Academic literature on the topic 'Globala utmaningar'

Denna artikel granskar finländsk utrikes- och säkerhetspolitik i en tid som kännetecknas av globala förändringar när det gäller maktpolitik, internationella institutioner, säkerhetsordningen, och inrikesutvecklingen i olika länder. Som del av projektet ”Nordiska svar på geopolitiska utmaningar” analyserar artikeln även Finlands ståndpunkt gentemot det nordiska samarbetet, och i vilken mån nordisk samverkan hör till Finlands utrikespolitiska arbetsredskap. Till att börja med kontextualiseras landets utrikespolitik, varefter det utrikespolitiska beslutsfattandet jämte aktörer gås i genom. Därefter undersöks vilka utmaningar Finland har och hurdana redskap landet har i bemötandet av dessa. Slutligen granskas hur Finland har anpassat sin politik till de globala omvälvningarna. Grundvalen i Finlands utrikespolitik, nämligen det folkrättsbaserade internationella systemet, står kvar i den föränderliga omvärlden där Finland agerar primärt inom och via EU. Men både de maktpolitiska förändringarna och utmaningarna i globalt styre har påverkat prioriteringarna i finländsk utrikespolitik.

Kursen Lärande för hållbar utveckling som vi presenterar i denna artikel är en fortbildningskurs som vänder sig till högskole- och universitetslärare som vill integrera hållbar utveckling i sin undervisning. Målet med kursen är att stärka kompetenser för att undervisa om/i hållbar utveckling utan att vända sig till en specifik disciplin eller ämne. Istället ligger fokus på möten och samtal kring de globala hållbarhetsutmaningarna som i sig själva skär tvärs över ämnesgränser. Genom åren har kursen fått uppmärksamhet från olika håll och sedan den första kursomgången 2014 har ett flertal liknande kurser startats vid olika lärosäten i landet, inte sällan på initiativ av tidigare kursdeltagare. Totalt har mer än 50 deltagare genomgått kursen. Bland dem finns alla ämnen representerade och projektarbetena som genomförts på kursen visat på de omfattande och komplexa utmaningar vi står inför och vilka mångfacetterade insatser som behövs. Men det vi har upplevt som det viktigaste med kursen är att den ges till lärare inom alla ämnen och därmed möjliggör möten, kunskaps- och erfarenhetsutbyten över disciplingränserna, något som oftast är väldigt begränsat.

För att klara de globala utmaningarna menar FN:s Agenda 2030 att det krävs omställning av samhälleliga system. Det räcker inte med marginella justeringar. Ohållbara transport-, energi-, mat- och sjukvårdsystem behöver fasas ut och ersättas med hållbara. För att klara dessa omställningar behövs helhetssyn och samverkan. I denna artikel ger jag min reflektion över FN:s process för lärande för hållbar utveckling och på vilket sätt högskolor och universitet (HoU) kan bli mer aktiva i denna hållbarhetsomställning genom att ta vara på studenternas unika roll som möjliggörare.

