Academic literature on the topic 'Fritidshemmets konflikthantering'

Konflikthantering är en stor del av fritidslärares vardag i fritidshemmets verksamhet. Konflikter mellan elever uppstår dagligen och fritidslärarna visar oro över brist på kunskap om olika modeller för konflikthantering. Syftet med studien är att undersöka hur fritidslärare beskriver sitt arbete med konflikthantering i fritidshemmets verksamhet. Studien grundas på följande frågeställningar: Hur beskriver fritidslärare att de hanterar konflikter mellan elever? Hur beskriver fritidslärare att de tror att elever lär sig att själva lösa konflikter? Studien har för avsikt att undersöka konflikter som sker mellan elever. Dessa konflikter ses ur ett sociokulturellt perspektiv, då är begreppen medierande verktyg och proximala utvecklingszonen väsentliga för synen på fritidslärarnas verktyg vid konflikter och elevers utveckling i konfliktsituationer. Studien är en kvalitativ undersökning som är baserad på semistrukturerade intervjuer med nio verksamma fritidslärare. Resultatet i studien visar att fritidslärarna talar om olika former av verktyg de anser användbara både för elever och fritidslärare vid konflikthantering. Det framgår att fritidslärare anser att det är viktigt att eleverna ges mer ansvar att själva lösa konflikter som uppstår i fritidshemmet för att de ska utveckla sin förmåga att själva kunna lösa konflikter.

Syftet med studien är att undersöka elevernas upplevelser kring konflikthantering som sker under skolrasten. För att uppnå syftet kommer följande forskningsfrågor att bearbetas: - Vad är elevernas upplevelser om hur konflikthanteringen brukar gå till under skolrasten?- Hur har eleverna uppmärksammat att bemötandet i konflikthanteringen skiljer sig åt mellan lärarna i fritidshem?- Hur skulle eleverna vilja att lärarna i fritidshem hanterar konflikter under skolrasten?  Studien har använt sig av en kvalitativ metod och syftar på att bearbeta och undersöka elevers upplevelser och åsikter kring konflikthantering på skolrasterna. För att framställa empirin till studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med åtta elever på en skol- och fritidshemsenhet. Studiens resultat har påvisat att eleverna har relativt liknande upplevelser kring konflikthanteringen. Eleverna har uppmärksammat olika bemötande i konflikthanteringen, närmare bestämt den kommunikativa, ignorerande och undvikande, problemlösande, dominerande samt förstående konflikthanteringen. Eleverna uttryckte upplevelser kring att vissa av lärarna i fritidshem upprätthåller olika bemötande i konflikthanteringssituationer, däribland förekomsten av en dominerande konflikthantering hos en del av lärarna i fritidshem. Eleverna exemplifierade konflikthanteringar de själva helst skulle se mer av, däribland en undvikande och ignorerande samt en kommunikativ konflikthantering.

Syftet med arbetetär att undersöka om det finns möjligheter för barn och elever att få redskap för att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt.Idéenbygger på att elever genom kommunikation kan förutse en konflikt och då hanteradetta på ett konstruktivt sätt.Vidare ärsyftetatt undersöka hur det ser ut på fritidshem vad gäller pedagogers förmåga att förmedla detta. Genom intervjuer ochenkäterkartläggshur pedagoger ser på konflikthanteringoch vilken utbildning de har i detta.Resultatet visaratt pedagoger som är trygga i sin profession vad gäller konflikthantering inte upplever konflikter som negativa, de vet hur de ska agera för att hjälpa elever att själv hantera situationer där de behöver komma överens. Resultatet visar även att lärarutbildningarän så längeberör dessa områden alldeles för lite, samtidigt som det är varje enhets eller pedagogs ansvar att fortbilda siginom områdena kommunikation och konflikthantering

Syftet med denna studie var att undersöka olika lärare mot fritidshems syn på konflikter och konflikthantering i den pedagogiska verksamheten. Metoden vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer, då vi ansåg att den var lämplig för att vi ämnade undersöka lärarnas syn angående konflikter och konflikthantering. Resultatet visade sig att de pedagogerna vi intervjuat hade både likheter och skillnader gällande olika arbetssätt som används på fritidshemmen, men också vad som kan vara möjliga hinder för att genomföra den undervisning i konflikthantering för att utveckla elevernas sociala färdigheter för att lösa en konflikt. Resultatet har sedan analyserats med hjälp utav Hakvoorts (2010) konfliktpyramid samt Szklarski (1996) fyra orsaker till varför konflikter uppstår. Vi kom fram till slutsatsen att beroende på hur konflikter uppstår, så kan de behöva lösas på olika sätt, men resurser och tid är en förutsättning för att konflikterna ska kunna lösas på ett korrekt sätt.
The purpose of this study was to investigate different teachers' views of leisure centers on conflicts and conflict management in educational activities. The method we have used is qualitative interviews, as we considered it appropriate because we intended to examine the teachers' views regarding conflicts and conflict management. The results showed that the educators we interviewed had both similarities and differences regarding different working methods used in the after-school centers, but also what could be possible obstacles to implementing the teaching of conflict management to develop students' social skills to resolve a conflict. The results have then been analyzed with the help of Hakvoort's (2010) conflict pyramid and Szklarski (1996) four reasons why conflicts arise. We came to the conclusion that depending on how conflicts arise, they may need to be resolved in different ways, but resources and time are a prerequisite for the conflicts to be resolved in a correct manner.

At the after-school center, at which I’ve been working for about twenty years, I have noticed different kinds of conflicts. There are conflicts during both indoor and outdoor activities. Lately I’ve been thinking about both why these conflicts occur and how the conflicts are solved in a way that’s developing both the pupils and pedagogues. In this study, I’m looking for answers to four questions: What conflicts occur during breaks and at after-school center? What thoughts do the pupils have regarding conflicts they have observed at the after-school centers or breaks? How do the pedagogues perceive the pupils’ thoughts about conflicts? How do the pupils and the pedagogues make use of possibilities created by the conflicts? To get answers about what kind of conflicts that occur (question 1), I made observations at two centers. In total, there were six observations, twenty minutes each. During these observations, I made a protocol of six incidents. The conflicts I have observed are mostly between two pupils and have elements of both verbal and physical activity. With these events as a starting point I made five group interviews in total at the two after-school centers. At every group interview three pupils attended. The purpose was to hear the pupils’ reflections regarding the observed conflicts and how the conflicts can be made useful (questions 2 and 4). In their answers the pupils showed that they had reflected regarding the six types of conflicts at different ways. Some pupils stated that all events are frequently occurring at the after-school center. The reasons can be that a pupil wants to reach his/ her goals, for example get first in line, win the soccer game or get away when he/ she get tagged at playing dabbed. Then you push yourself ahead or tackle others. At playing dabbed the pupils find several reasons why they are not dabbed even though they know they are dabbed. Another goal that the pupils strive to reach is to get their will through. For example, by moaning to get to play alone with your best friend or show yourself strong by hitting others with sticks (even if it means that the one that is beaten gets sad or angry). It also revealed that pupils run or walk away at fights or go to the teacher to get help. The third part of the study is individual interviews with four pedagogues, two at respectively after-school center. The purpose was to hear their point of view about the pupils’ reflections of the observed conflicts and their opinions on how the conflicts can contribute to the development of the pupils (question 3 and 4). The pedagogues say that the pupils have many good ideas about how they can solve conflicts, both alone and with the help of the pedagogues, in a good way. The pedagogues regard the six events as tangible situations that can be useful regarding conflict handling and at creating proactive activities. One conclusion is that the pedagogues view the conflicts as a learning process contributing to the pupils’ development and rarely as a problem. Another conclusion is that the pedagogues try to get the pupils to solve the conflicts by themselves, but to be nearby if the conflicts cannot be solved. The pupils mean that during a conflict you can together decide upon a solution. Maybe a compromise is possible for solving the conflict so that the work or play can be continued. Frequently occurring proposals from the pupils, at the interviews, are to offer different kinds of activities either to solve the conflict or to learn from the conflict. Examples are to show empathy, suggest cooperation, support the one that is hurt, pull away in order to not enhance the conflict and to intervene when the conflicts are violent. These actions the pedagogues can follow up afterwards to proactively obstruct new conflicts. One conclusion is that the presence of a pedagogue is of importance to minimize the conflicts between pupils.

Studien har syftat i att få en djupare förståelse om hur sex fritidslärare upplever elevers konflikter, hur konflikterna hanteras och förebyggs. Syftet var även att ta reda på vilka metoder som används för att elevernas konflikter ska kunna lösas och vilka konflikter som bör motverkas. För att nå en djupare kunskap i ämnet gjordes en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex fritidslärare. Genom intervjuerna framkom fritidslärarnas upplevelser, tankar och åsikter kring konflikter, dess hantering samt förebyggande arbete. Därför har arbetet grundat sig i det fenomenologiska perspektivet. I studien framkom det att konflikthantering och att arbeta förebyggande tillhör vardagen för fritidslärare. Att främst prata om, lära sig förstå sin egen och andras roller i konflikter både i verkligheten och genom rollspel har visat sig vara en stark grund för att hantera och förebygga konflikter.

This study is about conflicts – or rather the hassle and fuss – that occur between students in a leisure center and assumes how the teachers who works at the center and that I interviewed experience this, and what approaches they choose when dealing with these types of conflicts. The study has a phenomenological approach and is based on a qualitative method with semistructure interviews. The theory used to analyze the interviews is inspired by Foucault theory of disciplinary power. Since there is not much research that studies conflicts in leisure center, the earlier research I have chosen to describe is based on conflict management within the whole school. Researchers in this field agree that there is not one solution that fits all, but that is largely left to the creativity of the teacher. Furthermore, earlier research point out that the exercise of power can in some contexts be positive for the students, that is if it is used correctly. Conflicts in schools are concentrated to common areas and not to the classrooms there teachers have control over the situation. The results in my study are divided into five themes. The results were in much similar to what prior researchers have found; conflicts tend to occur in common areas where there is no supervision from teachers. However, according to the teachers interviewed, students allow teachers to interrupt the ongoing conflict and solve the situation. This support that there is a hierarchical power situation in which submit to the power of the teachers. It could also be regarded as an example of positive exercise of power as it leads to conflicts being stopped. A result in my study was how the teachers interviewed talked about the use of their voice to solve conflicts. All interviewed agreed that to raise the voice has negative effects in solving conflicts. This is nothing I have seen mentioned in earlier research, and may be looked upon as a finding.
Denna uppsats handlar om konflikter som sker mellan elever inom fritidshemmet och utgår ifrån hur fritidshemslärarna jag intervjuat upplever konflikterna på skolan, samt vilka tillvägagångssätt de arbetar med vid konfliktfyllda situationer. Studien har en fenomenologisk ansats och jag har använt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. I uppsatsen framhålls även pedagogens maktutövning i konflikter mellan elever, och tar där avstamp ur Focaults teori om disciplinär makt. Då det inte finns så mycket forskning om konflikter i fritidshemmet så handlar den forskning som jag redovisat om konflikthantering inom skolan i stort. Tidigare forskare inom detta område är av den meningen att det inte finns någon metod som passar att använda i all konfliktlösning, utan mycket ligger i att pedagogen ska vara kreativ i konflikthanteringen. Vidare framhåller forskare att maktutövning kan vara positiv, så kallad vänlig maktutövning. Vänlig maktutövning kan, om den används på rätt sätt, vara både positiv och produktiv. När det kommer till var konflikter oftast sker, belyser tidigare forskare att konflikter oftast sker i skolans allmänna utrymmen, och inte inne i klassrummen där pedagogen har kontroll över situationen. Resultaten som jag har kommit fram till i min studie, delades in i fem teman. Det visade sig att det de intervjuade pedagogerna sade i stort sammanföll med tidigare forskning. Konflikter i fritidshemmet sker oftast i allmänna utrymmen där pedagoger har dålig uppsyn eller ingen uppsyn alls över situationen. Eleverna tillåter pedagogen att komma in och avbryta en konflikt mellan elever. Detta talar för att eleven accepterar ett hierarkiskt maktförhållande där eleverna underställer sig pedagogernas makt, och används i detta som en positiv maktutövning för att få slut på konflikten. Ett resultat i min studie och som jag inte sett diskuteras tidigare men som samtliga intervjuade var tog upp handlar om pedagogens användning av rösten som ytterligare ett maktmedel, och att det inte är någonting positivt att som pedagog höja rösten när man ska lösa en konflikt mellan eleverSlutligen diskuterar jag i studien att det inte finns någon enhetlig strategi att ta till för att lösa konflikter mellan elever i fritidshemmet, mycket handlar om pedagogens erfarenhet och tidigare kunskap inom området samt att arbeta förebyggande genom att redan börja i tidig ålder för eleverna.

Syftet med denna studie har varit att undersöka konflikter på fritidshemmet. Vår undersökning har fokuserats på; var konflikterna utspelar sig, vad konflikterna handlar om och hur konflikterna löses. Detta har vi undersökt genom att observera barn på fyra olika fritidshem i två olika kommuner i Sverige. Eftersom vi har valt att göra observationer gör vi en kvalitativ empirisk studie. Utifrån våra observationer har vi uppmärksammat att konflikter kan ske överallt, men de förekommer ofta där pedagogerna inte är närvarande. Under våra observationer på fritidshemmen har vi insett att det råder fler konflikter än vad vi först trodde. Det sker konflikter dagligen, både stora som små och vissa allvarligare än andra. Det finns troligen lika många lösningar som det finns konflikter, därför valde vi att se till helheten och mönstren i vårt sammanställda resultat. Vi kunde se konflikter som löstes av barnen själva, konflikter som löstes med hjälp av pedagoger, konflikter som inte gick att lösa och konflikter som bara löstes.

Godkännandedatum: 2016-06-05

Studiens syfte är att synliggöra pedagogers syn på konflikter kopplat till fritidshemmet. Vidare avser studien till att synliggöra eventuella metoder för att hantera de konflikter som uppstår. Resultatet baseras på fyra kvalitativa intervjuver som har genomförts med verksamma pedaogoger. Utgångspunkten för dessa var deras syn kring eventuella utlösande faktorer för konflikter. Vidare synliggör studien hur de verksamma pedagogerna förhåller sig till detta. Resultatet visar att samtliga verksamheter arbetar på ett kontuerligt sätt för att förebyggaa eventuella konflikterm samt bearbera de konflikter som uppstår. Under de intervjuver som genomförts synliggörs de metoder pedagogerna använder i verksamheten. Respondenterna synliggör medling som ett centralt verktyg kopplat till konflikthantering. Detta utifrån att pedagogerna önskar sätta eleverna i centrum och låta dem tillkännage sina känslor och åsikter inför konflikten. Vidare är syftet att de själva ska skall finna en lösnings de båda anser vara acceptabel och pedagogen finns endast som ett stöd i syfte att vägleda dem. Vidare arbetar de med medling i syfte att arbeta med konflikter som någonting positivt och utvecklande för eleverna. Undersäkningen tydliggör att detta kontinuerliga arbete ser likartat ut på samtliga verksamheter när det kommer till kontinuerligt förebyggande arbere. Studien synliggör dock vissa skillnader som förekommer versameterna emellan gällande konflikthanteringen. Detta främst utifrån att de har olika förutsättningar att arbeta med konflikthantering.