Academic literature on the topic 'Fysisk ergonomi'

Abstract: This article is based on the study of the project: “Ergonomics and pedagogics hand in hand – health in every movement” (EPH) and the implementation of it in a Norwegian kindergarten. A central idea in the EPH- project is that by focusing on children’s motor development, and allowing them to be more independent in daily activities, ergonomic benefits that will ease employees' workday will be achieved. Our study of this project is inspired by Bruno Latour's perspectives on the relation between humans and materiality and the data is sampled by field observations. The main question we rise and discuss in the article is: What tensions might arise when ideals to benefit both children’s independency and the employer’s ergonomic health are to be implemented simultaneously in a kindergarten context? Overall, the results of the study shows that the tension between children’s attempt to be independent, on the one hand, and the adult’s’ tendency to strive for tidiness and security, on the other, is significant. This can partly be explained by that humans may interact differently with a given materiality than the original purpose of it was. Physical environments may also invite for multiple ways of using it and thus the very same material organization may promote as well as constrain a good synergy between ergonomic and pedagogic ideals. We therefore conclude that to fulfill both children’s and adult’s needs at the same time, in the specific material space a modern kindergarten represents, might imply some very distinct challenges that planners and users should take into account. Sammendrag: Artikkelen fokuserer på det fysiske miljøets virkning på idealet om å best mulig forene ansattes helse og barns selvhjulpenhet i en barnehagekontekst. Den bygger en studie av implementeringen av sentrale idealer i prosjektet: ”Ergonomi og pedagogikk hånd i hånd – helse i hver bevegelse” (EPH). En sentral tanke bak implementeringen av EPH-prosjektet er at ved å sette fokus på barnas motoriske utvikling, og la dem være mer selvstendige i daglige gjøremål, vil man kunne oppnå ergonomiske gevinster som vil lette de ansattes arbeidshverdag. Vår studie av dette prosjektet er inspirert av Bruno Latours perspektiver på forholdet mellom mennesker og det materielle og er bygd på deltagende observasjon som metode. I artikkelen står følgende problemstilling i sentrum: Hvilke spenninger kan oppstå når idealer til beste for barn og for voksne skal implementeres samtidig i en barnehagekontekst? Samlet sett viser resultatene i artikkelen at spenningen mellom på den ene siden barns forsøk på selvhjulpenhet, og de voksnes tendens til å vektlegge orden og sikkerhet i barnehagen på den andre, er betydelig. Dette kan blant annet tilskrives at mennesker har en tendens til å bruke tingene på en annen måte enn det som var hensikten med dem. De fysiske omgivelsene kan også innby til flere bruksmåter på en gang, og på den måten kan materialiteten i en barnehage noen ganger både fremme og hemme forholdet mellom ergonomi og pedagogikk. Vår konklusjon er derfor at det å realisere barn og voksnes behov samtidig, i det konkrete rommet en moderne barnehagekontekst representerer, bringer med seg noen helt særegne utfordringer som planleggere og brukere bør være bevisst på.

Med hjälp utav information från ett tidigare projekt kombinerat med erfarna konsulter på Virtual Manufacturing har ett projekt inom arbetsplatsutformning utförts.Arbetet utfördes hos Virtual Manufacturing i Göteborg där en arbetsstation konstruerades med målet att utforma en effektiv, säker, ergonomisk, felsäker och användarvänlig arbetsplats som företaget se-dan skall kunna addera diverse teknik på.Arbetsstationen konstruerades först i en 3D-miljö med IronCad där den utvecklades genom konstruk-tiva möten med företagets konsulter. Modelleringen övergick i Beevisio där modellen fort blev mer likt något som skulle kunna konstrueras och kontrollerades ständigt i virtual reality för att få en verklig uppfattning.Arbetsstationen genomgick flera steg av förändring och det var vid modell 5 som projektkriterierna möttes och en fysisk modell konstruerades.Stationen fick förbättringar framför allt inom området ergonomi, där både axlar, nacke och handleder fick rörelser med bättre vinklar i station 4.0. Den area som stationen hade minskades med ca 30% vilket får ses som en klar skillnad mot station 1.0. Parametrar som effektivitet kunde inte jämföras då några viktiga komponenter som rotationskransen ej hann komma innan analys skulle göras därför fick den analysen läggas åt sidan.Projektet har haft fokus på helheten där både ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet har tagits i beaktning. Stationen är byggt i material som gör att den kan utvecklas eller återanvändas vilket gör att företag inte behöver spendera mer pengar än nödvändigt på nytt material. Detta gör också att ny metall inte behöver framställas vilket är bra för klimatet och eftersom den är gjord nästan helt i metall kan den lätt återvinnas.Även om stationen inte blev exakt så som var tanken är författarna nöjda med det resultat som blev av projektet. En djupare förståelse har fåtts om att driva projekt inom konsultföretag och processen för produktutveckling har också blivit mycket tydligare.

