Academic literature on the topic 'Företagskonkurs'

This paper is about sensemaking. By using sensemaking we have derived bankruptcy factors from business leaders’ own statements about their bankruptcies. The focus in this paper is to ensure how business leaders create meaning about the bankruptcies, which is also our research question. To make the study feasible, we used a method that corresponds well to the purpose of our work. The collection of data started with collecting a number of newspaper articles with direct quotes from business leaders. These quotes were, through a model that structures and categorizes empirical datum, aggregated into bankruptcy factors. The factors were then explained with regards to the business leaders’ statements. The factors are also compared with previous studies of bankruptcy factors. Those studies use different approaches then ours, in deriving and explaining their bankruptcies. With regards to that, we found it interesting to analyze similarities and differences in results. The study has shown five bankruptcy factors. These are customer losses, financing, external circumstances, profitability and planning. They are described by a number of underlying causes. The factors we found have shown both similarities and differences with regards to the previous studies.

Syfte: Inom revisionsbranschen har rapporteringen om ett företags fortlevnad under en lång tid varit ett omtvistat ämne. Detta specifikt till följd av revisorsskandaler, då företag gått i konkurs utan att ha erhållit en fortlevnadsvarning från sin revisor. I redovisningslitteraturen finns det motstridiga argument kring huruvida revisorer anses oberoende eller inte utifrån deras benägenhet att utfärda fortlevnadsvarningar och de finansiella incitament som finns. Uppsatsens syfte är att: Undersöka om det finns något samband mellan utfärdandet av fortlevnadsvarningar och ekonomisk förlust för revisionsbyrån. Metod: Utifrån tidigare forskning har forskningsbara hypoteser deducerats fram, vilka sedan undersökts empiriskt. En kvantitativ metod har använts för att samla in data från svenska företags årsredovisningar åren 2011-2014. Dessa data har sedan testats och analyserats i ett statistikprogram och har därefter redovisats i olika tabeller. Resultat & slutsats: Denna studie har funnit bevis för den självuppfyllande profetian, vilket indikerar att revisorer drar sig för att utfärda fortlevnadsvarningar. Gällande undersökningen kring ekonomiska incitament som hot mot revisorns oberoende, ger denna studie bevis på att storleken på NAS-arvodet kan utgöra ett potentiellt hot. Studiens resultat visar även att det inte finns någon kvalitetsskillnad mellan Big 4 och icke Big 4 revisorer när det gäller utfärdandet av fortlevnadsvarningar. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till fortsatt forskning är att kombinera de finansiella faktorerna med de icke finansiella faktorerna för att studera revisorers oberoende. En tredje begränsning med uppsatsen är att vi utgått från revisorns perspektiv, vilket innebär att förslag till fortsatt forskning är att byta till företagens perspektiv eller kombinera dessa. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats har bidragit med mer kunskap kring den självuppfyllande profetian, ekonomiska incitaments påverkan på revisorns oberoende. Uppsatsen har även bidragit med ytterligare förståelse kring hur problematiskt det kan vara att utfärda en fortlevnadsvarning.
Aim: The reporting of an organizations going concern has been center for debate during a long period of time. This is mainly due to auditing scandals where organizations have gone bankrupt without a modified going concern opinion from their auditor. In accounting literature there are conflicting claims about whether auditors are considered independent or not due to their tendency to issue a going concern modified opinion and the influence financial incentives have on auditor independence. The aim of this essay is to: Examine if there is a relation between the tendency to issue a going concern modified opinion and the financial loss for the audit firm. Method: From previous research hypotheses have been deduced. These hypotheses have then empirically been studied. A quantitative method was used to gather data from Swedish companies’ annual reports from the year 2011-2014. After gathering the data, it was tested and analyzed with a stats program and then presented in different tables. Result & Conclusions: This study has found evidence of the self-fulfilling prophecy, which indicates that the auditor withdraws from issuing a going concern modified opinion. Regarding the financial incentives as threats of audit independence, this study gives evidence that the size of Non-audit service fees poses a potential threat. The results of the study also show that there is no significant difference in quality between Big 4 and Non-Big 4 auditors regarding the issuance of going concern modified opinions. Suggestions for future research: In this study the financial factors have been taken into account, a combination of both the financial and non-financial factors is the suggestion for future research. A third limitation of this study is that is based upon the auditors’ perspective, therefore a study based solely on the companies' perspective or a combination of both is our suggestion for future research. Contribution of the thesis: This thesis contributes with more knowledge to the accounting literature. The study has provided more knowledge about the self-fulfilling prophecy, financial incentives on audit independence and the quality among Big 4 and non-Big 4 audit firms. This thesis has also contributed to further understanding of how problematic it can be for an auditor to issue a going concern modified opinion.

Syftet med studien är att kunna förklara hur en oren revisionsberättelse ser ut och förändras inför en företagskonkurs. I teorin redogörs det för olika teoretiska begrepp som studien utgår från, vilka är: konkurs, revisionsberättelse, oren revisionsberättelse, Big 4 och byte av revisor. Teorier som studien grundar sig i presenteras i den teoretiska referensramen och de är: Försäkran, Förbättring, Försäkring samt Förväntningsgap. Studien utgår från ett kvantitativt angreppssätt. En innehållsanalys genomförs där anmärkningar i revisionsberättelser samlas in och granskas. Studien samlar in data genom en longitudinell undersökningsdesign. 555 företag ingår i empirin där totalt 3037 anmärkningar har observerats i revisionsberättelserna. Författarna har i studien kunnat fastställa att det föreligger en generell ökning av anmärkningar inför inledd konkurs. Det kan konstateras att ökningen inte enbart sker för antalet anmärkta företag utan författarna har även kommit fram till att antalet anmärkningar per företag ökar. Studien visar även att ökningen sker successivt inför varje revisionsberättelse.

Varje år går ca 6 000 företag i konkurs och det påverkar intressenter i form av kreditgivare, leverantörer, anställda och staten i form av inställda amorteringar, betalningar, skatteskulder samt löneutbetalningar. Därav är intresset stort att kunna predicera samt identifierav arningssignaler för konkurs. Denna uppsats kommer att undersöka skillnader mellan de finansiella nyckeltalen mellan konkursade och icke konkursade företag i de två mest konkursutsatta branscherna i svenskt näringsliv. Syfte Syftet med studien är att få bättre inblick i finansiella nyckeltalens betydelse för företag som går i konkurs genom att studera sambandet mellan konkurs och nyckeltal på mindre aktiebolag i Sverige inom byggnad och detaljbranschen. Metod Vi har använt oss av en kvantitativ metod där vi analyserat data genom deskriptiv statistik, oberoende t-test, korrelationsanalys och en logistisk regressionsanalys. Urvalet har varit påmindre företag i Sverige som upprättar årsredovisning i enlighet med K2-regelverket. Urvalet på 45 konkursade företag och 90 icke konkursade företag per bransch gjordes genom ett systematiskt urval av varje bransch. Ur varje grupp gjordes ett systematiskt urval på var femte företag som matchade våra kriterier. Slutsats Vår studie visar att det i den univariata och bivariata analysen finns tydliga skillnader mellan konkursade och icke konkursade företag. Studien visar också att nyckeltalen har en negativ trend från en treårsperiod innan konkursen fram tills konkursförfarandet. Ett år innan konkurs var differensen mellan konkursade och icke konkursade företag i byggbranschen signifikant på samtliga nyckeltal medan detaljhandeln endast hade sex av åtta nyckeltal signifikanta.
Every year, about 6,000 companies go bankrupt and this affects stakeholders in the form of creditors, suppliers, employees and governments in the form of canceled repayments, payments, tax liabilities and salary payments. As a result, there is great interest in being ableto predict and identify warning signals for bankruptcy. This thesis will examine differences between the financial key figures between bankrupt and non-bankrupt companies in the two most bankrupt industries in Swedish business. Purpose The purpose of the study is to gain a better insight into the significance of financial ratios for companies that go bankrupt by studying the relationship between bankruptcy and financialratios on smaller limited companies in Sweden in the construction and retail industry. Method We have used a quantitative method where we analyzed the data through descriptive statistics, independent t-tests, correlation analysis and a logistic regression analysis. The sample has been smaller companies in Sweden that prepare annual reports in accordance with the K2 regulations. The selection of 45 bankrupt companies and 90 non-bankrupt companies per industry was made through a systematic selection. From each group, a systematic selection was made on every fifth company that matched our criteria. Conclusion Our study shows that in the univariate and bivariate analysis there are clear differences between bankrupt and non-bankrupt companies. The study also shows that the key figures have a negative trend from a three-year period in bankruptcy until the bankruptcy proceedings. One year before bankruptcy, the difference between bankrupt and non-bankrupt companies in the construction industry was significant on all key figures, while the retail tradehad only six out of eight key figures significant.