Dissertations / Theses on the topic 'GER'

Föreliggande arbete är en empirisk studie inom kursen Religionsdidaktik C, Högskolan i Gävle. Tidigare forskning har visat på ett lågt intresse bland svenska grundskoleelever för skolämnet religionskunskap men då Kristna friskolerådet år 2004 tog initiativet att genomföra underökningen ”Attityder i skolan” bland de kristna friskolorna, en underökning som Skolverket genomfört på de kommunala skolorna samma år, visade det sig att eleverna på en av friskolorna ansåg detta ämne som ett av de allra roligaste. Varför var det så? Religionskunskap – vad ger det? är en jämförande studie av fyra friskolors niondeklassare som söker möjliga orsaker till elevers differentierade uppfattningar kring religionskunskapsämnet.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur organisationen av svenska som andraspråk ser ut i fyra kommuner. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua personer med övergripande kunskap om och ansvar för svenska som andraspråk i varje kommun. Vi har valt att undersöka kommuner i Stockholms län som enligt statistiken har mindre än 5% elever som läser svenska som andraspråk i grundskolan. Våra resultat visar att organisationen av svenska som andraspråk ser olika ut i de fyra kommunerna. Vi har genom att definiera ett antal ramfaktorer försökt bestämma vilket område som framträder som viktigast i varje kommun.

Syftet med denna rapport är att belysa problemen med att jobba skift, främst nattpassen. Utryckningsavdelningen kräver bemanning dygnet runt och ständig beredskap för att rycka ut när något brott begås eller när polisens hjälp behövs. Det är främst skiftarbete, som innefattar nattjänstgöring, som inkräktar på fritid. Enligt Arbetstidslagen ska man ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar. Dygnsvilan ska vara mellan midnatt och 05.00. Eftersom polisen ska stå till allmänhetens förfogande dygnet runt har avvikelser skett genom kollektivavtal. Genom litteraturgranskning och intervjuer vill jag undersöka om forskning runt ämnet överensstämmer med vad tre poliser på ordningsavdelningen i Umeå tycker angående att jobba natt enligt blocklista. Mår de bättre av att jobba i block och hur påverkar det deras fritid? HASP- projektet och intervjuerna pekar på att det är problematiskt att jobba natt. Det är svårt att sätta ihop ett schema som passar alla och som samtidigt uppfyller verksamhetens krav. Blocklistan skapar mer tid till återhämtning och följer Arbetstidslagens direktiv mer än vad komprimerad turlista gör. Att tvinga någon på ett teoretiskt ”bra” schema leder bara till stress, låg arbetsmotivation och missnöje med arbetssituationen. Om inte skiftarbetarna har möjlighet att påverka och förändra schemat kan det ge stort missnöje och dålig stämning på arbetsplatsen. På sikt kan det öka risken för ohälsa och arbetsskador.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida en aktiv individ får högre framtida pensionsutbetalningar än en individ som låter kapitalet vara kvar i Premiesparfonden.

Vår undersökning har en deduktiv ansats, då ekonomiska teorier har utgjort grunden för de beräkningar som har gjorts. Beräkningarna bygger på hårddata, i form av historiska fondvärden, och studien är därmed kvantitativ. Tidigare undersökningar och beräkningar används för att styrka uppsatsen, som i och med detta är en sekundäranalys.  

Den placeringsstrategi som visade sig ge högst framtida utbetalningar med hänsyn tagen till risken var den aktiva placeringen. De portföljer som de aktiva premiepensionstagarna har att välja mellan i vår studie, ger alla högre framtida utbetalningar än Premiesparfonden. Vidare kan tilläggas att Premiesparfonden är ett av alternativen som har för hög risk i förhållande till dess låga avkastning.

Det skulle vara intressant att om några år, då Premiespar-fonden har förändrats till generationsfonder, göra om denna studie och då undersöka om detta leder till högre pensionsutbetalningar för de icke-aktiva premiepensionstagarna.

Denna studie bidrar med och stärker, genom konkreta exempel, det som en del andra författare redan påpekat, att de icke- aktiva premiepensionsspararna får lägre framtida utbetalningar än de som är aktiva i sitt sparande.

The aim of this thesis is to compare if being an active premium pension saver give rise to higher future payments, than keeping the capital in the Premium Savings Fund.

This essay has a deductive approach, as we started to study financial theories. It also has a quantitative research, since our calculations are called statistical data, which are composed of these financial theories. Previous studies and calculations are used to prove our essay.

The best investment strategy with the highest future payments, regarding risk preferences, turned out to be the active choice. All the choices an active premium pension saver can make by choose one of our different portfolios, has proved higher future payments, than The Premium Pension Fund. Further, the Premium Savings Fund is one of alternatives which have a lower return, regarding to the high level of risk.

It would be interesting to remake this study, when the new funds "generationsfonderna" has been introduced, and to see if this alternative leads to higher future payments.

This study contributes, through substantial examples, what some other writers already have done. A non-active premium pension saver gets lower future payments then the active savers.

Syftet med studien var att undersöka hur samarbetet för individer med samsjuklighet ser ut mellan kommun och landsting samt hur möjligheterna ser ut till samordnad vård och behandling. Frågeställningarna var att ta reda på hur samarbetet ser ut mellan kommun och landsting gällande individer med samsjuklighet samt vilka tillvägagångssätt som finns för att förbättra samordnad vård och behandling mellan kommun och landsting. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten var Fridolfs (2004) fyra motiv till ett bra samarbete. Utifrån det hermeneutiska synsättet tolkades intervjuerna inför resultatet med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att det finns ett samarbete mellan kommun och landsting men för förbättring behövs det mer erfarenhet och kunskap om varandras arbetsuppgifter. Slutsatsen av resultatet är att mer forskning fordras om hur och på vilket sätt samarbete mellan kommun och landsting kan förbättras. Kan en gemensam huvudman vara ett alternativ?

Denna uppsats behandlar pågående arbeten på löpande räkning och inriktar sig på den så kallade alternativregeln. Regeln innebär att mindre företag kan välja att redovisa intäkter vid faktureringstidpunkten istället för under intjänandet. Alternativregeln har diskuterats flitigt utifrån frågan huruvida den kan sägas vara förenlig med god redovisningssed. Syftet med vår uppsats har därför varit att undersöka om regeln är förenlig med god redovisning samt ifall en årsredovisning som är upprättad utifrån den kan sägas ge en rättvisande bild av ett företags resultat och ställning. Uppsatsen bygger på litteraturstudier av relevant material inom redovisning, undersökning av årsredovisningar samt personliga djupintervjuer med revisorer. Vi har i vår undersökning kommit fram till att alternativregeln torde vara förenlig med god redovisningssed i och med införandet av Bokföringsnämndens allmänna råd 2003:3. Huruvida metoden kan sägas leda till en rättvisande bild förutsätter dock att kompletterande uppgifter i form av noter lämnas i årsredovisningen. Det finns så vitt vi kan se klara regler hur en rättvis bild skall upprätthållas, vid vår granskning har vi dock funnit att redovisningen inte alltid uppfyller de krav som ställs av normgivande organ, något som vi finner lite märkligt. I vår undersökning har vi även tittat på hur de förenklade regelverket för mindre företag, s k K-reglerna, kommer att påverka redovisningen av pågående arbeten. Reglerna har tagits fram av Aktiebolagsgruppen på initiativ av BFN. I det förslag som lagts fram kommer tillåtna redovisningsalternativ att begränsas vilket innebär att den s k alternativregeln kommer att försvinna. Enligt vår undersökning torde detta leda till en bättre rättvisande bild. Det kan dock diskuteras huruvida det faktum att värdering sker till avtalat pris, alltså till ett försäljningsvärde är förenligt med Aktiebolagsgruppens linje att värdering skall ske till ett historiskt anskaffningsvärde. Det blir intressant att följa arbetet med det förenklade regelverket, något som vi tagit upp i förslag till fortsatt forskning. Det återstår dock att se om detta förenklade regelsystem egentligen kommer att innebära en förenkling.

Människor har sedan länge tillbringat en stor del av sin vakna tid på arbetet och det har därmed alltid varit viktigt att trivas på arbetet. Arbetslivet förändras dock hela tiden och ett exempel är det nya yrket callcentersäljare. Deras arbetsmiljö är annorlunda jämfört med den som fanns då de klassiska teorierna om arbetstrivsel utarbetades och villkoren för att trivas på arbetet har därmed förändrats. I denna kvalitativa uppsats undersöks arbetstrivsel hos callcentersäljare. 8 heltidsarbetande företagssäljande callcenterkommunikatörer (säljare) intervjuas om vilka faktorer som påverkar deras arbetstrivsel. Resultatet visar att en god relation till kollegorna är mest centralt för trivseln. Utmaningar, variation och återkommande kontakter med samma kunder är exempel på trivselfaktorer. Enformighet, hög ljudnivå och stökig arbetsplats är exempel på vantrivselfaktorer. En ny teoretisk modell om arbetstrivsel baserad på Goda relationer till kollegorna föreslås och förslag på åtgärder för att förbättra arbetstrivseln på den undersökta arbetsplatsen ges.

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilket stöd läraren har i sitt arbete med problemlösning i matematik från styrdokument, läromedel och dess lärarhandledning samt den nya gymnasiereformen GY-07. Analys av relevanta styrdokument samt tre läromedel har utförts. De tre läromedlen var Matematik B av bl.a. Anna Norberg, Matematik 3000 av bl.a. Lars-Eric Björk och Matematisk Tanke av bl.a. Bengt Lindahl. Jag genomförde också en analys av den nya gymnasiereformen och intervjuade dess skapare. Genom analysen av styrdokumenten kunde jag läsa att problemlösning är ett viktigt moment i dagens skola. Betygskriterier var också formulerade på ett sådant sätt att det är tydligt att alla elever oavsett prestationsnivå skall få möjligheten att arbeta med problemlösning i matematik. Analysen av läromedlen och dess lärarhandledningar visade att samtliga tre innehöll problemlösningsuppgifter, dock i olika antal och i olika svårighetsnivåer. Den nya gymnasiereformen formulerar en ännu tydligare betoning på arbetet med problemlösning i matematik. En av skaparna Lars Mouwitz är optimistisk och hoppas att den nya reformen skall bidra till att arbetet med problemlösning utvecklas i skolorna. Han är dock medveten om att det är svårt att förändra skolan genom ett dokument.

Syftet med denna studie var att med enkäter undersöka om alkoholintag, obehag vid kondomanvändning, bristande kommunikation och kunskap om kondomer och kondomanvändning är faktorer som spelar in vid kondomanvändning bland studenter vid ett universitet i Sverige. Kondom är idag det enda preventivmedel som skyddar mot könssjukdomar. Fram till dess att andra sätt att minska förekomsten av könssjukdomar finns tillgängliga är det viktigt att öka kondomanvändningen. Alkohol visade sig i denna studie inte ha någon koppling till grad av kondomanvändning, inte heller upplevda obehag vid kondomanvändning visade sig ha något samband med detta. Kunskap och grad av kondomanvändning visade sig i denna studie inte ha någon koppling till varandra. Undersökningen visade däremot på ett samband mellan kommunikation och i vilken utsträckning studenterna använder kondom. Enkätundersökningen visade att större delen av studenterna inte använder kondom vid sexuella kontakter, men en slutsats vi kan dra efter vår undersökning är att singelkillen på campus är den som är bäst på att använda kondom.

Denna uppsats handlar om bildsamtal med förskolebarn, där de pratar om sina egna bilder samt konstnärers verk. Syftet med undersökningen är att jag vill veta hur sådana samtal kan te sig i praktiken.

Som metod vid undersökningen har jag använt mig av en kvalitativ undersökning genom bildsamtal. Detta för att det inte är det man vet eller tror sig veta innan som är viktigast, utan det är erfarenheterna man får genom undersökningen som är väsäntligt. Detta visar två olika former av bildsamtal där samtal om konstbilder är det ena och samtal om barnens egna bilder är det andra.

Slutligen kan man se att de abstrakta konstbilderna gav mer i tolkningarna vad det gäller barnens fantasi. När barnen berättade om sina egna bilder kunde de berätta om dem på ett sätt som gav innehållet mening.

Nyckelord: Bild, förskola, konst, samtal

This composition describes pre-schoolchildrens conversations about artpictures and their own painted pictures. The object with the investigation is that I want to know how these conversations works when they are put into practice.

The method used at the investigation, is a form of qualitative interviews. They are showing two kinds of conversations about pictures. The first is about artpictures, and the second is about the childrens own paintings.

Finally it can be read out from the interviews that the abstract art gave more for the childrens imaginative interpretations. When they spoke about their own paintings they could tell about them in a way that gave the pictures meaning.

Motivation är en kraft som driver oss framåt mot ett mål. För att komma fram till målet, krävs det energi, ofta i form av rörelse, som leder till handling. Personer med funktionsnedsättning i någon form, kan ha svårighet att hitta den rätta energin. Med stöd av Funktionsinriktad Musikterapi – FMT, finns möjlighet att locka fram spontana handlingar som leder till ökad helhetsutveckling hos individen.

Under min utbildning till FMT-terapeut vid Musikhögskolan Ingesund i Arvika, som tillhör Karlstads universitet, har jag haft praktik med två barn med diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med examensarbetet är att berätta om mitt FMT-arbete med dessa båda, beskriva FMT-metoden samt redogöra för hur jag med stöd av metodens speciella arbetssätt skapar en kommunikation mellan oss.

I min slutsats kommer jag fram till att jag med stöd av metoden, tillsammans med trygghet, samverkan och integration öppnar vägar för barnens motivation att utföra en egen handling.