Relevant bibliographies by topics / Förskollärares intresse

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses

Academic literature on the topic 'Förskollärares intresse'

Author: Grafiati
Published: 30 June 2021
Last updated: 2 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Förskollärares intresse.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Förskollärares intresse"

1

Forsling, Karin. "Hur tänkte du nu? Digitala verktyg och kollegiala lärprocesser i förskolan." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, no. 2 (June 30, 2020): 57–73. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i2.3706.

Full text
Abstract:
I artikeln analyseras förskollärares kollegiala lärande i relation till barns användande av digitala lärverktyg i förskolan. Studien utfördes under ett utvecklingsarbete i två svenska förskolor där funktionen kamera på datorplattor användes för lärande. Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger kan förstå, förändra och förbättra lärsituationer där digitala verktyg användes under handledning av en filmpedagog, en medforskande förskolekollega och en forskare. Resultaten visar hur fem engagerade pedagoger, utan särskild vana eller intresse för digitala verktyg, börjar använda datorplattor i förskolan som lärverktyg för att nå läroplansmål som handlar om kommunikation. Den i studien använda designbaserade experiment-modellen bygger på designorienterade teorier. Det designbaserade experimentet ledde till en fördjupad reflektionsyta för pedagogerna – en mötespunkt för kollegiala lärprocesser som kan bidra till förskoleutveckling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Anna-Karin, Westman. "Förskollärares barnsyn kan motverka eller förstärka könsstereotyper." ATENA Didaktik, September 3, 2020. http://dx.doi.org/10.3384/atena.2020.3255.

Full text
Abstract:
Vuxnas syn på feminitet och maskulinitet påverkar hur de bemöter barn. I en studie undersökte forskare hur förskollärarstudenter resonerade om situationer där barn intresserade sig för naturvetenskap. Resultaten visar på två huvudsakliga synsätt: att barns intressen kan utvecklas oberoende av kön, respektive att könsstereotypa beteende är medfödda.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Förskollärares intresse"

1

Olsson, Rebecka, and Hanna Åvall. "Förskolans utemiljö : ur förskollärares perspektiv på barns intresse." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13826.

Full text
Abstract:
I undersökningen lyfts förskollärarnas arbete med att ta tillvara på barns intresse i förskolansutemiljö. Vikten av förskollärarens roll vid barns intresse i förskolans utemiljö har en storbetydelse för barns lärande. Utformningen av miljön på förskolans gård har därför storbetydelse för barns utveckling. Undersökningens syfte är att ta reda på hur förskollärare förhåller sig till förskolans utemiljö. En kvalitativ metod har använts i undersökningen, där sex förskollärare har intervjuats. Vi har utgått från undersökningens två frågeställningar när vi skapat intervjufrågorna. Dessa tvåfrågeställningar är: Hur uppfattar förskollärare förskolans utemiljö? Hur framställerförskollärare arbetet med att ta tillvara på barns intresse i förskolans utemiljö. Intervjufrågorna är skapade för att få reda på hur förskollärarna ser på sitt arbete med barns intresse i förskolans utemiljö samt vad en bra utemiljö innebär för förskollärarna. Vidintervjuerna samt insamling av materialet har hänsyn tagits till de fyra etiska principerna. Under bearbetning av det insamlade materialet har kategorier använts för att få framresultatet. I resultatet beskrivs förskollärarnas uppfattningar om hur utemiljön på förskolan bör vara utformad utifrån barns olika behov. Vidare beskrivs förskollärarnas roll i hur de tar tillvara på barns intresse och inflytande i förskolans utemiljö. Detta genom att vara delaktiga samt att bidra med material så att barnens lek kan fortsätta. Sammanfattningsvis framkommer det att barns intresse i förskolans utemiljö är en viktig del i barns lärande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Henriksson, Malin, and Linnéa Sörensen. "Förskollärares arbete med barnlitteratur : Faktorer av betydelse för hur förskollärare uppfattar sitt arbetemed barnlitteratur i verksamheten." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42461.

Full text
Abstract:
Denna studie har sin utgångspunkt i förskollärares intresse för barnlitteratur och hur det kan kopplas till hur de arbetar med barnlitteratur i sin verksamhet. I studien deltog totalt 98 förskollärare från större delen av Sverige, vi intervjuade fyra förskollärare och resterande svarade på en online-enkät, vilket gör att det bli både en kvalitativ och en kvantitativ studie. För analys så användes en tematisk innehållsanalys där teman skapades via färgkodning. Vi fick inga svar av förskollärare som inte var intresserade av att arbeta med barnlitteratur, vilket gjorde det svårt att få svar på hur förskollärarnas individuella intresse kan speglas i deras arbete med barnlitteratur. Däremot uppstod några skillnader mellan de som hade ett starkare samt svagare intresse för barnlitteratur, där arbetssätten skiljde sig åt. Till exempel att fler av de med starkare intresse använde sig av barnlitteratur i sina temaarbeten. Däremot är slutsatsen att fortbildning kan vara nödvändig för att förskollärare ska få en större kunskap om barnlitteratur vilket också kan leda till ett större intresse.

Betyg i Ladok 210606.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Larsson, Cecilia, and Veronica Johnsson. "Matematik i förskolan : -hur barns intresse integreras i verksamheten." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematikdidaktik (MD), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-29124.

Full text
Abstract:
Förskolans verksamhet ska utgå ifrån ett tydligt barnperspektiv där varje barns kunskapsutveckling och lärande ska utmanas utifrån de intressen och erfarenheter som barnen ger uttryck för (Skolverket, 2010a). Syftet med undersökningen var att ta reda på hur förskollärare förhåller sig till de mål och riktlinjer som läroplanen är uppbyggd kring när det gäller att tillgodose barnens intressen när de planerar matematikaktiviteter. Metoder som använts för att få fram resultatet har varit observationer och kvalitativa intervjuer. Förskollärarna har i undersökningen uttryckt att det är väsentligt att vara lyhörd och lyssna in vad det är som intresserar barnen så att barnens erfarenheter kan återanvändas i den planerade verksamheten
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

lagergren, sophie, and sara polvi. "förskollärares syn på temaarbete : likheter och olikheter." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-4788.

Full text
Abstract:

Syftet med den här studien var att fördjupa vår insikt i temaarbetets påverkan av förskolans verksamhet. Vi ville få fram vilka fördelar och nackdelar förskollärare ser med temaarbete som arbetssätt. Intervjuer användes som undersökningsmetod och de olika svaren jämfördes och kategoriserades. Resultatet visade att förskollärarna har olika definitioner på vad temaarbete innebär. Det visade även att temaarbete inte är en självklar arbetsmetod i förskolorna. Däremot hade alla förskollärare liknade syn på det pedagogiska arbetet som de bedriver då alla anser att verksamheten ska utgå från barnens erfarenheter och intressen. De likheter som hittades bland förskollärarna ledde oss till slutsatsen att alla förskollärare i den här studien arbetar tematiskt med den definitionen som det har i dagsläget även om de själva inte är medvetna om det. 

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Sandin, Lina, and Johan Lingegård. "Det avgörande intresset - förskolebarns väg till skriftspråket : En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar kring hur barns intresse för läsning och skrivning kan stimuleras." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-143286.

Full text
Abstract:
Denna studie syftade till att undersöka hur förskollärare kan arbeta med att stimulera barns nyfikenhet för skriftspråket. Tidigare studier har visat att intresset är avgörande för barns skriftspråkliga utveckling, eftersom det påverkar hur mycket barnen kommer i kontakt med detta. Intresset varierar barn emellan och därmed även förutsättningarna, vilket visat sig vara problematiskt. Studien baserades på kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma förskollärare för att belysa hur läsning förekommer i förskolan, hur läsning bidrar till barns lärande samt hur barns intresse för skriftspråket stimuleras. Resultatet visade att läsning i förskolan ofta förekommer som högläsning i samband med vila. Läsning sker även på barns egna initiativ, vilket studien gav perspektiv på hur förskollärare kan tillvarata. I studien framkom dessutom att barn tidigt möter skriftspråket genom att skriva och att detta är viktigt att ta på allvar. Förskollärare behöver vidare vara medvetna om att barn både har och ges olika förutsättningar för skriftspråklig utveckling. Verksamheten måste därför anpassas efter barns intressen och behov. I studien framgick betydelsen av barns hemförhållanden, där barn som är ovana vid läsning hemifrån ofta visar begränsat intresse för läsning även i förskolan. En god relation mellan hem och förskola kan däremot bidra till att intresset stimuleras och utvecklas.
The aim of this study was to investigate how Swedish preschool teachers work with children’s curiosity for the written language. Previous studies have shown that interest is of crucial importance in children’s development of written language, since this affects the level of exposure. Interest varies among children and consequently also the conditions, which has been shown to be problematical. The study was based on qualitative interviews with working preschool teachers to illustrate the presence of reading in preschool, how reading contributes to children’s learning and also how children’s interest for written language is stimulated. The result displayed that reading in preschool mostly occur in connection to rest with a preschool teacher reading aloud. Reading can also occur on children’s own initiative, which this study gave perspectives to how preschool teachers can utilize. The study showed that children’s early writing is yet another path to the written language and is therefore important to acknowledge. Furthermore, preschool teachers need to be aware of that children neither have the same background nor are given the same opportunities for development of written language. It is therefore important to adjust the pedagogical activities to children’s interests and needs. The study clarified the significance of children’s home conditions, where children that lack experience of reading at home also show less interest for reading in preschool. A good collaboration between home and preschool can however contribute to stimulation and development of children’s interest.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Gustafsson, Karin. "ABC -Vad är det? : Förskollärares syn på -och roll i små barns intresse för skriftspråket." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15517.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att undersöka vilken uppfattning några yrkesverksamma förskollärare hade om hur de själva arbetade mot förskolans läroplans strävansmål rörande barns begynnande läsande och skrivande. Studien har också gjorts med anledning av den politiska satsningen på att kompetensutveckla förskollärare med förskolelyftets kurs Barns litteracitet och matematiska gestaltande. Sex förskollärare i södra Norrland har intervjuats om deras interaktion med förskolebarnen. Av dem har tre läst kursen och tre har inte läst kursen. Detta gjordes för att se om det går att avläsa någon skillnad mellan grupperna i föreställningen om förskollärarens roll i barns intresse för skriftspråket. Ett stort engagemang genomsyrar förskollärarnas berättelser om vad de gör för att bemöta och utmana barnens begynnande intresse för ”ABC”. Resultatet visade att förskollärarna planerar och formar en stimulerande pedagogisk miljö med hjälp av texter och logotyper, för att möjliggöra ett växande litteracitetsintresse. Förskollärarna i studien inspirerade till litteracitetserövrande aktiviteter som kommunikativa lekar och uppmuntrade aktivt deltagande i högläsning och i dialog med andra framför datorn och i den övriga textmiljön. Genom aktiviteter som rim, ramsor och sånger tränades förmågan att skilja på bokstävers ljud och former, och gav möjligheter till ett lekande erövrande av litteracitet. Barnens reflektioner av dokumenterade egna teckningar gav mening åt vidare texterövrande. En liten skillnad mellan grupperna märktes genom att de tyckte sig kunna förklara matematiska ord bättre för barnen på deras nivå av förståelse efter utbildningen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Svantesson, Pär. "Naturvetenskap – en naturlig del av förskolan? : En kvantitativ studie kring förskollärares upplevelser av uppnåendet av de naturvetenskapliga målen." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Hållbar utveckling & naturvetenskapens didaktik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-22479.

Full text
Abstract:
Med anledning av att riksdagen år 2010 fastslog en ny läroplan för förskolan, Läroplan för förskolan 98 reviderad 2010, Lpfö 98 (rev. 2010), där målen kring naturvetenskap inom förskolan skärptes ställdes även högre krav på förskollärare. Istället för ett natur-vetenskapligt mål blev det nu tre mål som förskolan skulle sträva efter att uppnå. Denna studie syftar till att undersöka huruvida personal i förskolverksamheten upple-ver sig kunna uppnå målen i Lpfö 98 (rev, 2010). Vad de anser är viktiga argument för naturvetenskap i förskolan samt vad de tror är anledningen till att tidigare studier visat på att undervisningen inom naturvetenskap inom förskolan är bristfällig. I denna kvan-titativa studie har författaren riktat sig till både kommunala och privata förskolor i Jön-köpings kommun för att där samla in enkäter. Studien visar bland annat att cirka 60 % av förskollärarna inte anser sig ha tillräckliga kunskaper och metoder för att på egen hand kunna nå upp till de naturvetenskapliga målen i Lpfö 98 (rev, 2010). Detta resul-tat kan, enligt studien, sägas ha flera olika förklaringar, vilket påvisar svårigheterna med att kunna nå upp till vissa mål i Lpfö 98 (rev, 2010).
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Perez, Zaida. "Barns inflytande i förskolan : Fyra förskollärares erfarenheter av och syn på barns inflytande i förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18474.

Full text
Abstract:
The purpose of this thesis has been to; based on interviews with four teachers in Stockholm city, get at picture of preschool teacher’s viewpoint on children’s influence in preschool. Research questions: How is the children`s influence looked upon by the teachers in preschool?, In what ways do children’s influence affect their learning, In what ways are the interviewed preschool teachers working with democracy in preschool? To carry out this thesis, I used the qualitative method. In the qualitative method, use is made of the interview method to collect empirical data with interviews. I interviewed four preschool teachers from three different preschools. This thesis is built upon John Dewey’s philosophical thinking as a theoretical base. The result of this thesis shows that all preschool teachers felt that the application of children’s influence in the daily activities, although complicated, is essential in their work. At the same time the opinion of the teachers varied a lot concerning to what extent the children shall take responsibility on deciding upon their activities. One teacher claimed that it is not possible to plan activities based on 19 children’s wishes and the other that she had to limit the influence of the children because it is the teacher’s obligation to lead the children to discover new activities, not just to continue with the old ones. By using children’s influence, considered another preschool teacher, the children expand their frames of reference which allow the kids to discover new areas to work with. All the teacher´s also agreed about the importance of letting the activities being built upon the children`s different interests.  Preschool teachers use children’s councils, planning with children or voting on what activities they should have in the pursuit of the children to take part of what democracy means.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Karlsson, Åsa, and Petra Runesson. "Naturvetenskap i förskolan är inne –men naturen är ute… : En studie om förskollärares medvetna val och arbete med naturvetenskap." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-4072.

Full text
Abstract:

Morgondagen har ett behov av fler naturvetare som har insikt om och kan ta ställning till de miljöfrågor som rör bland annat klimatpåverkan, samtidigt som barn och ungdomars intresse för naturvetenskap minskar. Detta har fått utbildningssektorn att reagera och rikta uppmärksamheten till att barn redan i förskoleåldern ska få undervisning i naturvetenskap. Att verksamheten i förskolan skall arbeta med naturvetenskap står skrivit i Lpfö 98, men hur och i vilket omfång är tolkningsbart. Det är alltså upp till varje pedagog på förskolan att bestämma. Syftet med vår studie har varit att studera hur naturvetenskap kan ingå i förskolors verksamhet samt synliggöra vilka faktorer som påverka förskollärarnas aktiva val gällande undervisning med naturvetenskap. I resultatet av vår studie som bygger på kvalitativa intervjuer från aktiva förskollärare framgår att yttre och inre faktorer påverkar hur stor plats naturvetenskaplig undervisning får i verksamheten. Förskollärarnas ämnes och ämnesdidaktiska kompetens i förhållande till deras personliga intresse för naturvetenskap har visat sig vara två viktiga faktorer som påverkar omfånget. Ekonomi och tidsbrist däremot är två komponenter som förekommer i samspel med de flesta faktorer som framkommit i studien. Trots detta har det framkommit att dessa endast indirekt påverkar den naturvetenskapliga undervisningens omfattning och handlar mer om bristen på samstämmighet mellan personal och arbetslag än som avgörande faktorer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Eriksson, Anna-Karin. "Att väcka ett intresse, det är vår roll : Några pedagogers uppfattningar om naturvetenskap i förskolan och de nya naturvetenskapsmålen i reviderade Lpfö98 – en intervjustudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-8154.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie var att undersöka några förskollärares uppfattningar och åsikter om naturvetenskap i förskolan; hur definierar de naturvetenskap? Har fokuseringen på naturvetenskap i förskolan förändrats från att de medverkande förskollärarna gick ut sin lärarutbildning fram till i dag? Hur tänker de kring den reviderade läroplanen som börjar gälla från och med den 1 juli 2011, har de förutsättningarna för att kunna nå målen som gäller naturvetenskap? För att nå dessa uppfattningar och åsikter har tolv kvalitativa intervjuer med tolv förskollärare utförts, deltagarna har dessutom fyllt i en enkät som tillsammans med intervjuerna har gett svar på ovanstående frågor. Många av förskollärarna hade svårt att definiera begreppet naturvetenskap i förskolan, två uppfattningar som nämns är: att vara ute i naturen och att värna om miljön. Hälften av de medverkande förskollärarna anser att det är en större fokusering på naturvetenskap i dag än då de gick sin lärarutbildning. Elva av tolv förskollärare i undersökningen önskar mer fortbildning inför den reviderade läroplanen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Förskollärares intresse' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography