Dissertations / Theses on the topic 'Fysisk ergonomi'

Med hjälp utav information från ett tidigare projekt kombinerat med erfarna konsulter på Virtual Manufacturing har ett projekt inom arbetsplatsutformning utförts.Arbetet utfördes hos Virtual Manufacturing i Göteborg där en arbetsstation konstruerades med målet att utforma en effektiv, säker, ergonomisk, felsäker och användarvänlig arbetsplats som företaget se-dan skall kunna addera diverse teknik på.Arbetsstationen konstruerades först i en 3D-miljö med IronCad där den utvecklades genom konstruk-tiva möten med företagets konsulter. Modelleringen övergick i Beevisio där modellen fort blev mer likt något som skulle kunna konstrueras och kontrollerades ständigt i virtual reality för att få en verklig uppfattning.Arbetsstationen genomgick flera steg av förändring och det var vid modell 5 som projektkriterierna möttes och en fysisk modell konstruerades.Stationen fick förbättringar framför allt inom området ergonomi, där både axlar, nacke och handleder fick rörelser med bättre vinklar i station 4.0. Den area som stationen hade minskades med ca 30% vilket får ses som en klar skillnad mot station 1.0. Parametrar som effektivitet kunde inte jämföras då några viktiga komponenter som rotationskransen ej hann komma innan analys skulle göras därför fick den analysen läggas åt sidan.Projektet har haft fokus på helheten där både ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet har tagits i beaktning. Stationen är byggt i material som gör att den kan utvecklas eller återanvändas vilket gör att företag inte behöver spendera mer pengar än nödvändigt på nytt material. Detta gör också att ny metall inte behöver framställas vilket är bra för klimatet och eftersom den är gjord nästan helt i metall kan den lätt återvinnas.Även om stationen inte blev exakt så som var tanken är författarna nöjda med det resultat som blev av projektet. En djupare förståelse har fåtts om att driva projekt inom konsultföretag och processen för produktutveckling har också blivit mycket tydligare.

Bad worker health leads to an unnecessary increase of absent days and loss of money, particularly the more physically demanding jobs as in industry. This can be seen in both a broader perspective and also in the suffering of the individual. In order to stop this trend and lower the work injuries connected to bad ergonomics good, reliable, and preferably digital, methods have to be generated and evaluated. The aim of this master’s thesis is to investigate how Digital Human Modelling (DHM) tools can beused to evaluate physical ergonomics by building a real-life workstation in the DHM tool IPS IMMA. The workstation used here is based on a newly installed station at a large company placed in Skövde. This station was developed in collaboration of both technical specialists but also ergonomist consulting from the company Feelgood. The goal has therefore been to examine where in the process a DHM tool could be used and if it would contribute to the process. The methods chosen to investigate the use of DHM tools were to build a final model in IPS IMMA, which is based of four different versions of the workstation. By building four different versions of the workstation the process has simultaneously been analyzed and documented in order to compare the findings made in the program to the ones made in real life. The results have also been made in combination to finding the opportunities, challenges, and disadvantages with using DHM tools. The needed improvements within the DHM field have also been noted and discussed.

Sammanfattning   Styckare inom köttbranschen i Sverige ligger sedan länge i toppen av statistiken i Sverige, när det gäller yrken med de högsta relativa frekvenserna av anmälda arbetssjukdomar orsakade av belastningsfaktorer. Kniven är styckarens viktigaste verktyg och om den är slö ökar den fysiska belastningen med ökad risk för både belastningsskador och olycksfall. I denna studie på magisternivå var syftet att undersöka sambanden mellan knivens skärpa, knivens stålkvalitet, effekten av individens arbetssätt samt den fysiska ansträngningen vid styckning av nötkött. 12 personer vid två olika företag deltog i studien, under normalt arbete med styckning vid enkelbord under tre arbetsdagar. Tre olika knivstålskvaliteter utvärderades. Mätning av knivskärpa skedde med mätapparat Anago, samt med subjektiva skattningar enligt visuell analog skala (VAS). Tiden som kniven användes innan byte användes också som ett mått på hur länge skärpan kunde bibehållas. Ansträngningen hos styckarna undersöktes med mätning av hjärtfrekvensen under arbete, samt med skattning av ansträngning i händer och armar enligt VAS. Slutligen mättes eventuellt obehag/besvär före och under arbete med skattning enligt VAS.   Det tycks som om det knivstål som var hårdare och inte finns på marknaden fungerade sämst, medan de övriga två var likvärdiga. Det finns indikationer på att det hårdare knivstålet påverkar andra egenskaper negativt, framförallt känslan av knivens följsamhet. Det föreligger en signifikant skillnad mellan olika individer i förmågan att bibehålla knivskärpa över tid, och de med obehag/besvär byter kniv oftare. Ytterligare studier krävs för att klargöra vad skillnaderna beror på, men sannolikt har både styckarens arbetsteknik, och företagets och individens rutiner för knivvård betydelse. Förbättrad utbildning inom dessa områden rekommenderas. Utvärderingen av knivtid indikerar att en styckare behöver 5-6 knivar per dag för att säkerställa att arbetet sker med vass kniv hela tiden. Det finns ett samband mellan dålig knivskärpa och lokal ansträngningskänsla i händer och armar. Något samband mellan knivskärpan och central ansträngning kunde dock inte påvisas i denna studie. Pulsvärdena visade att arbete som styckare innebär en hög belastning på andnings- och cirkulationsapparaten, och att de löper en stor risk att överskrida det rekommenderade gränsvärdet för energetisk belastning. Större undersökningsmaterial krävs dock för att dra säkrare slutsatser angående detta.

