Dissertations / Theses on the topic 'Goodwill'

To see the other types of publications on this topic, follow the link: Goodwill.

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Goodwill.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Rasmussen, Christian E. "Goodwill efter internationale regnskabsstandarder = Goodwill /." Aarhus : Institut for Økonomi, Aarhus Universitet, 2008. http://mit.econ.au.dk/Library/Specialer/2008/20000543.pdf.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Rejthar, Jan. "Goodwill." Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2007. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-900.

Full text
Abstract:
Práce zkoumá původ a obsah ekonomického a účetního jevu zvaného goodwill. V textu pak kombinuje teoretické úvahy s praktickými aspekty účtování podle konkrétních účetních úprav. Stručně jsou v ní popsány současné úpravy podle IAS/IFRS, US GAAP a úprava v ČR. Dále se práce zabývá věcným obsahem goodwillu, popisem jednotlivých konsolidačních konceptů, odpisováním a testováním na pokles hodnoty, vztahem prvotního a nakoupeného goodwillu a vykazováním nehmotných aktiv obecně. Zvláštní kapitola je věnována daňovým souvislostem. Představeno je konsorcium Enhanced Business Reporting, zabývající se unifikovaným vykazováním tzv. nefinančních informací. V závěru se práce zabývá aktuálně připravovanou novelizací IFRS 3 a s ní souvisejícím konceptem totálního goodwillu.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Jansson, Joakim, and Jacob Niklasson. "Vad kommunicerar goodwill? : Olika aktörers syn på goodwill." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för företagsekonomi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-28301.

Full text
Abstract:
Goodwill är ett redovisningsbegrepp som uppkommer vid förvärv och redovisas i ett bolags balansräkning. Balansposten uppstår när ett bolag förvärvar en enhet för mer än det verkliga värdet på ett företags nettotillgångar, d.v.s. goodwill utgör ett restbelopp. Goodwillvärdet ska spegla framtida ekonomiska fördelar som skapas vid genomförandet av ett förvärv. Visar det sig i framtiden att förvärvet inte genererar de ekonomiska fördelar tvingas bolaget att redovisa en nedskrivning av goodwill som i sin tur blir en kostnad i resultaträkningen. Syftet med studien är att få en tydligare förståelse för goodwill samt granska hur bra redovisningen av begreppet är mot en individs egenintressen. I undersökningen har sju respondenter från fyra olika aktörer intervjuats för att ta reda på om goodwill har en skiftande innebörd. Valet av att använda olika aktörer är även för att skapa en helhetsbild av begreppet. Slutsatsen av undersökningen visar att en individ kan handla utifrån sina egna intressen eftersom goodwill är en slutprodukt av antaganden. Uppsatsen påvisar därmed att redovisningen av goodwill är bristfällig och ett krav bör därför införas. Kravet innebär att ett bolag inte får inneha en allt för stor goodwillpost, där begränsningen utgörs av en procentsats av bolagets balansomslutning.
Goodwill is an accounting concept that arises with acquisitions and is recognized in a company’s balance sheet. Goodwill occurs when a company acquires a unit where the actual value exceeds the net assets, which means that goodwill is a residual. The value of goodwill should reflect the future economic benefits created by the acquisition. If the future does not generate the economic benefits that were predicted by the acquisition, the company has to do an impairment of goodwill which will be an expense in the company’s income statement. The thesis purpose is to gain a clearer understanding of goodwill and examine how well the accounting rules of goodwill prevent an individual's self-interest. In this survey, seven respondents from four different stakeholder’s were interviewed to determine whether goodwill has a variety of meanings. The choice of using different stakeholder’s is also to create an overall picture of goodwill. The conclusion of the survey shows that an individual may act on their own interests because goodwill is an end product of assumptions. The thesis shows thereby that reporting of goodwill is flawed and a requirement should be introduced. This requirement means a company may not possess an excessive goodwill, where the limit is a percentage of the company's total assets.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Nuay, Simon, and Peter Franzen. "Goodwill : Granskningsproblematik?" Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20106.

Full text
Abstract:
År 2002 antogs en förordning inom EU innebärande att alla börsnoterade bolag i medlemsländerna från och med 1 januari 2005 måste upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IAS/IFRS. Antagandet av förordningen har inneburit en förändring av hanteringen av goodwill för svenska börsnoterade företag.Goodwill uppstår vid företagsförvärv när köparen betalar ett överpris för förvärvet. Goodwill utgörs av värdedifferensen mellan vad köparen har betalat och det köpta företagets nettotillgångar. Det som köparen betalar överpris för är de immateriella tillgångar som inte finns med i det förvärvade företagets balansräkning. Dessa immateriella tillgångar förväntas ge goda framtida ekonomiska fördelar. Företag som omfattas av lagstiftningen i IFRS/IAS skall årligen pröva om återvinningsvärdet för goodwill är lägre än det redovisade värdet. Om så är fallet ska en nedskrivning av redovisad goodwill göras. I denna process uppkommer svårigheter både för företag och granskare. Reglerna kring IAS 36 medför att goodwillprövningen uppfattas medföra subjektiva antaganden och bedömningar. Det gamla sättet att hantera goodwill med både avskrivningar och nedskrivningar hade en annan påverkan på både resultat- och balansräkningarna. De nya reglerna lägger större tyngd på att ge en rättvisande bild jämfört med den tidigare lagstiftningen, därav vill man ha en värdering som bättre återspeglar det verkliga värdet. Men hur påverkas granskningen av goodwillposter när subjektiva bedömningar kommer in i bilden?Syftet med denna studie är att analysera revisorers förhållningssätt till företagens beslutsunderlag vid nedskrivningsprövningar av goodwill samt identifiera vilka svårigheter revisorer upplever i samband med granskning av goodwill. Vidare så undersöks bakomliggande orsaker till varför en nedskrivning görs eller uteblir. För att uppfylla syftet har vi genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat tre auktoriserade revisorer samt skickat ut ett frågeformulär till börsnoterade bolag som är noterade på OMX Stockholm Large Cap. Genom en undersökning av kvalitativ karaktär försöker vi skapa en djupare förståelse för hur praxis har utvecklat sig när det gäller goodwillprövningar efter det att IFRS/IAS började tillämpas av noterade svenska bolag.Vår undersökning visar att revisorer upplever svårigheter av olika slag vid granskning av goodwill. När goodwill ska granskas måste revisorn ta hänsyn till många olika faktorer som bland annat innefattar företagsledningars subjektiva bedömningar. Vanligt förekommande är att företagens upplysningar kring nedskrivningsprövningar av goodwill är bristfälliga. Det leder till att revisorernas granskning försvåras eftersom de inte får all nödvändig information som krävs för att bedöma huruvida en genomförd eller utebliven nedskrivning är korrekt bedömd. En annan svårighet med granskningen ligger i kunskapen om bolaget och dess marknad. Det tycks vara så att det är svårare för en revisor att granska ett nytt företag de första åren eller ett företag inom en bransch som de inte är insatta i. Den största svårigheten för en revisor i samband med granskning av goodwill, ligger i att ta ställning till framtidsbedömningarna vilka är baserade på företagsledningens subjektiva antaganden. Vår studie tyder dock på att även vissa andra faktorer såsom företagsledningars psykologiska och strategiska motiv i allra högsta grad påverkar huruvida en goodwillprövning resulterar i en redovisad nedskrivning eller inte. Vi finner att vår studie bekräftar att reglerna i IFRS/IAS gällande goodwill skapat en redovisningstekniskt svårare metod för revisorer att förhålla sig till.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Nikodijevic, Marko, and Sanja Milosavljevic. "Nedskrivning av goodwill : Företagens antagande bakom nedskrivningsprövning av goodwill." Thesis, Södertörn University College, School of Business Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3616.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Ljungberg, Caroline, and Nisha Kurt. "Goodwill : Revisorers perspektiv vid granskning av nedskrivningstester av goodwill." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-143991.

Full text
Abstract:
Allt eftersom världen förändras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jämförbarheten mellan olika länder. En koncernredovisning upprättad enligt IAS/IFRS standarder krävs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra årliga nedskrivningstester av sin goodwill, till skillnad från förr då ett nedskrivningstest endast upprättades då det fanns en indikation på att det krävdes (Persson & Hulten, 2006, s. 29). Konsekvenserna av det nya IFRS införandet har medfört ett ökat krav på arbete hos revisorer vid granskning av företagets bedömningar på sina tillgångar. Till följd av detta bör revisorer ha en större branschkompetens. (Wines et al., 2007 s. 868) Syftet med studien är att få en ökad förståelse för granskningen av nedskrivningstester av goodwill utifrån revisorers perspektiv.   Teorin diskuterar innebörden av goodwill samt revisorernas arbete och problematik kring granskningen av nedskrivningstester. För att uppnå syftet har vi utfört en kvalitativ undersökning som består av intervjuer från fem auktoriserade revisorer samt en värderingsspecialist. Undersökningen visar att svårigheterna för revisorer vid granskning av nedskrivningstester baseras på det faktum att det förekommer subjektiva bedömningar från företaget, i synnerhet vid granskning av diskonteringsränta och prognoser avseende framtida kassaflöden. Nedskrivningstester av goodwill har även medfört ökat arbete för revisorer. En klar slutsats är att använda sig av värderingsspecialister för att minimera felaktigheter vid granskningsprocessen. Revisorn bör även vara ifrågasättande samt använda sig av företagets historiska träffsäkerhet avseende deras prognoser när de granskar företaget.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Westman, Per, and Simon Widholm. "Goodwill, en tickande bomb? : Stora nedskrivningar av Goodwill under lågkonjunktur." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-11338.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Norfeldt, Oskar, and Åkesson Jon. "Goodwill Hunting : En studie om resultatmanipulering i samband med goodwill." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-123943.

