Dissertations / Theses: 'Förskollärares intresse'

1

Olsson, Rebecka, and Hanna Åvall. "Förskolans utemiljö : ur förskollärares perspektiv på barns intresse." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13826.

Full text

Abstract:

I undersökningen lyfts förskollärarnas arbete med att ta tillvara på barns intresse i förskolansutemiljö. Vikten av förskollärarens roll vid barns intresse i förskolans utemiljö har en storbetydelse för barns lärande. Utformningen av miljön på förskolans gård har därför storbetydelse för barns utveckling. Undersökningens syfte är att ta reda på hur förskollärare förhåller sig till förskolans utemiljö. En kvalitativ metod har använts i undersökningen, där sex förskollärare har intervjuats. Vi har utgått från undersökningens två frågeställningar när vi skapat intervjufrågorna. Dessa tvåfrågeställningar är: Hur uppfattar förskollärare förskolans utemiljö? Hur framställerförskollärare arbetet med att ta tillvara på barns intresse i förskolans utemiljö. Intervjufrågorna är skapade för att få reda på hur förskollärarna ser på sitt arbete med barns intresse i förskolans utemiljö samt vad en bra utemiljö innebär för förskollärarna. Vidintervjuerna samt insamling av materialet har hänsyn tagits till de fyra etiska principerna. Under bearbetning av det insamlade materialet har kategorier använts för att få framresultatet. I resultatet beskrivs förskollärarnas uppfattningar om hur utemiljön på förskolan bör vara utformad utifrån barns olika behov. Vidare beskrivs förskollärarnas roll i hur de tar tillvara på barns intresse och inflytande i förskolans utemiljö. Detta genom att vara delaktiga samt att bidra med material så att barnens lek kan fortsätta. Sammanfattningsvis framkommer det att barns intresse i förskolans utemiljö är en viktig del i barns lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Henriksson, Malin, and Linnéa Sörensen. "Förskollärares arbete med barnlitteratur : Faktorer av betydelse för hur förskollärare uppfattar sitt arbetemed barnlitteratur i verksamheten." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42461.

Full text

Abstract:

Denna studie har sin utgångspunkt i förskollärares intresse för barnlitteratur och hur det kan kopplas till hur de arbetar med barnlitteratur i sin verksamhet. I studien deltog totalt 98 förskollärare från större delen av Sverige, vi intervjuade fyra förskollärare och resterande svarade på en online-enkät, vilket gör att det bli både en kvalitativ och en kvantitativ studie. För analys så användes en tematisk innehållsanalys där teman skapades via färgkodning. Vi fick inga svar av förskollärare som inte var intresserade av att arbeta med barnlitteratur, vilket gjorde det svårt att få svar på hur förskollärarnas individuella intresse kan speglas i deras arbete med barnlitteratur. Däremot uppstod några skillnader mellan de som hade ett starkare samt svagare intresse för barnlitteratur, där arbetssätten skiljde sig åt. Till exempel att fler av de med starkare intresse använde sig av barnlitteratur i sina temaarbeten. Däremot är slutsatsen att fortbildning kan vara nödvändig för att förskollärare ska få en större kunskap om barnlitteratur vilket också kan leda till ett större intresse.

Betyg i Ladok 210606.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Larsson, Cecilia, and Veronica Johnsson. "Matematik i förskolan : -hur barns intresse integreras i verksamheten." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematikdidaktik (MD), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-29124.

Full text

Abstract:

Förskolans verksamhet ska utgå ifrån ett tydligt barnperspektiv där varje barns kunskapsutveckling och lärande ska utmanas utifrån de intressen och erfarenheter som barnen ger uttryck för (Skolverket, 2010a). Syftet med undersökningen var att ta reda på hur förskollärare förhåller sig till de mål och riktlinjer som läroplanen är uppbyggd kring när det gäller att tillgodose barnens intressen när de planerar matematikaktiviteter. Metoder som använts för att få fram resultatet har varit observationer och kvalitativa intervjuer. Förskollärarna har i undersökningen uttryckt att det är väsentligt att vara lyhörd och lyssna in vad det är som intresserar barnen så att barnens erfarenheter kan återanvändas i den planerade verksamheten

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

lagergren, sophie, and sara polvi. "förskollärares syn på temaarbete : likheter och olikheter." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-4788.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien var att fördjupa vår insikt i temaarbetets påverkan av förskolans verksamhet. Vi ville få fram vilka fördelar och nackdelar förskollärare ser med temaarbete som arbetssätt. Intervjuer användes som undersökningsmetod och de olika svaren jämfördes och kategoriserades. Resultatet visade att förskollärarna har olika definitioner på vad temaarbete innebär. Det visade även att temaarbete inte är en självklar arbetsmetod i förskolorna. Däremot hade alla förskollärare liknade syn på det pedagogiska arbetet som de bedriver då alla anser att verksamheten ska utgå från barnens erfarenheter och intressen. De likheter som hittades bland förskollärarna ledde oss till slutsatsen att alla förskollärare i den här studien arbetar tematiskt med den definitionen som det har i dagsläget även om de själva inte är medvetna om det.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Sandin, Lina, and Johan Lingegård. "Det avgörande intresset - förskolebarns väg till skriftspråket : En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar kring hur barns intresse för läsning och skrivning kan stimuleras." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-143286.

Full text

Abstract:

Denna studie syftade till att undersöka hur förskollärare kan arbeta med att stimulera barns nyfikenhet för skriftspråket. Tidigare studier har visat att intresset är avgörande för barns skriftspråkliga utveckling, eftersom det påverkar hur mycket barnen kommer i kontakt med detta. Intresset varierar barn emellan och därmed även förutsättningarna, vilket visat sig vara problematiskt. Studien baserades på kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma förskollärare för att belysa hur läsning förekommer i förskolan, hur läsning bidrar till barns lärande samt hur barns intresse för skriftspråket stimuleras. Resultatet visade att läsning i förskolan ofta förekommer som högläsning i samband med vila. Läsning sker även på barns egna initiativ, vilket studien gav perspektiv på hur förskollärare kan tillvarata. I studien framkom dessutom att barn tidigt möter skriftspråket genom att skriva och att detta är viktigt att ta på allvar. Förskollärare behöver vidare vara medvetna om att barn både har och ges olika förutsättningar för skriftspråklig utveckling. Verksamheten måste därför anpassas efter barns intressen och behov. I studien framgick betydelsen av barns hemförhållanden, där barn som är ovana vid läsning hemifrån ofta visar begränsat intresse för läsning även i förskolan. En god relation mellan hem och förskola kan däremot bidra till att intresset stimuleras och utvecklas.
The aim of this study was to investigate how Swedish preschool teachers work with children’s curiosity for the written language. Previous studies have shown that interest is of crucial importance in children’s development of written language, since this affects the level of exposure. Interest varies among children and consequently also the conditions, which has been shown to be problematical. The study was based on qualitative interviews with working preschool teachers to illustrate the presence of reading in preschool, how reading contributes to children’s learning and also how children’s interest for written language is stimulated. The result displayed that reading in preschool mostly occur in connection to rest with a preschool teacher reading aloud. Reading can also occur on children’s own initiative, which this study gave perspectives to how preschool teachers can utilize. The study showed that children’s early writing is yet another path to the written language and is therefore important to acknowledge. Furthermore, preschool teachers need to be aware of that children neither have the same background nor are given the same opportunities for development of written language. It is therefore important to adjust the pedagogical activities to children’s interests and needs. The study clarified the significance of children’s home conditions, where children that lack experience of reading at home also show less interest for reading in preschool. A good collaboration between home and preschool can however contribute to stimulation and development of children’s interest.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Gustafsson, Karin. "ABC -Vad är det? : Förskollärares syn på -och roll i små barns intresse för skriftspråket." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15517.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka vilken uppfattning några yrkesverksamma förskollärare hade om hur de själva arbetade mot förskolans läroplans strävansmål rörande barns begynnande läsande och skrivande. Studien har också gjorts med anledning av den politiska satsningen på att kompetensutveckla förskollärare med förskolelyftets kurs Barns litteracitet och matematiska gestaltande. Sex förskollärare i södra Norrland har intervjuats om deras interaktion med förskolebarnen. Av dem har tre läst kursen och tre har inte läst kursen. Detta gjordes för att se om det går att avläsa någon skillnad mellan grupperna i föreställningen om förskollärarens roll i barns intresse för skriftspråket. Ett stort engagemang genomsyrar förskollärarnas berättelser om vad de gör för att bemöta och utmana barnens begynnande intresse för ”ABC”. Resultatet visade att förskollärarna planerar och formar en stimulerande pedagogisk miljö med hjälp av texter och logotyper, för att möjliggöra ett växande litteracitetsintresse. Förskollärarna i studien inspirerade till litteracitetserövrande aktiviteter som kommunikativa lekar och uppmuntrade aktivt deltagande i högläsning och i dialog med andra framför datorn och i den övriga textmiljön. Genom aktiviteter som rim, ramsor och sånger tränades förmågan att skilja på bokstävers ljud och former, och gav möjligheter till ett lekande erövrande av litteracitet. Barnens reflektioner av dokumenterade egna teckningar gav mening åt vidare texterövrande. En liten skillnad mellan grupperna märktes genom att de tyckte sig kunna förklara matematiska ord bättre för barnen på deras nivå av förståelse efter utbildningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Svantesson, Pär. "Naturvetenskap – en naturlig del av förskolan? : En kvantitativ studie kring förskollärares upplevelser av uppnåendet av de naturvetenskapliga målen." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Hållbar utveckling & naturvetenskapens didaktik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-22479.

Full text

Abstract:

Med anledning av att riksdagen år 2010 fastslog en ny läroplan för förskolan, Läroplan för förskolan 98 reviderad 2010, Lpfö 98 (rev. 2010), där målen kring naturvetenskap inom förskolan skärptes ställdes även högre krav på förskollärare. Istället för ett natur-vetenskapligt mål blev det nu tre mål som förskolan skulle sträva efter att uppnå. Denna studie syftar till att undersöka huruvida personal i förskolverksamheten upple-ver sig kunna uppnå målen i Lpfö 98 (rev, 2010). Vad de anser är viktiga argument för naturvetenskap i förskolan samt vad de tror är anledningen till att tidigare studier visat på att undervisningen inom naturvetenskap inom förskolan är bristfällig. I denna kvan-titativa studie har författaren riktat sig till både kommunala och privata förskolor i Jön-köpings kommun för att där samla in enkäter. Studien visar bland annat att cirka 60 % av förskollärarna inte anser sig ha tillräckliga kunskaper och metoder för att på egen hand kunna nå upp till de naturvetenskapliga målen i Lpfö 98 (rev, 2010). Detta resul-tat kan, enligt studien, sägas ha flera olika förklaringar, vilket påvisar svårigheterna med att kunna nå upp till vissa mål i Lpfö 98 (rev, 2010).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Perez, Zaida. "Barns inflytande i förskolan : Fyra förskollärares erfarenheter av och syn på barns inflytande i förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18474.

Full text

Abstract:

The purpose of this thesis has been to; based on interviews with four teachers in Stockholm city, get at picture of preschool teacher’s viewpoint on children’s influence in preschool. Research questions: How is the children`s influence looked upon by the teachers in preschool?, In what ways do children’s influence affect their learning, In what ways are the interviewed preschool teachers working with democracy in preschool? To carry out this thesis, I used the qualitative method. In the qualitative method, use is made of the interview method to collect empirical data with interviews. I interviewed four preschool teachers from three different preschools. This thesis is built upon John Dewey’s philosophical thinking as a theoretical base. The result of this thesis shows that all preschool teachers felt that the application of children’s influence in the daily activities, although complicated, is essential in their work. At the same time the opinion of the teachers varied a lot concerning to what extent the children shall take responsibility on deciding upon their activities. One teacher claimed that it is not possible to plan activities based on 19 children’s wishes and the other that she had to limit the influence of the children because it is the teacher’s obligation to lead the children to discover new activities, not just to continue with the old ones. By using children’s influence, considered another preschool teacher, the children expand their frames of reference which allow the kids to discover new areas to work with. All the teacher´s also agreed about the importance of letting the activities being built upon the children`s different interests. Preschool teachers use children’s councils, planning with children or voting on what activities they should have in the pursuit of the children to take part of what democracy means.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Karlsson, Åsa, and Petra Runesson. "Naturvetenskap i förskolan är inne –men naturen är ute… : En studie om förskollärares medvetna val och arbete med naturvetenskap." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-4072.