Idag finns det inom forskningen metoder för fysisk belastning som är validerade och reliabilitetstestade. Forskningsresurser har bland annat lagts ner för att verifiera vilka metoder som är validerade. Dock finns det idag lite forskning om företagshälsovården, vilket gör att det är osäkert vilka metoder som används för att mäta fysisk belastning. Därför är det intressant att undersöka vilka metoder som används idag och hur pass användarvänliga dessa är. I Sverige finns idag en klyfta mellan företagshälsovården och forskning, samtidigt finns inga nationella riktlinjer för vilka metoder som ska användas vilket medför att en uppsjö olika metoder används. Det är först nyligen som forskningsprojekt har startats upp med inriktning på företagshälsovård i Sverige. Därmed saknas det mycket forskning som inriktar sig på företagshälsovården. Syftet är att undersöka vilka riskbedömningsmetoder för fysisk belastning som används av svenska ergonomer samt vilka generella krav användarna ställer på metoderna. I vilken utsträckning känner svenska ergonomer till olika metoder som finns för riskbedömning av fysisk belastning? Varför används/används inte riskbedömningsmetoderna av svenska ergonomer? Vad önskar svenska ergonomer av framtida metoder? De observationsmetoder som ingick i studien valdes ut i samråd med en expertgrupp. Enkäter konstruerades och skickades ut via Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund till ergonomer i Sverige. De viktigaste slutsatserna blev: AFS 1998:01, KIM - skjuta, dra samt KIM - lyfta, hålla, bära är de tre mest använda metoderna bland ergonomerna i undersökningen Arbetsmiljöverket har högt inflytande över vilka metoder som används, då många går efter deras rekommendationer vid val av metod. Utbildning är den enskilt viktigaste faktorn för att sprida kunskap om metoder. Att kunskap saknas är den vanligaste orsaken till att metoder inte används. Respondenterna önskar mer vetenskaplig testning av metoder för att kunna arbeta evidensbaserat. Metoder med kundfokus efterfrågas av respondenterna, liksom datorbaserade metoder.

I mitt examensarbete har jag valt att skriva om sats 1 ur Felix Mendelssohns violinkonsert. Jag har valt detta stycke för att jag tycker väldigt mycket om det och jag har lyssnat på violinkonserten sedan jag var ett litet barn. Syfte har varit att undersöka om utförandet av ett musikstycke kan påverkas av om man är ergonomiskt medveten eller inte. Jag fann intresse att skriva om ergonomi då jag har egna erfarenheter av att ha problem med spänningar och smärta i min kropp när jag övat (i synnerhet nacke, axlar och armar) och har insett att det kan vara sammanlänkat med ett bristande ergonomiskt medvetande i mitt fiolspel. Jag har velat undersöka om jag med ergonomiska övningar kan undvika spänningar och smärta. Jag har valt ut ett par passager ur stycket och undersökt vad det är för spänningar och smärta som uppkommer. Jag valde ut några ergonomiska övningar för nacke och axlar som förhindrar att spänningar uppstår och provade att se om övningarna kunde förbättra mitt framförande av passagerna. Övningarna gav ett mycket positivt resultat. Jag märkte en tydlig skillnad från tidigare: det krävdes bara ett par minuters ergonomiska övningar innan varje övningspass av de olika passagerna för att bli av med spänningarna och smärtan. Jag har känt mig mycket mer avslappnad i kroppen efter att jag praktiserat övningarna. Därför har jag absolut haft nytta av att undersöka detta ämne. Jag har blivit mer medveten om vilket viktigt verktyg ergonomin tillför till övningen. Dessa typer av övningar kommer jag använda mig av i framtiden i mitt musicerande. Förhoppningsvis kommer mitt arbete inspirera andra musiker att bli mer ergonomiskt medvetna. Detta är ett ämne vi inte ska underskatta.