Global systemutveckling (GSD) är en ökande trend inom systemutvecklingsbranschenoch möjliggör för verksamheter att reducera utvecklingskostnaderna, få tillgång tillexpertis till lägre kostnader samt öka flexibilitet och effektivitet genom att konstantbedriva systemutveckling över olika tidszoner. Global mjukvaruutveckling ikombination med agila metodologier visar sig bli allt vanligare då framgångsrika agilaprojekt kan producera programvara av högre kvalitet som bättre uppfylleranvändarnas behov. Tidigare forskning konstaterar dock att utmaningar ochkomplikationer kan uppstå i globala mjukvaruutvecklingsmiljöer ur perspektivet avindivider som arbetar i geografiskt separerade projektgrupper. Syftet med dennastudie har varit att undersöka vilka problem och utmaningar som individer upplever iglobala mjukvaruutvecklingsmiljöer där den agila metodologin Scrum tillämpas.Problemen och utmaningarna som i denna studie undersökts relaterar till följandehuvudområden: kommunikation, språkliga och kulturella skillnader,gruppsammanhållning och laganda samt kunskapshantering. Studien syftar även tillatt redogöra för hur de uppkomna utmaningarna förslagsvis kan hanteras. Enundersökning har genomförts på ett mjukvaruutvecklingsföretag i Växjö som verkarinom ekonomitjänstebranschen. En kvalitativ undersökningsmetodik i form avsemistrukturerade intervjuer har genomförts med arbetstagare som arbetar i ettmjukvaruutvecklingsprojekt som bedrivs globalt.Slutsatserna som dras av studien är att individer som arbetar inom globalamjukvaruutvecklingsprojekt ställs inför flera utmaningar. Kommunikationsrelateradesvårigheter upplevs bl.a. på grund av bristen på informell kommunikation vilketresulterar i misskommunikation, missförstånd och långa svarstider. För en förbättradkommunikation kan kombinationen av synkrona och asynkrona verktyg användassamt skärmdelning och videosamtal. Scrum aktiviteter som daily scrums ochretrospectives kan även förbättra kommunikationen inom projektgruppen. Avseendekulturella skillnader visar studien att det upplevs svårt att definiera om utmaningarkan relateras till kulturella skillnader mellan olika länder eller om det avser skillnaderi organisationskulturer. Språkrelaterade skillnader visar sig upplevas som en barriäroch leder bl.a. till svårigheter att uttrycka sina idéer och tankar och att arbetetförsvåras eftersom att översättning krävs. Beträffande gruppsammanhållning upplevsdet råda en bristande gruppsammanhållning när projektmedlemmarna är fysisktseparerade och att gruppsammanhållningen tenderar att öka inom respektive separeradgrupp snarare än projektgruppen som helhet. Den geografiska spridningen påverkaräven tilliten inom projektgruppen. För ökad gruppsammanhållning och tillit ärinformella sammanträffar en nyckelfaktor. Medlare ses även som en nyckelfigur föratt länka samman teammedlemmarna i de fysiskt separerade grupperna. Avseendekunskapshantering upplevs den geografiska spridningen inom projektgruppen som enmöjlighet att dra nytta av varandras olika bakgrunder och erfarenheter för att på så sättöka kunskapen inom hela projektgruppen. Utmaningar som relaterar tillkunskapshantering är att samma misstag kan begås flera gånger inom projektet p.g.a.en avsaknad av informellt kunskapsutbyte. För förbättrad kunskapshantering inomprojektgruppen ges förslag på användning av t.ex. code reviews, checklistor ochkunskapstävlingar för främjandet av kunskapshantering inom projektgruppen
Global software development (GSD) is a growing trend within the software industryand enables companies to reduce development costs, get access to expertise to lowercosts and increase flexibility and efficiency by constantly conducting softwaredevelopment across different time zones. Global software development combinedwith agile methodologies proves to be more common as successful agile projects canproduce software of higher quality that better meet user needs. Previous researchconcludes however that challenges and complications can arise in GSD environmentsfrom the perspective of the individuals working in geographically separated projectteams. The purpose of this study was to examine the problems and challenges thatindividuals experience in GSD environments where the agile Scrum methodology isapplied. The problems and challenges that have been examined relate to the followingareas: communication, language and cultural differences, group cohesion and teamspirit and knowledge management. The study also aims to explain and exemplify howthe challenges can be mitigated. A study has been conducted at a softwaredevelopment company in Växjö operating in the finance service industry. Aqualitative research method in the form of semi-structured interviews was conductedwith employees working in a global software development project.The conclusions drawn from the study are that individuals working within GSDprojects face several challenges. Communication related difficulties are experiencedpartly due to of the lack of informal communication, which results in failedcommunication, misunderstandings and long response times. In order to improve thecommunication, a combination of synchronous and asynchronous tools can be used aswell as screen sharing and video calls. Scrum activities such as daily scrums andretrospectives can also improve the communication within the project team.Regarding cultural differences, the study shows that it’s difficult to distinguishwhether challenges are related to cultural differences between the countries, orwhether it relates to differences in organizational cultures. The language-relateddifferences prove to be perceived as a barrier and lead to difficulties for individuals toexpress their ideas and thoughts, as well as understanding other individuals. Thelanguage differences also hamper the work because translation is required. Challengesrelated to group cohesion include that individual’s experience a lack of groupcohesion when project members are physically separated and that the group cohesiontends to increase in each separated group instead of the project team as a whole. Thegeographic dispersion also affects the trust within the project team. In order improvegroup cohesion and trust within the team informal gatherings are a key factor.Mediators are also seen as a key figure for linking the team members in physicallyseparated groups. Knowledge management is seen as an opportunity to benefit fromeach other's different backgrounds and experiences to increase the knowledge withinthe entire team. Challenges related to knowledge management are that the samemistakes can be committed several times in the project due to a lack of informalknowledge exchange. In order to improve knowledge management within the project,suggestions are given such as the use of code reviews, checklists and to organizeknowledge competitions to promote knowledge sharing within the project team.

