Academic literature on the topic 'Försvarspropositioner'

<p>Sweden's government says in the bill 2008/09: 140 that military service should be suspended and replaced with a system based on voluntary recruitment. In the essay, I will make an argument analysis of the parliamentary debate on the bill from the 12th of June 2009 with the following questions: On what is the different side’s argument based on? Are the arguments essentially and factually substantiated? Is there a clear political party tendency among the for-/counter arguments? The method is a "Pro et contra" analysis, a logical systematization of the arguments. The analysis will take start in the headline; Conscription should be suspended in favour of a voluntary system based on contract employed soldiers. The presentation of arguments in the analysis will be guided by the chronological order. The main argument against the bill is a belief that this system will generate greater costs. Furthermore, results from studies performed on other countries that have recently changed from compulsory military service to contract employed soldiers shows difficulties in recruiting and retaining staff in a voluntary system. Moreover it is noted that the increase in battle readiness that this new system means, would be completely unjustified in view of prevailing threats against Sweden. Finally, it is argued that the common support is at risk when Sweden's defence affairs no longer become an obligation for every individual to contribute. The arguments for the bill believe that we need forces that are fit to use and available, to meet the new threats that is emerging and in which Sweden's participation in international missions is the focal point. The conflict in the debate is based mostly in the ideological distinctions and as a result of these also economic contradictions. As a direct consequence of this, most of the arguments are not substantiated with facts. However, there is traceability to arguments that historically have been used to justify the introduction of either of the systems. There is a clear party political tendency in the debate. Government parties stay united and the opposition parties are slightly more dispersed in their argumentation but still against the bill.</p>

During the main part of the 20th century, Swedish security politics was mainly focused on the Soviet Union and the cold war. In case the world was likely to see another large war between the great powers, there was a frightening chance that Sweden would be involved. This was motivation enough to have a large-scale military organization that could defend the nation. Post 1991 a large part of the threat seemed to be neutralized and the usefulness of a large-scale military organization was examined. The defense decision of year 2000 suggested cutbacks in military spending. In year 2020 another defense decision was determined due to new possible threats to the country’s safety. Through an analysis of arguments, this paper will focus on the realistic and liberal theory to analyze the critique against both of the defense decisions.<br><p>Betyg D.</p>

Denna uppsats frågeställning tar oss på en resa från kalla krigets kyligaste period med den strategiska kultur som präglade den svenska säkerhetsstrategin till läget idag med de förändringar som skett på vägen.  Genom att fokusera på de försvarspropositioner och svenska marina doktriner eller doktrinliknande dokument som getts ut inom ramen för det tidsfönster som valts, 1980-2020, skapas en förståelse och en relation mellan det auktoritära och det auktoritäras beroenderelation. Beroenderelationen till befolkningen och omvärlden samt spårbarheten av detta i de marina doktrinerna.  Harald Høiback har forskat inom militära doktriner och utvecklat en teori om vikten av balansen mellan de hörnstenar som ingår eller bör ingå i en militärdoktrin, för att doktrinen ska fylla det syfte som avses. Tillsammans med Elizabeth Kiers teori om strategisk kultur skapas ett verktyg som gör att analysen och förståelsen för vad som har varit, det som är och det som kan komma att bli, ökar.  Balansen mellan det auktoritära och militärteori kan inledningsvis tyckas vara självklar men komplexiteten kopplat till säkerhetsstrategi gör att syftet med doktrinen emellanåt varierar, hur har det då sett ut, hur ser det ut idag, och hur kan det tänkas se ut framöver?

Detta är en uppsats vars syfte är att undersöka diskursen kring värnplikten och reda ut problematiseringar i debatten kring avvecklingen av den allmänna värnplikten. Detta görs genom att urskilja skillnader gällande problemrepresentationer i debatten mellan regeringen och oppositionen. Uppsatsen har sin utgångspunkt i ett diskursanalytiskt perspektiv och utifrån Carol Lee Bacchis diskursanalytiska frågor är tre forskningsfrågor konstruerade som ligger till grund för uppsatsen. – Hur representeras problemet med den allmänna värnplikten? – Vilka antaganden ligger till grund för denne representation? – Vilka effekter produceras av denna problemrepresentation? I uppsatsen råder ett diskursanalytiskt angreppssätt men diskursanalysen skall inte endast ses som en metod för analys av data, utan diskursanalysen är en metodisk och teoretisk helhet. Den teoretiska inriktningen av diskursanalysen utgår ifrån Carol Lee Bacchi. Det resultat som studien har givit upphov till att se är att det råder skilda problemrepresentationer i debatten kring avveckling av värnplikten. De problematiseringar som ligger till grund för avvecklingen av värnplikten är enligt regeringen att den förändrade hotbilden kräver en högre tillgänglighet och användbarhet, något som skapas genom ett insatsförsvar. De huvudsakliga problematiseringar oppositionen ser med regeringens förslag om avvecklingen kring värnplikten är att det råder en obefogad beredskap och att värnplikten är starkt kopplad med en demokratisk aspekt. Det som tydligt går att urskilja av undersökningen är att hur problem framställs har en betydande roll. Hur problem i policyanalyser representeras bestämmer utgången för lösningen.<br>This is an essay whose purpose is to investigate the discourse of conscription and sort out problematisations in the debate about the dismantling of the general conscription. The interest of this paper is to discern conflicting problemrepresentations in the debate. The essay has its origins from a discourse analytical perspective and Carol Lee Bacchis discourseanalytical questions are the three research questions designed as the basis for the thesis. - How representends the problem of the general conscription? - What assumptions underlying the latter representation? - What are the effects produced by this problemrepresentation? The essay has a discourse analytical approach but the discourse analysis should not only be seen as a method of data analysis, the discourse analysis is a theoretical and methodological whole. The theoretical focus of discourse analysis is based on Carol Lee Bacchi. The results of the study have given rise to see that there is conflicting problemrepresentations in the debate about the settlement of conscription. The problematisations as are the basis for the settlement of conscription, according to the government, it is the changed baselesses witch demands a higher accessibility and usability witch you can reach through by an operational defense. The main problematisations the parliament sees with the Government's proposals for the settlement on the conscription is that there is an unjustified preparedness and the conscription is strong established with a democratic aspect. What can be clearly distinguished from the survey is that the politics of representation has a significant role. How problems in policy analysis is represented determines the outcome of the solution.