Bad worker health leads to an unnecessary increase of absent days and loss of money, particularly the more physically demanding jobs as in industry. This can be seen in both a broader perspective and also in the suffering of the individual. In order to stop this trend and lower the work injuries connected to bad ergonomics good, reliable, and preferably digital, methods have to be generated and evaluated. The aim of this master’s thesis is to investigate how Digital Human Modelling (DHM) tools can beused to evaluate physical ergonomics by building a real-life workstation in the DHM tool IPS IMMA. The workstation used here is based on a newly installed station at a large company placed in Skövde. This station was developed in collaboration of both technical specialists but also ergonomist consulting from the company Feelgood. The goal has therefore been to examine where in the process a DHM tool could be used and if it would contribute to the process. The methods chosen to investigate the use of DHM tools were to build a final model in IPS IMMA, which is based of four different versions of the workstation. By building four different versions of the workstation the process has simultaneously been analyzed and documented in order to compare the findings made in the program to the ones made in real life. The results have also been made in combination to finding the opportunities, challenges, and disadvantages with using DHM tools. The needed improvements within the DHM field have also been noted and discussed.

Sammanfattning   Styckare inom köttbranschen i Sverige ligger sedan länge i toppen av statistiken i Sverige, när det gäller yrken med de högsta relativa frekvenserna av anmälda arbetssjukdomar orsakade av belastningsfaktorer. Kniven är styckarens viktigaste verktyg och om den är slö ökar den fysiska belastningen med ökad risk för både belastningsskador och olycksfall. I denna studie på magisternivå var syftet att undersöka sambanden mellan knivens skärpa, knivens stålkvalitet, effekten av individens arbetssätt samt den fysiska ansträngningen vid styckning av nötkött. 12 personer vid två olika företag deltog i studien, under normalt arbete med styckning vid enkelbord under tre arbetsdagar. Tre olika knivstålskvaliteter utvärderades. Mätning av knivskärpa skedde med mätapparat Anago, samt med subjektiva skattningar enligt visuell analog skala (VAS). Tiden som kniven användes innan byte användes också som ett mått på hur länge skärpan kunde bibehållas. Ansträngningen hos styckarna undersöktes med mätning av hjärtfrekvensen under arbete, samt med skattning av ansträngning i händer och armar enligt VAS. Slutligen mättes eventuellt obehag/besvär före och under arbete med skattning enligt VAS.   Det tycks som om det knivstål som var hårdare och inte finns på marknaden fungerade sämst, medan de övriga två var likvärdiga. Det finns indikationer på att det hårdare knivstålet påverkar andra egenskaper negativt, framförallt känslan av knivens följsamhet. Det föreligger en signifikant skillnad mellan olika individer i förmågan att bibehålla knivskärpa över tid, och de med obehag/besvär byter kniv oftare. Ytterligare studier krävs för att klargöra vad skillnaderna beror på, men sannolikt har både styckarens arbetsteknik, och företagets och individens rutiner för knivvård betydelse. Förbättrad utbildning inom dessa områden rekommenderas. Utvärderingen av knivtid indikerar att en styckare behöver 5-6 knivar per dag för att säkerställa att arbetet sker med vass kniv hela tiden. Det finns ett samband mellan dålig knivskärpa och lokal ansträngningskänsla i händer och armar. Något samband mellan knivskärpan och central ansträngning kunde dock inte påvisas i denna studie. Pulsvärdena visade att arbete som styckare innebär en hög belastning på andnings- och cirkulationsapparaten, och att de löper en stor risk att överskrida det rekommenderade gränsvärdet för energetisk belastning. Större undersökningsmaterial krävs dock för att dra säkrare slutsatser angående detta.