Två skilda omvärldsutvecklingar i form av ett förändrat säkerhetspolitiskt läge i Sveriges närområde samt global klimatförändring accentuerar betydelsen av svensk jordbruksmark. Den här uppsatsen problematiserar den pågående irreversibla exploateringen av resursen och undersöker hur rapporter från Försvarsberedningen och IPCC speglas i regeringens nationella livsmedelsstrategi från år 2017. Särskilt exemplifieras utmaningen i att kombinera extensiv stadsutveckling med en strävan efter ett resilient samhälle genom uppsatsens fallstudie som undersöker på vilket sätt nationella strategier angående jordbruksproduktion påverkar den kommunala fysiska planeringen. Fallstudien genomför en dokumentanalys av Uppsala kommuns översiktsplan samt intervjuer med för studien centrala yrkespersoner. Uppsatsarbetet relateras till Köpenhamnskolans säkerhetiseringsteori för att undersöka om någon av de aktörer som förekommer i studien argumenterar för att utöka skyddet av den svenska jordbruksmarken genom att påtala dess vikt utifrån ett säkerhetsperspektiv. Uppsatsen belyser två huvudargument för att bevara svensk jordbruksmark. Dels har Sverige ett solidariskt ansvar att bibehålla jordbruksproduktionen på grund av framtida problem för den globala livsmedelstryggheten, dels utgör värnandet av resursen en nationell beredskapsaspekt. Slutligen jämförs de åtgärder som regeringen föreslår i den nationella livsmedelsstrategin med observationerna från fallstudien.

Earlier research has identified challenges in leading global virtual teams (GVTs). However, when the Covid-19 pandemic hit the world globally, even GVTs had to shift to work from home instead of an office. Hence, the purpose of this thesis is to investigate how challenges of leading GVTs have been affected by the Covid-19 pandemic. Identified challenges, including before the pandemic and additional ones that were recognized during it, are introduced. The thesis implements semi-structured interviews with leaders of GVTs to get results in line with the purpose. The results indicate that existing challenges have changed depending on what industry the GVT works in and what restrictions members face due to the pandemic. Additionally, the new challenges that were experienced during the pandemic are distractions, work/life balance, and dealing with isolation. Further challenges are having the right equipment to work comfortably, recruiting and onboarding new staff
Tidigare undersökningar har identifierat utmaningar med att leda globala virtuella team (GVT). När Covid-19 pandemin drabbade världen över påverkade det till och med GVT, som därefter behövde arbeta hemifrån istället för på ett kontor. Denna uppsats syftar därmed till att undersöka hur utmaningar med att leda GVTs har påverkats av Covid-19 pandemin. Utmaningar med att leda GVTs har identifierats i tidigare studier och inkluderar både innan pandemin och nya som har uppstått under den. För att undersöka detta genomförs semi- strukturerade intervjuer med ledare av GVTs. Resultaten indikerar att befintliga utmaningar har förändrats beroende på vilken bransch teamet arbetar i och vilka restriktioner medlemmarna står inför på grund av pandemin. Dessutom är de nya utmaningarna som uppkommit under pandemin distraktioner, balansen mellan arbete och fritid, och att hantera isolering. Ytterligare utmaningar är att de anställda har rätt utrustning för att arbeta bekvämt, rekrytering och att introducera nyanställda.

Covid-19-pandemin utgör ett globalt hot mot hälsa, ekonomiskt välbefinnande och politisk stabilitet. Enligt forskare är vacciner mot covid-19 en nyckel till att få ett slut på pandemin och återgå till en viss typ av normalitet. Problemet är att vaccinerna mot covid-19 har fördelats ojämnt mellan hög- och låginkomstländer. Denna studie är baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som undersöker hur experter ser på distributionen av vacciner mot covid-19 mellan hög- och låginkomstländer. Mer specifikt, vilka faktorer som de anser påverka fördelningen samt vilka åtgärder som behövs för att göra fördelningen mer rättvis. Studien är kopplad till ett teoretiskt ramverk om global rättvisa som används för att förklara varför vi människor har skyldigheter att hjälpa varandra. Denna studies resultat indikerar att majoriteten av experterna anser att fördelningen av vaccinerna har i hög grad varit ojämn eftersom höginkomstländer har anskaffat mer vacciner än låginkomstländerna. Enligt experterna kan en global ojämn fördelning av vacciner leda till konsekvenser som att det utvecklas mutationer av viruset som inte vaccinerna fungerar emot, och att pandemin således fortsätter. Den viktigaste faktorn som experterna belyste är att länder har agerat nationalistiskt och att det har varit ett högt tryck på politiska ledare att skaffa vacciner för deras befolkningar. Experterna var överens om att Covax initiativet var en bra åtgärd för att vaccinerna skulle fördelas mer rättvist även om de också påpekade utmaningar med Covax. Denna studie bidrar därför till förståelsen att det finns många faktorer som påverkar den globala fördelningen av vacciner mot covid-19, men också att det finns flera åtgärder för att göra fördelningen mer rättvis.
The COVID-19 pandemic poses a global threat to health, economic well-being and political sta- bility. According to researchers, COVID-19 vaccines are a key to ending the pandemic and return- ing to a certain type of normality. The issue is that the COVID-19 vaccines have been unevenly distributed between high- and low-income countries. This study is based on qualitative semi-struc- tured interviews exploring how experts view the distribution of the COVID-19 vaccines between high- and low-income countries. More specifically, what factors that they consider to affect the distribution and what measures are needed to make the distribution more equitable. The study connects to the theoretical framework of global justice which is used to clarify why humans have obligations to help each other. The result of the study indicates that the majority of experts con- clude that the distribution of the COVID-19 vaccines has been very uneven because high-income countries have obtained more vaccines than low-income countries. According to experts, an une- ven distribution of the vaccines can lead to several consequences such as the development of mu- tants which the vaccine does not work against, and thus to the pandemic continuing. The main factor pointed out by the experts is that countries have acted nationalistic and that there has been a lot of pressure on political leaders to procure vaccines for their populations. The experts agree that the Covax initiative was a good measure for the vaccines to be distributed more fairly, alt- hough they also highlighted challenges with Covax. This study therefore contributes to the under- standing that there are many factors that affect the global distribution of vaccines against COVID- 19, but also that there are several measures to make the distribution more equitable.

Såväl samhället som den enskilde individen har ett starkt intresse av att det finns välfungerande system för frivilligt pensionssparande. Pensionen är ett verktyg för att omfördela resurser från en tidpunkt i livet till en annan och utgör en trygghet för försörjningen när man på grund av hög ålder inte längre kan arbeta. Ersättningar från de statliga ålderpensionssystemen förväntas, med hänsyn till den demografiska utvecklingen och de höga kostnaderna för sådana system, i framtiden utgöra en mindre del av den totala pensionen. Det frivilliga pensionssparandet kommer med andra ord fortsätta att öka i betydelse. För att uppmuntra till frivilligt pensionsparande förenas dessa sparformer ofta med olika typer av skatteincitament, som vanligen består i att beskattningstidpunkten senareläggs eller att en del av pensionsinkomsten undantas från beskattning. De flesta länder beskattar idag pensioner enligt den så kallade EET-modellen, vilket innebär att pensionen beskattas först när den betalas ut. I Sverige används ETT-modellen, vilket innebär att avkastningen på pensionskapitalet beskattas löpande under spartiden. Ett alternativt förhållningssätt är att beskatta pensionen redan när inbetalningen görs och sedan låta avkastningen och pensionsutbetalningen vara undantagen från beskattning enligt den så kallade TEE-modellen. Pensionssparandet är med andra ord inte i neutralt i förhållande till andra sparformer, som normalt beskattas enligt TTE-modellen. Detta medför skatteincitamenten ofta är förknippade med detaljerade och komplicerade villkor. I internationella situationer kan skattereglernas utformning medföra att negativa effekter uppstår när människor och pensionskapital rör sig över gränserna eller när ett pensionsinstitut vill erbjuda sina tjänster i ett annat land. Det kan också vara svårt att upprätthålla skattereglernas funktion i gränsöverskridande situationer. I uppsatsen undersöks hur skatteincitamenten för pensionssparande bör utformas med hänsyn till de krav som ställs på skattesystemet i internationella situationer. Efter en beskrivning av de nuvarande reglernas funktion och teoretiska bakgrund utreds skattekonsekvenserna i några vanliga gränsöverskridande situationer. De problem som uppkommer kan delas in i två huvudkategorier, nämligen de som har att göra med att den gränsöverskridande rörligheten för kapital, personer och tjänster hindras och de som handlar om svårigheterna att bevara skattereglerna funktion och ändamål. Till de viktigaste problemen i den första kategorin hör villkor som begränsar avdragsrätten för pensionspremier till att bara gälla premier som betalats in till ett inhemskt pensionsinstitut, så kallade etableringskrav, den hindrande effekt som de övriga villkoren för skattegynnande kan ge upphov till och de negativa effekter som kan uppstå vid gränsöverskridande investeringar av pensionskapital. Möjligheterna att bevara pensionsbeskattningens funktion påverkas främst av svårigheterna att inhämta nödvändig information i internationella situationer, förekomsten av dubbelbeskattning och dubbel icke-beskattning och problemen med att åstadkomma en rättvis och funktionell fördelning av beskattningsrätten till gränsöverskridande pensionsutbetalningar.                       I uppsatsen föreslås en rad åtgärder som kan genomföras för att åtgärda eller mildra sådana problem. Etableringskravet bör avskaffas till förmån för ett utökat internationellt informationsutbyte på skatteområdet. De övriga villkoren för avdragsrätt bör samordnas enligt principen om ömsesidigt erkännande för att underlätta för arbetsgivare och arbetstagare att välja utländska pensionslösningar och för att möjliggöra för pensionsinstituten att erbjuda sina tjänster i flera länder. En princip om likabehandling bör också gälla vid beskattningen av avkastningen på pensionskapitalet. I uppsatsen diskuteras också hur beskattningsrätten till utfallande pensionsbelopp bör fördelas och vilken beskattningstidpunkt som är lämpligast för pensionsförmåner. Slutligen diskuteras hur dessa olika lösningar kan förenas i ett sammanfattande förslag till hur skatteincitamenten för pensionssparande bör utformas. Enligt min mening finns det två alternativ. Antingen så anpassas EET-modellen till de krav som ställs i internationella förhållanden eller så används TEE-modellen, vilket innebär att många av de problem som uppstår i internationella situationer helt kan undanröjas. Dessa två alternativ utvärderas utifrån hur de förhåller sig till grundläggande skatterättsliga principer, intresset av gränsöverskridande rörlighet för personer, kapital och tjänster och det grundläggande syftet bakom skatteincitamenten, nämligen att de ska uppmuntra till frivilligt pensionssparande. Efter en sammanvägd bedömning är min slutsats är att TEE-modellen är att föredra framför EET-modellen.

Studien är inriktad på en global ledningsgrupps uppfattning av kommunikation i en interkulturell kontext och hur de leder sina medarbetare i den relationen. Tidigare forskning visar att det försvinner en stor del information i kommunikationen när den sker via telefon och epost. Missuppfattningar och svårförstådd kommunikation blir ledarens utmaning när personer utspridda geografiskt, med olika kulturella bakgrunder, ska arbeta tillsammans. Genom intervjuer har åtta chefers uppfattning inhämtats, deras bild av en global interkulturell relation har växt fram och resultatet visar att relationen sätts i centrum för samarbetets existens. Det primära för cheferna är att träffa sina medarbetare fysiskt och ta del av deras kultur för att förstå och bidra till att bygga en relation. När relationen är etablerad fungerar kommunikationen bättre och medarbetarna kan bli mer autonoma.

2016-06-05

Bakgrund: På grund av en utbredd ohälsa kopplat till arbetslivet, fanns det ett intresse av att titta på hälsofrämjande och förebyggande insatser, här inom kommunal verksamhet. Syfte: Syftet var att undersöka kommunala ledares syn på hälsa och hälsofrämjande ledarskap, och förutsättningar för att arbeta hälsofrämjande. Metod: En semistrukturerad webbenkät administrerades under våren 2021 till 255 ledare inom tre kommuner i mellersta Sverige. Insamlade data analyserades med manifest innehållsanalys, och de kvantitativa frågorna analyserades med deskriptiv statistik. Resultat: Svarsfrekvensen var 37% (95/255) fördelat mellan 66% (n=69) kvinnor och 31% (n=29) män (p=0.001). En större andel bland männen ansåg att det bedrev ett hälsofrämjande ledarskap jämfört med kvinnorna (p=0.022). Synen på hälsa handlade om balans i tillvaron där arbete, familj och privatliv behövde existera i harmoni, liksom att synen på hälsofrämjande ledarskap ansågs handla om ett samspel mellan individ och organisation. Ett optimalt hälsofrämjande ledarskap behövde individanpassas, vilket ansågs vara svårt då det förutsätter mer mandat, stöd och resurser. Slutsatser: Ett hälsofrämjande ledarskap handlade om att skapa balans mellan individen och organisationen, samt om arbetssätt som inte var formaliserade eller prioriterat inom kommunerna. Mer mandat, kunskap och stöd efterfrågades för att utveckla ett mer hälsofrämjande ledarskap.
Background: Due to a widespread ill health linked to working life, there was an interest in looking at health promotion and prevention initiatives, here in municipal activities. Purpose: The aim was to investigate municipal leaders' views on health and healthpromoting leadership, and the conditions for working to promote health. Method: A semi-structured web survey was administered in the spring of 2021 to 255 leaders in three municipalities in central Sweden. Collected data were analyzed with manifest content analysis, and the quantitative questions were analyzed with descriptive statistics. Result: The response rate was 37% (95/255) divided between 66% (n = 69) women and 31% (n = 29) men (p = 0.001). A larger proportion of men considered that they pursued health-promoting leadership compared with women (p = 0.022). The view of health was about balance in life where work, family and private life needed to exist in harmony, as well as that the view of health-promoting leadership was considered to be about an interaction between individual and organization. Optimal health-promoting leadership needed to be adapted to the individual, which was considered difficult as it requires more mandate, support and resources. Conclusions: A health-promoting leadership was about creating a balance between the individual and the organization, as well as about working methods that were not formalized or prioritized within the municipalities. More mandate, knowledge and support were requested to develop a more health-promoting leadership.

Betyg i Ladok 210601.

Klädindustrin är en av de industrier i världen som har störst utsläpp av föroreningar. Under det senaste århundradet, som ett resultat av den industriella revolutionen, har massproduktion och masskonsumtion av kläder ökat och blivit en vardaglig aktivitet i människors liv. Klädernas värde har utvecklats från att endast innebära skydd till att bli ett sätt för människor att uppnå självförverkligande och sitt ideala jag. Fast fashion dominerar idag klädindustrin vilket medför stora konsekvenser för både miljön samt människorna som är verksamma inom industrin. Syftet med denna uppsats är att undersöka de hinder som existerar för en globalt hållbar klädindustri. För att undersöka både konsumenters och producenters perspektiv används fokusgrupper och intervjuer som metoder. Resultaten analyseras med hjälp av teorin om kognitiv dissonans. Uppsatsens slutsats är att teorin om kognitiv dissonans kan vara ett användbart verktyg för att förstå mestadels konsumenternas men även producenternas perspektiv samt varför människor väljer att agera som de gör trots kunskap om den rådande klimatkrisen vilken klädindustrin bidrar till.
The clothing industry is one of the most polluting industries in the world. In the last century, as a result of the industrial revolution, mass production and mass consumption of clothes has become an everyday occurance in people’s everyday lives. The value of clothing has gone from mere protection to become an expression of how individuals choose to represent themselves and who they want to be. In most industrialized countries, fast fashion dominates the way the clothing industry is managed, which has great consequences for the health of the environment and the people working within the industry. The purpose of this bachelor thesis is to analyze the challenges that prevent the clothing industry from becoming a global and sustainable industry. Focus groups and interviews are used as methods to study both the consumers’ and the producers’ perspectives of the challenges and the results are analyzed by using the theory of cognitive dissonance. The study shows that the theory of cognitive dissonance could be a useful tool to explain mostly the consumers’ but also the producers’ understanding of the industry’s challenges and why they choose to act in the way they do despite growing knowledge of how the clothing industry affects the climate.

Övervikt är ett globalt växande hälsoproblem som under kort tid ökat markant. Detta medför att sjuksköterskor utsätts för nya komplexa utmaningar i mötet med överviktiga personer. Trots att övervikt har blivit allt mer vanligare förekommer det stigmatisering, negativa attityder och fördomar mot överviktiga personer. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska alla människor behandlas med respekt och lika värde för den enskilda människans värdighet. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta personer med övervikt. En kvalitativ design utformade arbetet där en induktiv ansats användes. Tio artiklar valdes ut för analys, där samtliga genomgick Jönköpings Hälsohögskolas kvalitetsgranskningsprotokoll och analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. I resultatet framkom det att sjuksköterskors erfarenheter av att möta personer med övervikt påverkade arbetsmiljön samt vårdrelationen. En av slutsatserna är att överviktiga personer har en negativ påverkan på sjuksköterskors arbetsmiljö, då utrustningen inte är anpassad utefter överviktiga personer. Den andra slutsatsen är att vårdrelationen mellan sjuksköterskor och överviktiga personer är svårhanterliga, då personer med övervikt och sjuksköterskor inte visar ömsesidig förtroende till varandra.

Globala utmaningar, perspektiv och lösningar – en introduktion till internationell politik och ekonomi beskriver hur den internationella politiken och ekonomin allt mer flätas samman. Samtidigt som politikerna försöker lösa de stora framtidsfrågorna förändras ekonomin, och därmed politikens förutsättningar. Det globala politiska systemet är svagt och fragmenterat jämfört med nationella politiska system. Vi behöver förstå hur politiken fungerar och vilka problem den försöker lösa. Ambitionen i den här boken är att förklara situationen utifrån de fyra stora utmaningar som dominerar debatten: -Miljöförstöringar och klimathot har blivit vår tids stora fråga med internationella överenskommelser om åtgärder. -Fattigdomen i världen har halverats på 25 år men fortfarande är nästan en miljard människor extremt fattiga. -Den ekonomiska integrationen har gett materiella fördelar men även hot mot jobb och livsvillkor. -Krig och konflikter där bland annat etnicitet och religiös tillhörighet hamnat i centrum. Bokens breda samhällsvetenskapliga perspektiv visar hur utmaningarna hänger ihop och varför de politiska åtgärderna är kontroversiella. Traditionella teorier från ämnet Internationell politik kompletteras med institutionella teorier och med teorier från Internationell politisk ekonomi samt med normativa teorier från politisk filosofi.