Fysisk träning har sedan länge visat sig gynnsam för många olika förmågor, bland annat för skolprestationen. Tidigare forskning har gjorts för att utforska relationen mellan fysisk träning och teoretiska ämnen som exempelvis matematik, däremot saknas det forskning kring den fysiska träningens påverkan på musikundervisning och musikprestation. Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan fysisk aktivitet och musikundervisning. Genom djupintervjuer med tre olika musiklärare, alla från olika undervisningsformer, undersöktes musiklärares uppfattning om relationen mellan fysisk aktivitet och musikalisk prestation och utveckling. Intervjumaterialet analyserades utifrån temana motivation, koncentration, ergonomi och inlärning. Relativt samstämmigt gav informanterna uttryck för uppfattningen att fysisk aktivitet inverkar positivt på elevers utveckling inom musik. Emellertid framkom också variationer avseende olika typer av fysisk aktivitet och olika utvecklingsstadier.
Physical exercise has long proved beneficial for many different abilities, including school performance. Research has been done to explore the relationship between physical exercise and theoretical subjects such as mathematics, however, research on the impact of physical exercise on music education and music performance is limited. The purpose of this study was to investigate the relationship between physical activity and music education. Through in-depth interviews with three music teachers, all from different school forms, music teachers’ perceptions of the relationship between physical activity and musical performance and development were examined. The analysis of the interview material focused on the theme’s motivation, concentration, ergonomics and learning. Relatively consistent, the informants expressed that physical activity has a positive effect on students' development in music. However, variations also emerged regarding different types of physical activity and different stages of development.

Sammanfattning

Syfte och frågeställning

Syftet med uppsatsen var att undersöka idrottslärares fysiska arbetsmiljö på skolor med olika förutsättningar och på vilket sätt idrottsläraren uppfattar att den fysiska arbetsmiljön påverkar undervisningen. Vi har utgått från tre mer preciserade frågeställningar. Hur ser den fysiska arbetsmiljön ut på skolan? Hur upplever läraren sin arbetsmiljö? Slutligen hur påverkar arbetsmiljön undervisningen?

Metod

Studien har bestått av tre platsobservationer av den fysiska arbetsmiljön och av tre intervjuer med idrottslärare verksamma i den observerade miljön. De skolor vi undersökt valdes utifrån de förutsättningar vi på förhand visste om och för att dem låg i Stockholmsområdet. Idrottslärarna kontaktades via mail och telefon då lämpligt datum bestämdes. Intervjuerna skedde på skolorna och bandades för att sedan transkriberas och analyseras med hjälp av en arbetsmiljömodell kallad ISR-modellen, (Institut for Social Research at University of Michigan).

Resultat

De resultat som framkom var att alla tre idrottslärare, oavsett hur den fysiska arbetsmiljön såg ut när det gäller lokalerna och materialtillgångar, upplevde sin arbetsmiljö som god. Dock fanns det vissa delar som var mindre bra, hög bullernivå var något som påpekades av samtliga som negativt. När det gäller hur arbetsmiljön påverkar idrottslärarens undervisning, visar observations- och intervjustudien att arbetsmiljön inte styr undervisningens utformning. Det är snarare idrottslärarens inställning och arbetssätt som blir avgörande. Material och tillgångar ses mer som hjälpmedel än som begränsningar.

Slutsats

Det vi har kommit fram till i vår undersökning är att lokaler och materialtillgångar skiljer sig väldigt mycket från skola till skola. Utifrån ISR-modellen kan vi konstatera att alla de lärare vi har intervjuat har reagerat positivt på sin fysiska arbetsmiljö trots skillnader i den fysiska arbetsmiljön. Lärarna arbetar väldigt flexibelt och anpassar sig och sin undervisning efter tillgångarna. Ingen av våra respondenter ansåg att de hade en dålig arbetsmiljö, vilket vi tyckte var mycket förvånande då förutsättningarna för att bedriva skolidrott skiljde sig väldigt mycket mellan skolorna.

Denna uppsats bygger på en undersökning av bank- och handelsverksamhet i Kalmar stad.

Undersökningen har utgått från följande frågeställningar:

- Hur upplever den anställde sin arbetsmiljö?

- Hur upplever den anställde att hans eller hennes hälsa påverkas av arbetsmiljön?

- Skiljer det sig åt mellan de undersökta verksamheterna vad gäller satsningen på personalens hälsa och arbetsmiljö och i så fall hur?

Syftet med denna uppsats är att ur en anställds synvinkel undersöka hur denne upplever sin arbetsmiljö samt hur individen uppfattar att hälsan påverkas av arbetsmiljön. Vi vill även undersöka om satsningen på personalens hälsa och arbetsmiljö skiljer sig åt mellan de undersökta verksamheterna och i så fall hur.

Denna undersökning tillämpar en kvalitativ metod med motivering av att forskarna ämnar göra tolkande analyser. Vidare tillämpas en induktiv ansats, då undersökningen har realiteten som ursprung och har gått från empiri till teori.

Slutsatsen av denna undersökning är att intervjupersonerna upplever sig ha en god psykisk respektive fysisk arbetsmiljö. I den psykiska arbetsmiljön upplevs den viktigaste faktorn vara gemenskapen och arbetskamraterna. I den fysiska arbetsmiljön upplever intervjupersonerna i bankverksamheten en sämre ventilation och i handelsverksamheten upplevs det stora problemet vara sämre arbetsutrustning. Vad gäller arbetsmiljöns upplevda påverkan på hälsan är slutsatsen att personer som sitter längre perioder vid en dator upplever mer besvär med axlar och nacke, än de som sitter kortare perioder. Vidare har det uppmärksammats att intervjupersonerna inte påverkas negativt av stress, då det istället tenderar att upplevas som prestationshöjande. Undersökningen visar även på en skillnad mellan bankverksamheten och handelsverksamheten vad gäller satsningen på personal och arbetsmiljö, då bankverksamheten tenderar att lägga mer resurser på sociala sammankomster samt ergonomisk utrustning.