Full text

Abstract:

Morgondagen har ett behov av fler naturvetare som har insikt om och kan ta ställning till de miljöfrågor som rör bland annat klimatpåverkan, samtidigt som barn och ungdomars intresse för naturvetenskap minskar. Detta har fått utbildningssektorn att reagera och rikta uppmärksamheten till att barn redan i förskoleåldern ska få undervisning i naturvetenskap. Att verksamheten i förskolan skall arbeta med naturvetenskap står skrivit i Lpfö 98, men hur och i vilket omfång är tolkningsbart. Det är alltså upp till varje pedagog på förskolan att bestämma. Syftet med vår studie har varit att studera hur naturvetenskap kan ingå i förskolors verksamhet samt synliggöra vilka faktorer som påverka förskollärarnas aktiva val gällande undervisning med naturvetenskap. I resultatet av vår studie som bygger på kvalitativa intervjuer från aktiva förskollärare framgår att yttre och inre faktorer påverkar hur stor plats naturvetenskaplig undervisning får i verksamheten. Förskollärarnas ämnes och ämnesdidaktiska kompetens i förhållande till deras personliga intresse för naturvetenskap har visat sig vara två viktiga faktorer som påverkar omfånget. Ekonomi och tidsbrist däremot är två komponenter som förekommer i samspel med de flesta faktorer som framkommit i studien. Trots detta har det framkommit att dessa endast indirekt påverkar den naturvetenskapliga undervisningens omfattning och handlar mer om bristen på samstämmighet mellan personal och arbetslag än som avgörande faktorer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Eriksson, Anna-Karin. "Att väcka ett intresse, det är vår roll : Några pedagogers uppfattningar om naturvetenskap i förskolan och de nya naturvetenskapsmålen i reviderade Lpfö98 – en intervjustudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-8154.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka några förskollärares uppfattningar och åsikter om naturvetenskap i förskolan; hur definierar de naturvetenskap? Har fokuseringen på naturvetenskap i förskolan förändrats från att de medverkande förskollärarna gick ut sin lärarutbildning fram till i dag? Hur tänker de kring den reviderade läroplanen som börjar gälla från och med den 1 juli 2011, har de förutsättningarna för att kunna nå målen som gäller naturvetenskap? För att nå dessa uppfattningar och åsikter har tolv kvalitativa intervjuer med tolv förskollärare utförts, deltagarna har dessutom fyllt i en enkät som tillsammans med intervjuerna har gett svar på ovanstående frågor. Många av förskollärarna hade svårt att definiera begreppet naturvetenskap i förskolan, två uppfattningar som nämns är: att vara ute i naturen och att värna om miljön. Hälften av de medverkande förskollärarna anser att det är en större fokusering på naturvetenskap i dag än då de gick sin lärarutbildning. Elva av tolv förskollärare i undersökningen önskar mer fortbildning inför den reviderade läroplanen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Degerbro, Caroline, and Liv Sundström. "Barnens intresse är lärandets motor : Hur förskollärares motiv och målsättningar uttrycks inför en naturvetenskaplig aktivitet, och hur de iscensätts i aktiviteten." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-67421.

Full text

Abstract:

Undersökningens syfte var att ta reda på vilka motiv och målsättningar en förskollärare hade inför en naturvetenskaplig aktivitet, samt hur dessa kom till uttryck i aktiviteten. Undersökningen baserades på en kvalitativ ansats. Inför aktiviteten intervjuades en förskollärare. Syftet med intervjun var att synliggöra de motiv och målsättningar som fanns inför aktiviteten. Intervjun dokumenterades med hjälp av ljudupptagning och papper och penna. I den aktivitet vi observerade deltog två barn och en förskollärare. För att kunna synliggöra hur motiv och målsättningar kom till uttryck under aktiviteten videofilmades aktiviteten. Resultatet av vår undersökning visade att barns intresse var centralt i de motiv som låg till grund för aktiviteten. Resultatet visade också att förskollärarens sätt att rikta barnens uppmärksamhet mot olika fenomen var avgörande på vilket sätt barnen erövrade kunskap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Mattsson, Martina, and Hanna Junestål. ""Man börjar utifrån barnens intresse och så liksom… kryddar man på!" : En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om att bedriva undervisning i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-68161.

Full text

Abstract:

Denna studie syftar till att bidra med kunskap kring några förskollärares uppfattning och tolkning av begreppet undervisning samt att bedriva undervisning i förskolan. Frågeställningar som använts som utgångspunkt är Hur uppfattar och tolkar förskollärarna begreppet undervisning i förskolan?, Vad har, enligt förskollärarna, format deras tolkning av begreppet undervisning samt att bedriva undervisning i förskolan? samt Hur upplever förskollärarna att deras eget arbete i den pedagogiska verksamheten påverkas av begreppet undervisning i relation till att följa barns intresse? För att få svar på frågeställningarna i studien har kvalitativa intervjuer genomförts med sex stycken förskollärare med olika antal yrkesverksamma år. Studiens resultat visar att undervisning är ett laddat begrepp som de tillfrågade förskollärarna främst relaterar till skolans undervisningsform. Respondenterna är inte bekväma med begreppet, men det framkommer att de ändå bedriver undervisning utifrån förskolans förutsättningar. Implementeringen av nya begrepp och arbetssätt sker enligt förskollärarna på olika sätt, men någon större introduktion av undervisning i förskolan har ej skett. Flera av förskollärarna likställer begreppet lärande med undervisning, vilket de menar sker genom samspel mellan barn och vuxna. I förskolans läroplan beskrivs att verksamheten ska utgå från barnens intresse, vilket även kan ses i de tillfrågades svar. Grunden läggs enligt förskollärarna utifrån barnens intresse, både i spontana och planerade situationer, för att de sedan ska utmana dem vidare för att skapa möjlighet till utveckling och lärande. Dock menar förskollärarna att undervisning kan innebära pedagogiska kompromisser samt att förutsättningar för att bedriva den undervisning de vill ibland saknas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Bengtsson, Emma, and Sandra Hjertkvist. "Förskollärares arbetssätt och tankar kring planerade aktiviteter i förskolan, Preschool teachers´ approaches and thoughts about planned activities in preschool." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32222.

Full text

Abstract:

Abstract Syftet med studien var att ta reda på och synliggöra hur förskollärare ser på sitt arbete med planerade aktiviteter på två förskolor. Metoderna som användes var intervjuer och videoobservationer. Intervjuerna var ett sätt att få en bild av förskollärares syn på gruppaktiviteter med barn i åldrarna tre till fem år. Videoobservationerna var ett sätt att få möjlighet att fördjupa och förstå hur arbetet ser ut i praktiken. Frågeställningarna för studien bygger på sju centrala begrepp delaktighet, inflytande, gemenskap, samhörighet, utanförskap, barns intresse och nyfikenhet som också var grunden för intervjuerna med förskollärarna. Resultatet visar på att förskollärarna resonerar likadant kring begreppen oavsett pedagogisk inriktning. Samtliga nämner att väl förbereda aktiviteter i mindre grupper där barnen ges möjlighet att reflektera är viktiga förutsättningar för att bra planerade aktiviteter ska kunna skapas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Grundin, Lena, and Annika Lundberg. ""Det blir ingen naturvetenskap om inte vi sätter ord på det" : En fokusgruppsstudie om naturvetenskap i förskolan." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-14537.

Full text

Abstract:

Syftet med studien har varit att studera hur förskollärare uppfattar sitt pedagogiska arbete med barns intresse för naturvetenskap i förskolan vid gruppdiskussion med andra förskollärare. Vi har undersökt på vilket sätt förskollärare uppfattar: hur de utmanar barns lärande i naturvetenskap, hur barn visar intresse för naturvetenskap samt hur de fångar upp barns visade intresse i naturvetenskap. Studien är utförd som en fokusgruppsundersökning där två grupper legitimerade förskollärare verksamma i förskola har intervjuats. Det empiriska materialet har transkriberats och analyserats utifrån en fenomenografisk forskningsansats. Resultatet redovisas i teman (bakgrund och förutsättningar, strategier att utmana barns lärande samt fånga upp barns intresse, verktyg och barns intresse) och i kategorier (benämna begrepp, medforskande, miljö och material, observera, pedagogens kompetens, reflektion, skapad aktivitet, skolförberedande, uppmärksamma fenomen och visar intresse). De viktigaste resultaten vi ser i studien är att förskollärarna i fokusgrupperna talar om att det behövs kunskap för att kunna arbeta med naturvetenskap i förskolan, de talar om att ställa frågor och vara medforskande samt att observera barnen för att kunna fånga upp barns visade intresse i naturvetenskap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Jörgensen, Joanna. "Systematiskt kvalietsarbete i förskolan : En kvalitativ studie baserad på förskollärares tillvägagångssätt, förutsättningar och perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100190.

Full text

Abstract:

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka förskollärares tillvägagångssätt och förutsättningar gällande systematiskt kvalitetsarbete. Studien samlade in empiri med hjälp av förutbestämda intervjufrågor utformade utifrån tidigare forskning för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Resultat som uppsatsen genererar är att respondenterna är eniga om att det systematiska kvalitetsarbetet dels är något som enligt läroplanen ska genomföras, dels är en vital faktor för utveckling av verksamheten och för barnens progression. De är också eniga om att de erhålls goda förutsättningar för att genomföra detta, bland annat av rektorer och av olika verktyg. Den insamlade empirin åskådliggör att respondenternas verksamheter är grundade i barnens intressen. Studien visar att det systematiska kvalitetsarbetet genererar hög kvalitet i verksamheterna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Eskils, Anna, and Lisa Larsson. "”Det är ingen som dör om jag inte jobbar med Paw Patrol” : En kvalitativ studie om förskollärares arbete och förhållningssätt i relation till barns intresse för populärkultur." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41284.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to investigate if and how preschool teachers work with and relate to children’s interest in popular culture, what opportunities and challenges they see in using popular culture as an educational tool and what experiences preschool teachers have of parents’ attitudes, with regards to preschoolers' use of and interactions with popular culture. Media and popular culture are a big part of children's life today and the curriculum for preschools (Lpfö 18) emphasizes that we should work with digital tools, as well as dictating that the education should be based on the children's interests, which in our experience is often centered around popular culture. This study is qualitative, based on empirical material obtained through qualitative interviews. Eight preschool teachers from six different preschools have participated in the study. The results were analyzed using the sociocultural perspective as well as previous research on popular culture. The result of the study shows that most preschool teachers work with popular culture in preschool in one way or another. The study also shows that preschool teachers' personal views and attitudes with regards to popular culture affect whether and in what way the children's interest in popular culture is utilized. Although preschool teachers are aware that children have a strong interest in popular culture, some of their interests are excluded because the teachers mean that they are not exploratory or educational enough. The preschool teachers in the study describe both the challenges and opportunities of working with popular culture as an educational tool. Above all, they mean that many programs, films and games contribute to norms and stereotypes, but that they see it as an opportunity to explore such issues with the children. Using the children's interest in popular culture as a starting point, they see opportunities to develop different learning processes and children's identities. The conclusion of the study is that preschool teachers' awareness regarding, interest in and knowledge of popular culture is reflected in the nature of the interactions with the legal guardians, and in how the preschool teachers choose to take advantage of popular culture in the educational activities.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Olsson, Linnea, and Madelene Tano. "Sju förskollärares uppfattning om kulturellt arbete i förskolan : Att arbeta med läroplansmålet ”att utveckla sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer” som utgångspunkt." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21408.

Full text

Abstract:

I Sverige är 7% av alla barn utlandsfödda, alternativt har föräldrar som är födda utomlands. Med bakgrund av detta har denna studie genomförts, som handlar om hur förskollärare anser sig arbeta utifrån läroplansmålet “förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer [...]” (Skolverket 2018, s. 15). Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare arbetar kulturellt i förskolan med utgångspunkt i det nämnda läroplansmålet. Vi vill också ta reda på hur förskollärare tolkar begreppen kultur, mångkultur och kulturell identitet samt hur de arbetar med att stärka barns kulturella identitet. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats i form av intervjuer, gjorda med sju förskollärare i fyra olika kommuner i Skåne. Resultatet visar på en variation som vidare har ställts mot tidigare studier. Störst fokus på tidigare studier är Lunneblad, som 2006 genomförde en stor studie inom ämnet men även andra varierande studier ligger till grund. I analysen av det insamlade materialet är det interkulturella förhållningssättet utgångspunkten. Det innebär att det finns en medvetenhet om kulturella skillnader, både utifrån den egna kulturella bakgrunden men också andra personers bakgrund. Vår studie visar bland annat att det saknas kunskaper om kultur bland förskollärare. Förskollärarna berättar att de arbetar med kultur och att stärka barns kulturella identitet på flera olika sätt. Det som är gemensamt för alla avdelningarna är att det arbetar med högtider och traditioner, framför allt de svenska.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Engelstoft, Elinor, and Therese Condori. "Lustfyllda vägar till skriftspråket : En kvalitativ studie om arbetet med skriftspråk utifrån barnens intresse i förskolan: En jämförelse mellan sex förskollärares erfarenheter av arbete med skriftspråk baserad på tre olika pedagogiska inriktningar." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-31764.

Full text

Abstract:

The aim of this study was to examine how teachers in Waldorf, Reggio Emilia and traditional pedagogy work with literacy in preschools in Sweden. We also wanted to see the similarities and differences between the pedagogical approaches in the work regarding literacy and what the teachers think about the age of children when they learn to read and write. To get answers to our questions, we used a qualitative method where we interviewed six preschool teachers in six different preschools in Stockholm County with the 3 different pedagogies. Our theory is connected to Vygotski´s four processes that are important for children in learning, which is the socio-cultural, the mediated, the situated and the creative. We have also used John Dewey´s theory, who also speaks of children's learning with respect to social relations and artistic processes. The result of the interviews showed that it is very individual when children begin to learn literacy and the teachers say that we should not stop them if they have the interest but it must come from the children's own initiative and be based on their own interests. The environment was also something that was important to the child's learning of literacy and that the teachers used activities where the children could use all their senses in various esthetics expressions.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Jonsson, Linda. "Stimulera intresse för naturkunskap : En studie av hur förskollärare stimulerar barns intresse för naturkunskap." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-30964.

Full text

Abstract:

Små barn visar tidigt intresse för naturkunskap och det är förskolans uppdrag att fånga upp och ta tillvara detta intresse. Examensarbetet syftar till att undersöka hur förskollärare arbetar för att stimulera barns intresse för naturkunskap. Studien baseras på sex kvalitativa intervjuer med förskollärare från tre olika förskolor i en medelstor svensk stad. Studien behandlar hur förskollärare ser på innebörden av ett utforskande arbetssätt samt hur de tar barns intresse för naturkunskap vidare. Resultatet är att förskollärarna stimulerar barns intresse för naturkunskap genom att vara närvarande, ställa framåtsträvande frågor, fotografera händelser, diskutera i arbetslaget och genom att arbeta efter ett temainriktat arbetssätt. Slutsatsen är att förskollärarna i studien, till stor del, har en god vilja och ett engagemang att stimulera barns intresse för naturkunskap och de delger oss många goda och konkreta exempel på hur detta kan göras.
Young children show early interest in science and it is the preschool’s mission to capture and exploit this interest. The purpose of this thesis is to investigate how preschool teachers work to stimulate children’s interest in science. The study is based on six qualitative interviews with preschool teachers from three different preschools in a medium-sized Swedish city. The study addresses what an exploratory approach means to the preschool teachers and how they work to take the children’s interest in science further. The result is that preschool teachers stimulate children’s interest in science by being present, asking ambitious questions, photographing events, discussing in the team and by working theme oriented. The conclusion is that preschool teachers in the study largely has a good will and commitment to stimulate children’s interest in science, and they provide us many good and concrete examples of how this can be done.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Åkerström, Ann-Sophie. "Intressera, aktivera, fascinera : En vetenskaplig essä om att skapa intresse för naturvetenskap och hållbar utveckling." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-44042.

Full text

Abstract:

The purpose of this scientific essay is to seek answers to how I as a preschool teacher can teach and create conditions for the children to develop an interest in science and sustainable development. Based on the first story where children play in freedom in nature, I wonder what role children's free exploration plays for learning in science and sustainable development. The other stories depict two teaching collection situations, one of which depicts some children who lose interest in the subjects, and the other depicts when my control is partially lost. The question is therefore how I as a preschool teacher can develop my didactic ability where the children's influence and interest is maintained in the activities. I also investigate how I as a preschool teacher can work with the preschool environment and through which activities I can create interest and understanding for sustainable development. The essay's research method is essay writing with reflective text linked to three stories. The reflection part consists of own reflections and with the help of scientific studies in science and sustainable development as well as the preschool curriculum. Theoretical concepts used are free exploration, didactics, children's influence, the importance of play, the role of the preschool teacher, recycling, activities and experiments. The study shows that children's free exploration of nature is important and significant for connecting with it and arousing the desire to explore it, where the feeling of wonder, fascination and reverence can emerge. By interacting with the children and taking their perspective in playful ways where the children are active, I can develop my didactic ability. With that starting point, I can ask didactic questions based on my knowledge and work in small groups. The work with sustainable development in the preschool environment can consist of space for recycling, cultivation boxes, compost and recycling of rainwater and different materials, to do different activities in the business, such as different water experiments and the carbon cycle. Support structure and continuing education are also included in the subject.
Syftet med denna vetenskapliga essä är att söka svar på hur jag som förskollärare kan undervisa och skapa förutsättningar för barnen att utveckla intresse för naturvetenskap och hållbar utveckling. Med utgångspunkt från den första berättelsen där barnen leker i frihet i naturen, frågar jag mig vilken roll barns fria utforskande spelar för lärande i naturvetenskap och hållbar utveckling. De andra berättelserna skildrar två undervisande samlingssituationer, varav den ena gestaltar några barn som tappar intresset i ämnena, och den andra skildrar när min kontroll delvis förloras. Frågeställningen lyder därför hur jag som förskollärare kan utveckla min didaktiska förmåga där barnens inflytande och intresse bibehålles i aktiviteterna. Jag undersöker även hur jag som förskollärare kan arbeta med förskolans miljö och genom vilka aktiviteter kan jag skapa intresse och förståelse för hållbar utveckling. Uppsatsens undersökningsmetod är essäskrivning med reflekterande text kopplat till tre berättelser. Reflektionsdelen utgörs av egna reflektioner och med hjälp av vetenskapliga studier inom naturvetenskap och hållbar utveckling samt förskolans läroplan. Teoretiska begrepp som används är fritt utforskande, didaktik, barns inflytande, lekens betydelse, förskollärarens roll, återvinning, aktiviteter och experiment. Undersökningen visar att barnens fria utforskande i naturen är viktig och betydelsefull för att knyta an till den och väcka lusten att utforska den, där känslan av förundran, fascination och vördnad kan växa fram. Genom att interagera med barnen och inta deras perspektiv under lekfulla former där barnen är aktiva kan jag utveckla min didaktiska förmåga. Med den utgångspunkten kan jag ställa didaktiska frågor utifrån mina kunskaper och arbeta i mindre grupper. Arbetet med hållbar utveckling i förskolemiljön kan bestå av plats för återvinning, odlingslådor, kompost och återvinning av regnvatten och olika material, för att göra olika aktiviteter i verksamheten, som till exempel olika vattenexperiment och kolets kretslopp. Även stödstruktur och fortbildning finns i ämnet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Crnkic, Zana, and Maria Eriksson. ""Naturvetenskaplig undervisning utifrån barns intresse" : Barnens intresse blir en start på vägen till kunskap som leds av förskolläraren." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-93038.

Full text

Abstract:

Denna studie handlar om naturvetenskaplig undervisning i förskolan. Naturvetenskap ä rst ändigt närvarande och en del av barnens vardag i förskolans verksamhet, men huruppmärksammas barnen i den naturvetenskapliga undervisningen och hur beskriverförskollärare undervisningen?Syftet med denna studie är att synliggöra förskollärares uppfattning av undervisning och synenpå barn i naturvetenskaplig undervisning. Studien utgår från en kvalitativ metod med fokus påhalvstrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet grundar sig på intervjuer med sexverksamma förskollärare. Agency, Being och Becomin g låg till grund för tematiseringen av detempiriska materialet. Utifrån dessa begrepp analyserades materialet. Studiens resultat visar attförskollärare uppmärksammar barnen i naturvetenskaplig undervisning genom deras intresseoch hypoteser lyfts dem som intressanta samt att barnen har något att bidra med. Vidare visarstudiens resultat att fyra teman trädde fram nä r f örskollärare beskriver undervisning inaturvetenskap arbeta med verb, projekterande, dokumentation som fördjupning ochläroplanen som styrning mot mål Slutligen diskuteras studiens resultat i förhållande tilltidigare forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Bengtsson, Rebecka, and Aldina Jahic. "FÖRSKOLLÄRARES UPPFATTNINGAR OM FÖRSKOLANS FYSISKA INOMHUSMILJÖ : En kvalitativ studie om hur förskollärare ser på den fysiska inomhusmiljön i förskolan samt miljöns betydelse för barns utveckling och lärande." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54743.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie är att undersöka vad förskollärare har för uppfattningar om förskolans fysiska inomhusmiljö men det finns även ett intresse av att synliggöra vilken betydelse miljön har för barns utveckling och lärande. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har genomförts med metoden semistrukturerade intervjuer. Resultatet i studien baseras på åtta förskollärares uppfattningar om den fysiska inomhusmiljön i förskolan men även deras föreställningar om miljöns betydelse för barns utveckling och lärande. Studiens resultat visar att förskolans fysiska inomhusmiljö ska planeras och utformas med hänsyn till den aktuella barngruppen samt deras intressen. Vidare pekar resultatet på att förskolans material är en betydelsefull aspekt i barns utveckling och lärande men förskollärarna understryker att materialet i sig inte är självlärande. Förskollärarna menar därmed att deras närvaro behövs för att främja barns utveckling samt lärande. I studien har vi analyserat förskollärarnas svar med hjälp av det sociokulturella perspektivet för att närma oss en förståelse för vår empiri. Slutsatsen visar tydligt att förskollärarna alltid utgår från barns intressen, förutsättningar och behov i utformningen av förskolans fysiska inomhusmiljö. Därutöver blev det uppenbart att förskolans fysiska inomhusmiljö är viktig i relation till barns utveckling och lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Lind, Niittymäki Jonna. ""Från Start Till Mål" : En intervjustudie med förskollärare om användning av ett pedagogiskt dokumentationsverktyg." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34600.

Full text

Abstract:

I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) föreskrivs det att barn ska ges inflytande och vara delaktiga i sin utbildning samt att vårdnadshavare och förskola ska samarbeta. Resultaten ska kontinuerligt följas upp och systematiskt analyseras och dokumenteras. Hur detta ska genomföras framgår dock inte. Denna studie knyter an till ekologisk systemteori med syftet att undersöka hur förskollärare i sin verksamhet tillämpar ett pedagogiskt dokumentationsverktyg ”Från Start Till Mål”. Hur använder förskollärarna dokumentationsverktyget avsett för att dokumentera, ta tillvara barns intresse, vårdnadshavares medverkan samt systematiskt kvalitetsarbete? Vad anser förskollärarna om dokumentationsverktygets funktion? Nio förskollärare från tre förskolor har intervjuats. Resultatet visar att dokumentation i verktyget sker i olika tidsintervall, från veckovis till två gånger per termin. Flest anser det finns tid för dokumentation men några påtalar tidsstress. Nästan hälften anser att det är för mycket pappersarbete. Dokumentationsverktyget påvisar stöd för terminsvisa utvecklingssamtal. Samtliga intervjuade anser att de i sina iakttagelser och berättelser om barn utgår från barns intresse och vårdnadshavares medverkan. Vid användning i systematiskt kvalitetsarbete visar resultatet att intervallerna för processredovisning varierar från års-, termins- och veckovis till ständigt pågående utan avslut. Flertalet använder verktyget vid kvalitetsredovisning men inte alla vet hur de då kan använda sig av dokumentationsverktyget och kräver reflektionstid. De saknar en överblick av hela verksamheten. Flertalet av förskollärarna önskar mer utbildning för ökad kunskap om materialet. Slutsatsen blir att verktyget fungerar för dokumentation av barns intresse och vårdnadshavares medverkan men utbildning krävs för en helhetssyn angående systematiskt kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Nilsson, Anni. "Språk är allt : Hur förskollärare kan arbeta för att främja barns språkutveckling." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-27685.

Full text

Abstract:

Studien syftar till att undersöka hur förskollärare arbetar med att främja barns språkutveckling i förskolan utifrån barns olika förutsättningar. Fokus i studien är att se likheter och skillnader mellan en förskola som arbetar med en specifik metod (Öjaby- metoden) och en förskola som arbetar ”traditionellt” med språkutveckling utan någon specifik metod. Jag tar också upp de olikheter som kan finnas i barns språk och vikten av att barn får sitt språk stimulerat på en rad olika sätt. Både i hemmet och i förskolan. För att undersöka detta har jag använt mig av en kvalitativ ansats där jag intervjuade fyra förskollärare. Två förskollärare på en traditionell förskola och två på en förskola som arbetar med förhållningssättet tidig läs- och skrift. I resultatet framkom det att förskollärarna är väl medvetna om språket och det är verkligen något som de arbetar med på många olika och kreativa sätt. Det finns också skillnader i hur de båda förskolorna arbeta för att främja barns språkutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Fröier, Ulin Emelie, and Veronica Rosén. "Litteracitet i förskolan : En studie om pedagogers reflektioner kring arbetssätt och läroplanens direktiv." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-64544.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om hur pedagoger arbetar med litteracitet, främst läs- och skrivinlärning i förskolan. Likaså hur dessa pedagoger ser på sin yrkesroll och sitt arbetssätt i förhållande till de riktlinjer och mål läroplanen anger. Följande forskningsfrågor har använts: Hur arbetar pedagogerna med läs- och skrivinlärning med hjälp av olika metoder idag i deras verksamhet? Hur uppfattar, reflekterar och diskuterar pedagogerna sin yrkesroll i förhållande till de mål och riktlinjer läroplanen anger för läs- och skrivinlärning? Hur upplever pedagogerna att barnens intresse för läs- och skrivinlärning ser ut i deras verksamhet? Den metod som används i studien är kvalitativa intervjuer, där fyra förskollärare och fyra barnskötare deltar från fyra olika förskolor. Resultatet visar på att flera metoder och hjälpmedel används i pedagogernas verksamheter men även vilken betydelse leken har för inlärning. Pedagogerna i studien menar att det är bra med tydligare riktlinjer för förskollärare i förskolans läroplan på grund av deras olika utbildningar. Intresset hos barn för läs- och skrivinlärning är blandat men flera pedagoger anser att de erbjuder fler redskap till inlärningen jämfört med tidigare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Palmlund, Evelina, and Sara Karlsson. "Barns intressen bidrar till undervisningssituationer utomhus : En kvalitativ studie om förskollärares diskurser kring undervisning på förskolans gård." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42814.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att synliggöra förskollärares diskurser kring hur de bedriver undervisning tillsammans med barn, i relation till utomhusvistelsen som sker på förskolans gård. För att besvara syftet är frågeställningarna: Hur beskriver förskollärarna förutsättningar att bedriva undervisning på förskolans gård? Och Hur beskriver förskollärarna att undervisning bedrivs tillsammans med barnen på förskolans gård? Socialkonstruktionism och diskursteorin utgör studiens teoretiska utgångspunkt. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Studiens resultat synliggör komplexiteten i begreppet undervisning. Det finns förutsättningar för att bedriva undervisning utomhus om personalen på förskolan tar tillvara på dem. Resultatet visar att utomhusmiljön inte är erkänd som en undervisningsmiljö i samma utsträckning som inomhusmiljön. Social interaktion och kommunikation mellan barnen och mellan barn och förskollärare är betydelsefulla faktorer för undervisningen utomhus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Rodriguez, Claudia. "Tar vi barnens intresse för natur och teknik på allvar? : En kvalitativ studie om hur några förskollärare resonerar runt möjligheterna att ta tillvara barnens intresse för naturvetenskap och teknik i förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18898.

Full text

Abstract:

The purpose of this study was to examine and compare what six preschool teachers thought about their opportunities to take advantage of children's interest in natural sciences and technology, across four kindergartens. The following questions were explored in order to achieve the aim of the study: How do the preschool teachers interviewed describe their work with science and technology in the preschool and what these preschool teachers think about the meaning of motivation in the children’s learning of natural sciences and technology in preschool. The study used a qualitative approach in the form of semi-structured interviews and interviewed a total of six trained pre-school teachers from four kindergartens with different profiles. The first kindergarten focuses on mathematics, science and technology. The second one has a profile based on children's play and language whilst collaborating in a STA (Science and Technology for All) project. The third and fourth preschools have a nature and environment profile. All the preschool teachers interviewed believe that the function of natural sciences in kindergarten is to give children the opportunity to discover, explore and understand nature; however, they have different viewpoints about nature and use it in different ways. The result of the study shows that the profile of the school affects the educational activities and the views of preschool teachers on children's learning as well as the building of knowledge in relation to natural sciences and technology. Likewise, the results show that there is great variation in how the six preschool teachers interviewed see opportunities to exploit children's motivation in nature and technology. Notwithstanding, all preschool teachers interviewed highlight that motivation is a driving force and the foundation for children's learning in natural sciences and technology.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Svensson, Sofi, Johanna Torsson, and Lindblad Malin Trost. "Att inspirera och motivera till matematik : En kvalitativ studie kring hur förskollärare och lärare uttrycker att de arbetar för att göra matematik till ett ämne som barnen och eleverna intresserar sig för, vill lära sig och utvecklas i." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20807.

Full text

Abstract:

BAKGRUND: I bakgrunden har tidigare undersökningar och litteratur tagits upp som berör ämnet matematik i relation till barns och elevers lärande. Utöver tidigare undersökningar görs även kopplingar till skollagen, läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, samt till läroplanen för förskolan, Lpfö 98. Undersökningen utgår från utvecklingspedagogiken och det socio-kulturella perspektivet.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och lärare uttrycker att de arbetar för att göra matematik till ett ämne som barnen och eleverna intresserar sig för, vill lära sig och utvecklas i.METOD: Undersökningen för vårt examensarbete är av kvalitativ art. Vi har genomfört intervjuer med 5 förskollärare och 10 lärare.RESULTAT: I vårt resultat framkom fem kategorier gällande matematik för barn och elever i förskolan och skolan. De är attityd och inställning till ämnet, intresse för matematik, planering, arbete med matematik och individanpassning. Vårt resultat visar att matematik, ju högre upp i åldrarna barnen och eleverna kommer blir mer och mer kravfyllt och knutet till ett läromedel.
Program: Lärarutbildningen

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Westerberg, Elin, and Kristin Sjöö. "Lika Olika Tillsammans : En studie om hur förskollärare kan möta individen samtidigt som hänsyn tas till gruppen." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-1101.

Full text

Abstract:

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vilka strategier förskollärare har när de hanterar dilemmat kring att uppmärksamma individen, samtidigt som de ska ta hänsyn till hela gruppen. Läroplanen styr förskollärares arbete och går inte att bortse ifrån, den tar upp att det är förskollärarens uppgift att tillgodose varje enskild individs behov, intressen och förutsättningar. Eftersom det här ses som ett dilemma för förskollärare, anses det som intressant att undersöka vilka strategier förskollärare har för hur de ska gå till väga. Undersökningen utgår från intervjuer då det är det undersökningsinstrument som anses vara lämpligast när det gäller att ta reda på vilka strategier förskollärarna har. Resultatet visar på att det finns många vägar att gå vad det gäller att kunna tillgodose alla individer. Det som lyfts mest i resultatet är turtagande, att dela gruppen i mindre grupper, olika uttryckssätt, rättvisa samlärande, uppmärksamhet, fånga tillfället samt att utgå från barnens olika intressen, behov och förutsättningar. Dessa delas in i: att skapa en relation mellan individ och grupp, att skapa balans samt att skapa trygghet. Det gemensamma för alla dessa områden är att de alla inverkar på hur individen bygger upp sin identitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Hillerius, Anneli. "Fysikaliska fenomen i förskolan. : Hur varierar förskollärarna pedagogiken och hur gör de för att fånga barns intresse i olika åldrar?" Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31312.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Månsson, Jenny, and Clara Thorstensson. ""Skapa lärandemiljöer efter deras intressen, det är ju vårt uppdrag" : Fem förskollärares syn på barns delaktighet och inflytande i förskolans innemiljö." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17775.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att beskriva hur förskollärare uppfattar barns möjligheter till delaktighet och inflytande med fokus på förskolans innemiljö. Studien har genomförts med hjälp av fem kvalitativa intervjuer av förskollärare. Det insamlade materialet har analyserats utifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv och sedan kategoriserats. I resultatet framkommer att verksamheten ska utgå från barnens intressen och att barnen ska kunna vara med och påverka deras dag på förskolan. Förskollärarna beskriver att det finns en svårighet i att veta vad barnen ska ha delaktighet och inflytande i och när de ska ha det. Barns möjligheter till delaktighet och inflytande är också beroende av olika faktorer så som personligheter hos barn och pedagoger, barngruppens storlek, språksvårigheter och miljöns utformning. Det är viktigt att utforma miljön efter barnens intressen och att miljön ständigt kan förändras efter vad barnen visar uttryck för. Resultatet visar betydelsen av att ha materialet tillgängligt. Miljön ska anpassas efter barnen och inte tvärt om.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Andersson, Nina, and Hanna Arnesson. "Barn kan...! En studie av förskollärares resonemang kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen på förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35676.

Full text

Abstract:

SammanfattningAndersson Nina och Arnesson Hanna (2013). Barn kan...! En studie av förskollärares resonemang kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen på förskolan.Malmö: Lärande och samhälle, Malmö högskolaSyftet med denna studie är att diskutera hur några förskollärare resonerar kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen på förskolan. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur resonerar förskollärare kring vardagsdilemman som rör barns delaktighet i och inflytande över planerade aktiviteter? Hur anser förskollärare att man kan skapa möjligheter för barnen att påverka aktiviteters innehåll och utformning? För att få svar på våra frågeställningar har vi tagit del av teori och tidigare forskning som har fungerat som ett verktyg för att analysera vår empiri. Några av de teoretiska begrepp som varit användbara för vår studie är Demokrati, Barnperspektiv och barns perspektiv, Bristdiskurs och kompetensdiskurs och utforskande arbetssätt. Vi har intervjuat fem pedagoger vid fem olika förskolor. Pedagogerna betonar att det inte finns något enkelt svar på hur man löser vardagsdilemman på förskolan, utan menar att svaret är situationsbundet. De lyfter också vikten av att ta vara på och planera utifrån barnens intressen, att rannsaka sig som pedagog, samt att våga släppa kontrollen till förmån för det barnen uttrycker. Nyckelord: Barns delaktighet och inflytande, barns intressen, barnsyn, demokrati, pedagogens roll

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Bengtsson, Marie, and Malin Persson. "”Då skriver jag väl själv då!” : Förskollärare berättar om hur de arbetar med barns litteracitetsutveckling i förskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21129.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka vad ett urval av svenska förskollärare säger om hur de främjar barns litteracitetsutveckling samt om hur de tar tillvara på barnens intressen i de dagliga litteracitetsaktiviteterna. Utgångspunkten i arbetet är det sociokulturella perspektivet. Sju förskollärare från sex olika förskolor har intervjuats och resultatet visar att förskollärarna fokuserar på litteracitet i olika stor utsträckning, men att de alla arbetar med barnens litteracitet på något vis. De flesta arbetar med ett läsprojekt, vars syfte är att ge barn fler lästimmar. Detta gäller både timmar då barnen får böcker lästa för sig och timmar då barnen läser på egen hand, i förskolan och skolan. Förskollärarna kunde också ge exempel på metoder de använder sig av för att uppmärksamma barnens intressen, samt hur de planerar aktiviteter utifrån detta. Resultatet delades in i olika områden och diskuterades, vilket ledde till slutsatserna. Den största slutsatsen i examensarbetet är att förskollärarna tog vara på barnens intressen på fler sätt än vad de själva reflekterade medvetet om.
The aim of the study was to investigate what Swedish preschool teachers say about their ways of supporting the children's development of literacy and what they say about their ways of noticing the children's interests. A sociocultural perspective has been used as a theoretical interpretation tool throughout the study. Seven preschool teachers from six different preschools in a Swedish city have been interviewed and the results show that the different preschool teachers focus on literacy on different levels, but that all of them work with supporting the children's literacy development in some way. Most of them work with a specific reading project, designed to increase the number of hours the children listen to adults reading aloud, and also the number of hours the children read books themselves in the longer run, throughout their school years. The preschool teachers could also give examples of their methods of noticing the children's interests, and also, in some cases, how they planned pedagogical activities based on this. The results of the study were then divided into different thematic areas and discussed, which led to conclusions. The most important conclusion of the study was that the preschool teachers seemed to respect the interests of the children in more ways than they were aware of themselves.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

ANDERSSON, MONICA. "”Barnens intresse styr över hur vi arbetar med naturvetenskap och teknik i förskolan” : En studie av förskollärarens sätt att beskriva hur de kan tillvarata och utveckla de yngsta barnens, 1–3 år, intresse för ämnena fysik och teknik." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-71347.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse av hur en förskola kan arbeta med ämnena naturvetenskap och teknik på ett genomtänkt sätt. Avsikten med studien är också att bidra med mer kunskap om på vilka olika sätt pedagoger kan ta tillvara och utveckla barnens intresse för teknik och fysik. Studien är kvalitativ och har genomförts genom att studera dokumentation från sociala medier som den studerade förskolan publicerat. Dokumentationen har sedan varit en grund för de semistrukturerade intervjuer som genomfördes. För att komma fram till resultatet som gjorts har den fenomenografiska analysmodellen använts. Resultatet som framkom ifrån de tre intervjuer som gjordes, visar att pedagogerna på denna förskola inte ser några hinder med att arbeta med ämnena naturvetenskap och teknik med de allra yngsta barnen, 1–3 år, trots att de saknar en formell fördjupad utbildning inom ämnena. Pedagogerna ser bara möjligheter. Förskolan arbetar Reggio Emilia inspirerat och har arbetat fram en praktikgemenskap, där de skapar goda förutsättningar för undervisning i naturvetenskap och teknik.
The aim of this study is to gain an in-depth understanding of how a preschool can work with the subjects of science and technology in a well-thought-out way. The purpose of the study is also to provide more knowledge about which different ways pedagogues can use and develop the children's interest in technology and physics. The study is qualitative and has been carried out by studying documentation from social media published by the preschool. The documentation has since been a basis for the semi-structured interviews that were conducted. To reach the result, the phenomenographic analysis model has been used. The result shows that the three teachers interviewed at this preschool see no obstacles to working with the subjects of science and technology with the youngest children, 1-3 years, even though they lack a formal in-depth education in the subjects. The preschool teachers only see opportunities. To create the best conditions for teaching science and technology the preschool has worked out a community of practice inspired by Reggio Emilia.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Svensson, Carolina. "”Men självklart ska man intressera sig för den värld barnen lever i och utnyttja det i förskolan” - Förskollärares syn på populärkultur i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36230.

Full text

Abstract:

Runt omkring oss finns olika fenomen av populärkultur i olika medier. De här fenomenen påverkar oss på olika sätt, och inte minst barnen påverkas av populärkultur som riktar sig direkt till dem. De intressen som barn skapar tar de med sig till förskolan där barnen möter förskollärarna som ansvarar för deras pedagogiska bildning.Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur förskollärare ser på populärkultur i förskolan och hur de förhåller sig till barnens intresse för populärkultur. För att få fram förskollärarnas åsikter om populärkultur har semikonstruerade kvalitativa intervjuer använts och empirin har analyserats med begreppet barnperspektiv, med avstamp från barndomssociologi.Resultatet visar på att förskollärare har en övervägande positiv syn på populärkultur och användning av det i verksamheten, så länge det inte förekommer våld eller om barnen använder det destruktivt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Herbertsson, Ida, and Emma Musslinder. ""Vi utgår ju hela tiden från det barnen har med sig och visar intressen för" : Barns delaktighet i förskolan och i det systematiska kvalitetsarbetet - utifrån förskollärares perspektiv." Thesis, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30633.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Förskollärares intresse'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles