Academic literature on the topic 'Foucault, Michel – Contibutions in sociology'

My critical essay uses Foucault???s theory of discursive formation to chart the emergence of the figure of the single modern woman as she is created by the various discourses surrounding her. It argues that representations of the single modern woman continue a tradition of perceiving the female body as a source of social anxiety. The project explores ???chick-lit??? as a site within the discursive formation from which the single modern woman emerges as a paradoxical figure; the paradoxes fundamentally linked to her sexuality. This essay, then, essentially seeks to investigate representations of female sexuality within chick-lit, exposing for scrutiny the paradoxes inherent in and around the figure of the single modern woman. My fictional piece is a work of erotica. It is divided into four sections: The Reader, The Writer, The Muse and The Critic. Essentially it explores the relationships between female sexuality and literature; between female sexuality and feminist, post-feminist and patriarchal values and between literature and issues of truth, perspective and representation. The two works complement each other to illuminate the paradox of female sexuality: one from a theoretical perspective and the other from a fictional perspective. The critical work focuses on female sexuality and its relationship to, and development within, the current social context. Chick-lit, as a new and immensely popular genre of fiction which holistically explores the lives of single modern women was useful for examining the relationship between the sexual persona of the single modern woman and society. The fiction is concerned with a narrower focus: specifically the sexual life of the single modern woman. Through the creative process, it became apparent that working within the genre of ???erotica??? would be not only more useful than working within chick-lit, but more powerful in exploring the themes I was interested in. The creative work draws on numerous points of interest raised in the critical work from, for example, the grander notions of the relationship between object and discourse ??? in this case female sexuality and literature ??? and the female body as a source of social fascination and anxiety to finer observations such as what it means to have sex ???like a man.??? In essence, the creative work seeks to examine the many faces of the single modern woman as a sexual being and to illuminate, on an intimate level, the many conflicts between and surrounding those faces and to suggest that while paradox remains in female sexual ideology, the single modern woman will remain suspended in a kind of sexual paralysis.

Made available in DSpace on 2014-12-17T14:20:15Z (GMT). No. of bitstreams: 1 AlysonTFF_DISSERT.pdf: 959955 bytes, checksum: c5638ac151a50a4a8bb8fcec37b70663 (MD5) Previous issue date: 2014-02-18
Coordena??o de Aperfei?oamento de Pessoal de N?vel Superior
In this master s thesis I intend to carry out an interpretation of Michel Foucault s thought that points out the relations and theoretical, conceptual and thematic consequences with sociology in his work and theoretical propositions. For my argumentation and analysis I take as a base a specific part of his thought: the problem of domination in modern societies in the genealogic texts in the decade of 1970. It s about to identify how Foucault does his analysis of the relations of domination and the use of the power with the objective to suggest and point out his contribution to sociological analysis of domination. I will discuss the foucaultian program of the study of domination from four units of analysis: person constitution, knowledge, power and truth. The structure and division of the chapters will follow the specific and detailed study of each of those units of analysis, prioritizing their theoretical sense and consequences to the sociology. Thus, in the first chapter, I will highlight a little more the relations of affinity and the convergences between Foucault and the sociology in a way to offer more elements to justify the general objectives that this work intends to achieve. In the second chapter, I will analyze the subject of domination in Foucault s thought, discussing his basic presuppositions and its intrinsic relation with the heart of the foucaultian philosophical project, the person constitution. In turn, in the third and fourth chapter, I will discuss the interdependence between knowledge and power as an essential and opaque dimension of the ways of modern domination. In the fifth chapter, I will analyze the relation between domination and the truth discourse production
Nesta disserta??o, nos propomos a realizar uma leitura do pensamento de Michel Foucault que privilegie, em sua obra e esquema te?rico, as rela??es e implica??es te?ricas, conceituais e tem?ticas com a sociologia. Tomaremos como base para nossa argumenta??o e an?lise, um recorte espec?fico em seu pensamento: o problema da domina??o nas sociedades modernas nos escritos geneal?gicos da d?cada de 1970. Trata-se de identificar e examinar como Foucault constr?i suas an?lises das rela??es de sujei??o e exerc?cio do poder com a finalidade de sugerir e sublinhar as suas contribui??es para a an?lise sociol?gica da domina??o. Exploraremos o programa de investiga??o da domina??o foucaultiano a partir de quatro unidades de an?lise: constitui??o do sujeito, saber, poder e verdade. A estrutura e divis?o dos cap?tulos seguir? o tratamento espec?fico e detalhado de cada uma dessas unidades de an?lise, priorizando os seus nexos te?ricos e implica??es para a sociologia. Com isso, a domina??o, no pensamento de Foucault, ? definida nos termos das principais pressuposi??es te?rico-metodol?gicas da anal?tica do poder, da rela??o intr?nseca com o cerne do projeto filos?fico foucaultiano - a constitui??o do sujeito -, da interdepend?ncia entre saber e poder enquanto dimens?o essencial e opaca das formas de domina??o moderna e, por ?ltimo, do v?nculo entre domina??o e produ??o de discursos de verdade

Språket har en central roll i diskursanalys eftersom språket formar vår verklighet. På samma sätt bidrar medier till hur vi upplever världen omkring oss. Medier förmedlar representationer av verkligheten och utesluter samtidigt andra. Ett forum där detta sker är sexrådgivningsspalter i kvällstidningar. En klichéartad bild av den sexuella relationen mellan man och kvinna är att mannen ses som styrd av drifter och instinkt medan kvinnan är nästintill ointresserad av sex. Biologiska skillnader används ofta som argument för att hävda olikheter som dessa och en av den här studiens utgångspunkter är att konstruktioner av kön, genus och sexualitet har moderniserats men likväl fortfarande produceras. Syftet med studien är att med hjälp av genusteoretisk diskursanalys undersöka hur kön, genus och sexualitet konstrueras i sexrådgivningsspalter i Aftonbladet och Expressens söndagsbilagor under 2008. Vid diskursanalys är teori och metod nära sammankopplade. De teoretiker som ligger till grund för studien är bland andra Michel Foucault, Judith Butler och Ernesto Laclau och Chantal Mouffe. Genom att kombinera dessa teoretikers perspektiv med varandra har jag funnit ett fruktbart angreppssätt för intresseområdet. Analysen visar på konstruktioner av kön, genus och sexualitet genom att för varje tema med tillhörande underteman ge exempel från analysmaterialet. I samtliga analyserade texter utgår Aftonbladet och Expressens sexrådgivning från att män och kvinnor är biologiskt olika och nästan samtliga texter utgår från att människors handlingar är ett uttryck för en inre genusidentitet som är olika för män och kvinnor. Studien visar att både traditionella könsroller och en obligatorisk heterosexualitet konstrueras i sexrådgivningens diskurs. Inom den hegemoniska sexdiskurs som kvällstidningars söndagsbilagor ger uttryck för är det legitimt att tala positivt om heterosexuella samlag och olika sorters sexdrifter (mellan män och kvinnor) som styrks med referenser till bland annat forskning som legitimerar biologiska skillnader mellan män och kvinnor. Det finns ett snävt utrymme för alternativ till de normativa föreställningar som präglar större delen av analysmaterialet men i den mån de existerar redogör analysen även för konkurrerande och antagonistiska diskurser i sexrådgivning.

Språket har en central roll i diskursanalys eftersom språket formar vår verklighet. På samma sätt bidrar medier till hur vi upplever världen omkring oss. Medier förmedlar representationer av verkligheten och utesluter samtidigt andra. Ett forum där detta sker är sexrådgivningsspalter i kvällstidningar. En klichéartad bild av den sexuella relationen mellan man och kvinna är att mannen ses som styrd av drifter och instinkt medan kvinnan är nästintill ointresserad av sex. Biologiska skillnader används ofta som argument för att hävda olikheter som dessa och en av den här studiens utgångspunkter är att konstruktioner av kön, genus och sexualitet har moderniserats men likväl fortfarande produceras. Syftet med studien är att med hjälp av genusteoretisk diskursanalys undersöka hur kön, genus och sexualitet konstrueras i sexrådgivningsspalter i Aftonbladet och Expressens söndagsbilagor under 2008. Vid diskursanalys är teori och metod nära sammankopplade. De teoretiker som ligger till grund för studien är bland andra Michel Foucault, Judith Butler och Ernesto Laclau och Chantal Mouffe. Genom att kombinera dessa teoretikers perspektiv med varandra har jag funnit ett fruktbart angreppssätt för intresseområdet. Analysen visar på konstruktioner av kön, genus och sexualitet genom att för varje tema med tillhörande underteman ge exempel från analysmaterialet. I samtliga analyserade texter utgår Aftonbladet och Expressens sexrådgivning från att män och kvinnor är biologiskt olika och nästan samtliga texter utgår från att människors handlingar är ett uttryck för en inre genusidentitet som är olika för män och kvinnor. Studien visar att både traditionella könsroller och en obligatorisk heterosexualitet konstrueras i sexrådgivningens diskurs. Inom den hegemoniska sexdiskurs som kvällstidningars söndagsbilagor ger uttryck för är det legitimt att tala positivt om heterosexuella samlag och olika sorters sexdrifter (mellan män och kvinnor) som styrks med referenser till bland annat forskning som legitimerar biologiska skillnader mellan män och kvinnor. Det finns ett snävt utrymme för alternativ till de normativa föreställningar som präglar större delen av analysmaterialet men i den mån de existerar redogör analysen även för konkurrerande och antagonistiska diskurser i sexrådgivning.

Europeiska unionen lanserade under 2010 den Digitala agendan för Europa. Syftet med agendan är att förstärka ekonomin inom unionen genom att implementera en digital inre marknad. Arbetsförmedlingen, som är en viktig aktör på arbetsmarknaden i Sverige, påverkas av kraven från EU:s digitala agenda och genomgår sedan 2014 en djuplodande digitalisering av verksamheten. Det digitala uppdraget beskrivs i Arbetsförmedlingens offentliga dokument som en effektiviserings- och rationaliseringsprocess som grundar sig i digitaliseringen. Genom digitaliseringen har Arbetsförmedlingen skapat nya definitioner av kunden vilket ställer nya krav på att kunderna anpassar sig och blir digitaliserade. Här uppstår en konflikt mellan myndighetens digitaliseringsuppdrag och de arbetssökandes kompetenser. Därför är det viktigt att studera hur den arbetssökande framställs i samband med digitaliseringen på Arbetsförmedlingen. För att förstå framställningen används Michel Foucaults diskursteori och metod för analys. Uppsatsens resultat visar att definitionen om den digitala arbetslösa kunden tillkommit i myndighetens verksamhetsbeskrivningar mellan 2014 och 2019. Av uppsatsens analys framgår att kanalstrategin och förnyelseresan är viktiga delelement i verksamhetens ideologiska grund för implementeringen av digitaliseringen. Uppdraget genom Portföljestyrningen däremot, används för att förstärka implementeringen av de strategiska målen utifrån myndighetens maktposition. Begreppet den digitala arbetslösa kunden skapas ensidigt från Arbetsförmedlingen i verksamhetsplanernas utformning. Det som normaliseras i digitaliseringsdiskursen är kravet på effektivitet som, hand i hand med kundens förväntade digitalisering, visar hur verksamheten ska bedrivas.

While an estimated one-third of the United States population has a tattoo, tattoos are still seen as a sign of deviance. The appearance of the first tattoos in the United States were relegated to the bodies of the lower classes and outcasts of society. Over the past few decades tattoos have migrated on to the celebrity skin of today's pop culture icons. In the past twenty years, tattoos have moved from deviant subcultures to the mainstream, and yet are still considered to be a mark of the disfavored factions of society. The dominant culture continues to regard the bearers of tattoos as social deviants, while at the same time appropriating tattoos for use as fashion statements, beauty enhancements, and mechanisms for continued oppression. While tattoos make their way from the prison cell to the pop culture runway, how are they perceived by law enforcement? Are tattoos still seen as markers of deviance or has law enforcement adopted the mainstream culture's perception and view tattoos as self-expressive artwork? Do tattoos negatively influence law enforcement's judgment where individual discretion is exercised? The purpose of this study was to examine the arrest patterns of arrestees with visible tattoos using a critical theory perspective to determine if tattoos and arrest seriousness are related. This study also examines tattoo placement and type in affecting the severity of arrest charges. The data used in this study is a random sample of 2011 Pinellas County Florida arrestees (N=3,733). Numerous logistic regression models were utilized in this analysis and resulted in no consistently significant association between tattoos (visibility, placement, or type) and severity of offense charges. This provides evidence that the use of tattoos as a marker for deviance does not appear to influence police behavior any differently than other characteristics such as race.

Syftet med denna uppsats är att studera konstprojektet och bloggen ”Post A Secret” utifrån ett bekännelseperspektiv i allmänhet och ”Post A Secret” som en ny typ av bekännelse i synnerhet. Projektet baseras på att individer anonymt skriver ner en hemlighet på ett egenhändigt gjorda vykort och skickar in till skaparen Frank Warren som publicerar dem på hemsidan. Den tidigare forskningen behandlar två övergripande teman; bekännelse och Internet. Dessa får stort utrymme i uppsatsen på grund av att projektet är en kombination av flera olika medier och infallsvinklar och behöver förstås utifrån den kontext i vilket det konstrueras. Den teoretiska och begreppsliga referensramen ger bakgrund och förståelse för den samtid inom vilken bekännelsen förstås. Med Vivien Burrs socialkonstruktionism i grunden arbetar jag med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys för att analysera vykortens form och innehåll i varsin del och undersöker även hur de samverkar till att konstruera bekännelsen I analyskapitlet avhandlas även hur projektet konstruerar hemligheten, det autentiska uttrycket, det vill säga på vilket sätt projektet uppfattas som ärligt och seriöst och vad anonymiteten får för konsekvenser för projektet. I en avslutande diskussionsdel för jag ett resonemang kring den hur vi kan se ”Post A Secret” som en ny typ av bekännelse då den främst fokuserar på ett identitetsskapande snarare än ett tvång, men också hur kombinationen av medier och genrer tillsammans med anonymiteten och det estetiska skapar en spänning mellan aktör och betraktare. De förändringar jag funnit gör också ”Post A Secret” till en resurs för att förstå vår samtid genom utnyttja anonymitetens frispråkighet, men kan även användas för att se hur autenticiteten idag söker nya vägar.

O tema da mestiçagem sempre faz remissão à pureza. Sua complexidade deriva do embaralhar das origens que seu fruto configura. Questionar aspectos relacionados a esse tema e às permanências não lineares que ele evoca é o principal foco dos escritos aqui reunidos. Tratase, então, de um olhar perspectivo e genealógico, tal como estabelecido por Foucault, acerca da educação, da alteridade e do Brasil, que tem por alvo ideias que mesclam questões metafísicas e empíricas, como a ascendência e a identidade. Para tanto, dois vetores analíticos foram estabelecidos. O primeiro refere-se à emergência do Brasil como lugar de experiência, definida não como realidade, coisa ou fato que possa ser facilmente objetivada, mas como elemento que se conforma a partir dos discursos de verdade e das práticas concretas que dela emanam. O segundo vetor é o enunciado educar para a diversidade, responsável por relacionar as abordagens acerca da alteridade aos quatro vértices componentes da experiência- Brasil: natureza, raça, miscigenação e cultura. Conforme se defende, esses dois vetores operam a partir de três pares justapostos, que implicam passado/futuro, global/local, civilização/cultura. A apreensão de tal tendência somente foi possível com base na sistemática investigação do arquivo composto para a pesquisa. A fonte privilegiada embora não exclusiva foram as revistas do Instituto Histórico e Geográfico Brasileiro, publicadas entre 1839 e 1945. A partir delas e da combinação com diversas outras fontes, foi possível abarcar os enunciados que relacionam o Brasil perante o mundo e o mundo perante o Brasil, com especial destaque para as questões do convívio e das trocas (simbólicas ou comerciais). Diante disso, essas publicações são retomadas ao longo de todo o trabalho, ainda que o espaço de destaque dado a elas seja o primeiro escrito apresentado. Nele, demonstra-se o ensejo do Instituto em dar sentido à história nacional, com o propósito de decidir o lugar dos indígenas e negros na civilização brasileira, resolver os enigmas de seu passado e cultivar um panteão da memória nacional. Essa construção deveria servir para formar um imenso dossiê sobre o Brasil, que conviria a posteriores pesquisadores e daria subsídio à futura instrução pública. O segundo escrito da tese incide sobre os saberes de médicos, antropólogos, filósofos, educadores e pensadores sociais acerca das mestiçagens, nos âmbitos local e global, no passado e na atualidade. Observou-se a reativação, em tempos hodiernos, dos princípios da antropofagia, dos troncos raciais e das mestiçagens, reconfigurados nas atuais diretrizes educativas, que agora incentivam o aprender a conviver na globalização, tanto pelo enaltecimento das misturas culturais quanto pelo incentivo da afirmação identitária. O último escrito relaciona os princípios do reconhecimento, do multiculturalismo e da representação à democracia contemporânea. Nesse regime de verdade que extrapola as funções políticas, a origem e o direito à voz são problematizados a partir de dois mitos fundadores da prática democrática. O primeiro advém da democracia ateniense e o segundo define a chamada democracia racial brasileira. Ambos serão ladeados e contrapostos a partir da ascendência étnica. Ao longo do trabalho, os três escritos relacionam-se a partir da ordenação proposta do arquivo consultado, que faz emergir o Brasil como país do futuro, da convivência e da educação. Sem prescrição ou promessa, a presente pesquisa, busca mapear a emergência de um novo sujeito cosmopolita global, mestiço culturalmente e afirmado numa identidade, que é modelado com base na experiência-Brasil e em suas lições acerca da história e da civilização.
As a theme, crossbreeding always refers to purity. Its complexity derives from the shuffling of origins that is configured by its fruit. Questioning aspects related to this theme and the non-linear permanence it evokes is the main focus of the writings gathered herein. It is, therefore, an angled and genealogical perspective, such as the one established by Foucault, about education, otherness and Brazil, whose target is the ideas that blend together metaphysical and empirical issues, as ascendency and identity. For such, two analytical vectors were called in. The first one is related to the emergence of Brazil as a place of experience, defined not as reality, a thing or fact that may be easily objectified, but as an element that is shaped by the discourses of truth and the tangible practices arising from it. The second vector is the formulation in the phrase educating for diversity, responsible for putting in relation the approaches about otherness involving the four vortices that make up the experience-Brazil: nature, race, crossbreed and culture. As they are advocated, these two vectors operate from three juxtaposed pairs, which allude to past/future, global/local, civilization/culture. Apprehending such tendency was only possible through a systematic investigation of the field built for the research. The privileged source although not exclusively was the journals by the Brazilian Historical and Geographical Institute, published between 1839 and 1945. Based on those journals and by combining other different sources, it was possible to embrace the formulations that relate Brazil before the world and the world before Brazil, with a special highlight for the issues of conviviality and exchanges (either symbolic or commercial). As a result, these publications are resumed throughout the research, even if the highlight they take is the first writing presented. In it, the Institute´s opportunity to assign some meaning to the national history becomes clear, with the purpose of deciding the place of Indians and Blacks in the Brazilian civilization, of resolving the enigmas of its past and of cultivating a pantheon for the national memory. This construction was intended to give rise to a huge dossier about Brazil, which would be convenient to further researchers and would provide subsidy to the future public instruction. The second writing of this dissertation concerns the knowledge of physicians, anthropologists, philosophers, educators and social thinkers about crossbreeding in the local and global scope, in the past and in the current time. It could be noted that the principles of anthropophagy, of racial stems and of crossbreeding were reactivated at the present day, reconfigured in the current educational guidelines which now encourage the idea of learning how to live together in the globalized world, both by the praise of the cultural blending and by the incentives to ethnic affirmation. The last writing relates the principles of acknowledgement, multiculturalism and representation to contemporary democracy. In the regimen of truth which extrapolates the political functions, the origin and the right to be heard are problematized based on two founding myths of the democratic practice. The first myth comes from the Athenian democracy and the second one defines the so-called Brazilian racial democracy. Both will be flanked and opposed by the ethnic ascendency. Throughout the research, the three writings are intertwined by the sorting proposed to the field being consulted, which makes emerge Brazil as a country of the future, of conviviality and education. Without any prescription or promise, this study seeks to map the emergence of a new global cosmopolitan subject, who is culturally halfbreed and statedin an identity, who is modeled on the basis of the experience-Brazil and in itslessons about history and civilization.

Den föreliggande texten är en utifrån ett socialkonstruktionistisk och relativistiskt perspektiv baserad undersökning av relativismens och realismens skilda ontologier. Texten argumenterar för giltigheten i en socialkonstruktionistisk förståelse av det sociala och framvisar ett antal framträdande problem med realismens Weltanschauung. Relaterat till detta behandlas en diskursteoretisk  syn på sociala fenomen tillsammans med etnometodologiskt och foucauteanskt inriktade perspektivs olika uppfattningar om valet av relevant kontext vid samhällsvetenskapliga analyser. Vidare genomförs en diskurspsykologisk läsning av en tidsskriftsartikel, en läsning som framför allt exemplifierar problematiken med realismens konstruktion av verkligheten som objektiv och självframträdande. Slutligen görs i textens avslutande del ett försök att fördjupa den socialkonstruktionistiska kritiken av realismen, framför allt i syfte att antyda en möjlighet att bryta dualismen autonom verklighet–konstruerad verklighet samt utstaka riktningen för en motsättningarnas sociologi.

Young adult literature has developed from a didactic means of behavioral control over adolescents to a means of promoting the reader's psychological development as an independent individual. In contemporary works (1970s onward), the use of Foucault's theory of the Panoptical society has given way to the development of the role of the adolescent rebel. In these novels, a pattern can be seen in which the protagonist defies the control of the Panoptical society and accepts the role of adolescent rebel. In particular, this pattern can be seen in the works of Francine Prose (After), Jerry Spinelli (Wringer and Stargirl), Bette Greene (The Drowning of Stephan Jones), and Gary Schmidt (Lizzie Bright and the Buckminster Daughter). Each of these novels shows the adolescent rebel character defying the social ideals centered on age, gender roles, sexuality, and race. This pattern is important to the genre of young adult literature because it not only brings new literary merit to the idea of the "problem novel," but it also aids in the adolescent reader's psychological growth and development, as noted by Lawrence Kohlberg and Erik Erikson.