, give insight into how women who completed education relate to expectations associated with being women and expectations associated with the role of the soldier. Central questions were created and these concerned how women perceived the role of the soldier, the extent to which they perceived gender segregation practices and the strategies used by women to deal with the male-dominated education and its possible gender segregation processes. Qualitative semi-structured interviews were conducted with five women who had complete basic military education in Sweden. A theoretical framework was created that contained theories about gender, gender power systems, women's strategies in male dominated professions, gender segregation processes, gender regimes and hegemonic masculinity. Previous research on women's conditions and experiences in the military indicates that women face opposition and exclusion, while women's presence at the same time has challenged discourses about femininity and the normative soldier. The results from the studie pointed out that the women perceived the military arena as a place where they were given the opportunity to do gender in new ways, while highlighting different problem areas during the education. These included that women were not expected to perform in the same degree as men and that the commanders had little understanding of specific female needs or questions.

År 2010 verkställdes det politiska beslutet om att låta värnplikten vila och satsa på ett anställt försvar och istället infördes frivillig militär utbildning i form av Grundläggande militär utbildning. Regeringen anser att ungdomsverksamheterna, vilka bedrivs av frivilligorganisationer som exempelvis Sjövärnskåren, är en viktig del i rekryteringen till Försvarsmakten. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om Sjövärnskåren skapar attraktionskraft för Försvarsmakten och i vilken utsträckning det motiverar ungdomar till att söka vidare till GMU och den nu vilande värnplikten. Denna uppsats baseras på en kvantitativ metod i form av ett frågeformulär, baserat på Herzbergs tvåfaktorsteori samt Hackman och Oldhams modell. Enkäten gick ut till 47 personer med bakgrund i Sjövärnskåren och som påbörjat Grundläggande militär utbildning, Specialistofficersutbildningen eller Officersprogrammet mellan åren 2010 och 2013. Enligt denna undersökning har Sjövärnskåren gjort Försvarsmakten attraktiv för ungdomarna som gått på sommarskolorna. Framförallt har detta skett genom att befälen på sommarskolorna föregått med bra exempel som ledare och representanter för Försvarsmakten. En slutsats som har dragits är att Sjövärnskåren nog kan anses som en bra rekryteringsgrund där det militära livet får testas på och utvärderas, samt leder till motiverade och engagerade rekryter.
In 2010, the political decision was implemented to abolish conscription and build the Swedish Armed Forces on employed soldiers and sailors. Instead of conscription, voluntary military training was introduced in the way of basic military training. The government believes that youth activities, conducted by NGOs such as the Swedish Sea Cadet Corps, are a vital part of recruitment to the Swedish Armed Forces. The purpose of this paper is to find out if the Swedish Sea Cadet Corps can make the Swedish Armed Forces attractive and to what extent it motivates young people to apply for basic military training and the now resting conscription. This paper is founded on a quantitative method in the form of a questionnaire, based on Herzberg’s Motivation-Hygiene theory and Hackman and Oldham’s model. The survey was sent to 47 people with a background in the Swedish Sea Cadet Corps and who began the basic military training, NCO training or Officer training, between 2010 and 2013. According to this survey, the Swedish Sea Cadet Corps made the Swedish ​​Armed Forces attractive to young people who attended the Swedish Sea Cadet Corps’ summer camps. This was, in particular, thanks to the officers at the summer camps, who acted by being good examples of leaders and representatives of the Swedish Armed Forces. One conclusion made is that the Swedish Sea Cadet Corps could be considered as a good recruitment base, where youngsters can try and evaluate military life, which thereafter can lead to motivated and committed recruits.