Academic literature on the topic 'Förskolans yrkesroller'

Resultatet från studien kan tolkas som att förskolecheferna har ett stort ansvar för att klargöra för vilka olika roller och vilka mandat som ska ges till förste förskollärare och specialpedagoger. Dock framträder det att förskolecheferna ser väldigt olika på hur dessa roller ska fungera ute i verksamheten vilket kan tolkas som att specialpedagogernas kompetens inte alltid tas till vara på. Tidigare forskningsresultat visar att specialpedagoger har svårt att etablera sin yrkesroll. Med otydliga roller och uppdrag för förste förskollärare och specialpedagoger kan detta tolkas som att aktörer inom förskolan har olika uppfattningar kring de båda yrkesgrupperna

I denna studie är syftet att synliggöra, och på så sätt bidra med mer kunskap kring, vilka uppfattningar vårdnadshavare till barn i förskolan har kring yrkesrollerna barnskötare och förskollärares olika ansvar och innebörder, samt hur dessa relaterar till de mål och riktlinjer kring ansvar och arbetsfördelning som skrivs fram i förskolans läroplan. Fem vårdnadshavare från tre olika kommuner i västra Sverige har deltagit i den kvalitativa studien där metodansatsen är diskursanalys. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts för datainsamling och en diskursanalys vid analysering av materialet. Resultatet visar att det finns en diskurs som handlar om att vårdnadshavare uppfattar att barnskötare innefattas av arbetet med barnen och ansvarar för deras omsorg, och en annan diskurs som handlar om att förskollärare uppfattas som den av rollerna som ansvarar för barnens utbildning och organisering av förskolans verksamhet. Det framkommer även att vårdnadshavarna i studien visar sig ha lite kännedom om hur förskolans läroplan relaterar till yrkesrollernas ansvar och arbetsuppgifter. Den uppgift som förskolans personal har ålagts gällande att upplysa vårdnadshavare om dess innehåll verkar därav inte prioriteras i den dagliga kommunikationen. Detta då studien visar att vårdnadshavares uppfattningar om förskolans yrkesroller skiljer sig åt från hur barnskötare och förskollärare beskrivs utifrån Skolverket (2018), vilket kan ge konsekvenser för samverkan mellan förskola och hem.
The purpose of this study is to visualize what perceptions parents of children in preschool have about the professional role’s childcare workers and preschool teacher’s different responsibilities and meanings, and how these relate to the goals and guidelines regarding responsibility and division of work that are written in the preschool curriculum. Five parents from three different municipalities in western Sweden have participated in the qualitative study where the method approach is a discourse analysis. Qualitative semi-structured interviews were used to collect data and a discourse analysis for analyzing the material. The results show that there is a discourse regarding to how parents perceive childcare workers as included in the work with the children and are responsible for their care, and another discourse about how preschool teachers are perceived as those responsible for the children’s education and the organization of the preschool. It also emerges that the parents in the study appear to have little knowledge of how the preschool curriculum relates to the professional role’s responsibilities and tasks. The assignment that are required by the preschool staff as to inform parents about its content, do therefore not seem to be prioritized in the daily communication. This as the study shows that parent’s perceptions of the professional roles in preschool are different from Skolverket’s (2018) description of childcare workers and preschool teachers, which can have consequences for the collaboration between preschool and home.

Syftet med denna komparativa studie är att få en ökad förståelse för hur ett arbetslag ska utformas och organiseras för att fungera på bästa sätt. Jag vill belysa vilka utvecklingsmöjligheter förskolans personal finner i sin organisation av arbetslaget gällande fördelning av ansvarsområden och arbetsuppgifter, en jämförelse mellan ett arbetslag i en förskola i Norge respektive Sverige. Då förskoleverksamheterna i Sverige och Norge skiljer sig gällande fördelning av arbetsuppgifter och ansvarsområden är det intressant att urskilja vilka utvecklingsmöjligheter som framkommer i respektive organisation. Jag valde att anta en kvalitativ ansats och genomförde totalt sju intervjuer med både förskollärare, barnskötare och förskolechefer på en förskola i Norge respektive Sverige. I min studie har en och samma utvecklingsmöjlighet framkommit i båda arbetslag, bättre förutsättningar för att kunna utnyttja sin fulla kompetens. Jag har funnit att ett arbetslag bör organiseras så att varje individ får möjligheten att utnyttja sin kompetens, genom att synliggöra och utnyttja varandras kompetenser stärks varje individ men också arbetslaget som helhet.
The main aim of this study is to gain a deeper understanding of how a preschool team should be organized to work in the best possible way. A comparative study between a preschool in Norway and in Sweden. The distribution of tasks and responsibilities are different between the countries, to explore improvements the preschool staff´s conceptions of their own organization will be focused. The distribution of tasks and responsibilities are different but the conceptions of improvements may be the same. The empiricial data has been obtained from seven interviews. The participants were preschool teachers, child minders and preschool heads in a Swedish preschool and in a Norwegian preschool. In my study one improvement emerged in both teams, better requirements to make use of their competencies. The conclusion of this study is that a preschool team should be organized in a way that makes it possible to make use of everyone’s competencies.