Syftet med studien är att utforska och beskriva hur några cellolärare ser på fenomenet den spelande kroppen. I arbetets bakgrundskapitel ges en forskningsöversikt av musikers hälsa och skadeförebyggande instrumentalundervisning samt ett avsnitt om ”musikerergonomi”. Bakgrunden visar att musiker är en yrkesgrupp som har en stressig och pressande arbetsmiljö. Detta i kombination med hög belastning på vissa kroppsdelar leder till problem med bland annat smärtor. Studiens vetenskapsfilosofiska perspektiv är fenomenologi där ett livsvärldsperspektiv är utgångspunkten tillsammans med Merleau-Pontys och syn på kroppen som subjekt. I metodkapitlet presenteras studiens valda metod vilken är semistrukturerad intervju som i föreliggande studie videofilmas. I resultatet presenteras cellolärarnas syn på den spelande kroppen i tre meningsenheter. Den första, den levande kroppen tar upp kroppen som helhet, andning och kroppars olikheter. Där visas att cellolärarna har en helhetssyn på kroppen där cellisters olikheter behöver tas i beaktning och andningen ses som central. Andra meningsenheten kroppskännedom delas in i avsnitten att närvara i sin kropp, vanans makt, när kroppsligt engagemang blir negativt och när det gör ont. Meningsenheten beskriver hur cellolärarna ser på att uppleva den egna kroppen och känna efter samt vikten av att vara vaksam på smärtor och spänningar. I den tredje och sista meningsenheten kroppslig omsorg presenteras samspel mellan kropp och cello, avspänning, uppvärmning, stretch och yoga och annan träning. Där presenteras cellolärarnas syn på hur cellospelet kan ske med fokus på avspänning samt övningar med och utan instrument för att ta hand om kroppen. Avslutningsvis diskuteras resultatet i relation till tidigare presenterad litteratur och ett fenomenologiskt perspektiv. Diskussionen delas in i två delar där den första den spelande kroppen, visar hur kroppen ses om en helhet med sittställning och andning som centrala delar. Därtill erfar cellolärarna att grundkonditionen är av vikt för den spelande kroppens välbefinnande. I den andra delen kroppens syntes visas hur kroppsmedvetenhet och vanor är faktorer som enligt cellolärarna skapar förutsättningar och välmående för den spelande kroppen. Avslutningsvis diskuteras hur cellon som yttre objekt kan införlivas i den levande kroppen och på så vis bli en del av en helhet i form av den spelade kroppen.
The aim of this study is to explore and describe the views of some cello teachers on the phenomenon the playing body. In the background chapter of the work you will find a presentation of previous research of musicians’ health and injury prevention in music education and a section about “musician ergonomics”. The background shows that being a musician is an occupation with a stressful and pressing work place environment. This in combination with high strain on some body parts leads to problems such as pain. The science philosophical perspective of the study is phenomenology where a life-world perspective is the starting point together with Merleau-Ponty´s view on the body as the subject. In the method chapter, the method of the study is presented which consists of semi-structured interviews that are documented with video. In the result, the cello teachers’ views on the playing body is presented in three meaningful units. The first, the living body takes up the body as a whole, breathing and bodies differences. There it is shown that the cello teachers have a holistic approach on the body where cellists’ differences need to be taken into account and the breathing is seen as essencial. The second meaningful unit body awareness is divided into to be present in the body, force of the habit, when bodily involvement becomes negative and when it hurts. The meaningful unit describes how the cello teachers view the experience of the own body and being attentive to feelings and the importance of being alert to pain and tension. In the third and final meaningful unit bodily care, interaction between body and cello, relaxation, warm-up, stretch and yoga and other exercise, are presented. It introduces the celloteachers’ view on how cello can be played with focus on eliminating tensions and exercises with or without instruments for bodily care. Lastly the result is discussed in relation to previously presented literature and a phenomenological perspective. The discussion is divided into two parts, where the first, the playing body, shows how the body is seen as a whole, with sitting position and respiration being central subjects. In addition the cello teachers witness that basic condition is of importance for the well-being of the playing body. In the second part the synthesis of the body it shows how bodily awareness and habits are factors that according to the cello teachers create opportunities and well-being for the playing body. Finally there is discussion on how the cello as an exterior object can be incorporated with the living body and in that way become part of a whole in the shape of the playing body.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka faktorer inom arbetsmiljö och hälsa som är betydande för att barnmorskor inom förlossningsvården väljer att stanna kvar och arbeta i en stressig/högbelastad arbetsmiljö. Frågeställningarna i studien var följande: 1. Hur ser barnmorskorna på sin arbetsmiljö? 2. Vilka faktorer har en positiv inverkan på arbetsmiljön? 3. Vilken betydelse har friskvårdsbidraget från arbetsgivaren för välmåendet på arbetsplatsen och i vilken omfattning utnyttjas bidraget? Metod: Med en kvalitativ ansats genomfördes 5 intervjuer med barnmorskor som arbetar på samma arbetsplats och som hade minst 1,5 års erfarenhet av att arbeta som barnmorska inom förlossningsvården. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Materialet analyserades med en induktiv innehållsanalys. Resultat: Intervjuerna samt efterföljande innehållsanalys resulterade i tre huvudkategorier; “Psykisk arbetsmiljö”, “Fysisk arbetsmiljö” och “Utanför arbetet”. Kollegorna, arbetsglädjen till yrket, känslan av att göra gott för patienterna och familjerna samt att ha ett stimulerande och utvecklande jobb var de positiva faktorer som beskrevs främst när det gällde psykisk arbetsmiljö. Den fysiska arbetsmiljön berörde både hur lokalerna man arbetar i var utformade, men även hur det var en positiv faktor att barnmorskorna är aktiva och rör på sig mycket under arbetsdagen. Återhämtning på fritiden var en viktig positiv faktor utanför arbetet för att barnmorskorna ska orka med. Slutsats: Resultaten i studien tyder på att all stress i barnmorskans arbetsmiljö inte behöver vara negativ utan den vardagliga stressen kan hjälpa till att hålla rätt fokus i arbetet. Dock spelar kollegorna, patienterna och arbetsglädjen till yrket stor roll för att stressen inte ska bli för betungande. Återhämtningen för barnmorskan på fritiden var också en viktig faktor för att de skulle orka fortsätta att arbeta inom yrket.

Syftet med arbetet är att undersöka hur blivande instrumentalpedagoger i högre musikutbildning beskriver sin fysiska hälsa gällande ergonomiska besvär och har detta fått några konsekvenser för studenten. Som bakgrund har jag använt mig av litteratur som berör ergonomi både i rollen som musik- och instrumentlärare men även andra jobb som inte är kopplade till musik. Som metod i studien valde jag att använda en kvantitativ forskningsmetod. En enkät har skickats ut till alla studenter som studerar sitt fjärde år på de sex olika musikhögskolorna i Sverige. Resultatet av undersökningen visar på att många lider av besvär till följd utav sitt musicerande. I studien framkommer även att många har fått besvär när de väl påbörjat sina studier på högskolorna. Många av de som deltog i undersökningen anser även att högskolorna borde beröra ämnet ergonomi mer under utbildningen.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att kartlägga attityder på ledningsnivå till att använda fysisk aktivitet för de anställda som medel för att öka de ekonomiska vinsterna i företaget.

Frågeställningar:

• Hur ser attityderna till fysiskt aktiva medarbetare ut, utifrån ett ledningsperspektiv på företaget?

• Hur ser företagsledningen på kopplingen mellan medarbetarnas fysiska status och företagets ekonomiska resultat?

Metod

Insamling av material till studien skedde genom intervjuer och utgår ifrån en kvalitativ undersökningsansats. Kontakt togs med en person på ledningsnivå på fem företag. Denna person kom sedan att representera respektive företags attityder. Intervjuer gjordes även med två ledande organisationer på den svenska arbetsmarknaden, en på arbetsgivarsidan respektive en på arbetstagarsidan som komplement till övriga intervjuer.

Resultat

De attityder kring hälsoekonomi som framkom i denna studie var av varierande karaktär. Samtliga var positiva till fysisk aktivitet och de flesta tycktes se sambandet mellan en fysiskt aktiv personal och ökad effektivitet/produktivitet och i lönsamhet i företaget. En annan attityd som utlästs är att i vilken utsträckning medarbetarna utövar fysisk aktivitet, inte är företagsledningens ensak. Det var emellertid få av de intervjuade personerna som besatt kunskapen i hur det i praktiken rent ekonomiskt räknas på detta och att det därför inte är en fråga som lyfts mer på ledningsnivå.

Slutsats

Det finns bristande kunskaper i frågan om vad en mer fysiskt aktiv personal skulle kunna generera i vinster för företag i form av ökad effektivitet etc. På de företag där friskvårdsatsningar gjorts eller pågår saknas uppföljning och utvärdering. Vidare förefaller det saknas redskap och kunskap i hur man rent praktiskt räknar på detta och hur dessa siffror i så fall tas upp i företagets budget.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna C-uppsats är att undersöka och analysera friskvårdsarbete i tre olika organisationer. Detta vill vi ta reda på genom att besvara följande frågeställningar; Vilka förutsättningar har organisationerna för friskvårdsarbete? Hur stor är sjukfrånvaron i respektive organisation? Vilken attityd har organisationerna till friskvårdsarbete? Hur är friskvårdsarbetet uppbyggt i dessa organisationer?

Metod

Vi valde ut tre organisationer; SVT/SR/UR, Coca Cola Drycker Sverige AB och Volvo Truck Center AB. Vi valde organisationerna med hänsyn till bransch och storlek för att öka generaliserbarheten. Vi började med att göra en förundersökning av deras nuvarande friskvårdsarbete genom insamlande av statistiskt data. Detta var underlag för de intervjuer vi sedan genomförde med varje organisations friskvårdsansvarig.

Resultat

SVT/SR/UR har en stor friskvårdsorganisation med stort aktivitetsutbud. De har en friskvårdsavdelning och en företagshälsovård som samarbetar tätt. De har en budget som innebär cirka 5500 kronor per anställd och år. Sjukfrånvaron på företaget uppgår till 3,7 %. Coca Cola Drycker Sverige AB har en friskvård baserad på företagshälsovård samt en ideell sportklubb som har ett utbud på olika friskvårdsaktiviteter. De har ett bidrag till sina anställda på 1000 kronor och sjukfrånvaron är beräknad till 6 %. Volvo Truckcenter AB har i dagsläget lagt resurser på rehabilitering via företagshälsovården. Det finns ingen organiserad friskvårdsverksamhet förutom ett motionsbidrag på 1000 kronor som varje anställd kan ansöka om samt styrketräningslokaler. Budgeten per anställd är 1623 kronor. Sjukfrånvaron på företaget är beräknad till 6 %.

Slutsats

Vårt arbete är relativt litet och har därför en ganska låg generaliserbarhet. Vi tror dock att resultatet speglar en stor del av det svenska friskvårdsarbetet. Med hänsyn taget till detta blir vår slutsats att ett effektivt friskvårdsarbete ska innehålla tydliga mål och riktlinjer, förankrade genom hela företaget. För att alla i företaget ska får en känsla av sammanhang ska ett samarbete mellan patogenskt och salutogenskt arbete finnas. Det bör även finnas en god tillgänglighet av utbudet som för bästa resultat bör bedrivas på arbetstid.

The last decades the increased computerisation at the places of work has led to new physical loads in the working life and new demands on the working environment. The widespread usage of computers in the working life has led to more sedentary work and less daily movement.

The purpose of the thesis is to develop a new product to a concept that in a low intensive and healthy promotional way will activate the body. The product will make a combination of healthy promotion activity and work during office hours possible and primary aims to those with a sedentary office work, which leads to that the body don´t get to be activated in the extent needed.

Information has been gathered from studies already made in this area, interviews plus a study and an experiment. From the gathered information concepts and functional solutions has been generated and evaluated to result in a product concept.

The thesis has resulted in a concept that consists of a work place unit where the user walks on a treadmill and works at the same time.

A general conclusion which can be drawn is that the majority of persons that tested to walk and simultaneously work with a computor on the treadmill found this way of working attractive. Many were positively surprised and said that they would use such an physically activating work place implement if it was available at their place of work.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns någon betydelse av den fysiska arbetsmiljön i förhållandet till lärandet. Undersökningen är gjord med hjälp av litteraturstudier och enkäter som besvarats av elever på fem yrkesförberedande program i årskurs två.  I resultatet framkom elevernas syn på skolans och den arbetsplatsförlagda utbildningens fysiska lärandemiljö. Exempel på förhållanden som eleverna uppmärksammade var ventilation, ljus, måltidsmiljön och läraren. Enligt litteraturstudierna var det ett flertal faktorer i den fysiska arbetsmiljön som påverkar lärandet såsom ljud, ljus, ventilation och underhållsskicket av arbetsmiljön. Nyckelord: Lärande, fysisk arbetsmiljö, ergonomi, skolans innemiljö, måltidsmiljö.
The purpose of this study is to investigate if there is any significance of the physical work environment in relation to learning. The survey was conducted with the help of literature studies and questionnaires answered by students in five vocational programs in year two. The results revealed students' views on school and workplace physical education learning environment. Examples of conditions that students noted was the ventilation, lighting, meal environment and the teacher. According to literature studies, the multiple factors in the physical work environment that influence learning such as sound, light, ventilation and maintenance condition of the working environment.