Full text
Abstract:
Studien utförs mot bakgrunden att Sverige under 2005 bytte standardsreglemente för utformande av finansiella rapporter.Det övergripande syftet med studienär att utifrån teorin undersöka om resultatmanipulering förekommer i samband med goodwill innan och efter implementeringen av IFRS 3.Studiens data och empiriska material utgörs av finansiell information från samtliga börsnoterade bolag på Stockholmsbörsen under tidsperioden 2000 till 2015.Bytet av standardreglemente från redovisningsrådets rekommendationer till International Financial Reporting Standardvisadesig ha effekter på utformningen av de finansiella rapporterna i Sverige. Bytet till IFRS ären följdav medlemskapet i Europeiska Unionendär det primära syftet med skapandet och införandet av regelverket ärökad ekonomisk och finansiell integration inom hela EU.Sverige hade innan 2005 ett konservativt förhållningssätt till utformningen av de finansiella rapporterna, där det var förbjudet att värdera immateriella tillgångar till marknadsvärde. Standardsättarna till IFRS hari mångt och mycket frångått det konservativa förhållningssättet. Tillämpning av marknadsvärderingar ären produkt av det nya regelverket och ärdennumer regelrätta värderingsmetoden. En bestämd nyttjandeperiod går därför vanligtvis inte att urskilja för goodwill i bolag som tillämpar IFRS. Fokus i denna studie riktas huvudsakligen mot de subjektiva bedömningar som uppkommervid tillämpningen av IFRSoch somsåledeskanöppna uppför resultatmanipulering.Studiens utgångspunkt är tidigare forskning och internationell standard för redovisning. Utifrån tidigare forskning på området resultatmanipulering testasredan framtagna modeller, med några justeringar,på studiensurval. En kvantitativ metod, med ett deduktivt angreppssätt och ett objektivistisktperspektivutgör grunden för studiens hypoteser och forskningsfrågor. Datamaterial inhämtasfrån databaser och finansiella rapportersomsenare behandlasi statistikprogrammet STATA 14. Tester som utförs är t-tester för skillnad i de olika variablernas medelvärde samt regressionsanalyser där av-/nedskrivningav goodwill utgör den beroende variabeln. Resultatet har sedan analyserats, illustrerats och presenterats med hjälp av figurer, modeller och text.Resultaten visar att det,för bolag på Stockholmsbörsen, förekommer former av resultatmanipulering.Studiens viktigaste resultat är att byte av VD leder till ökad sannolikhet för nedskrivning av goodwill redan under det första året. Vidare förekommer resultatmanipulering i samband med stålbad och rörelseförvärv. Resultaten är något okoncentrerade och visar att bytet av standardreglemente ökar relevansen för de finansiella rapporterna på svenska börsnoterade bolag. Tolkningarna av resultaten visar att Sverige, innan IFRS, tillämpade en för snabb avskrivningstakt av goodwill. Den grund goodwill utgör för framtida ekonomiska fördelar återspeglades därmed inte i de finansiella rapporterna under redovisningsrådets rekommendationer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Andersson, Eric, and Johan Jeppsson. "Goodwill som en resultatjusterare : påverkar ledningens handlingsutrymme redovisningen av goodwill?" Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18814.

Full text
Abstract:
Sedan år 2005 måste samtliga svenska börsnoterade företag presentera sin finansiella information samtredovisningen av densamma i enlighet med standarden IFRS. Detta har resulterat i att företagsledningenssubjektiva tolkningar, något som skapat möjligheter för ledningen att påverka redovisningen. Detta kanförklaras genom Agency Theory och Positive Accounting Theory, vilka beskriver att ledningen antas ageraopportunistiskt, i syfte att maximera sin egennytta. Ledningen tenderar att manipulera företagsredovisning, varav goodwill kan användas som en resultatjusterare.Denna studie belyser hur ledningens handlingsutrymme påverkar företags redovisning av goodwill,betingat av den organisatoriska nivån. Studiens hypoteser formas utifrån organisationsnivåns olikafaktorer, vilka även testas för att se hur faktorerna påverkar företags redovisning av goodwill. För attundersöka studiens syfte används en positivistisk forskningsfilosofi och därmed kvantitativforskningsdesign, vilket präglas av en deduktiv ansats. Insamling av data har åstadkommits via företagsårsredovisningar, något som sedan sammanställts.Studiens resultat indikerar att ju högre skuldsättning och starkare ägarkoncentration, desto mindregoodwill redovisar ledningen. Har företag en låg skuldsättning och svag ägarkoncentration leder det tillökat handlingsutrymme och därmed en potentiellt högre andel redovisad goodwill.Studien bidrar till insikt kring hanteringen av goodwill och att ledningens handlingsutrymme har enpotentiell inverkan på redovisningen av goodwill. Dessutom tillför studien kunskap för vilka faktorer sompåverkar företags redovisningsval. Avslutningsvis bidrar uppsatsen till ökade möjligheter att jämförastudiens resultat med tidigare studier, vilket kan resultera i att ägarna kan få mer kännedom om hur debäst reducerar ledningens handlingsutrymme och dess opportunistiska beslut.
Since year 2005 all Swedish listed companies has to present their financials and accountingaccording to the standard IFRS. This has allowed the management to make subjectiveinterpretations, which in turn has elaborated opportunities to influence the accounting. Thosepossibilities can be explained by Agency Theory and Positive Accounting Theory, which presumethe management acting opportunistically, in order to maximize self-interest. Management tend tomanipulate companies accounting, whereof goodwill can be used as an adjuster of results.The thesis disambiguate how management discretion affect companies accounting of goodwill,contingent of the organizational level. The thesis hypothesis elaborates thru factors of theorganizational level, which are also tested in order to see how the variables affect businesscorporations accounting of goodwill. A positive research philosophy is used in order to analyze thethesis purpose. The data collection has been accomplished using the company's annual reports.The thesis results indicates that the higher debt and stronger concentration of ownership, the lessamount goodwill is accounted. If companies has a lower debt and weaker concentration ofownership, it increases management discretion and thereby a potentially higher amount of goodwill.The thesis contribute to knowledge about managing goodwill and that management discretion hasa potentially impact on the accounting of goodwill. Finally, the thesis contributes to increasedopportunities to compare the thesis results with previous studies, which may result in the ownersbeing able to get more knowledge of how they best reduce management discretion and itsopportunistically decisions.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Turpeenoja, Mattiasson Maria, and Sandra Vainikka. "Nedskrivning av goodwill." Thesis, Södertörn University College, School of Business Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3608.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Smejkalová, Eva. "Goodwill při fúzích." Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2015. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-263985.

Full text
Abstract:
The diploma thesis is focused on goodwill, which can occur during mergers of companies in the Czech Republic. The beginning of the theoretical part is devoted to the definition of the term goodwill, summary of the history of that accounting item and explanation of the types of business transformations. It is followed by comprehensive description of recognition and reporting of goodwill and valuation difference on acquired assets in accounting during domestic mergers. The thesis is supplemented by references to specific statutory regulations relating to the manner and timing of the recognition of these items. The whole thesis is focused exclusively on mergers in the Czech Republic. The application part contains information about research and analysis of selected domestic mergers realized in years 2012 and 2013. The most important conclusion of the analysis is that goodwill occurs very rarely during mergers in the Czech Republic.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Späth, Godefroy, and Robert Trampler. "Goodwill Impairment : Predicting goodwill impairment with the market reaction to acquisitions." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-150016.

Full text
Abstract:
In the economy intangible assets have become more and more important. Financial standards have evolved in order to capture this change and to be relevant. IFRS are international financial accounting standards with the goal to provide investors relevant information in their investment decision process.  Since 2005, all listed companies in the European Union have to implement the IFRS 3; Forcing companies to write off their goodwill instead of amortizing it. The goal of this measure was to provide investors more information about management’s investment decisions. Beside, companies proceed to firm acquisitions in order to gain a competitive advantage. Such events are important in companies’ life and are impacting the potential value creation. Out of that reason, investors are reacting to acquisition announcements. Moreover, the market reacts to goodwill impairments.   The purpose of this research was to examine to what extent the market reaction of an acquisition announcement can predict goodwill impairment in the two following years. This study was conducted using a quantitative method; focusing on aspects of the financial statements of 43 companies from the Nordic countries that acquired companies in the G20 countries. A Spearman’s correlation, logistic and linear regressions were pursued in order to observe the correlation and the strength of the relationship between goodwill impairment and the market reaction.   The findings imply that the market reaction can predict goodwill impairment in the first year after an acquisition in case of positive market reaction. Additional to that, it can also predict the amount of impairment in the second year, but not whether the impairment is happening. Also, there is a correlation between the first and second year goodwill impairments. However, the results of this research indicate that neither the industry, financial or non-financial, nor the deal value can predict goodwill impairment after an acquisition.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Karlsson, Thomas, and Larsen Oscar. "Goodwill : Skillnader och likheter mellan hur IFRS och U.S. GAAP behandlar goodwill." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12431.