Kompetent pedagogisk personal utgör en av de viktigaste faktorerna för förskolors kvalitet. För atthöja kvaliteten i förskolan har många kommuner ett uttalat mål om att öka andelen förskollärare iverksamheten, vilket indikerar att det finns en syn att förskollärare är mer kompetenta än barnskötare.I tidigare forskning framgår dock att förskollärare och barnskötare utför samma arbetsuppgifter. Syftetmed studien är således att undersöka huruvida det finns en skillnad mellan vad som i litteraturenkännetecknas som kompetensmässiga förutsättningar och de kompetensmässiga förutsättningaryrkesverksamma barnskötare och förskollärare ger uttryck för. Den första forskningsfrågan sombesvaras berör vilka skillnader i kompetensmässiga förutsättningar att utöva förskolans pedagogiskauppdrag med hög kvalitet mellan förskollärare och barnskötare som kan identifieras. Den andra fråganämnar att besvara vilka skillnader som finns mellan forskning om kvalitet och de kompetensmässigaförutsättningar att utöva ett arbete med hög pedagogisk kvalitet som yrkesverksamma förskollärareoch barnskötare uppvisar. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten för studien är post-positivism,som kombinerats med en enkätmetod, där enkäten besvarats av 443 yrkesverksamma barnskötare ochförskollärare i kommunala förskolor i södra Sverige. Slutsatsen för studien är att det i resultatet bådeframkommer områden där respondenternas svar överensstämmer med det som pekats ut somkompetensmässiga förutsättningar att bedriva förskolans pedagogiska uppdrag med hög kvalitet ochområden där svaren inte överensstämmer. Några av de områden där svaren överensstämmer med dekompetensmässiga förutsättningarna är synen på att vuxna kan spela stor roll för barns utveckling, attmåltidssituationerna är ett tillfälle att bedriva undervisning på samt att viktiga faktorer för hög kvaliteti förskolan är stor självinsikt hos de som arbetar där, att de granskar sitt eget arbete och att de deltar imeningsfull kompetensutveckling. Några av de områden där det i olika utsträckning finns skillnadermellan respondenternas svar och de kompetensmässiga förusättningarna är synen på huruvida det ärbra att påverka barn som leker ensidigt så att de istället leker mer varierade lekar, vad som är absolutviktigast vid måltidssituationen utifrån en kvalitetsaspekt samt undervisning som en del av förskolansuppdrag. Vidare finns det statistiskt signifikanta skillnader mellan hur barnskötare och förskollärarehar svarat inom olika specifika områden, men det finns även skillnader baserat på andrabakgrundsfaktorer, som ålder och antalet år i yrket samt examensår för förskollärarna. En av de störstaskillnaderna baserade på yrkestitel är synen på undervisning som en del av förskolans uppdrag. Enannan skillnad, baserat på åldern hos respondenten, är att korrelationer fanns mellan respondenternasålder och i vilka situationer de ansåg att det är en del av deras uppdrag att stimulera barns lärande iriktning mot läroplanens mål. De samlade resultaten pekar på att det kan vara nödvändigt medkompetensutveckling inom vissa områden i förskolor, för att höja den pedagogiska kvaliteten.

Studien undersöker förskolans pedagogers förväntningar på specialpedagogens uppdrag och yrkesroll. Syftet med studien är att undersöka om förväntningarna stämmer med examensordningen för specialpedagoger. Specialpedagogens yrkesroll formas i mötet med verksamheten.  Förhoppningen är att klargöra vilka förväntningar som ställs på specialpedagogen i det kommande uppdraget. För att få svar på vilka förväntningar som råder så har en kvantitativ metod använts i form av enkät. Urvalsgruppen består av verksamma pedagoger i förskolan. Resultatet visar på att det finns höga förväntningar från pedagogerna i förskolan på specialpedagogens yrkesroll. Förväntningarna gäller dock inte hela bredden av specialpedagogens examensordning.

I förskolan finns det två yrkeskategorier, barnskötare och förskollärare. Förskolan har blivit en egen skolform som fått egen läroplan som reviderats och fått tydligare riktlinjer för förskollärare och arbetslag. Som en följd av detta har kraven på personalen höjts. Med utgångspunkt i begreppen identitet och kompetens samt i identitetsteorier vill vi försöka närma oss en förståelse för hur de båda yrkeskategorierna ser på sin egen och varandras yrkesroll och kompetens. Vi undrar också hur de tänker kring förskolans framtid, kommer det fortsatt att finnas två yrkeskategorier i förskolan? För att få syn på detta har vi gjort en kvalitativ studie och för att samla in vår empiri valde vi att göra halvstrukturerade intervjuer. Vi valde att intervjua tre förskollärare och tre barnskötare från olika arbetslag. Studien visar att förskollärare och barnskötare inte gärna uttalar några tydliga skillnader i yrkesrollerna. En anledning till detta kan vara att det skett en kompetensutjämning vilket innebär att man känner lojalitet i arbetslaget och därför lägger sig på minsta gemensamma nivå trots olika kompetenser. Trots att de gärna inte vill uttala några skillnader blir det tydligt att de faktiskt ser skillnader mellan yrkeskategorierna. Studien visar även att språket är en central del i identitetskonstruktionen, i talet om sin kompetens och yrkesroll urskiljer man sig från de andra. Vidare finns det en allmän uppfattning om att en yrkeskategori vore det optimala och att detta är ett rimligt mål att sträva mot.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur några förskollärare ser på sin yrkesroll i relation till barns inflytande. Detta undersöktes genom fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer med förskollärare från olika förskolor. Resultatet visade att förskollärarna ansåg att arbetet för att skapa trygghet och glädje hos barnen på förskolan var de viktigaste uppgifterna kopplat till deras yrkesroll. Gällande inflytande kunde vi utifrån svaren konstatera att de arbetade kring detta på olika sätt. Slutsatser som gjorts är att det krävs av förskollärare att ge barnen en del av ansvaret men inte kontrollen för att barn ska få inflytande i verksamheten.
Negotiation or professional Identity, Global and Local Constructions of the Teacher Work Space in the Multiprofessional Context of Early Childhood Education

I förskolan arbetar pedagoger från två yrkesgrupper - barnskötare och förskollärare. Pedagogerna arbetar tillsammans i arbetslag. Ansvar och arbetsuppgifter fördelas inte dem emellan genom någon självklar struktur. Förskollärare förväntas leda arbetslaget och ansvara för allt de utför, samtidigt som de ska vara demokratiska kollegor. Arbetslagsarbete, demokrati och rättvisa ligger i förskolans tradition. Ett ökat pedagogiskt uppdrag i förskolan och högre krav i och med förskolans inträde i utbildningssystemet har medfört att förskollärarnas ansvar särskilt framskrivits i förskolans läroplan. Trots denna förändring har inte organisationsstrukturen ändrats. Barnskötare utgör den största andelen av personalstyrkan men de omnämns inte i läroplanen. Denna studie syftar till att synliggöra exempel på hur pedagoger i förskolan kan se på sina egna och sina kollegors yrkesroller utifrån läroplanens förändrade skrivningar om förskollärares ansvar, främst inom målområdet för föräldrasamverkan. Tre barnskötare och tre förskollärare vid tre olika förskolor har intervjuats runt sina tankar om hur ansvar och arbete i förskolan organiseras och bör organiseras. Exemplet studien utgår från är föräldrasamverkan och där främst utvecklingssamtal. Resultaten visar att arbete och ansvar främst fördelas mellan pedagogerna utifrån personliga kompetenser. Pedagogerna anser att arbetslaget är det viktigaste för arbetet i förskolan och att allas kompetenser bör tas tillvara. Verksamheten och pedagogerna själva påverkas av traditioner som skapar mentala ramar. Det framträder också att pedagogerna har svårt att definiera skillnader dem emellan förutom olika utbildningar och ansvar utifrån läroplanen. Att diskutera skillnader eller uppdelning av ansvars- och arbetsuppgifter visar sig både utifrån tidigare forskning och i denna studie vara ett känsligt ämne. Pedagogerna undviker till stor del att ta upp detta ämne, liksom även fackföreträdare, forskning och statliga skrivningar gör. Denna studie ses som ett kunskapsbidrag inom området då det till stor del saknas forskning om hur förskolans pedagoger ser på respektive yrkeskategori och arbetslaget. Studien syftar inte till att redovisa några rätta svar eller modeller för framgångsrikt arbete i förskolan utan syftet är att synliggöra exempel på tankar kring ansvars- och arbetsfördelning samt yrkesroller i förskolan, främst utifrån föräldrasamverkan.

I föreliggande examensarbete har semistrukturerade intervjuer med fyra barnskötare genomförts. Syftet med undersökningen var att undersöka barnskötares upplevelse av sin yrkesroll i förskolan, i och med den reviderade läroplanen. Förskolans läroplan, Lpfö-98, reviderades 2010 och det har skapat flera förändringar inom förskolans verksamhet. Förskolan lyder numera under skollagen och i läroplanen förtydligas förskollärarnas ansvar i riktlinjerna. Även arbetslagets, där barnskötarna ingår, ansvar förtydligas. Barnskötarnas ansvar beskrivs däremot inte närmare än så. Barnskötarens roll kan i och med det upplevas som otydlig då yrkesrollen inte har tydligt ansvar i styrdokumenten. Resultatet presenteras i fem temaområden vilka är: Ökade krav medför kravfylld roll, Ändrat fokus från omsorg till lärprocesser, Arbetsfördelning, ledarskap och graden av delaktighet, Olika förutsättningar samt Läroplanen som hjälpmedel. I resultatet kommer det fram att upplevelserna av yrkesrollen skiljer sig åt mellan respondenterna. Det framkommer både upplevelser av yrkesrollen som mindre värd och som mer betydelsefull än tidigare, vilket skapar diskussion kring vad som skapar dessa upplevelser. Respondenterna framhåller att personlighet är en viktig del för känslan av delaktighet. I och med att förskollärarna enligt den reviderade läroplanen har ett tydligare ansvar så är delaktighet en viktig faktor i arbetslaget på förskolan. Slutsatsen är att undersökningens resultat kan användas i arbetet på förskolan genom att skapa en medvetenhet om yrkesrollernas skillnader men även om de likheter som finns. Det för att ta vara på alla pedagogers kompetens och för att kunna uppnå ökad kvalitet.

Det övergripande syftet med studien är att undersöka och få kunskap om vilka faktorer som inverkar på ett medvetet förhållningssätt när det gäller arbetet med matematiken på en förskola. Frågeställningarna formulerades som följer: vad menas med matematik i förskolan, vad innebär matematikdidaktisk medvetenhet hos lärare i förskolan samt på vilket sätt kommer ett matematiskt medvetet arbetssätt till uttryck i förskolans vardag. För att ta reda på förskollärarnas matematikdidaktiska medvetenhet användes en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer gjordes med fem pedagoger på en förskola. Intervjuerna har analyserats genom en fenomenografisk forskningsansats då den främst fokuserar på hur människor uppfattar ett visst fenomen. Resultatet visar att det hos förskollärarna finns en stark medvetenhet om att matematik är någonting viktigt. De menar även att matematiken finns överallt i vardagen och att den på olika sätt bör ha en framträdande roll i förskolans verksamhet. Med hjälp av Samara och Clements (2009) så kallade learning trajectories har intervjuerna analyserats. Dessa learning trajectories är indelade i tre steg; mål i den matematiska domänen, en utvecklingsmässig progression samt den didaktiska förmågan att konkretisera innehållet. Mot bakgrund av dessa visar det sig att förskollärarna i studien inte uppvisar en matematikdidaktiskt medveten strategi.
The study aims to investigate and gain knowledge of the factors that affect a conscious approach when dealing with mathematics in a preschool in central Sweden. The questions addressing this investigation were the following: what constitutes preschool mathematics, what is mathematical didactic awareness among teachers in preschool and in what way does a mathematically conscious way to work manifest itself in practice. In order to find out about the preschool teachers' mathematical didactic awareness we used a qualitative research method where five interviews were conducted with five preschool teachers. The interviews were analyzed with a phenomenographic research approach as it mainly focuses on how people perceive a particular phenomenon. The results show that among the preschool teachers there is a strong awareness that mathematics is something important. They also argue that mathematics exists all around them all the time and that it in different ways should have a prominent role in the preschool environment. With the help of Samara and Clement’s (2009) learning trajectories the interviews have been analyzed. These learning trajectories constitutes of three parts; a goal within the mathematical domain, a developmental progression of levels of thinking and the didactic ability to concretize the content. In light of these learning trajectories it shows that the preschool teachers in this study do not show awareness in strategy regarding mathematical didactics.