Academic literature on the topic 'Fysisk aktivitet under skoldagen'

<strong><span style="font-family: TimesNewRomanPS-BoldMT;"><span style="font-family: TimesNewRomanPS-BoldMT;"><p align="left"> </p></span></span><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPS-BoldMT;"><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPS-BoldMT;">SAMMENDRAG</span></span></strong><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPSMT;"><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPSMT;"><p align="left">Vi vet foreløpig lite om utbredelsen av osteoporose i Norge – dvs. bentetthet (BMD) minst 2,5 standardavvik</p><p align="left">under gjennomsnittet for unge kvinner. Vi vet heller ikke om det har vært noen økning de siste 10-årene.</p><p align="left">Denne artikkelen gir en oversikten over emnet osteoporose – med vekt på risikofaktorer og forebyggende</p><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPSMT;"><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPSMT;"><p align="left">tiltak, og drøfter WHOs definisjon av osteoporose. I henhold til denne er osteoporose</p></span></span></span><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPSMT;"><p align="left"> </p></span></span><p align="left"><em><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPS-ItalicMT;"><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPS-ItalicMT;">både </span></span></em><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPSMT;"><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPSMT;">en risikofaktor for<span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPSMT;"><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPSMT;"><p align="left">brudd –</p></span></span></span><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPSMT;"><p align="left"> </p></span></span></p><p align="left"><em><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPS-ItalicMT;"><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPS-ItalicMT;">og </span></span></em><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPSMT;"><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPSMT;">en betegnelse på en tilstand som forutsetter minst ett brudd (etablert osteoporose). Definisjonen<p align="left">innebærer at diagnosen osteoporose avhenger av det normalmaterialet man sammenliker med, og medfører at</p><p align="left">en meget stor andel av norske kvinner over 70 år vil få diagnosen osteoporose. En slik medikalisering vil</p><p align="left">kunne føre til hyppige legekontroller, angst og lavere fysisk aktivitet av redsel for å falle. Osteoporose er</p><p align="left">asymptomatisk før man har fått brudd, og har ingen automatiske behandlingsmessige konsekvenser. Man kan</p><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPSMT;"><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPSMT;"><p align="left">likevel frykte at WHOs definisjon vil tvinge frem krav om medikamentell</p></span></span></span><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPSMT;"><p align="left"> </p></span></span></p><p align="left"><em><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPS-ItalicMT;"><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPS-ItalicMT;">forebyggende </span></span></em><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPSMT;"><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPSMT;">behandling. Dette er<p align="left">problematisk fordi det er stor overlapping i bentetthet mellom de som får brudd og de som ikke får. Måling av</p><p align="left">BMD er imidlertid den beste metoden vi i dag har for å forutsi brudd – og er like god som blodtrykksmåling er</p><p align="left">til å forutsi slag. For å vurdere individuell risiko, bør imidlertid flere risikofaktorer for brudd kombineres. De</p><p align="left">viktigste risikofaktorene for lav bentetthet er: lav kroppsvekt/lav relativ vekt, vektreduksjon, lavt inntak av</p><p align="left">kalsium/D-vitamin, røyking, tidlig menopause, inaktivitet, høyt alkoholkonsum og genetiske faktorer. Tiltak</p><p align="left">med fokus på noen av disse har vist positiv effekt på BMD.</p><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPSMT;"><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPSMT;"><p align="left">Søgaard AJ.</p></span></span></span><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPSMT;"><p align="left"> </p></span></span></p><p align="left"><strong><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPS-BoldMT;"><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPS-BoldMT;">Osteoporosis – risk factor or disease? Definition, distribution, aetiology, diagnosis and<strong><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPS-BoldMT;"><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPS-BoldMT;"></span></span></strong></span><strong><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPS-BoldMT;"><p align="left"> </p><p align="left"> </p><p align="left"><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPSMT;"></span><strong><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPS-BoldMT;"><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPS-BoldMT;">ENGLISH SUMMARY</span></span></strong><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPSMT;"><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPSMT;"><p align="left">At present we do not know the distribution of osteoporosis in the Norwegian population – i.e. bone mineral</p><p align="left">density (BMD) below 2.5 standard deviations of the mean of young females. Nor do we know whether or not</p><p align="left">there has been any increase in the prevalence of osteoporosis the last decades. This paper reviews research</p><p align="left">about osteoporosis – focusing on risk factors and preventive measures, and discusses the WHO definition of</p><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPSMT;"><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPSMT;"><p align="left">osteoporosis. Osteoporosis is, in accordance to this definition,</p></span></span></span><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPSMT;"><p align="left"> </p></span></span><p align="left"><em><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPS-ItalicMT;"><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPS-ItalicMT;">both </span></span></em><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPSMT;"><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPSMT;">a risk factor for fracture </span></span><em><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPS-ItalicMT;"><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPS-ItalicMT;">and </span></span></em><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPSMT;"><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPSMT;">the notion of a<p align="left">condition which presuppose a fracture (established osteoporosis). The definition implies that the diagnosis of</p><p align="left">osteoporosis depend upon the material of reference we compare with, and entail that a large majority of</p><p align="left">women above 70 years of age will have osteoporosis. This medicalization may lead to more frequent visits to</p><p align="left">physicians for control, more anxiety and less frequent physical activity because of fear of falling. Osteoporosis</p><p align="left">does not cause pain or loss of function before a fracture has occurred, and the diagnosis is not meant to initiate</p><p align="left">therapy. Nevertheless we worry that the diagnosis may have its own momentum in that direction, and enforce</p><p align="left">demands for more medicine for the purpose of prevention. This is problematic because there is a large overlap</p><p align="left">in BMD between those who will have a future fracture – and those who will not. However, measuring BMD is</p><p align="left">the best single method to predict future fracture, and is just as good as a measure of blood pressure is to predict</p><p align="left">stroke. To assess individual risk, one should, however, use more than one fracture risk factor. The most</p><p align="left">important risk factors for low BMD are: low weight/low body mass index, weight reduction, low intake of</p><p align="left">calcium/vitamin-D, smoking, early menopause, inactivity, high alcohol consumption and genetic factors.</p><p>Interventions focusing on some of these factors have been effective in increasing/not reducing BMD.</p></span></span></p></p></span></strong></span></strong><em><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPS-ItalicMT;"><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPS-ItalicMT;">Nor J Epidemiol </span></span></em><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPSMT;"><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPSMT;">1999; </span></span><strong><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPS-BoldMT;"><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPS-BoldMT;">9 </span></span></strong><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPSMT;"><span style="font-size: x-small; font-family: TimesNewRomanPSMT;">(2): 165-172</span></span></p><p align="left">prevention.</p>

BakgrundMan vet idag att fysisk aktivitet är viktigt för barns och ungdomars fysiska och psykiska utveckling. SyfteSyftet med undersökningen var att ta reda på elevers motiv till fysisk aktivitet/inaktivitet samt även att ta reda på vad som skulle kunna öka elevers fysiska aktivitet under skoldagen. Syftet var även att ta reda på lärarnas åsikter om elevernas fysiska aktivitet.MetodUndersökningen gjordes med hjälp av tre olika enkätundersökningar. Undersökningen gjordes på två skolor i två olika kommuner. Elever i årskurs 7 och 8 besvarade enkäterna, totalt 139 elever. Även lärare fick svara på en enkät, 8 besvarade enkäter samlades in.ResultatUndersökningen visar att det som huvudsakligen skulle göra eleverna mer fysiskt aktiva under skoldagen är längre raster. Inga av lärarna gav detta som förslag. Elevernas motiv till att vara fysiskt aktiva var främst för att de tycker att det är kul och för att de mår bra när de rör på sig. Slutsats Med små medel kan elevernas fysiska aktivitet under skoldagen öka. Det som krävs är en högre medvetenhet om vilka insatser som skulle kunna medföra en ökad fysisk aktivitet.
BackgroundIt is today commonly known that physical activity is of importance for the physical and psychological development in children and teenagers. PurposeThe purpose of this study was to find out what motivates pupils to be physically active and also to find out what may increase the pupils’ physical activity during the school day. The purpose was also to investigate the teachers’ opinions about the pupils’ physical activity. MethodThe survey was conducted by means of three questionnaires. Participating in the study were two schools in two different municipalities in Sweden. Pupils in grade 7 and 8 (age 13-14) answered two separate questionnaires, 139 pupils in total. In addition, teachers answered a separate questionnaire where 8 answered questionnaires were collected.ResultsThe study shows that the main contribution that would motivate the pupils to increase their physical activity during the school day, were longer breaks. None of the teachers suggested this. The pupils’ motives for being physically active were mainly that they think it is fun and because they feel good while exercising. ConclusionWith small means an increase in pupils’ physical activity during the school day can be reached. However, it demands a higher awareness about which contributions that have the best effects on the physical activity.

Syfte och frågeställningar  Syftet med studien är att undersöka hur skolledare på högstadieskolor i Stockholms län talar om elevernas möjlighet till daglig fysisk aktivitet under skoltid. Syftet har konkretiserats i tre frågeställningar: Hur ser skolledarna på uppdraget i läroplanen om daglig fysiskt aktivitet? Hur beskriver skolledarna skolornas arbete med att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet? och hur ser skolledarna på fysisk aktivitet i förhållande till lärande? Metod Studien är av kvalitativ ansats och data har samlats in genom intervjuer med fem respondenter som arbetar som rektor eller biträdande rektor vid fem olika högstadieskolor. De teoretiska utgångspunkterna i studien är läroplans- och ramfaktorteorin. Resultat Majoriteten av skolledarna uppgav att de arbetar för att erbjuda sina elever daglig fysisk aktivitet under hela skoldagen och syftet är förbättrad inlärning och hälsa hos eleverna. Hur arbetet med fysisk aktivitet sker på skolorna skiljer sig åt och eleverna erbjuds daglig fysisk aktivitet genom schemalagda rörelsepass, frivilliga rörelsepass, rörelsepauser i undervisningen, förläggning av schema så att eleverna rör sig mellan lektionerna men också på raster och under idrottslektioner. Hos skolledarna finns det en tro på att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på elevernas lärande i form av att det påverkar deras beteende i skolan, inte att de blir bättre i ett specifikt ämne.  Slutsats Alla högstadieelever erbjuds möjlighet till daglig fysisk aktivitet i mer eller mindre utsträckning beroende på vilken skola de går på och hur skolan har valt att arbeta med uppdraget i läroplanen. Utifrån hur uppdraget är formulerat i läroplanen kan skolorna anpassa hur de ska erbjuda sina elever daglig fysisk aktivitet utifrån skolans förutsättningar. Mycket av den dagliga fysiska aktiviteten som erbjuds är frivillig, vilket gör att eleverna inte automatiskt blir fysiskt aktiva bara för att de får möjligheten.
Aim The aim of the study is to investigate how school leaders at secondary schools in Stockholm County talk about students’ opportunity for daily physical activity during school hours. The aim has been concretised into three issues: How do school leaders view the assignment in the curriculum on daily physical activity? How do school leaders describe the school's work in offering students daily physical activity? And how do school leaders view physical activity in relation to learning? Method The study is of a qualitative approach and data has been collected through interviews with five respondents who work as principal or assistant principal at five different secondary schools. The theoretical starting points of the study are the curriculum and framework factor theory. Results The majority of the school leaders stated that they work to offer their students daily physical activity and the purpose is to improve the learning and their students’ health. The students are offered daily physical activity through scheduled movement training, voluntary movement training, movement breaks in teaching, breaks, P.E. lessons and by moving in the school buildings. The school leaders underline that physical activity has a positive impact on students' learning and also affects their behaviour in school. However, they emphasize that the students do not perform better at a specific subject. Conclusion All secondary school students are offered the opportunity for daily physical activity to a greater or lesser extent. It depends on how the school has chosen to work with the assignment in the curriculum. The schools can choose by them selves how to offer their students daily physical activity. Based on the assignment in the curriculum they can make it from each schools own condition. Much of the daily physical activity offered is voluntary, meaning that students do not automatically become physically active just because they are given the opportunity to be physically active.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka tolkningsbarheten i läroplanstillägget ”Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen” (Lpo94). Arbetet syftar också till att visa vilka faktorer som de tillfrågade pedagogerna beskriver som viktiga för den daglig fysik aktiviteten samt deras medvetenhet gällande fysisk aktivitet. Det empiriska materialet utgörs av svaren från sju utbildade och verksamma pedagoger i förskoleklasser. I resultatredovisningen framkommer det att läroplanstillägget går att tolka på många olika sätt. Tolkningarna skiljer sig när det gäller läroplanstillägget men pedagogernas definition av vad fysisk aktivitet är, överrensstämmer med varandra. Konstateras kan vidare att minst 30 minuters daglig fysisk aktivitet förekommer i samtliga av de tillfrågade pedagogernas verksamheter. Dessutom avspeglas de faktorer som är viktiga för den fysiska aktiviteten i pedagogernas svar. Det kan konstateras att utemiljön, rastverksamheten och personaltäthet är några av de viktigaste faktorerna för elevernas fysiska aktivitet.