Full text
Abstract:
Abstract   Title:                               Goodwill – differences and similarities between how IFRS and U.S. GAAP treats goodwill   Level:                              One year master, 15 credits   Author:                           Oscar Larsen and Thomas Karlsson   Supervisor:                     Leif Carlsson   Examiner:                      Cecilia Lindh   Year of publication:      2011   The main issue:              What are the differences and similarities of the treatment of goodwill between the U.S. GAAP and IFRS? What can the transition from U.S. GAAP to IFRS imply to companies regarding goodwill?   Aim:                                The aim with this thesis is to treat differences and similarities between U.S. GAAP and IFRS regarding how goodwill is generated and distributed in a business combination and also how the process of an impairment test of goodwill is carried through. The aim is further to treat possible effects that a transition may imply to companies regarding goodwill.   Method:                          In this study a qualitative research method has been used where the gathered information has been collected from interviews that has been analyzed and compared with the theoretical studies.   Conclusion:                    Differences described in theory doesn’t have to be confirmed with practices though it depends on how different companies in different industries interpret and apply these regulations   Keywords:                      Goodwill, IFRS, U.S. GAAP, impairment, business combination
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Tribuzio, Cecilia. "The controversy over Goodwill /." Staten Island, N.Y. : [s.n.], 2005. http://library.wagner.edu/theses/business/2005/thesis_bus_2005_tribu_contr.pdf.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Görhammar, Malin, and Sara Kræpelien. "Goodwill : an eternal asset?" Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1015.

Full text
Abstract:

Background: A harmonisation of accounting directions has been taken place, which for most countries has meant an adjustment to the directions of the United States. The Swedish directions of group accounting, RR 1:00, is one such adaptation. At the same time, a new direction of group goodwill, FAS 142, is introduced in the US.

Purpose: The purpose of this thesis is to map out the Swedish actors’, mainly the companies’, opinion about the direction of group goodwill accounting.

Procedure: Information from three actors in the market of accounting (accountants at the firms, users, in the form of analysts, and authorised accountants and one issuer of the directions) was collected via questionnaire and complementary telephone interviews.

Summary: From the investigation we found out that the Swedish actors are content with the Swedish directions of group goodwill accounting but they think that an adjustment to the American direction FAS 142 is inevitable. The analysts had a positive attitude towards FAS 142 while the other actors were a little more doubtful.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Öhlén, Mattias, and Christian Herold. "Goodwill : Tillgång eller belastning?" Thesis, Södertörn University College, School of Business Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-2001.

Full text
Abstract:

Leverage buyout’s is an opportunity for companies, who can strengthen its market position by expanding its operations, and it add’s value to the company. At every LBO, copmanies make different values of the target company to finally come upp to a final bid. The final bid may in many cases be made of a surplus value, which is the differens between the value of the net-assets and the final bid. This we call goodwill and it has been a target in many discussions. Goodwill is valued by a subjective judgment about how much you think the comapny will be able to generate in future synergies by a purchase of the target company. Today, there is no limit on how much goodwill company may disclose, which makes goodwill affect business in a more cunstructive way.

Problem: "How much of a company's total assets consist of goodwill, and how will the company be affected if you take away the goodwill as an asset"?

Purpose: The study aims to provide insight and understanding of goodwill. From different perspectives goodwill will be studied and described, about how this intangible asset affects companies.

Method: A comparative study has been carried out, where only written sources, secondary data have been used. A quantitative method has been chosen. The study aims to study and analyze the accounts from 15 different annual reports from 2007, and five of these more detailed. It’s the information from the annual reports that are the backbone of the study.

Conclusions: Risk measure, goodwill/equity, we believe show when a company should, write down the goodwill or increase equity. All the company's solvency affected dramatically when goodwill is eliminated, the majority of buisnesses lands on a negative equity ratio, which among other things makes outside founding diffucult. If campanies want the shareholders well and make accurate downs, even if it affect the outcome, a higher return on equity is a more legitimate measure and preferred.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Baran, Gönül. "Goodwill - i ständig förändring." Thesis, Stockholm University, School of Business, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6207.

Full text
Abstract:

IASB är ett internationellt redovisningsorgan som verkar för att harmonisera och utveckla redovisningsregler. EU:s olika organ har beslutat att alla börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen ska följa IASB: s standards som antagits av Europeiska kommissionen i koncernens årsredovisning. För att en standard ska kunna antas av kommissionen krävs att den inte strider mot rättvisande bild och uppfyller kraven för begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Från och med 1 januari 2005 har alla Svenska börsnoterade koncerner börjat följa dessa nya standarder med krav på ett jämförelseår vilket innebär stora förändringar i redovisningen i jämförelse med tidigare regler. De nya standarderna har fått beteckningen IAS/IFRS och ersätter Redovisningsrådets Rekommendationer. En viktig förändring är att redovisningen går från historisk anskaffningskostnadsprincip till att baseras på verkliga värden. Det gäller även IFRS 3 – Företagsförvärv, redovisning och värdering av koncernmässig goodwill. De nya reglerna innebär att goodwill som uppstår i en förvärvssituation redovisas till dess verkliga värde och att avskrivningar inte längre tillåts. Goodwill anses vara en tillgång med obegränsad livslängd och existerar så länge det inte sker någon värdeförändring som föranleder en nedskrivning vilken prövas med impairment test. Andra förändringar är att alltfler immateriella tillgångar separeras från goodwilll och särredovisas. Dessutom skärps kraven på impairment test och goodwillvärdet måste utsättas för årlig prövning och vid indikationer som tyder på värdeminskning. Syftet med denna uppsats är att beskriva och förstå hur förtag och små aktieägare har påverkats av de nya reglerna avseende koncernmässig goodwill. Uppsatsen har försökt besvara frågor som rör : tillämpning, påverkan på resultat- och ställning, åsikter kring de nya reglerna och om dessa regler i praktiken leder till en mer rättvisande bild. En kvalitativ metod med underordnade kvantitativa inslag har använts, där primärdata har samlats in genom intervjuer av fyra företagsrepresentanter och en representant för små och medelstora aktieägare. Sekundärdata utgörs av redovisningslitteratur, lagtext, artiklar och finansiella rapporter. Av denna studie framgår att det finns både för och nackdelar med de nya reglerna vilket gör att respondenterna har skilda uppfattningar. Fördelar är att goodwill nu mer representerar dess verkliga värde och nackdelar är att verkligt värde baserad redovisning leder till mer subjektivitet och fluktuationer i resultatet. Tillämpningen har inte riktigt satt sig vad gäller särredovisning av immateriella tillgångar. Slopade goodwillavskrivningar har ökat resultat och eget kapital samt nyckeltal positivt. Varken utdelningar eller bonus har påverkats på grund av IFRS justerade siffror. Avslutningsvis har undersökningen funnit att de nya reglerna avseende koncernmässig goodwill leder till en mer rättvisande bild i teorin men inte i praktiken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Hahl, Hanna, and Helena Pettersson. "Goodwill : En betydande slaskpost." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-16948.

Full text
Abstract:
Bakgrund och problem: Goodwill är den post som länge omdiskuterats utifrån aspekten att det är en svårhanterbar post i bolags balansräkningar. Under år 2005 fastställde IASB att de bolag som nyttjade IFRS inte längre har tillåtelse att skriva av goodwill utan istället ska genomföra nedskrivningar. Problemet som uppstod utifrån det nya beslutet kring föreställningsramen är att det verkar ha blivit allt mer komplext att hantera goodwillposten. Detta trots att IFRS standarden hänvisar att det är av stor vikt att bolag upprättar sina finansiella rapporter så korrekt och rättvisande som möjligt. Inte heller verkar några grundliga riktlinjer finnas till hands för att prestera en så korrekt redovisad goodwill som möjligt och därmed beskrivs posten som en tickande bomb. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera bolagens hantering av goodwillposten. Metod: Den metod som vi har utgått ifrån är den kvalitativa metoden. Vi ville med den här uppsatsen genomföra en mer djupgående analys av bolagens årsredovisningar och dess väsentliga poster. Komplettering med den kvantitativa metoden har skett genom att sammanställa den insamlade sifferdatan i diagram för att se samband, fördelning och variationer. Resultat och slutsatser: För samtliga bolag återfinns en motivering gällande goodwillposten. De bolag som inte har genomfört nedskrivningar av goodwill återger i enkelhet att återvinningsvärdet översteg det redovisade värdet och därmed fanns ingen anledning till nedskrivning. Medan bolagen som har gjort nedskrivningar på goodwill redogör för djupare motiveringar som exempelvis lägre efterfrågan, avvecklad verksamhet med mera. Förslag till fortsatta studier: Det hade varit intressant att genomfört studien på samtliga bolag från Mid Cap listan, vilket hade kunnat ge en tydlig generalisering inom det segmentet. Även att komplettera med intervjuer hade varit en intressant aspekt, samt gå djupare in på earnings management och big bath för att se om det finns något samband i hanteringen av goodwill.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Rimmerfors, Sofia, and Kavian Sahar. "Strategies for Goodwill Allocation." Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-23472.