Idag finns det inom forskningen metoder för fysisk belastning som är validerade och reliabilitetstestade. Forskningsresurser har bland annat lagts ner för att verifiera vilka metoder som är validerade. Dock finns det idag lite forskning om företagshälsovården, vilket gör att det är osäkert vilka metoder som används för att mäta fysisk belastning. Därför är det intressant att undersöka vilka metoder som används idag och hur pass användarvänliga dessa är. I Sverige finns idag en klyfta mellan företagshälsovården och forskning, samtidigt finns inga nationella riktlinjer för vilka metoder som ska användas vilket medför att en uppsjö olika metoder används. Det är först nyligen som forskningsprojekt har startats upp med inriktning på företagshälsovård i Sverige. Därmed saknas det mycket forskning som inriktar sig på företagshälsovården. Syftet är att undersöka vilka riskbedömningsmetoder för fysisk belastning som används av svenska ergonomer samt vilka generella krav användarna ställer på metoderna. I vilken utsträckning känner svenska ergonomer till olika metoder som finns för riskbedömning av fysisk belastning? Varför används/används inte riskbedömningsmetoderna av svenska ergonomer? Vad önskar svenska ergonomer av framtida metoder? De observationsmetoder som ingick i studien valdes ut i samråd med en expertgrupp. Enkäter konstruerades och skickades ut via Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund till ergonomer i Sverige. De viktigaste slutsatserna blev: AFS 1998:01, KIM - skjuta, dra samt KIM - lyfta, hålla, bära är de tre mest använda metoderna bland ergonomerna i undersökningen Arbetsmiljöverket har högt inflytande över vilka metoder som används, då många går efter deras rekommendationer vid val av metod. Utbildning är den enskilt viktigaste faktorn för att sprida kunskap om metoder. Att kunskap saknas är den vanligaste orsaken till att metoder inte används. Respondenterna önskar mer vetenskaplig testning av metoder för att kunna arbeta evidensbaserat. Metoder med kundfokus efterfrågas av respondenterna, liksom datorbaserade metoder.

I mitt examensarbete har jag valt att skriva om sats 1 ur Felix Mendelssohns violinkonsert. Jag har valt detta stycke för att jag tycker väldigt mycket om det och jag har lyssnat på violinkonserten sedan jag var ett litet barn. Syfte har varit att undersöka om utförandet av ett musikstycke kan påverkas av om man är ergonomiskt medveten eller inte. Jag fann intresse att skriva om ergonomi då jag har egna erfarenheter av att ha problem med spänningar och smärta i min kropp när jag övat (i synnerhet nacke, axlar och armar) och har insett att det kan vara sammanlänkat med ett bristande ergonomiskt medvetande i mitt fiolspel. Jag har velat undersöka om jag med ergonomiska övningar kan undvika spänningar och smärta. Jag har valt ut ett par passager ur stycket och undersökt vad det är för spänningar och smärta som uppkommer. Jag valde ut några ergonomiska övningar för nacke och axlar som förhindrar att spänningar uppstår och provade att se om övningarna kunde förbättra mitt framförande av passagerna. Övningarna gav ett mycket positivt resultat. Jag märkte en tydlig skillnad från tidigare: det krävdes bara ett par minuters ergonomiska övningar innan varje övningspass av de olika passagerna för att bli av med spänningarna och smärtan. Jag har känt mig mycket mer avslappnad i kroppen efter att jag praktiserat övningarna. Därför har jag absolut haft nytta av att undersöka detta ämne. Jag har blivit mer medveten om vilket viktigt verktyg ergonomin tillför till övningen. Dessa typer av övningar kommer jag använda mig av i framtiden i mitt musicerande. Förhoppningsvis kommer mitt arbete inspirera andra musiker att bli mer ergonomiskt medvetna. Detta är ett ämne vi inte ska underskatta.

Fysisk träning har sedan länge visat sig gynnsam för många olika förmågor, bland annat för skolprestationen. Tidigare forskning har gjorts för att utforska relationen mellan fysisk träning och teoretiska ämnen som exempelvis matematik, däremot saknas det forskning kring den fysiska träningens påverkan på musikundervisning och musikprestation. Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan fysisk aktivitet och musikundervisning. Genom djupintervjuer med tre olika musiklärare, alla från olika undervisningsformer, undersöktes musiklärares uppfattning om relationen mellan fysisk aktivitet och musikalisk prestation och utveckling. Intervjumaterialet analyserades utifrån temana motivation, koncentration, ergonomi och inlärning. Relativt samstämmigt gav informanterna uttryck för uppfattningen att fysisk aktivitet inverkar positivt på elevers utveckling inom musik. Emellertid framkom också variationer avseende olika typer av fysisk aktivitet och olika utvecklingsstadier.
Physical exercise has long proved beneficial for many different abilities, including school performance. Research has been done to explore the relationship between physical exercise and theoretical subjects such as mathematics, however, research on the impact of physical exercise on music education and music performance is limited. The purpose of this study was to investigate the relationship between physical activity and music education. Through in-depth interviews with three music teachers, all from different school forms, music teachers’ perceptions of the relationship between physical activity and musical performance and development were examined. The analysis of the interview material focused on the theme’s motivation, concentration, ergonomics and learning. Relatively consistent, the informants expressed that physical activity has a positive effect on students' development in music. However, variations also emerged regarding different types of physical activity and different stages of development.

Sammanfattning

Syfte och frågeställning

Syftet med uppsatsen var att undersöka idrottslärares fysiska arbetsmiljö på skolor med olika förutsättningar och på vilket sätt idrottsläraren uppfattar att den fysiska arbetsmiljön påverkar undervisningen. Vi har utgått från tre mer preciserade frågeställningar. Hur ser den fysiska arbetsmiljön ut på skolan? Hur upplever läraren sin arbetsmiljö? Slutligen hur påverkar arbetsmiljön undervisningen?

Metod

Studien har bestått av tre platsobservationer av den fysiska arbetsmiljön och av tre intervjuer med idrottslärare verksamma i den observerade miljön. De skolor vi undersökt valdes utifrån de förutsättningar vi på förhand visste om och för att dem låg i Stockholmsområdet. Idrottslärarna kontaktades via mail och telefon då lämpligt datum bestämdes. Intervjuerna skedde på skolorna och bandades för att sedan transkriberas och analyseras med hjälp av en arbetsmiljömodell kallad ISR-modellen, (Institut for Social Research at University of Michigan).

Resultat

De resultat som framkom var att alla tre idrottslärare, oavsett hur den fysiska arbetsmiljön såg ut när det gäller lokalerna och materialtillgångar, upplevde sin arbetsmiljö som god. Dock fanns det vissa delar som var mindre bra, hög bullernivå var något som påpekades av samtliga som negativt. När det gäller hur arbetsmiljön påverkar idrottslärarens undervisning, visar observations- och intervjustudien att arbetsmiljön inte styr undervisningens utformning. Det är snarare idrottslärarens inställning och arbetssätt som blir avgörande. Material och tillgångar ses mer som hjälpmedel än som begränsningar.

Slutsats

Det vi har kommit fram till i vår undersökning är att lokaler och materialtillgångar skiljer sig väldigt mycket från skola till skola. Utifrån ISR-modellen kan vi konstatera att alla de lärare vi har intervjuat har reagerat positivt på sin fysiska arbetsmiljö trots skillnader i den fysiska arbetsmiljön. Lärarna arbetar väldigt flexibelt och anpassar sig och sin undervisning efter tillgångarna. Ingen av våra respondenter ansåg att de hade en dålig arbetsmiljö, vilket vi tyckte var mycket förvånande då förutsättningarna för att bedriva skolidrott skiljde sig väldigt mycket mellan skolorna.

Denna uppsats bygger på en undersökning av bank- och handelsverksamhet i Kalmar stad.

Undersökningen har utgått från följande frågeställningar:

- Hur upplever den anställde sin arbetsmiljö?