The purpose of this study was to examine department heads experiences of work environment responsibility during homework during an ongoing pandemic. The Methodfor this qualitative study’s data collection was semi-structured interviews with an informative sample of informants. The informants was five managers from different departments at Region Gävleborg. Data were analyzed by a conventional content analysiswhere a coding scheme with meaningful units, condensed unit, code, subcategories and categories. The results showed four main categories and two subcategories, which emerged from the analysis, which was the following ergonomics and the psychosocial affect employees, physical activity and recovery can be affected by homework, homework is largely perceived to provide flexibility and managers work for a good work environment at home. The two subcategories are ability to influence the work environment and factors are difficult to influence. The main findings of the study showed that the managers feel that the employees have been most affected psychosocially and not as much physically when it comes to the work environment at homework. Managers try to influence their employees as best they can by encouraging them to move, take a walks and book digital coffee meetings to discuss things other than work. The clearest conclusion of the result highlights that the managers work actively to ensure thatemployees have a good work environment at home, both in terms of the physical and psychosocial. The psychosocial factors has the greatest impact on employees according to managers perceptions and experiences. To confirm the results of this study, further research needs to be carried out.
Syftet med studien var att undersöka avdelningschefers erfarenheter och upplevelser av arbetsmiljöansvaret vid hemarbete under en pågående pandemi. Metoden för den kvalitativa studiens datainsamling var semistrukturerade intervjuer med ett informationsrikt urval av informanter. Informanterna var fem chefer från olika avdelningar inom Region Gävleborg. Data analyserades genom en konventionell innehållsanalys där ett kodningsschema tillämpades med meningsbärande enheter, kondenserad enhet, kod, subkategorier och kategorier. Resultatet av analysen gav fyra huvudkategorier och två subkategorier, enligt följande: ergonomi och den psykosociala påverkar medarbetarna, fysisk aktivitet och återhämtning kan påverkas vid hemarbete, hemarbete upplevs till stor del ge flexibilitet och cheferna arbetar för en god arbetsmiljö vid hemarbete. De två subkategorierna är möjlighet att påverka arbetsmiljön och faktorer som är svåra att påverka. Huvudresultat i studien visar att cheferna upplever att medarbetarna mest påverkats psykosocialt och inte lika mycket fysiskt när de gäller arbetsmiljön vid hemarbete. Cheferna försöker påverka sina medarbetare så gott de kan genom att uppmuntra dem till att röra på sig, ta promenader och att boka in digitala fikamöten för att diskutera andra saker än arbete. Den tydligaste slutsatsen var att cheferna arbetar aktivt med att se till att medarbetarna har en god arbetsmiljö i hemmet, både när det gällde den fysiska- och psykosociala arbetsmiljön. Den psykosociala faktorn hade den största påverkan på medarbetarna enligt chefernas uppfattning och erfarenheter.För att bekräfta den här studies resultat behöver vidare forskning genomföra.

Bakgrund: Människan spenderar en stor del av sin vakna tid på sin arbetsplats. Arbetsmiljölagen har som syfte att uppnå en god arbetsmiljö samt att förebygga ohälsa och olycksfall på arbetet. Barn har samma rättigheter till en god arbetsmiljö som vuxna då skollagen omfattas av arbetsmiljölagen. Var tionde skolbarn är vänsterhänt och skrivteknik kan vara  utmanande för vänsterhänta personer. Vuxna vänsterhänta personer verkar uppleva en ökad belastning, smärta och oro när de försökte anpassa sig till den fysiska miljön. Syftet: Syftet var att undersöka hur vänsterhänta personer upplever anpassningen av den fysiska miljön. Material: Studiegruppen bestod utav 48 vänsterhänta eller ambidexta personer som gick i grundskolans årskurs 1-3 under åren 1996-2009. Metod: En tvärsnittsstudie med kvantitativ metod och elektronisk enkät användes för att besvara syftet. Resultat: Närmare hälften av deltagarna ansåg att studiesituationen var den situation där vänsterhäntheten märktes av som mest. Majoriteten av deltagarna ansåg inte att deras vänsterhänthet utgjorde någon begränsning för dem. De flesta deltagarna hade inga strategier för att minska belastningen på nacke, skuldror och axlar varken under grundskolan eller idag. Konklusion: Arbetsmaterialet i grundskolan verkade vara anpassad till vänsterhänthet i större utsträckning än undervisning av skolaktiviteter. Därför kan pedagogisk tillämpning och undervisning av aktiviteter vara en ergonomisk åtgärd som med fördel skulle kunna utvecklas i framtidens skolor.

Användningen av datorer ökar allt mer i samhället. Allt fler verksamhetsområden använder datorer och kräver att många i yrkeslivet behärskar tekniken. Detta ställer nya krav på skolan i att ge elever en bra grund och baskunskap i datoranvändning. Det ökade behovet av datorutbildning medför att skolorna måste kunna erbjuda en god och inspirerande fysisk arbetsmiljö med god ergonomi där eleverna lär sig om ergonomins betydelse för hälsan.

Syftet med detta arbete var att genom kvalitativa intervjuer med rektorer och lärare på tre grundskolor ta reda på deras uppfattning och tankar kring den fysiska miljön i skolan, både vad gäller den fysiska klassrumsmiljön samt den fysiska miljön kring datorarbetsplatser. Hur de tänker kring utformning av en god fysisk arbetsmiljö samt dess betydelse för lärande och inspiration.

Det finns flera olika sätt att se på den fysiska miljön i skolan. Vissa anser att den fysiska miljön har stor betydelse för inspiration och lärande både i klassrummet samt kring en datorarbetsplats, medan andra hävdar att den fysiska miljön kring en datorarbetsplats inte har någon större betydelse för inspiration och lärande, men klassrumsmiljön är av stor vikt. Lärares och rektorers förhållningssätt till datorstött lärande påverkar den fysiska miljöns utformning. Elever spenderar i regel inte så mycket tid vid datorerna och detta gör att datorarbetsplatsernas fysiska utformning inte har så stor betydelse för elevernas lärande och inspiration.

Tidningstjänst i Karlstad med omnejd har till uppgift att distribuera ut morgontidningar till prenumeranter vilket utförs av 98 ordinarie anställda tidningsbud. I den här uppsatsen är det just intresset för buden och deras arbetssituation som undersökningen handlar om. Utgångspunkten för studien, vilken genomfördes senhösten 2004 var ett stort antal teorier inom skilda områden så som arbetsvillkor och sömn. Med hjälp av teorierna skapades några av de kategorier och frågor som ställdes i de olika metoder vilka användes för att kunna besvara undersökningens frågeställning med tillhörande delfrågor. Metoder vilka tillämpades var observation, intervju och enkät vilka gav möjlighet att uppfylla syftet med studien. Syftet var att försöka uppleva, beskriva, förklara och förstå tidningsbudens arbetssituation samt lämna förslag på konkreta åtgärder för att försöka få rätsida på eventuella brister i tidningsbudens arbetssituation.

Undersökningens resultat visade bl.a. att budens sociala nätverk bidragit till en anställning påbörjats liksom ekonomiska incitament. Även om flertalet värderar arbetstiden högt tycks det vara allt för jobbigt i längden att också behöva arbeta på lördagarna vilket återspeglar sig i personalomsättningen som uppgår till 19 procent. Bland de förslag respondenterna lämnar för att reducera denna siffra kan nämnas att en förbättrad introduktion måste till och att personalen uppmuntras för sin arbetsinsats i större grad. En stor del av arbetstiden arbetar buden i ensamhet. Detta då 66 procent har en social kontakt från noll till fem procent av arbetstiden. Denna ensamhet verkar dock en klar majoritet (96 %) uppleva som positiv. Arbetet som bud tycks även gå att kombinera med det övriga livet. Framförallt verkar kvinnor ha väl utarbetade strategier för att exempelvis ekvationen arbete/familj ska få sin lösning. Det verkar även som om buden har en utarbetad sömnstrategi. Detta då sju av tio bud sover två gånger per dygn. Dock sover fyra av tio bud under sex timmar per dygn vilket påverkar hälsan negativt, exempelvis har denna grupp koncentrationssvårigheter.

Arbetsvillkoren utmärks av höga krav, hög egenkontroll och ett högt socialt stöd vilket gör att majoriteten av buden har de bästa jobben, kollektivt aktivt arbete (33 %) medan 13 procent har de sämsta jobben, isolerat högstressarbete. Tidningsbudens fysiska hälsa talar om att ryggbesvär är vanligast (73 %). Oavsett värkproblem besväras 93 procent av värk. Den psykiska hälsan tycks vara något bättre då 89 procent uppvisar psykosomatiska besvär exempelvis huvudvärk. En del av tidningsbudens ohälsa, framförallt de fysiska besvären kan avhjälpas med de arbetshjälpmedel som erbjuds. Dock visar resultatet att som bäst 57 procent använder sig av handskar i arbetet. Att hjälpmedlen används i begränsad omfattning syns också i siffror över sjukfrånvaron. Detta då 21 procent av buden varit sjukfrånvarande minst två gånger under det senaste året vilket bl.a. kan ha orsakats av ryggbesvär (80 %). Samtidigt kan det konstateras att 46 procent av buden varit sjuknärvarande under motsvarande tidsperiod. Vanligen går man till arbetet trots psykosomatiska besvär (92 %). Resultaten visar också att mer än vart fjärde bud (26 %) har varit utsatt för hot och våld. En möjlighet för att minska risken skulle kunna vara dubbelbemanning samt att utbildning gavs om hur man hanterar hot och våldssituationer. Av de vilka drabbats är det vanligt att man efter händelsen i första hand fått hjälp från arbetsledningen (63 %) samt arbetskamraterna (38 %). Dock visar det sig att över hälften (56 %) inte fått någon hjälp alls. I denna grupp hade 20 procent sömnsvårigheter. För dem vilka fick hjälp hade ingen sömnsvårigheter.

Utifrån resultaten vilka gäller för tidningsbuden i Karlstad med omnejd kunde undersökningens frågeställning besvaras. Detta resulterade i att undersökningens syfte kund uppfyllas. Sammantaget ger uppsatsen en röst åt dem vilka arbetar som tidningsbud och hur de förstår sin arbetssituation samt livstillvaro.

The forming of an assembly system is a complex task, which should be considered as never ending. In order to successfully plan and implement an assembly system it is of vital importance that the obstacles and preconditions that have an impact on the system are identified and evaluated. This together with the necessary support activities and the attributes of the product to be assembled constitutes the starting point for the forming of the assembly system.

The aim of this thesis is to link the theoretical findings with the issues stated above, and through this explain a best practice approach when forming the assembly system. The theoretical work aims at describing the nature and activities within assembly and manufacturing systems and explains these in three different levels of strategies divided into Manufacturing strategies, Layout, material flow and design strategies and finally Logistic, material handling and quality strategies. Then the obstacles and preconditions found are discussed and evaluated which set the basis for the forming of the assembly system and by linking these with the relevant theory, conceptual design proposals for the assembly system and the Logistic support system are formed.

These are then evaluated and finally a proposal for the detailed layout of the assembly system is given. This proposal is then to be used as a guideline for the company Aercrete when forming their assembly system.