Full text
Abstract:
Since 2005 all companies listed on a regulated stock exchange within the European Union are required to present their financial reports in accordance with International Financial Reporting Standards (IFRS) and International Accounting Standards (IAS). The purposes of these standards are to accomplish international harmonization of accounting rules to make financial reports more comparable. However, recent research has shown that some firms tend to use goodwill strategically in a business combination by manipulating the acquired assets and consciously allocate the intangible assets to goodwill to reduce the depreciation in the income and decrease costs. This phenomenon may reduce the comparability between financial reports and thus has an opposite effect on the purpose of IFRS and IAS.The aim of this study is to show how the companies involved in this study allocate goodwill strategically. Furthermore, the introduction of the new standards has contributed to that goodwill now is a subject for impairment test, therefore we want to show whether this affected the comparability of the companies in this study.An empirical study was conducted, based on interviews with four Swedish managers. The empirical findings are discussed in the light of the IASB Conceptual Framework, IAS 36 impairment test, allocation of goodwill and the comparability between companies. Our study reveals that three of four companies has a strategy for allocating goodwill. It is also clear that comparability has been reduced by the introduction of IAS 36; all respondents agree and highlight the problem of subjectivity of the management.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Palmer, John. "Wichi goodwill : ethnographic allusions." Thesis, University of Oxford, 1997. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.389785.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Carlin, Josefin, and Sofia Andersson. "REVISORERS GRANSKNING AV GOODWILL." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-11286.

Full text
Abstract:
Sammanfattning   Bakgrund: Efter införandet av IFRS standarder i Sverige har andelen redovisad goodwill ökat allt mer bland börsbolagen. Detta har resulterat i att allt fler investerare fäster större vikt vid goodwill och där en nedskrivning förmedlar väsentlig ny information till marknaden. Ett problem är dock att en nedskrivningsprövning innehåller flertalet komplexa bedömningar såsom identifiering av kassagenererande enheter och tillämpning av diskonteringsränta. Om företagen inte har den expertis som krävs kan det leda till orimliga värderingar. Det finns både interna och externa indikationer på när goodwillvärdet försvagas och då klientföretagen har en djupare intern information försvåras revisorns möjligheter vid granskning, vilket kan anses vara en stor börda för revisorn. Att goodwill ökat i omfattning och allt större fokus riktas mot posten, leder till att även granskningen av goodwill bör öka i betydelse för revisorer. Deras roll är att inge förtroende åt klientföretagens finansiella rapporter och motsvara samhällets normer och etiska synsätt. Därmed tilltar intresset att veta hur revisorer praktiskt går tillväga då de granskar en goodwillpost upprättad enligt IFRS regler. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva revisorns arbetsgång vid en granskning av goodwill upprättad enligt IFRS samt diskutera hur revisorns arbete påverkas av omständigheter i dess närhet. Målet är att studien ska kunna bidra till att intressenter av finansiella rapporter kan få en bättre förståelse för hur revisorn granskar goodwillposter. Metod: För att uppfylla studiens syfte valde vi att tillämpa en kvalitativ metod för att få en så djup förståelse för revisorers tillvägagångssätt som möjligt. Vi började med att undersöka vilka revisorer som granskat börsbolag med stora goodwillposter i förhållande till eget kapital. På detta sätt kunde vi avgöra vilka revisorer och revisionsbyråer som har stor erfarenhet av väsentliga goodwillposter. Sedan har intervjuer genomförts där revisorerna fått återge sitt tillvägagångssätt vid granskning av goodwill och dennes personliga uppfattningar kring ämnet. Slutsats: Theory of Practice har fungerat i syfte att hjälpa oss analysera den individuella revisorns praktiska tillvägagångssätt på ett djupare plan. Goodwillgranskning kan anses vara en problematisk situation där revisorn ständigt behöver utveckla sin kunskap för att kunna upprätthålla den viktiga roll revisorn har i företagsvärlden och samhället i stort. Studien visar att revisorerna högst motsägelsefullt tenderar att uppfatta goodwill som en komplex redovisningspost, samtidigt anser de att den inte är särskilt svår att hantera. Studien visade även att trots splittrade personliga åsikter om IFRS regler så agerar revisorerna på ett relativt enhetligt sätt då en goodwillpost granskas. Revisorns agerande påverkas av sina kollegors förväntningar men även klientföretagets förtroende. Den främsta förklaringen till dessa slutsatser är att revisionsbyråerna skapat kontroll över revisorernas tillvägagångssätt genom en uppbyggd organisationsstruktur med flera kunskapsintensiva stödfunktioner. Genom att bidra revisorerna med dessa resurser kan byråerna styra utvecklingen av ett gemensamt synsätt på hur ett problem ska lösas. Revisorerna ser stödfunktionerna som en kunskapskälla vilket inger en känsla av trygghet. Denna effektiva strategi leder till att kunskap sprids och underlättar revisorns granskningsarbete. Nyckelord: goodwill, IFRS, nedskrivning, revision, revisor, granskning, Theory of practice.
Abstract   Background: Following the introduction of IFRS standards in Sweden, the amount of goodwill has soared among listed companies. This makes investors pay more attention to goodwill and impairment gives substantial new information to the market. One problem is that impairment test contains several intricate assessments, such as the identification of cash generating units and the application of discount rate. If the companies don’t have the required expertise, it may lead to unreasonable valuations. There are both internal and external indications of goodwill impairment, where clients have access to more internal information than the auditor. This can be considered as a great burden for the auditor to overcome. Since goodwill, as an asset, has become more important this implies that review of goodwill should increase in importance for auditors. Their role is to increase trust in financial reporting and meet societal norms and ethics. Thereby, there is an increasing interest to understand how auditors review goodwill according to IFRS. Purpose: The purpose of this study is to describe the auditor´s review procedures related to goodwill according to IFRS and to discuss how the auditor´s work is influenced by the circumstances in its vicinity. The objective of the study is to contribute with an increased understanding among stakeholders about the auditor´s review of goodwill. Method: In order to fulfill the purpose of this study, we chose a qualitative method to get as deep understanding of an auditors' approach as possible. We began by examining the auditors who audited the listed companies with large goodwill relative to shareholders’ equity. In this way, we could determine which auditors and audit firms that have best experience of goodwill items. After narrowing down the list we ask auditors to reproduce their approach and personal views of goodwill auditing through interviews. Conclusion: Theory of Practice has worked in order to help us analyze the individual auditor's practical approach on a deeper level. Goodwill review can be considered a problematic situation where the auditor continuously improve their knowledge in order to maintain the important task of the auditor have in the corporate world and society in general. Contradictory the study shows that auditors tend to recognize goodwill as a complex accounting item, but at the same time they do not consider that it is particularly difficult to manage. The study also shows that despite the fragmented personal views on IFRS rules the auditors acting in a relatively uniform manner as goodwill are reviewed. Auditor's behavior is influenced by their colleagues' expectations as well as the client company’s confidence in them. But the main explanation for these findings is that audit firms create control over the auditors approach through organization structure with a number of knowledge-intensive support functions. By contributing resources to the auditors, the audit firms are able to develop a common approach to how a problem should be solved. The auditors find the support functions as a knowledge source which inspires a sense of security. This determinacy leading to that knowledge distributes and facilitates the auditor's review. Keyword: goodwill, IFRS, impairment, accounting, audit, auditor, Theory of Practice
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Absi, Lina, and Matilda Leino. "Innovationsförmågans påverkan på goodwill." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-17658.

Full text
Abstract:
Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning av goodwillposten som kan förklaras av innovationsförmågan i svenska börsnoterade företag. Inledning: Goodwill är en immateriell tillgång och uppstår i samband med företagsförvärv. På senare år har posten fått en stor betydelse och den ger även ett uttryck för framtida ekonomiska fördelar. Goodwill är svårdefinierat eftersom att posten exempelvis kan innehålla kundrelationer, varumärken, bra rykte etc. I dagsläget är innovation en viktig faktor för företag och har stor betydelse för ekonomisk tillväxt. Företagens innovationsförmåga borde därför ha en påverkan på goodwillpostens värde. Metod: I denna studie har en kvantitativ undersökning gjorts. Via databasen Retriever har data samlats in från Sveriges största börsnoterade bolag. En utsållning gjordes för de företag som inte hade tillgänglig data som krävdes för undersökningen. Genom statistikprogrammet Minitab genomfördes två regressionsmodeller som sedan analyserades. Slutsats: Slutsatsen visar att båda innovationsmåtten, patent och forskning och utveckling, har ett positivt samband på goodwillposten för Large Cap. För Mid Cap kunde ingen betydande effekt visas. För Small Cap har patent en svag påverkan på goodwillposten och måttet forskning och utveckling visade inget samband.
Purpose: The purpose of this paper is to examine the extent of goodwill that can be explained by the capacity for innovation in Swedish listed companies. Introduction: Goodwill is an intangible asset and occurs in connection with acquisitions. In recent years, the record received a great importance and it gives also an expression of the future economic benefits. Goodwill is difficult to define because the item may contain, for example, customer relationships, trademarks, good reputation, etc. In the current situation, innovation is an important factor for companies and has great significance for economic growth and innovation capacity of firms should have an impact on the goodwill value of the entry. Method: A quantitative study has been made in this paper. Through the database Retriever data was collected from the largest listed companies. An elimination was made for those companies that had not provided data that was required for the study. Through the statistical program Minitab was two regression models were conducted and analyzed. Conclusion: Our conclusion is that the two dimensions of innovation studied, patents and research and development, Large Cap both have a positive explainationary power on goodwill for Large Cap. For Mid Cap there no significant effect appears. For Small Cap patent has a weak impact on goodwill, while research and development showed no impact.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Almenfors, Wanna Caroline, and Helen Dismark. "Goodwill : En framtida tillgång?" Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17863.

Full text
Abstract:
Goodwill är ett kontroversiellt begrepp och har varit mycket omdiskuterat inom redovisningslitteraturen. På senare år har andelen redovisad goodwill ökat och blivit en betydande post i företagets balansräkningar. Enligt IFRS 3 ska anskaffad goodwill beräknas som skillnaden mellan köpeskillingen och identifierbara tillgångar och skulder. Eftersom goodwill ofta baseras på ett restvärde och att både IFRS 3 och IAS 36 uppmanar användarna att göra subjektiva bedömningar skapas utrymme för manipulation i redovisningen. Anledningen till det är att redovisningsdata ofta används som underlag för att mäta chefers prestation. Goodwill skapar därför utrymme för cheferna att efter egen bedömning rapportera om postens värde både initialt och i samband med nedskrivningsprövningar. Bedömningarna motiveras ofta med att goodwill förväntas bidra med framtida kassaflöden. Då det är svårt att kunna beräkna och kontrollera framtida kassaflöden på ett tillförlitligt sätt är det intressant att undersöka hur företag motiverar sina värden på goodwill.Syftet med denna studie är därför att skapa en förståelse för vilka effekter IFRS har på redovisningen av goodwill och att undersöka chefers motiv till goodwillredovisning. De frågeställningar som studien baseras på är på vilken grund initialvärdet av goodwill fastställs samt på vilket omdöme nedskrivningen av goodwill baseras. Studien omfattar 12 olika bolag noterade på OMX Stockholm Large Cap. En innehållsanalys har gjorts baserad på årsredovisningar från respektive företag mellan åren 2010 och 2012. För att besvara frågeställningarna har teori och empiri varvats och omtolkats med hjälp av varandra. De teorier som har använts är principal- och agentteorin samt enhetsteorin. Teorin, grundläggande redovisningsprinciper och standards har utgjort en grund för förståelse av empirin. På så vis har mönster observerats som har bidragit till att förstå och tolka på vilka grunder goodwillposten värderas.Studiens resultat bidrar till att visa att det i dagsläget inte finns något sätt att säkerställa att goodwill genererar de positiva synergieffekter som ledningen i företagen initialt påstår att posten kommer att göra. Anledningen till det är att posten grundas på bedömningar som är svåra och kanske omöjliga att verifiera. Därför kan upplysningarna kring goodwill anses vara spekulativa. Studien pekar även på att det kan finnas underliggande motiv som påverkar chefernas värdering av goodwill både initialt och i samband med nedskrivningsprövningar.
Program: Civilekonomprogrammet
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Li, Kevin Ka Wing. "Accounting for purchased goodwill." Thesis, University of Cambridge, 2006. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.614170.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Krotký, Martin. "Goodwill v účetním výkaznictví." Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2006. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-351.

Full text
Abstract:
Práce pojednává o položce nehmotných aktiv - goodwillu, se zaměřením na goodwill nabytý při podnikové kombinaci. Řeší problémy spojené s jeho strukturou, měřením, zachycením v účetních výkazech a následným zacházením s ním. V dalším textu jsou uvedena konkrétní řešení těchto problémů v jednotlivých nadnárodních a národních úpravách účetnictví. Závěrem jsou zmíněny aktuální navrhované změny v této oblasti, jež jsou výsledkem konvergence IAS/IFRS a US GAAP.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Traro, Vera Anselmo, and Villalobos Sergio Villagra. "Goodwill con reforma tributaria." Tesis, Universidad de Chile, 2018. http://repositorio.uchile.cl/handle/2250/168482.

Full text
Abstract:
TESIS PARA OPTAR AL GRADO DE MAGÍSTER EN TRIBUTACIÓN
Traro Vera, Anselmo, [Parte I], Villagra Villalobos, Sergio, [Parte II]
En el primer subtema, se analizará la implicancia de aprovechar el Goodwill Tributario no asignado de acuerdo a la normativa vigente. Con la reforma tributaria establecida por la Ley N° 20.7801 del año 2014, se eliminó la amortización directa en un período de tiempo del Goodwill Tributario2 no asignado a los activos no monetarios de la sociedad absorbida en un proceso de Fusión. Proceso que tiene por objeto integrar en una sola sociedad, patrimonios y negocios desarrollados por distintas empresas (Ibaceta, 2012). Así la nueva norma tributaria, difiere del tratamiento en el Goodwill que en la mayoría de las legislaciones internacionales se aplica, según estudios al respecto (Arrau, 2018). El Goodwill se origina cuando una entidad, que posee un valor que no es directamente atribuible a sus activos y pasivos, es fusionada por incorporación con otra empresa u otra entidad adquiere el 100% de su propiedad (fusión impropia), de modo tal que la inversión efectuada en la sociedad que desaparece es superior al valor libro de los activos y pasivos de la misma (Jaque, 2012). Respecto al valor del Goodwill no asignado a los activos no monetarios de la sociedad absorbida, hay que indicar que hasta antes de la entrada en vigencia de la Ley N°20.780, es decir hasta el 31 de diciembre de 2014, éste valor considerado un Gasto Diferido, era amortizado hasta en 10 años consecutivos. Tratamiento introducido por la reforma anterior establecida en la Ley N° 20.6303. Con la reforma tributaria de la Ley N°20.780, el tratamiento del Goodwill no asignado a los activos no monetarios de la sociedad que se absorbe, dejó de ser un Gasto Diferido, transformándose en un Activo Intangible no amortizable, sólo pudiendo ser castigado o amortizado en la disolución de la empresa o al término del giro de la misma.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Ondrejčík, Matúš. "Oceňování goodwill stavebního podniku." Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta stavební, 2020. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-409898.

Full text
Abstract:
The diploma thesis is focused on the comparison of goodwill values of two construction companies. The theoretical part describes the basic knowledge and principles they are required to terminated the value of goodwill. Furthermore, terms such as marketing planning and questionnaire creation are explained. In the practical part, selected methods are used to terminate the value of goodwill. Subsequently, five questions are set and the questions are tested. Based on the analysis results is proposed marketing strategy at the end of the thesis.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Andersson, Werneman Johanna, and Sanna Eliasson. "Lågkonjunkturens påverkan på företagens nedskrivningar av goodwill : -Ska goodwill skrivas ner eller inte?" Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-21344.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Arapovic, Luka, and Tommy Blixt. "Goodwill : revisorers tankar om granskning av börsnoterade bolags goodwill efter införandet av IFRS." Thesis, Karlstads universitet, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-11869.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Abic, Ömer, and Johannes Larsson. "Goodwill : En studie om sambandet mellan nedskrivningar av goodwill och företagens väsentliga händelser." Thesis, Högskolan Dalarna, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-34390.

Full text
Abstract:
Vi har studerat svenska börsnoterade bolag på Stockholmsbörsens largecap-lista som omfattar de största börsnoterade bolagen i Sverige. Syftet med denna studie är att söka samband mellan bolagens nedskrivningar av goodwill och väsentliga händelser. Dessa väsentliga händelser utgörs av byte av revisor och verkställande direktör. Den teoretiska referensramen utgår från tidigare teorier om företagsledningars olika sätt att subjektivt bedöma behovet av nedskrivningar. Det är inte alltid en ledning tar beslut som är för företagets bästa utan kan ha egna incitament för att maximera den egna nyttan. Metoden som vi utgått från i vår studie har varit en kvantitativ metod där vi samlat in data från bolagens årsredovisningar och kvantifierat det för att söka samband genom regressionsanalys. Vårt resultat ger inga indikationer på samband mellan nedskrivningar av goodwill och väsentliga händelser.
We have studied Swedish listed companies on the Stockholm Stock Exchange largecap list, which includes the largest listed companies in Sweden. The purpose of this study is to seek connection between the companies' impairment losses on goodwill and significant events. These significant events consist of a change of accountant and CEO. The theoretical frame of reference is based on previous theories on the different ways of management to subjectively assess the need for write-downs. It is not always a management decision that is for the good of the company but may have its own incentives to maximize its own benefit. The method we used in our study has been a quantitative method where we collected data from the companies´ annual reports and quantified it to seek connection through regression analysis. Our results do not give any indication of the relationship between impairment of goodwill and significant events.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Esser, Maik. "Goodwillbilanzierung nach SFAS 141/142 : eine ökonomische Analyse /." Frankfurt am Main ; Berlin ; Bern ; Bruxelles ; New York ; Oxford ; Wien : Lang, 2005. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=013046583&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Hugg, Maria, and Jenny Wahlström. "Nedskrivningsprövning av Goodwill - En kvantitativ." Thesis, University of Gävle, Department of Business Administration and Economics, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-196.

Full text
Abstract:

Since the year 2005 listed companies are supposed to use international accounting standards when they set up their group accountancy. One thing that has changed with the new standards is the accounting of goodwill and long-lived intangible assets. Earlier companies were supposed to write of their goodwill during the years they had expected the extra profit to arise. According to the new regulation, an impairment test shall be done annually, as well as when there is an indication of decreased value. According to IAS 36 point 134, the company shall provide information in their accountancy about the impairment test.

The aim of this study is to find out if some companies may be willing to reveal less information in their accountancy, and if there are any factors that affect this. We will investigate if there is any relation between how much the three largest owners in each company hold both in equity- and vote share and how much information that is provided in the accountancy. We will also investigate if there is any relation between the expectations of returns from the market and how much information that is provided. The first hypothesis is: If companies are expected to get a high future cash flow, which implies a high market value in relation to book value of equity, then the company will reveal less information conveying much knowledge about the market to their competitors. The second hypothesis claim that if the three largest owners together holds a large equity- vote share, where small asymmetric information exists, then the company should want to disclose less information in their accountancy.

In this research we analyse the accountancy of each company listed at the OMX exchange by 31 Dec 2005. To see how much information that is disclosed in the accountancy, we have chosen to analyse how and if the companies accomplish their accounting according to IAS 36 point 134. To be able to compare how much information the companies provided about this, we have created a score structure. Furthermore we have used SPSS to make a regression analysis, which should show if there are any relations. Our results however show that there is no relation between how much information that is given and how large the market value compared to book value of equity is. Neither did we find any relation between how large the three largest owners where and how much information that was provided. Our results differ from earlier studies. One cause for that might be that we only picked three variables, while their studies could have included a lot more variables. Our study only focuses on a small part of the accountancy; if we had analyzed the entire accountancy we might have arrived to a different result. The year 2005 was furthermore the first year that the companies were obliged to follow the standard, which also could have had a certain impact on the result.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Kljako, Dzenana, and Martina Lindberg. "Den nya värderingen av goodwill." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-3062.

Full text
Abstract:

Den 1 januari 2005 trädde IASB: s redovisningsstandarder i kraft. Dessa standarder skall tillämpas av alla svenska börsnoterade koncerner. En stor förändring, i förhållande till svensk redovisningspraxis, som dessa regler förde med sig var värderingen och redovisningen av goodwill. Tidigare ansågs goodwill som en restpost som inte behövde motiveras i någon större utsträckning. IASB har sett till att skapa en mer konkret syn på goodwillvärdet. Börsföretag måste motivera tillgångens existens i mycket större omfattning. Standarderna möjliggör dessutom separat aktivering av betydligt fler immateriella tillgångar som tidigare inkluderades i goodwill. Goodwill skall inte längre skrivas av systematiskt. Värdet skall istället, minst årligen, prövas för nedskrivning genom ett så kallat impairment test. Denna uppsats undersökte hur dessa nya regler för goodwill tillämpas i praktiken bland svenska börsnoterade företag. Likväl undersöktes företagens inställning till de nya reglerna. Resultaten visade på intressanta aspekter. Synen på goodwill har ändrats och börsföretagen anser att det nya synsättet ger en mer rättvis bild av goodwillvärdet. Det råder dock en viss grad av missnöje bland företagen mot sättet impairment test skall genomföras eftersom prövningen ger ett stort utrymme för subjektiva bedömningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Holmberg, Hanna, and Lovisa Forselius. "Diskonteringsränta vid nedskrivningsprövning av goodwill." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-9254.

Full text
Abstract:
Goodwillposten är ett mycket omdebatterat område inom redovisningen då värderingsmetoderna som tillämpas har stora inslag av subjektiva bedömningar. I Balans belyser Lennartsson börsens krav på ökad transparens inom området och vid tillämpningen av IAS 36, där Buisman även konstaterar att standarden tillåter stora inslag av subjektivitet[1]. En undersökning gjordes av Carlin och Finch 2008 då de granskade 105 australienska företag och deras val av diskonteringsräntor vid nedskrivningsprövning av goodwill. Man valde att med hjälp av CAPM räkna fram teoretiska diskonteringsräntor för varje enskilt företag, dessa jämfördes med företagens redovisade diskonteringsräntor för att undersöka om räntenivån var satt på en opportunistisk nivå för att påverka det redovisade resultatet. Med detta som grund anser vi att det är av intresse att studera om det finns ett bakomliggande opportunistiskt beteende hos företagen noterade på OMX Large Cap vid nedskrivningsprövning goodwill. Problemformuleringen avser att besvara om svenska koncerners redovisade diskonteringsräntor vid nedskrivningsprövning av goodwill skiljer sig i jämförelse med externa uppskattningar av densamma beräknade med hjälp av CAPM. Syftet med undersökningen är att studera om företagen använder diskonteringsräntan som styrinstrument vid nedskrivningsprövning av goodwill. Totalt uppfyllde 20 företag av 56 möjliga på Stockholm OMX Large Cap 2011 urvalskriterierna. Av de 20 företag som var med i undersökningen redovisade 7 en diskonteringsränta som avvek med mer än 150 räntepunkter under den teoretiska diskonteringsräntan, 11 företag höll sig inom spannet på +/- 150 räntepunkter från den teoretiska diskonteringsräntan samt att 2 företag redovisade en diskonteringsränta som avvek med mer än 150 räntepunkter över den teoretiska diskonteringsräntan. Resultatet visar att hos 9 av 20 företag skiljer sig diskonteringsräntan från externas bedömningar av densamma. De 9 företag med en diskonteringsränta som avvek med mer än 150 räntepunkter från den teoretiska diskonteringsräntan anses ha en ränta som är satt till en opportunistisk nivå, dock vet vi ej vilka incitament som ligger till grund för de avvikande räntesatserna. Vad som kan vara en intressant faktor att se till vid kommande studier är hur bonus- och incitamentsprogram är utformade hos företagen och om det går att utläsa ett beteendemönster för respektive program.   [1]Lennartsson, R i Balans nr 2/2011 ”Noteringar: Börsen kräver ökad transparens kring goodwill”
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Johannesson, Karl-Fredrik, and Daniel Skärle. "Goodwill : Ett berg att bestiga." Thesis, Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan, ELNU, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12854.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Carnegie, Garry D., and edu au jillj@deakin edu au mikewood@deakin edu au wildol@deakin edu au kimg@deakin. "ACCOUNTING FOR GOODWILL ON CONSOLIDATION." Deakin University. School of Management, 1987. http://tux.lib.deakin.edu.au./adt-VDU/public/adt-VDU20040618.165446.

Full text
Abstract:
The issue of accounting for goodwill has caused considerable concern to accountants and academics. For over 100 years there has been diversity of views as to the nature, recognition and measurement of goodwill. Such diversity of views has contributed to the adoption of a variety of accounting practices for goodwill, which has lead to attempts to regulate practice by accounting professions in the Anglo-American world. The research conducted involves a literature review to identify the concepts and definition of goodwill and the criteria for its recognition and measurement. the investigation will then concentrate upon goodwill arising on consolidation of the financial statements of a group of companies. Major accounting practices will be examined, along with the requirements of the australian and mojor overseas professions on the issue. The findings of a study of listed Australian companies which investigated the accounting policies adopted for goodwill on consolidation before and after regulation of the issue and which sought views upon some of the conceptual issues involved are reported and discussed. Implications of the research for the Australian accounting profession will be addressed, and recommendations will be propsed together with a description of future research opportunities.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Cornelisse, R. P. "Enige fiscale aspecten van goodwill /." Deventer : Kluwer, 1992. http://www.gbv.de/dms/spk/sbb/recht/toc/273276972.pdf.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Brutting, Milena. "Goodwill impairment : causes and impact." Thesis, City University London, 2011. http://openaccess.city.ac.uk/1192/.

Full text
Abstract:
Goodwill has been in the focus of interest of academics and practitioners for many years now. Research interest has been fuelled by its discretionary nature, the large amounts of its write- downs combined with adverse impact potential on financial statements and loopholes in accounting regulations. This thesis includes three empirical essays on the causes and impact of goodwill impairment write-downs. Its overall objective is to provide a more insightful and comprehensive understanding of the goodwill impairment process. The first empirical essay explores the role of goodwill write-downs in .the rating assessment process. It aims to uncover rating agencies' perception of goodwill using an accounting predictive model on ex post basis and comparing accounting treatments of goodwill as currently or recently applicable under UK GAAP. Results suggest that raters ignore goodwill and its write-downs in their annual rating analyses. While this evidence is consistent with pre- FRS 10 business reality in the UK, it raises questions about the efficiency of impairment regulations on national and international level. The second empirical essay investigates managerial choices related to goodwill impairment in the UK. Findings suggest that while managers are likely to base the decision whether to impair goodwill on financial performance indicators, they might adjust the amount of the impairment charge at their discretion for reporting purposes. The third empirical essay investigates two of the drivers of financial performance (industrial regulation and competition) and their relation to goodwill using a case study approach. The evidence suggests that these two phenomena could provide an early warning indicator to regulators, auditors and financial statement users about goodwill impairment potential of the individual firm or an industry sector. Furthermore, the room for managerial discretion provided by the discount rates in the impairment calculation is explored. Results show that discount rates can be adjusted using commonly accepted parameters in practice to justify a wide range of discount rates and, consequently, a variety of impairment opportunities at the discretion of management.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Stork, genannt Wersborg Tobias. "Goodwill-Bilanzierung nach internationalen Rechnungslegungsstandards." Doctoral thesis, Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2015. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa-163798.

Full text
Abstract:
Die vorliegende Dissertationsschrift umfasst die bilanzielle Behandlung des Goodwills nach internationalen Rechnungslegungsstandards. Dabei werden akademische und praxisnahe Fragestellungen berücksichtigt. Der Grundlagenteil illustriert vorhandene Ermessensspielräume für die Bilanzierenden im Rahmen der Ermittlung beizulegender Zeitwerte und Werthaltigkeitsprüfungen. Weiterführend werden zur Goodwill-Bilanzierung bestehende Lücken in den Rechnungslegungsstandards bzw. im einschlägigen Schrifttum identifiziert und diskutiert. Im Ergebnis soll die Dissertation einen Beitrag zur kritischen Würdigung ausgewählter Aspekte der Goodwill-Bilanzierung auf Basis der internationalen Rechnungslegungsstandards leisten und gezielt Lösungsvorschläge und Verbesserungsmöglichkeiten aufzeigen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Svanström, Daniel. "Värdet av Goodwill : Ett intressentperspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-552.

Full text
Abstract:
Syfte: Genom att i praktiken se hur företag identifierar immateriella tillgångar syftar den här studien att ur ett intressentperspektiv diskutera relevansen, tillförlitligheten och jämförbarheten av det initiala värdet av goodwill.Metod: Studien baseras på en kvalitativ fenomenografisk metodansats. Djupintervjuer och telefonintervjuer har används för att samla in det empiriska materialet. Empirin har därefter behandlats med en abduktionsansats för att möjliggöra en diskussion genom att pendla mellan det empiriska materialet och tänkbara teorier.Analys: Utifrån legitimitet- och intressentteorin kan skillnaderna i redovisningen förklaras av: 1) Företagsledares tolkning av det sociala kontraktet. 2) IFRS. 3) Revisorns roll. 4) Intressenternas makt, legitimitet och brådska. 5) Börsnoterat kontra icke börsnoterat.Slutsats: Studien finner att IFRS 3 inte ökar relevansen, tillförlitligheten och jämförbarheten av informationen förvärvaren ger om det förvärvade bolaget. För att IFRS 3 ska uppnå syftet med relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet, bör de införas en tydlig vägledning hur företagen ska identifiera och värdera immateriella tillgångar efter ett rörelseförvärv. Vidare forskning krävs för att fastställa vilka egenskaper identifierbara tillgångar och goodwill besitter.
This thesis is written in Swedish.Purpose: The purpose of this thesis is through practice see how companies identifies intangible assets and by using a stakeholder perspective discuss the relevance, reliability and comparability of the initial value of goodwill.Methodology: This thesis is based on a qualitative phenomenography methodology. The empirical material have been gathered through in-depth interviews and telephone interviews. An abductive approach where applied on the empirical data and selective theories to enhance the discussion.Analysis: By applying the legitimacy and stakeholder theory the de facto difference in the accounting of the initial value of goodwill can be explained by: 1) Managers interpretation of the social contract. 2) IFRS. 3) The role of the accountant. 4) Power, legitimacy and urgency of the stakeholder. 6) Publicly listed company vs. unlisted company.Findings: This thesis finds that IFRS 3 do not increase the relevance, reliability and comparability of the information the acquirer discloses of the acquired company. If IFRS 3 is to fulfill its purpose of relevance, reliability and comparability, IASB needs to introduce a guidance how companies should identify and appraise intangible assets after acquisitions. Further research is needed on what properties intangible assets have and how goodwill should properly be classified.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Jack, Wang. "Goodwill-nedskrivning : Värderelevant eller ej?" Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-26494.

Full text
Abstract:
Studien ämnar undersöka värderelevansen för goodwill-nedskrivningar beträffande företag noterade på Stockholmsbörsen. Studien är en återupprepning av en tidigare studie utförd på den brittiska marknaden. Goodwill har länge varit ett kontroversiellt ämne och reglerna för hur goodwill ska hanteras i redovisningen har tvingats genomgå förändringar i och med att IFRS 3 infördes. Företagen som ingår i studien är noterade på OMX NASDAQ Large, Mid och Small Cap och undersökningen avser åren 2008, 2009, 2010, 2011 och 2012. Från årsredovisningar har data gällande eget kapital, resultat innan skatt, goodwill samt antal utestående aktier samlats in. I studien används associationstest med hjälp av mulitivariat regressionsanalys. Studiens resultat visar att goodwill-nedskrivningar har ett svagt negativt insignifikant samband med börsvärdet. Det betyder att ingen värderelevans går att finna för goodwill-nedskrivningar avseende företag noterade på Stockholmsbörsen. Detta resultat ger stöd åt de analytiker som anser att goodwillnedskrivningar behöver ses över.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Henriksson, Matheus, and William Sundström. "Allokering av köpeskilling till goodwill." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-156285.

Full text
Abstract:
Vid ett företagsförvärv skall köpeskillingen allokeras till de förvärvade nettotillgångarna i första hand, den resterande delen skall redovisas som en tillgång i koncernens balansräkning och benämns goodwill. Tidigare studier visar att vid företagsförvärv allokeras en större del av köpeskillingen till goodwill sedan införandet av IFRS 3 och tillägget i IAS 36, se Carvalho et al. (2016). IFRS 3 behandlar hur ett företagsförvärv skall behandlas redovisningsmässigt och IAS 36 hur nedskrivning av bland annat goodwill skall göras. Denna överallokering kan enligt Shalev et al. (2013) bland annat förklaras av ett opportunistiskt agerande av företagsledningen i samband med allokeringen av köpeskillingen vid förvärvet. Denna studie undersöker om en företagsledning som drivs av opportunistiska incitament ges möjlighet genom den flexibilitet som innefattas av IAS 36 om nedskrivning av goodwill att överallokera köpeskillingen till goodwill. Flexibiliteten som uppkommer i och med IAS 36 kan förklaras som uppställningen och fördelningen av de kassagenererande enheter som är knuten till ett företags goodwill. Studien approximerar företagets antal kassagenererande enheter som det antal rörelsesegment och geografiska områden som företaget segmentsredovisar efter enligt IFRS 8. Denna approximation av kassagenererande enheter motiveras genom tidigare studier, bland annat AbuGhazaleh et al. (2011). För att undersöka detta har en teoretisk referensram uppställts och därefter hypoteser deducerats från denna. Studien baseras på 1120 observationer från årsredovisningar av företag noterade på stockholmsbörsen under åren 2010-2015. För dessa observationer har samband mellan antal rörelsesegment samt geografiska områden som företaget redovisar för och andelen av köpekillingen som allokerats till goodwill vi företagsförvärv testats. Resultatet av studien renderade inte i något statistiskt signifikant samband mellan dessa, trots detta menas i diskussionen och slutsatsen att studien bidrar till fortsatt forskning genom att uppmärksamma ett fenomen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Aronsson, Johan, and Joakim Erlandsson. "Påverkar incitament värderingen av goodwill?" Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20233.

Full text
Abstract:
Bakgrund och problem: En harmonisering inom redovisningsområdet i Sverige har skett, bland annat på grund av Sveriges inträde i EU. En av förändringarna är sättet koncerner numera redovisar goodwill. Under tidigare reglering skrevs goodwill av under en femårsperiod. I och med införandet av IAS förordningen har goodwill inte längre någon bestämd livslängd och testas istället årligen om nedskrivningsbehov föreligger. Värderingen av goodwill baseras på framtida prognoser, vilka alltid innehåller en viss osäkerhet. På grund av att goodwill inte längre har en bestämd livslängd utgör goodwillposten en allt större del av företags balansräkning. Eniro är ett av de mer extrema fallen. För räkenskapsåret 2008 redovisar Eniro totala tillgångar på 16.620 msek varav 11.374 msek är goodwill. När goodwill är en så stor del av företags totala tillgångar kan en felvärdering få ödestiga konsekvenser. Då värderingen av goodwill baseras på prognoser finns det en flexibilitet som skulle kunna nyttjas för personlig vinning. Studien undersöker om det finns ett samband mellan goodwillnedskrivningar och faktorerna företagsstorlek, rörlig ersättning till verkställande direktör samt om verkställande direktör är nytillsatt. Syfte: Syftet med studien är att studera om olika incitament påverkar företag att utnyttja flexibiliteten i redovisningen av goodwill. Metod: För att uppfylla syftet med studien har en kvantitativ metod tillämpats. Företag noterade på Stockholm Nasdaq OMX Large Cap och Mid Cap har behandlats. Datan om företagen har samlats in från företagens årsredovisningar räkenskapsåren 2005-2008. Resultat och slutsatser: Studien visar att nytillsatta verkställande direktörer oftare skriver ner goodwill än ej nytillsatta verkställande direktörer. Nytillsatta verkställande direktörer skriver dock ner goodwill med en lägre summa än ej nytillsatta verkställande direktörer. Resultatet förklaras med den höga variansen för nedskrivningarna gjorda av ej nytillsatta verkställande direktörer. Studien finner att stora företag oftare skriver ner goodwill och att nedskrivningarna är av ett högre värde än mindre företag. Ett resultat som finner stöd av tidigare forskning. Studien visar även att det finns incitament för verkställande direktörer under nästan samtliga räkenskapsår i studiens urval.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Auvinen, Julia, and Cornelia Norrbin. "Antaganden vid värdering av goodwill." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-12702.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Cunha, Tiago Miguel Vieira da. "Imparidade versus amortização do goodwill." Master's thesis, Instituto Superior de Economia e Gestão, 2015. http://hdl.handle.net/10400.5/11044.

Full text
Abstract:
Mestrado em Contabilidade, Fiscalidade e Finanças Empresariais
A partir de 2005, as sociedades com valores cotados nos mercados regulamentados da UE passaram a apresentar as suas demonstrações financeiras consolidadas segundo as IAS/IFRS adotadas pela UE, designadamente a IFRS 3 - Concentrações de Atividades Empresariais, de acordo com o qual o goodwill deixa de ser amortizado sistematicamente para estar sujeito apenas a testes anuais de perdas por imparidade. Este estudo tem por objetivo analisar o tratamento contabilístico do goodwill, na esfera das empresas cotadas na Euronext de Lisboa. Neste sentido, é feita uma comparação entre os testes de imparidade e de amortização do goodwill, por forma a testar qual destes apresenta um maior valor relevante. Os resultados mostram que o gasto da amortização do goodwill é mais relevante do que o gasto de imparidade do mesmo, indicando assim que os investidores consideram a amortização mais útil nas suas valorizações dos preços das ações, e portanto também para a tomada de decisão.
Since 2005, the listed companies on markets regulated by EU started presenting their Financial Statements consolidated according to IAS/IFRS adopted by the EU, particularly the IFRS 3 - Business Combinations, accordingly to which, goodwill is no longer amortized systematically to be only subjected to annual testing of impairment losses. This study has the purpose of analysing the accounting treatment of goodwill, in the sphere of the companies listed on the Euronext of Lisbon. In this sense, a comparison between the impairment and amortization tests is made, in order to test which of these has a greater relevant value. The results show that the goodwill amortization expense is more relevant than it's impairment expense, showing that investors consider the most useful amortization in their appreciation of stock prices, and thus to the decision-making.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Homolková, Eliška. "Goodwill v účetních pravidlech IFRS." Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2012. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-142145.

Full text
Abstract:
This diploma thesis was focused on goodwill under IFRS specifically for treatment of goodwill, which arises only in acquisitions, involving the formation of relationships between parents and subsidiaries. The main objective was to approach goodwill and everything associated with it in terms of IFRS, which are generally more common for users of financial statements than US GAAP are. A substantial part of the work was devoted to business combinations that involve the recognition of goodwill. Valuation of non-controlling interests was described more specifically as well as impairment test of goodwill. Final analysis was dedicated to real presented data of goodwill in financial statements of three selected companies. Emphasis was placed on the development of discount rates in the years 2008 to 2011.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Holmer, Jakob, and Fredrik Johansson. "Goodwill : En studie om goodwill och tre revisorers syn på redovisningen av den som tillgångspost." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14953.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Beyerböck, Oskar, and Simon Dahlstedt. "Nedskrivning av Goodwill : Är nedskrivning av goodwill enligt IAS36 förenlig med IFRS:s krav på neutralitet?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-66920.

Full text
Abstract:
Since year 2005 all Nordic companies on a regulated stock market needs to present their accounts according to the IFRS-standards by IASB. This has affected the management of goodwill that now needs to be exposed for an impairment test every year.  This paper handles the impairment of goodwill in Nordic companies to test their ability to follow IAS 36 in the IFRS-standards and neutrality in The Conceptual Framework for Financial Reporting. Goodwill was earlier exposed to linear depreciation according to the national rules, while nowadays it needs to be impaired every time it’s warranted according to the calculated future cash flow. This creates an opportunity for companies to affect the accounts, an opportunity that can be explained by the Agent theory and Big Bath. How companies handle this change in accounting is tested to see if there is any relationship between goodwill impairments and future cash flow. Earlier studies have been made on the American market by Jarva (2009) and his model to calculate future cash flow is used in this paper.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Bona, Simon, and Oscar Hernehult. "Nedskrivning av goodwill - I enlighet med marknadens förväntningar? : En kvantitativ studie om goodwill och resultatmanipulering." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21603.

Full text
Abstract:
I och med verkställandet av IFRS 3 och revideringen av IAS 36 gick de svenskamarknadsnoterade bolagen från att skriva av goodwill linjärt till att årligen testa posten förnedskrivningsbehov. Den direkta effekten blev större goodwillposter och lägre av- och nedskrivningskostnader. Studien ämnar undersöka huruvida det föreligger utrymme försubjektiva bedömningar när goodwill ska testas för nedskrivningsbehov. Studien ämnar även att undersöka om det föreligger incitament för en företagsledning att utnyttja bedömningen av goodwill för att manipulera bolagets resultat i enlighet med earnings management-teorin. Studien omfattar 138 observationer från 2017, vilka är svenska börsnoterade bolag noterade på OMX Stockholms listor Mid cap och Large cap. Den inhämtade datan kommer från databaser samt manuellt hämtad från samtliga bolags årsredovisningar. Med studiens syfte och deduktiva utgångspunkt har en kvantitativ ansats antagits och fyra hypoteser utvecklats. Den första hypotesen testar sambandet mellan marknadens förväntan på nedskrivning av goodwill och ett bolags faktiska nedskrivning av goodwill. Övriga hypoteser behandlar sambandet mellannedskrivning av goodwill och earnings management-faktorerna resultatbaserade bonusar, lånekontrakt och VD-byte. Med hjälp av linjära regressioner testas även om de sistnämnda variablerna påverkar nedskrivning av goodwill. Studien visar inte på några signifikanta resultat och samtliga nollhypoteser accepteras. Vi kan inte dra slutsatsen att det finns några samband mellan de testade earnings managementfaktorerna. Vi kan heller inte säga om det finns något samband mellan marknadens förväntan på nedskrivning av goodwill och ett bolags faktiska nedskrivning av goodwill. Trots att studien inte uppnår några signifikanta resultat hoppas vi att den kan bidra med en diskussion som kan ligga till grund för framtida och fortsatt forskning inom ämnet.
With the implementation of IFRS 3 and the readjusted version of IAS 36, all Swedish companies listed on OMX Stockholm went from goodwill write-off on a straight-line basis to testing the asset annually for impairment. The direct effect was greater goodwill assets and lower depreciation and impairment costs. This study aims to investigate whether there is scope for subjective assessments when goodwill is to be tested for impairment. The study also intends to investigate whether there is an incentive for a business management to utilize the assessment of goodwill to manipulate the company's results in accordance with the earnings management theory. The study contains 138 observations from 2017, which are all Swedish listed companies on OMX Stockholm on the lists Mid cap and Large Cap. The collected data comes from databases and manually retrieved from the company’s annual reports. A quantitative approach has been adopted and four hypotheses have been developed based on the aim of the study and the deductive starting point. The first hypothesis tests the correlation between the market’s expectation of goodwill impairment and a company's actual impairment of goodwill. The other hypotheses deal with the correlation between impairment of goodwill and earnings management factors such as performance-based bonuses, debt covenant and CEO changes. Linear regressions also test whether the latter variables affect decisions regarding goodwill impairment. The study do not show any significant results and all null hypotheses are accepted. We cannot conclude that there are any connections between the earnings management factors tested, neither can we say if there is any correlation between the market's expectation of goodwill impairment and a company's actual impairment. Although the study does not achieve any significant results, we hope that it can contribute with a discussion that can form the basis for future and continued research within the subject.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Svenbrink, Johan, and Mattias Kananen. "Nedskrivning av goodwill : En studie av hur finansbolag redovisar antaganden i samband med nedskrivningsprövningar av goodwill." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-144085.

Full text
Abstract:
Syftet med vår studie har varit att analysera hur finansiella företag redovisat sina antaganden om nedskrivningsprövningar av goodwill.  Det har vi gjort  genom att studera hur informationen delges i årsredovisningarna. Vi har därmed undersökt hur tydlig företagens information om nedskrivningsprövningar av goodwill varit för intressenter såsom aktieägare och analytiker. För att ta reda på hur företagen har  redovisat information av goodwill har vi utgått från den information som de  lämnar i sina årsredovisningar. Vår urvalsgrupp var de finansbolag som var listade på Stockholmsbörsen OMX Nasdaq Large Cap åren 2007-2009. I gruppen ingår både banker och investmentbolag. Vår studie grundade sig på två huvudområden; regelverket kring goodwill samt relationen mellan företag och intressenter, och dessa områden var sedan stöd till vår analys. Vår studie visar att företagen inte har varit konsekventa med att redovisa information  om goodwill i årsredovisningarna. Det leder till att informationen som delges intressenterna otydlig då de skiftande resultaten  försvårar jämförelser och prognoser mellan åren. Vi har i vår studie kunnat konstatera att flera företag haft möjlighet att redovisa mer information och antaganden än vad de valt att göra. Vi ser även att nuvarande regler kan ge företagsledningar möjlighet att agera opportunistiskt genom de tolkningsmöjligheter  som nuvarande regelverk gällande goodwill ger utrymme för.  Lundbergs är det företag som  varit minst benäget  att delge  information till intressenter. Det medför  att dessa inte erhållit  ett lika bra och rättvist informationsunderlag som intressenter till företag med en tydligare information om goodwill. Ratos är det företag som vi anser har den bästa redovisningen av goodwill i sin årsredovisning sett ur ett intressentperspektiv.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography