Dissertations / Theses on the topic 'GMO'

The world is growing more and more genetically modified (or engineered) crops (GM crops). In Argentina farmers grow almost only GM soy, and no conventional soy. It is a controversial subject, since genetic engineering has many advocates and critics. The positive sides of GM crops are that it can create higher yields and incomes for the farmers. Those are the main objects of growing GM crops. Critics, on the other hand, say that GM crops have bad effects on the environment, and the risks could be too high. For example GM crops can spread to neighboring farms, where organic crops are growing. Many scientists claim that nobody really have enough knowledge of the effects of growing GM crops, and therefore thorough risk assessments are needed to examine the effects and possible risks of growing GM crops before starting to grow them. Politicians, too often, make decisions on false scientific grounds, when they claim that genetic engineering is a safe and precise method. The large corporations developing GMOs are heavily influencing political decision making. Scientists have studied the genetic engineering process and the results show that the method is not precise. It is difficult to know exactly what gene is transferred, and where it ends up. It is also important to discuss the precautionary principle in the decision making process.

An application of biotechnology that has been rapidly matured under the last ten years is genetically modified food. The deliberative release of GMO faces the challenge of complying with sustainable development and implies a precautionary approach to all possible risk involved. This study purpose is to investigate the problems of risks concerning deliberative release of GMO and to define the question of responsibility. These two themes, risk and responsibility, are discussed in relation to society, citizens, corporations andscience. A more profound understanding of the relation between risk and responsibility in the GMO context could contribute to the sensitivity and deliberation in bio-politics, so it better can cope with democratic governance, public debate and risk deliberations.

Politicians and other decisions-makers have a responsibility to assure that they have sufficient knowledge and understanding for the issue at hand before taking any decision. A responsible bio-politics departs from the precautionary principle in decisions making, gaining knowledge in dialogue with concerned GMO actors and tries to correspond to sustainable development. Hence, knowledge and understanding is needed which are reached in dialogue with other parties in order to allowed values, attitudes and knowledge to be deliberate more extensively.

Åsikterna om de genmodifierade grödorna går isär. Där forskaren ser en möjlighet ser skeptikernen risk. Många menar att gentekniken bara är en förlängning av den konventionellaväxtförädlingen, men en oro finns ändå hos svenskarna för att de genmodifierade grödorna kanpåverka ekosystemet negativt. Biodlaren Marie Rosell tror att grödorna kan påverka människoroch djurs hälsa och efterlyser mer forskning på området. Men inom EU går en allt mer positivinställning till GMO att skymta, i dagarna godkändes den första genmodifierade grödan på tolvår.

Uppsatsen behandlar GMO (genmodifierade grödor) och hur de påverkar människa och miljö i USA, Sydamerika (Argentina och Brasilien) och Europa. De geografiska områdena har valts då arealen över GMO-odlingar är störst i USA och Sydamerika samt för att mestadels av GMO exporteras till Europa. GMO-frågan har varit väldigt omdebatterad i Europa och andra delar av världen de senaste åren av miljöorganisationer, forskare och genteknikföretag. Syftet med denna uppsats är att undersöka för- och nackdelarna med genmodifierade grödor.

Uppsatsens undersökning utgörs av två intervjuer med sakkunniga personer med skilda uppfattningar om genmodifierade grödor. I denna del behandlas även information från olika organisationer som t.ex. SNF (Svenska naturskyddsföreningen) och gmofri.se. Undersökningen genomfördes i syfte att besvara uppsatsens frågeställningar. Hur påverkas människor och miljö av genmodifierade grödor i USA, Sydamerika och Europa? Kan genmodifierade grödor lösa problemet med världssvälten? Hur förhåller man sig till GMO i olika geografiska delar av världen och varför?

Uppsatsens resultat visar att miljöpåverkan är stor eftersom genmodifierade grödor är oförutsägbara och kan ge oväntade egenskaper. Det största miljöproblemet med GMO är påverkan av den biologiska mångfalden som sker p.g.a. spridning till naturliga växter. Människans påverkas då GMO kan bidra till allergiframkallning och även att människan kan få det svårare att bekämpa sjukdomar med hjälp av antibiotika. Människan påverkas även på andra områden än hälsan, exempelvis genom att människan förlorar kontroll över livsmedelsproduktionen då multinationella gentekniksföretag äger patent på 90 procent av all GMO. GMO är inte heller en lösning på svälten, man bör lösa svältens orsaker i första hand som bland annat krig. GMO som lösning på svält används som marknadsföring av genteknikföretag då det är ett faktum att det endast är dessa företag som tjänat på GMO hittills och majoriteten av GMO som odlas i perifera länder exporteras som foder till kärnländernas slaktdjur och för användning som biobränsle. Resultatet visar även att man vet för lite om genmodifierade grödors påverkan på miljö och framför allt på människan för att kommersialiseras.

This study examines the possible incompatibility between environmental conventions and agreements promoting international trade. More specifically, it aims at discussing the Precautionary Principle and the WTO agreements on trade and how they might contradict each other on the international arena. The study focuses on the international trade with genetically modified organisms and discusses probable needs of reformulating the principles and/or conventions concerned if these are to function as tools of equal importance when handling environmental problems through policy making. The controversy is illustrated through a case-study of a trade dispute where the conflicting principles: the Precautionary Principle and WTO agreements on trade are involved, namely a dispute where a formal complaint to the WTO by the US, Canada and Argentina about the European Community supposedly applying a de facto moratorium on genetically modified organisms had the final outcome of the European Community being found to contravene international trade rules. The study concludes that actors on the international arena are still opinions apart concerning the way to perceive possible risks connected to biotechnology and genetically modified organisms. This incongruence is also found to apply to the status of the Precautionary Principle as a rule of international law as well as to which of the conventions that were applicable to the concerned dispute.

As the agriculture industry and biotechnologies grow and spread, it has become increasingly important to understand the science and policies surrounding it. Most recently the G.M.O labeling debate has had a high profile in the media and the public with three states having bills and initiatives up for vote on this issue. The research question presented was whether local news coverage of G.M.Os was framed more emotionally in comparison to coverage in major newspapers in the U.S. A content analysis was preformed on both local and national newspapers articles on G.M.O labeling and GE technology during 2013 and 2014 to determine how G.M.O labeling was framed in each category.

This thesis aims to respond to the need of adjust GMO politics for meeting the demands of the late-modern society and the changed condition that follows from an accelerating complexity. The central objective for this study is to contribute with a narrative understanding of Sweden’s GMO politics with the purpose of examine an alternative possibility for formulating and assessing the politics of biotechnology. This is done by investigate Sweden’s politics of GMO through a narrative approach. I have reconstructed and carried out a Comparative analyzes of these narratives. This was the first of two objectives with this thesis. The other objective was to relate the political practice with the contribution and insights of Paul Ricoeur as a point of departure. My effort has been to build upon his contribution of narrative philosophy and fruitful conceptual resources and to reach an understanding of the advantage of a narrative approach in politics. This advantage lies in that it can provide an understanding of the narrative aspects in our daily lives. This would bring sensitivity and reflexivity to the political context. With this sensitivity and reflexivity it hopefully can separate irresponsible politics from responsible politics. This could be done by incorporate the result from this study. A responsible environmental politics departs from the precautionary principle in decision-making, gaining knowledge from interdisciplinary research and tries to correspond to the narrative structures in people’s daily lives. The narrative approach brings a deeper understanding for that political thought and practice is not reducible to other forms of human action.

Många i Sverige är negativt inställda till genmodifierad mat som har förändrats med hjälp av genteknik. Enligt gymnasieskolans styrdokument bör genetikundervisningen ge eleverna sådana kunskaper att de känner till olika gentekniker och kan diskutera möjligheterna och riskerna med dessa gentekniker. Syftet med studien var att undersöka om gymnasieskolans genetikundervisning förändrade elevernas inställning till genmodifierad mat. En enkätstudie med såväl öppna som slutna frågor genomfördes på 54 elever från ett naturbruksgymnasium i nordvästra Skåne där 19 elever inte hade genomgått genetikundervisning och och 35 elever hade fått undervisning i genetik på gymnasiet. Vid analys av svaren framkom det att nio procent av eleverna som fått undervisning i genetik på gymnasiet ansåg det farligt att äta genmodifierad mat, medan 47 procent utav eleverna utan genetikundervisning ansåg det farligt. Elever som genomgått genetikundervisning såg till såväl möjligheterna som riskerna med genmodifierade organismer (GMO), medan elever utan genetikundervisning framförallt såg riskerna med GMO. Hälften av eleverna utan genetikundervisning hade insikt om att det finns gener i kött/fisk och frukt/grönsaker, medan 89 procent utav eleverna med genetikundervisning hade insikt i detta. Gymnasieskolans genetikundervisning påverkade elevernas inställning till genmodifierad mat i den här studien då färre efter genetikundervisning ansåg den farlig. Undervisningen gav eleverna dessutom en mer nyanserad bild av möjligheterna och riskerna med GMO. Resultatet att hälften av eleverna utan gymnasial genetikundervisning inte har kunskaper om att det finns gener i kött och fisk samt frukt och grönsaker återspeglar tidigare studier. Slutsatsen av studien är att genetikundervisningen på gymnasiet leder till en minskad rädsla för genmodifierad mat och en mer nyanserad bild av möjligheterna med genmodifierade organismer.