- Hur upplever den anställde att hans eller hennes hälsa påverkas av arbetsmiljön?

- Skiljer det sig åt mellan de undersökta verksamheterna vad gäller satsningen på personalens hälsa och arbetsmiljö och i så fall hur?

Syftet med denna uppsats är att ur en anställds synvinkel undersöka hur denne upplever sin arbetsmiljö samt hur individen uppfattar att hälsan påverkas av arbetsmiljön. Vi vill även undersöka om satsningen på personalens hälsa och arbetsmiljö skiljer sig åt mellan de undersökta verksamheterna och i så fall hur.

Denna undersökning tillämpar en kvalitativ metod med motivering av att forskarna ämnar göra tolkande analyser. Vidare tillämpas en induktiv ansats, då undersökningen har realiteten som ursprung och har gått från empiri till teori.

Slutsatsen av denna undersökning är att intervjupersonerna upplever sig ha en god psykisk respektive fysisk arbetsmiljö. I den psykiska arbetsmiljön upplevs den viktigaste faktorn vara gemenskapen och arbetskamraterna. I den fysiska arbetsmiljön upplever intervjupersonerna i bankverksamheten en sämre ventilation och i handelsverksamheten upplevs det stora problemet vara sämre arbetsutrustning. Vad gäller arbetsmiljöns upplevda påverkan på hälsan är slutsatsen att personer som sitter längre perioder vid en dator upplever mer besvär med axlar och nacke, än de som sitter kortare perioder. Vidare har det uppmärksammats att intervjupersonerna inte påverkas negativt av stress, då det istället tenderar att upplevas som prestationshöjande. Undersökningen visar även på en skillnad mellan bankverksamheten och handelsverksamheten vad gäller satsningen på personal och arbetsmiljö, då bankverksamheten tenderar att lägga mer resurser på sociala sammankomster samt ergonomisk utrustning.

Syftet med studien är att utforska och beskriva hur några cellolärare ser på fenomenet den spelande kroppen. I arbetets bakgrundskapitel ges en forskningsöversikt av musikers hälsa och skadeförebyggande instrumentalundervisning samt ett avsnitt om ”musikerergonomi”. Bakgrunden visar att musiker är en yrkesgrupp som har en stressig och pressande arbetsmiljö. Detta i kombination med hög belastning på vissa kroppsdelar leder till problem med bland annat smärtor. Studiens vetenskapsfilosofiska perspektiv är fenomenologi där ett livsvärldsperspektiv är utgångspunkten tillsammans med Merleau-Pontys och syn på kroppen som subjekt. I metodkapitlet presenteras studiens valda metod vilken är semistrukturerad intervju som i föreliggande studie videofilmas. I resultatet presenteras cellolärarnas syn på den spelande kroppen i tre meningsenheter. Den första, den levande kroppen tar upp kroppen som helhet, andning och kroppars olikheter. Där visas att cellolärarna har en helhetssyn på kroppen där cellisters olikheter behöver tas i beaktning och andningen ses som central. Andra meningsenheten kroppskännedom delas in i avsnitten att närvara i sin kropp, vanans makt, när kroppsligt engagemang blir negativt och när det gör ont. Meningsenheten beskriver hur cellolärarna ser på att uppleva den egna kroppen och känna efter samt vikten av att vara vaksam på smärtor och spänningar. I den tredje och sista meningsenheten kroppslig omsorg presenteras samspel mellan kropp och cello, avspänning, uppvärmning, stretch och yoga och annan träning. Där presenteras cellolärarnas syn på hur cellospelet kan ske med fokus på avspänning samt övningar med och utan instrument för att ta hand om kroppen. Avslutningsvis diskuteras resultatet i relation till tidigare presenterad litteratur och ett fenomenologiskt perspektiv. Diskussionen delas in i två delar där den första den spelande kroppen, visar hur kroppen ses om en helhet med sittställning och andning som centrala delar. Därtill erfar cellolärarna att grundkonditionen är av vikt för den spelande kroppens välbefinnande. I den andra delen kroppens syntes visas hur kroppsmedvetenhet och vanor är faktorer som enligt cellolärarna skapar förutsättningar och välmående för den spelande kroppen. Avslutningsvis diskuteras hur cellon som yttre objekt kan införlivas i den levande kroppen och på så vis bli en del av en helhet i form av den spelade kroppen.
The aim of this study is to explore and describe the views of some cello teachers on the phenomenon the playing body. In the background chapter of the work you will find a presentation of previous research of musicians’ health and injury prevention in music education and a section about “musician ergonomics”. The background shows that being a musician is an occupation with a stressful and pressing work place environment. This in combination with high strain on some body parts leads to problems such as pain. The science philosophical perspective of the study is phenomenology where a life-world perspective is the starting point together with Merleau-Ponty´s view on the body as the subject. In the method chapter, the method of the study is presented which consists of semi-structured interviews that are documented with video. In the result, the cello teachers’ views on the playing body is presented in three meaningful units. The first, the living body takes up the body as a whole, breathing and bodies differences. There it is shown that the cello teachers have a holistic approach on the body where cellists’ differences need to be taken into account and the breathing is seen as essencial. The second meaningful unit body awareness is divided into to be present in the body, force of the habit, when bodily involvement becomes negative and when it hurts. The meaningful unit describes how the cello teachers view the experience of the own body and being attentive to feelings and the importance of being alert to pain and tension. In the third and final meaningful unit bodily care, interaction between body and cello, relaxation, warm-up, stretch and yoga and other exercise, are presented. It introduces the celloteachers’ view on how cello can be played with focus on eliminating tensions and exercises with or without instruments for bodily care. Lastly the result is discussed in relation to previously presented literature and a phenomenological perspective. The discussion is divided into two parts, where the first, the playing body, shows how the body is seen as a whole, with sitting position and respiration being central subjects. In addition the cello teachers witness that basic condition is of importance for the well-being of the playing body. In the second part the synthesis of the body it shows how bodily awareness and habits are factors that according to the cello teachers create opportunities and well-being for the playing body. Finally there is discussion on how the cello as an exterior object can be incorporated with the living body and in that way become part of a whole in the shape of the playing body.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka faktorer inom arbetsmiljö och hälsa som är betydande för att barnmorskor inom förlossningsvården väljer att stanna kvar och arbeta i en stressig/högbelastad arbetsmiljö. Frågeställningarna i studien var följande: 1. Hur ser barnmorskorna på sin arbetsmiljö? 2. Vilka faktorer har en positiv inverkan på arbetsmiljön? 3. Vilken betydelse har friskvårdsbidraget från arbetsgivaren för välmåendet på arbetsplatsen och i vilken omfattning utnyttjas bidraget? Metod: Med en kvalitativ ansats genomfördes 5 intervjuer med barnmorskor som arbetar på samma arbetsplats och som hade minst 1,5 års erfarenhet av att arbeta som barnmorska inom förlossningsvården. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Materialet analyserades med en induktiv innehållsanalys. Resultat: Intervjuerna samt efterföljande innehållsanalys resulterade i tre huvudkategorier; “Psykisk arbetsmiljö”, “Fysisk arbetsmiljö” och “Utanför arbetet”. Kollegorna, arbetsglädjen till yrket, känslan av att göra gott för patienterna och familjerna samt att ha ett stimulerande och utvecklande jobb var de positiva faktorer som beskrevs främst när det gällde psykisk arbetsmiljö. Den fysiska arbetsmiljön berörde både hur lokalerna man arbetar i var utformade, men även hur det var en positiv faktor att barnmorskorna är aktiva och rör på sig mycket under arbetsdagen. Återhämtning på fritiden var en viktig positiv faktor utanför arbetet för att barnmorskorna ska orka med. Slutsats: Resultaten i studien tyder på att all stress i barnmorskans arbetsmiljö inte behöver vara negativ utan den vardagliga stressen kan hjälpa till att hålla rätt fokus i arbetet. Dock spelar kollegorna, patienterna och arbetsglädjen till yrket stor roll för att stressen inte ska bli för betungande. Återhämtningen för barnmorskan på fritiden var också en viktig faktor för att de skulle orka fortsätta att arbeta inom yrket.