Bakgrund: Fysisk aktivitet genererar gynnar folkhälsan, det så ökar det stillasittande beteendet bland barn och ungdomar. Skolan fungerar bra som en hälsofrämjande arena för att främja ökad fysisk aktivitet, men området behöver uppmärksammas. Syftet var att undersöka idrottslärares erfarenheter av arbete med att främja ökad fysisk aktivitet bland elever i grundskolan, och dess framgångsfaktorer. Metod. Under våren 2021 genomfördes semistrukturerade intervjuer via webbaserade plattformar med sju pedagoger från sex olika grundskolor i Sverige. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen mynnade ut i tre olika former av arbetssätt för att främja ökad fysisk aktivitet; arbetssätten för som aktiva klassrum, strukturerad och schemalagd fysisk aktivitet, och småprojekt i samverkan med andra pedagoger/kollegor, vilka visar på kreativa lösningar utifrån olika förutsättningar. En stöttande och förstående ledning och, organisatorisk planering i samverkan med fler pedagoger/kollegor ansågs utgöra viktiga framgångsfaktorer som bidrog till flera vinster, som bättre studiekoncentration hos eleverna och som ofta resulterade i högre betyg, samt bättre lärare-elev-relation. Att främja ökad fysisk aktivitet är en del av lärarrollen, men engagemanget varierar utifrån lärarens eget intresse för området. Slutsats: Idrottslärarnas upplevelse är att skolor kan erbjuda en mängd olika miljöer och tillfällen för fysisk aktivitet i alla årskurser om det finns mänskliga resurser och organisatorisk planering. En helhetssyn på fysisk aktivitet är viktigt, för att alla på skolan ska kunna uppmuntras till fysisk aktivitet. Vidare forskning om framgångsrika arbetssätt och metoder inom ramen för skolan behövs för att främja ökad fysisk aktivitet bland skolbarn.

Betyg i Ladok 210603.

Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt rektorer för förskoleklasser och till och med årskurs fem har kring daglig fysisk aktivitet under skoldagen och dess betydelse för elevers inlärning, samt vilka strategier och metoder de använder för att erbjuda elever möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. I forsknings- genomgången framställs olika forskares och författares uppfattningar om betydelsen av fysisk aktivitet ur olika perspektiv. Här redogörs även för rektorsuppdraget och vilka ansvarsområde som gäller för rektorerna. Undersökningen består av en intervjustudie med sju rektorer. Av resultatet framgår det att rektorernas möjlighet till att påverka elevers rörelse är god. Rektorerna använder personalens kompetens tillsammans med närmiljön för att ge eleverna möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. Respondenterna är eniga om att daglig fysisk aktivitet gagnar lärandet och samtliga anser att fysisk aktivitet är viktigt för eleverna - det bidrar till ett såväl fysiskt som psykiskt välbefinnande.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka om det är möjligt att med enkla medel få in mer fysisk aktivitet för eleverna under en skoldag i årskurserna F-3 och vilka pedagogiska vinster det kan föra med sig. Genom observationer, elevintervjuer och egna genomförda aktiviteter både inomhus och utomhus, kom vi fram till vårt resultat. Vårt resultat visar på att det är möjligt att med enkla medel få in mer fysisk aktivitet dagligen i skolan, utan att det påverkar undervisningen och eleverna negativt. Vår slutsats är att det fungerar bra för en lärare att ta 10 minuter från lektionen till en organiserad lek eller att genomföra en lektion ute på skolgården med enkla medel. Detta för att eleverna ska få in sin dagliga fysiska aktivitet på schemat, väcka nyfikenhet och lust till att lära och även att elevernas koncentrationsförmåga ökar.
Is it possible for teachers to more physically activate the children at school during the school day with simple means?

I min SAG (Självständigt Arbete på Grundnivå) undersöktes den fysiska aktivitetens påverkan på elevers motorik, koncentration och skolprestation. Forskningen (Caterino & Polaks 1999; Ekblom 2011; Ericsson 2003; Schmidt, Egger & Conzelmanns 2015; Wrotniak et al. 2006) kom fram till att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på alla tre områdena. I detta arbete vill jag undersöka elevernas kunskaper kring detta samt kunskaper om vad som händer i kroppen när de utför fysisk aktivitet. Idag rör sig barn allt mindre och det kan bero på lite olika faktorer, en av faktorerna kan vara deras attityd mot fysisk aktivitet.Syftet med detta arbete är att ta reda på elevers kunskaper i årskurs 2 om vad som händer i kroppen när de utför fysisk aktivitet. Syftet är också att undersöka deras kunskaper om hur fysisk aktivitet kan påverka deras motorik, koncentration och skolprestation. Dessutom vill jag även undersöka elevers attityder kring fysisk aktivitet.I teorin utgår jag dels från kunskapsteori som innefattar Platons teori samt kognitivismen. Det handlar om hur man tillägnat sig kunskaper, om det är sann fakta men även olika sätt att förklara och tolka saker. Kring attityden utgår jag från Nationalencyklopedins (u.å.) definition, att man antingen är för eller emot ett objekt, samt om kunskaper och attityder hänger samman. Detta ligger till grund för analysen av mitt material.I min metod valde jag att genomföra en enkät och fem gruppintervjuer varav en pilotintervju. Enkäten och intervjuerna har genomförts på två skolor i södra Skåne. De intervjuade eleverna valdes ut till intervju baserat på deras enkätsvar. Totalt 41 elever besvarade min enkät och 14 elever intervjuades. Alla intervjuerna har transkriberats och analyserats utifrån mina teorier.Resultatet visar att elever har väldigt liten kunskap om vad som biologiskt händer i kroppen när de utför fysisk aktivitet. Eleverna påvisar inte heller några kunskaper om hur fysisk aktivitet kan förbättra deras motorik eller skolprestation. Dock finns kunskaper kring hur koncentrationen kan påverkas då majoriteten av eleverna känner sig piggare och lugnare när de utövar fysisk aktivitet.

Inledning Elever rör sig alldeles för lite i dagsläget. Många menar att den fysiska inaktiviteten har en negativ påverkan på elevers lärande, att elever som rör sig mindre har svårare för att prestera i skolan. Skolor runt om i landet använder sig därför av bland annat “Puls för lärande” och “Röris” för aktivera eleverna mer. Enligt vissa är det metoder som fungerar, enligt andra saknas det vetenskapligt belägg för en direkt koppling mellan fysisk aktivitet och lärande. Utifrån denna debatt, kring huruvida fysisk aktivitet är fördelaktigt i skolan eller inte, och med inspiration från vår tidigare kunskapsöversikt: ”Fysisk aktivitet och kunskaper i matematik - Finns det något samband?” har vi valt att undersöka lärares och elevers egna uppfattningar kring ämnet. Studiens syfte Syftet med studien är att undersöka lärares och elevers uppfattningar om hur fysisk aktivitet påverkar elevers lärande. Vi vill dessutom undersöka om lärare och elever har samma uppfattning om hur fysisk aktivitet i skolan påverkar elevers lärande. Metod Denna studie är gjord med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Struktur och tips för kvalitativ intervju är hämtad från litteraturvetenskap. I studien har sju lärare intervjuats. Samtliga lärare i studien är utbildade och arbetar i skolans verksamhet. Studien innehåller även intervjuer av elevgrupper från en skola. Resultat Resultatet av denna studie visar att det finns en uppfattning om att fysisk aktivitet påverkar elevers lärande, främst genom ökad koncentrationsförmåga och energi. Denna uppfattning delas av både lärare och elever som deltar i studien. Resultatet visar också att lärares och elevers uppfattning är att det inte finns någon specifik aktivitet som gynnar elevers lärande mer än någon annan. Deltagarna betonar i stället vikten av att ge elever möjlighet att röra sig, oavsett typ av aktivitet.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Studien grundas i ramfaktorteorins antaganden om påverkbara och icke påverkbara faktorer inom skolans verksamhet, ur skolledares synvinkel. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som, ur skolledares synvinkel, främjar eller begränsar möjligheterna att erbjuda eleverna i grundskolans årskurs 6-9 daglig fysisk aktivitet.  Vilken betydelse har fysisk aktivitet för skolarbetet, enligt skolledarna?  Vilka möjligheter har skolorna, enligt skolledarna, att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet?  Vilka faktorer spelar in för möjligheterna att bedriva daglig fysisk aktivitet i skolan, enligt skolledarna? Metod: Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem skolledare på fem grundskolor med årskurs 6-9, och en biträdande skolchef i en kommun i Stockholms län. Intervjuerna var baserade på ovan ställda frågor samt på tidigare forskning om inverkan av fysisk aktivitet på elevernas resultat i skolan. Intervjuerna utgick från en fenomenologisk ansats med respondenternas berättelser som källmaterial, berättelser om hur skolledare på skolan och i kommunen arbetar med fysisk aktivitet. Resultat: Den fysiska miljön i och runt skolan påvisades vara en viktig faktor för elevernas grad av aktivitet under hela skoldagen. Här berördes ekonomiska hinder för en förbättring av skolgården och miljön inomhus. Svårigheter förekom i relation till tidsbrist och lärares förmåga att fokusera på sitt ämne. Ämnesövergripande arbete skedde i endast ett fåtal av skolorna. Härtill hör respektive ämnes tidsfördelning, där varje ämne har sina timmar och det förekom svårigheter med att organisera dagen efter fysisk aktivitet. Fysiska förutsättningar runt om i kommunen gynnade skolorna, enligt flera skolledare. Dock poängterade skolledarna svårigheter med att detta skulle innebära en ökad grad av daglig fysisk aktivitet i skolan. Slutsats: Bristen på resurser i skolan gör det svårt att implementera daglig fysisk aktivitet. Att realisera läroplanens formuleringar är svårt avseende hela skolans verksamhet. Skolan bör fokusera på att skapa ett intresse bland eleverna för fysisk aktivitet och ett livslångt välbefinnande, genom ett ökat samarbete mellan lärare och ämnen på respektive skola.
Abstract Aim: The aim of this study was, from a curriculum theory perspective, to examine headmasters´ views of daily physical activity in schools. Which conditions do headmasters in schools and a municipality work by and how does an option for physical activity correlate in schools? Further, how do headmasters work for daily physical activity in school ages 12 to 15. Method: The participants consisted of five headmasters from five schools and one chief education officer from a municipality in northern Stockholm. They were interviewed based on an interview guide and a phenomenological approach. Results: Physical environment in schoolyards and inside schools was a key issue to headmasters of the schools and the chief education officer. The results indicate differences between the schools, but cooperation between teachers and subjects was one way that the informants suggested to overcome the problems. Conclusions: Cooperation between teachers of different subjects and greater opportunities of physical activity are examples of strategies in schools to increase daily physical activity. For example schoolyards, lessons outdoor and open indoor halls. Cooperation is also necessary because the physical health is important for the pupils in long terms.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra skolor i Kristianstads kommun gått till väga för att uppfylla den nya förordningen som trädde i kraft den 3 juni 2003, med målet att bidra med 30 minuters daglig organiserad fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen? Undersökningen består av intervjuer med fyra rektorer från fyra olika skolor, samt 120 elevenkäter. Resultatet visar att samtliga skolor kan erbjuda daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Ingen skola kan däremot stötta med, Riksidrottsförbundets rekommendationer om att varje dag erbjuda alla elever minst 30 minuters organiserad fysisk aktivitet.