Academic literature on the topic 'Förankringar'

Arbetets övergripande målsättning var att utöka kunskapen om ungdomars Internetanvändning under fritiden. Genom observationer och intervjuer bland svenskspråkig ungdom i Finland utforskades ungdomars deltagande i den virtuella gemenskapen LunarStorm i syfte att ta reda på vilken betydelse ett sådant engagemang har i deras vardagsliv samt hur deltagandet är förankrat i deras vardagsliv och övrig Internetanvändning. Resultaten visar att förankringen är djup både vad gäller identitetsetablering och tolkning av andras identiteter. Umgänget i den virtuella gemenskapen sker i huvudsak med de egna kamraterna som får rollen, enligt Wilsons (1983) uttryck, av kognitiva auktoriteter. Vistelsen blir rutinartad och är inbäddad i en bredare Internetrutin. Aktiviteterna i gemenskapen diskuteras utgående från Nahapiets och Ghoshals (1998) dimensioner hos det sociala kapitalet. Den tes som framläggs är att LunarStorm kan betraktas som ett verktyg för att utveckla socialt kapital.

Begreppet ”kollegialt lärande” som myntades av Skolverket 2011 har fått ett betydande genomslag i svensk skola, både i form av den kompetensutvecklingsmodell genom vilken begreppet initierades (fortsättningsvis kollegialt lärande-modellen) och genom begreppets stora spridning i allmän skoldiskussion. Denna studie undersöker det tidiga formandet av kollegialt lärande-modellen 2011-2012 och belyser de antaganden modellen vilar på. Med utgångspunkt i Bacchis (2009) angreppssätt ”What’s the problem represented to be?” undersöker vi hur de problem som modellen förväntades lösa representeras i texter som omgärdar modellens framväxt. Kollegialt lärande-modellen analyseras även i ett professionsteoretiskt perspektiv, för att därmed utforska de förutsättningar som modellen ger för utveckling och utövning av lärarprofessionalism. Analysen visar att kollegialt lärande-modellen representerades som en lösning på bristfällig matematikundervisning och byggde på antaganden om att lokala aktörer inte förmådde hantera problemen. Myntandet av begreppet ”kollegialt lärande” framstår som ett sätt att framställa kompetensutvecklingsmodellen som underbyggd av forskning, utan att kräva förankring i specifika forskningsbaserade begrepp och modeller. En betoning på likvärdigt genomförande motiverade att modellen gavs ett standardiserat upplägg och innehåll. Denna standardisering möjliggjorde att en professionell kunskapsbas kunde erbjudas, samtidigt som lärargruppers möjligheter att utveckla och utöva professionell autonomi begränsades.

För drygt hundra år sedan frigjordes de pedagogiska frågorna från den filosofiska domänen. 1910 tillträdde Bertil Hammer som vårt lands förste professor i pedagogik. Ett av de skäl som angavs för denna professur var lärarutbildningens behov av vetenskaplig förankring. Hammer skrev fram ett ambitiöst program, där pedagogiken skulle omfatta kunskaper om lärande (psykologi), kunskaper om utbildning och samhälle (historia/sociologi) samt kunskaper om vad som kan anses rätt och gott (filosofi). Det skulle dock gå många år innan hela detta program realiserades fullt ut. Pedagogiken förblev fram till 1950-talet förankrad i psykologin. På 1960-talet diskuterades de sociala aspekterna allt livligare (en diskussion som inom disciplinen började med Urban Dahllöfs arbeten och sedan utvidgades, med delvis annan riktning, av Ulf P. Lundgren), och först på 1990-talet slog de filosofiska aspekterna igenom (med början i Tomas Englunds pragmatiska inriktning, följt av bland andra Klas Roth). 1996 inrättades landets första professur i didaktik, intressant nog med liknande motivering som den första professuren i pedagogik – i syfte att stärka lärarutbildningens vetenskapliga grund. Då jag tillträdde denna professur var det pedagogiska landskapet som ett slagfält med åsiktslinjer och skyttegravar, och jag fick diverse frågor om vilken sida jag stod på: pedagogikens eller didaktikens, didaktikens eller ämnesdidaktikens, det pedagogiska arbetets eller utbildningssociologins sida och så vidare. Men min uppgift var inte, som jag såg det, att välja sida. Snarare ville jag som ämnesföreträdare utveckla något nytt. Det vid den tiden nyvaknade intresset för ämnesdidaktiska frågor (som Ference Marton redan under 1980-talet hade diskuterat i termer av fack-didaktik), liksom de professionsorienterade frågorna, utgjorde en ny fond för mitt intresse. Härutöver utgjorde frågor om språk, social-semiotik och multimodalitet ett intressant område för att förstå kunskapsrepresentationer och lärande, något som också utgjorde ett nytt perspektiv på frågan om lärande: synen på lärande som teckenskapande och meningsskapande kommunikation i stället för en fråga om individuell begåvning, kapacitet eller förmåga. Men ämnesdidaktiken bidrog även med kunskaper kring lärande av olika kunskapsområden, vilket i sin tur gav upphov till nya frågor jämfört med synen på lärande som en generell förmåga. Och allt detta påverkade i sin tur synen på lärararbetet. Så småningom sammanlänkades allt detta för mig i ett design-orienterat perspektiv på undervisning och lärande. Jag vill berätta denna historia ur ett högst personligt perspektiv. Hela det didaktiska fältet är mångfacetterat och fyllt av allehanda traditioner. Här vill jag berätta om min egen väg – i termer av tre olika ”vändningar”. Dessa vändningar är förstås påverkade av sin tid, men i viss mån har jag också bidragit till dessa vändningar.

Huvudtesen i artikeln är att analysen av främlingsfientlighet bör fokuseras på två typer av faktorer som sammanfaller med detta fenomens dubbla förankring i den sociala verkligheten. Dels bör främlingsfientigheten relateras till frågan om hur enskilda människor upplever invandrare och invandring i bestämda, sociala sammanhang. Dels innebär fenomenet även en kollektiv dimension.

Många kulturmöten äger rum i arbetslivet. Ett exempel på ett sådant möte är mötet mellan den döve och den hörande arbetskollegan. Vilken betydelse har vår kulturella förankring för mötet på arbetsplatsen? På vilket sätt kan ett kulturpsykologiskt synsätt medverka till att förstå dövas integrering på arbetsplatsen? Detta är några av de frågor som artikeln belyser.

Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) är verkliga frågor med en tydlig naturvetenskaplig förankring som har en potentiellt stor inverkan på samhället och människors liv. Dessutom innehåller SNI alltid etiska dilemman och intressekonflikter. Det finns flera utmaningar förknippade med att arbeta med SNI i undervisningen, varav en är bedömning av elevers argumentation. Den här artikeln presenterar ett ramverk som kan ge stöd vid sådan bedömning.

R&D units in Swedish social services: From local integration to regional collaboration For a period of over thirty years, the emergence of R&D units serving locally based Swedish social services has been considered an important ingredient in the evolvement of more professional and knowledge-based social services. It has also been regarded as a vital component for increasing practice orientation in social work research, both inside and outside the universities. In this article we describe and analyse the development of these units, with respect to their proliferation, organizational features and how they are valued by representatives of local social services. Our data show that almost every municipality in Sweden is, in one way or another, served by an R&D unit. These units, however, display a considerable variation with respect to basic resources, activity and organizational framework. Data enabled the identification of four basic categories that, more or less, represent different phases in the evolvement of R&D activities. At one end, representing the early stages, there are units integrated with and exclusively serving single municipalities. At the other end there are R&D units organized within regional associations, serving multiple municipalities and in general established in recent years. In between, there are two categories of R&D units formed in direct collaboration between a limited number of municipalities – one category formally connected to academia, another with less systematic contacts with university-based research. In general, development over time has resulted in a dilution of resources and an increasing distance between practice and R&D activities. Originally, the units were established by the initiatives of the municipalities and expected to respond to research needs emanating from practice. The regional associations have to a considerable extent been initiated and funded by earmarked state grants with the intention to implement evidence-based practice.

Detta examensarbete kallat ”Produktutveckling av repinfästning för marina förankringar” är utfört i samarbete med Seaflex AB. Det är en produktutveckling av en redan existerande komponent i företagets produktutbud. Företaget som riktar sig mot marina förankringar med flexibilitet och hållbarhet letar efter ett mer effektivt sätt att förankra repen i den flytande applikationen utan att kompromissa produktens tillförlitlighet. I överenskommelse med handledare vid Seaflex AB bestämdes det att ta fram ett verktyg applicerbart vid den nuvarande rep-infästningen efter att flera olika koncept lagts fram. Ritningar på ett verktygskoncept med hjälp av 3D CAD som skulle vara lätt att flytta mellan de olika rep-infästningarna. Verktyget var byggt på två klaffar som kan rotera på axlar stött av en ramkloss på vardera sida. För att kunna dimensionera klaffarna i verktyget utfördes i en dragprovsmaskin ett tryckprov över repet för att se hur repet uppförde sig när det blev utsatt av en viss last.   En prototyp på verktyget togs fram och tillverkades som en funktionsprotyp anpassad för en dragprovsmaskin för att verifiera att konceptet fungerar. Funktionsprototypen kunde på grund av material inte tåla lika stora belastningar som konceptets ordinarie konstruktion och fick därför köras med andra dimensioner. Dragprovet på funktionsprototypen kördes i flera test med olika dimensioner och resultaten indikerade att funktionen och konceptet fungerar och vid korrekt dimensioner klarar att uppfylla kraven ställda i kravspecifikationen. Under tiden som konceptet togs fram och testades gjordes förbättringar på konstruktionen vilket resulterade till ett andra koncept. Den största skillnaden är att istället för att använda två klaffar som låser repet används nu bara en för att förenkla arbetet ytterligare samt minska på antal lösa delar i verktyget.   Om detta koncept tas i bruk kommer man att spara arbetstid och få en effektivare installation och dessutom kunna sälja verktyget till kunder där kunden själv installerar produkterna. Jag skulle rekommendera att gå vidare med konceptet enkelklaff då denna har en stabilare permanent rep-infästning, mindre lösa delar och förmodligen mer lättarbetat under installation.
This bachelor thesis called “Product development of rope attachment for marine mooring systems” is done in cooperation with Seaflex AB and is a product development of an already existing component in the company product range. The company who mainly targets mooring systems in marinas with flexibility and sustainability. They are looking for a more efficient way of attaching rope in the marina without compromising the products reliability.   In agreement with the project supervisor at Seaflex AB the decision after presenting different concepts went towards a development of a tool that applies to the rope attachment. A concept in Solid Works 3D was created along with blueprints for a tool that was going to be easy to move from different rope attachments. The tool consists of two flaps that can rotate on axles supported by two frame blocks, one on each side of the rope attachment. To be able to get the dimensions necessary for blueprints of the wings a pressure test was done on the rope in a tensile testing machine. From this extracted data there is a coalition between force and how much the rope is pressed together. A function prototype adapted for the tensile testing machine was made to verify that the concept would work. The function prototype had to be tested with different dimensions than the concept blueprints. The tensile testing on the function prototype was run in two different tests with different dimensions and showed results indicating that the function of the concept was working and with the correct dimensions could live up to the specifications set for the project. During the manufacturing and testing of the function prototype there was improvements being done and resulted in a second concept. The biggest difference to this new concept is that instead of using two wings to lock the rope there is only one, this to improve working with the concept tool and having fewer lose parts.   If one of these concepts is being put to work in the future, there will be improved installation time and more efficient installation on site. The product can also be sold to customers who choose to install the mooring systems themselves. I would recommend for further work on this project to proceed with the mono wing. This because of the more solid permanent rope attachment, less parts and probably easier to work with during installation.

Problemformulering: Runt hälften av världens befolkning består av kvinnor som har menstruation i sin vardag, men trots det är ämnet omringat av skam, tabu och stigma. Under de senaste åren, i samband med ett ökat menstruationsaktivism, har en ny era av menstruationsannonser dykt upp där man är mer villig att dela historier om menstruationsskam. Flickor får lära sig från tidig ålder att hålla en tystnad om menstruation: genom att det finns en tabu i samhället som gör att det är socialt oacceptabelt att prata om mens. Unga kvinnor, som ingår i Generation Z, är mer öppna när det kommer till att prata om menstruation till skillnad från andra generationer. Hur denna generation uppfattar budskap som företag sänder ut gällande menstruationtabu blir intressant i en fråga om såväl både samhällsnytta och företagsreklam. Syfte: Studien syftar till att se hur unga kvinnor uppfattar och upplever kampanjfilmer som rör tabu kring menstruation. Metod och material: Fört att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar har den metodologiska ansatsen varit fokusgrupper för att kunna få fram unga kvinnors åsikter, upplevelser och tankar kring ämnet menstruationstabu. Tre fokusgrupper har genomförts med tre till fyra deltagare i varje. Stimulusmaterialet som exponerats för fokusgruppsdeltagarna är tre kampanjfilmer från företagen Always, Libresse och Deodoc. Huvudresultat: Vi har sett ett gäng kritiska deltagare som uttrycker sina åsikter och tankar om ett ämne som är omringat av i många fall skam. Deltagarna visar tydligt hur de värdesätter att budskap ska vara autentiskt och äkta. Respondenterna lägger mycket engagemang kring olika typer av förankringar som de uppfattar i kampanjfilmerna. Det kan vara allt från historier som de själva kan identifiera sig med eller den kända personen som frontar kampanjen. De vill gärna se att de själva pratar öppet om menstruation men kommer till insikt om att de fortfarande existerar en tabu, utan att de själva tänker på det. Detta kan vara allt från att de blir upplysta om det i samtal med det andra könet eller när de själva talar i negativitet om ämnet.

Syftet med min uppsats är att undersöka vad störning beror på enligt lärarna och hur lärarna arbetar för att förebygga störningar. Jag har vidare valt att titta på vad lärarna anser som sina befogenheter. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger i två olika skolor och intervjuat två pedagoger från vardera skolan. Det resultat jag fick fram av min undersökning är att oro kan bero på en mängd olika faktorer. För att motverka och arbeta förebyggande mot störning ska man som lärare vara en auktoritet och en god förebild för eleverna. För att arbeta förebyggande organisationsmässigt i klassrummet ska man införskaffa rutiner, regler, berömma eleverna, skapa relationer, förankringar, möblering efter elevers behov och använda sig av avkopplingsövningar. Miljön man undervisar i ska hållas snygg och städad. Det lärarna anser om sina befogenheter är att de tycker de har för lite rättigheter att tillgå då det uppkommer störande moment i klassrummet

Examensarbetet Skalmurar med bristfällig förankring är ett försök att belysa ett aktuellt problem samt sprida nyttig och viktig information. Vi har intervjuat företag, fastighetsägare entreprenörer och personer med anknytningar till byggbranschen med många års erfarenhet. Vi vill göra en bedömning av nuläget och se vad olika företag har gjort när det gäller renovering av murade fasader, som kan ha undermålig förankring.Vi vill också visa med bilder och modeller, vad som händer vid fasaderna, hur vindarna påverkar ett hus och var de största belastningarna finns. En egen undersökning har gjorts ute på olika arbetsplatser där vi provat metalldetektorer i hopp om att kunna lokalisera rostangripna kramlor, samt dokumenterat skicket på dem genom att ta bilder. Resultatet vi har kommit fram till genom våra fältstudier är att det utan några större problem går att lokalisera kramlor med hjälp av till exempel metalldetektorer. Flera av husen som vi undersökte hade rostiga kramlor i väldigt dåligt skick. På en del av husen var skicket på kramlorna så dåligt att det skulle behövas en renovering omgående. Resultatet av våra intervjuer visar också att det är få fastighetsföretag som gör stora åtgärder med sina fasader. Nyckelord: skalmurar, kramlor, rost, förankring, undersökning, byggteknik, fasader.
Our degree project is an attempt to shed some light to the problem regarding corroding wall ties. In Sweden we have built with bricks for a very long time. But after the Second World War we started to use the bricks not as part of the bearing construction but as facing. The wall ties were not always resistant to corrosion. During a ten year period (1960-70) we built one million dwellings. There is a risk that a lot of the brick walls on these dwelling houses have no anchoring. We want to spread important and useful information by taking part in both people and companies` experiences. Not only estate owners and building contractors were interviewed, but also people with long experience in the building trade. We wanted to take their information, with their permission, and make it available to other people. We know that not many tenant-owners associations in the city of Malmö have made examinations of their brick walls. So maybe our project could open their eyes and make them aware of the problem. Keywords: brick walls, wall ties, corrosion, anchoring, examine, building technique, facade.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken typ av forskning som beslutsfattare använt sig av vid bildandet av en svensk klimatpolicy och om vetenskapliga resultat av viss karaktär använts i större utsträckning än andra. Att problemen med klimatförändringar är en av vår tids största frågor är ingen nyhet (se t.ex. Bogren et al, 1998, Carlén, 2000). Då klimatförändringar är en mycket komplex fråga som omgärdas av många olika slags osäkerheter är det viktigt att en klimatpolicy, när den formuleras, förhåller sig till aktuell forskning. I studien har valts att ta utgångspunkt i klimatkommitténs arbete då det har haft avgörande betydelse för hur svensk klimatpolitik utformats. Det är rimligt att anta att de som satt med i kommittén är väl insatta i hur det resonerades under processen. Som metod har den kvalitativa intervjun valts. Slutsatsen är att samhällsvetenskap som använder det tolkande angreppssättet inte har beaktats i någon större utsträckning vid bildandet av svensk klimatpolicy trots att den hade kunnat innebära en bredare förståelse för problematiken och påverkat utformningen av en handlingsplan.

De senare års skandaler i offentliga organisationer har ökat kraven på att kontrollen av medborgarnas resurser förvaltas på så sätt som är lagstadgat och effektivt. För att kunna få den interna kontrollen förankrad krävs det ökad dialog och kommunikation mellan kommunens olika avdelningar.

Ansvaret för den interna kontrollen måste klargöras så att alla berörda inom organisationen vet vad som gäller vid utförandet av kontrollen.

I min studie har jag använt mig av att gå djupare in i problematiken intern kontroll. Jag har utgått från en fallstudie med en deduktiv ansats. Den teori som jag har använt mig av är agentprincipalteorin och den modell som användes för att underlätta min forskning kallas för COSO-modellen.

Syftet med vårt arbete var att utvärdera om Scandinavian Airlines Sverige har förankrat de pågående förändringarna i organisationen hos sina medarbetare. Vi har analyserat hur Scandinavian Airlines Sverige arbetar med att motivera medarbetarna och förändra värderingar och normer bland dem. Vi har utgått ifrån Strategi 2011 och belyst den del som berör medarbetarperspektivet av den kulturella turnaround som sker inom SAS koncernen. I vår undersökning har vi avgränsat oss till Scandinavian Airlines Sverige och utgår ifrån deras tolkning av strategin som de benämner ”Framtidsresan”.

Den teoretiska modellen som utarbetats har givit oss möjlighet att analysera förändringsarbetet för Scandinavian Airlines Sverige och utvärdera hur förändringarna påverkar organisationens medarbetare. Den utgår ifrån variablerna Kommunikation, Förändringsarbetet, Medarbetarnas förhållningssätt och Medarbetarnas förutsättningar.

De slutsatser som vi kommit fram till är att Scandinavian Airlines Sveriges interna kommunikation till stor del har varit en ensidig och formell kommunikation från företagets sida. Medarbetarna har inte i någon större utsträckning fått vara aktiva i en dialog.

Förankringen av förändringsarbetet har påverkats av att informationen inte fullt ut behandlat vad som ska ske med medarbetaren eller på arbetsplatsen. Vi anser att förankringen av förändringen förbättras om Scandinavian Airlines Sverige kunde ha involverat fler personer från organisationen än de 40 underchefer som skedde när de utvecklade ”Framtidsresan” med dess vision och strategier. Det skulle öka möjligheten till dialog med medarbetarna och utjämna kulturella skillnader samt generera ett bättre framtida resultat med förändringsarbetet. Ett annat sätt är att arbeta med förändring i mindre grupper där medarbetarna kan känna sig mer delaktiga och bättre föra en dialog. Genom att öppna för dialog och delaktighet i mindre grupper, ge feedback och samverka mer är flera sätt att förbättra motivationen. Det anser vi vara en nödvändighet för att lyckas med den stora kulturella förändringen.

The purpose with this thesis was to evaluate if Scandinavian Airlines Sweden has anchored the current organizational change towards the employees. We have analyzed how Scandinavian Airlines Sweden is working with motivation of the employees and change their values and norms. The starting point was Strategy 2011 and we have evaluated the part that touch the employees’ perspective and the cultural turnaround that takes place within the SAS group. In our own research we have made a delimitation to only investigate Scandinavian Airlines Sweden and their interpretation of the strategy, which they name”Framtidsresan (future trip)”.

The theoretical model that has been prepared gives us the possibility to analyze the organizational change for Scandinavian Airlines Sweden and evaluate how the changes affect the employees in the organization. The model uses the variables Communication, Organizational change, Employees behavior and Employees conditions.

Conclusion from the research is that the internal communication within Scandinavian Airlines Sweden mostly has been biased and formal from the company’s side. In most of the cases the employees have not been able to have an active dialogue. Support of the organizational change has been affected by the fact that information not fully have considered what will happen to the employees and their workplace. We strongly feel that anchorage of the organizational change can be improved if Scandinavian Airlines Sweden involves more managerial staff from the organization than the 40 middle level managers that were involved during introduction of ”Framtidsresan (future trip)” with its vision and strategies. That would improve the possibility for a dialogue with the employees and compensate for cultural differences as well as generate a better future result with the organizational change. Another way is to work on the changes in smaller groups where the employees can feel more involved and have a better dialogue. By open up for dialogue and involvement in smaller groups as well as give feedback and cooperate more are some ways to increase motivation. We feel that these steps are necessary to take to be successful with the big cultural change that takes place right now.

This thesis is a human geography study of how local planners prepared, implemented and followed up a dialogue with the inhabitants in Alby, a multicultural community. The planners based their work on the ambition that everything that is done to develop Alby should be anchored among the residents in a democratic manner. This thesis analyses this double interpretation and how it appears in the planners’ work.

The study uses a combination of different action-theoretic approaches for analysing what the planners did. A normative approach is used together with genealogic approaches on power and rhetoric. To make use of these action theories in a multicultural community the thesis explores radical feminism (situated knowledge) and postcolonial theory.

Methodologically, the study is based on participatory observation. It analyses how the planners anchor decisions using a subject–object approach. The approach steered the planners into a situation in which their administrative system-world grew at the expense of both a sustainable democratic development and losing contact with the life-world of the local inhabitants. During the meetings the planners came in contact with some local activists. From their situated knowledge, the activists gave practical examples on how to make the planners’ system-world more sensitive to the reality of the inhabitants. The thesis stresses the importance of a life-world perspective on local planning and the potential of local meetings, situated knowledge and phronesis to make the planners’ work sensitive to the reality of the inhabitants.

This paper is an investigation of four selected archaeological reconstructions of Iron Age milieus in Sweden. The paper explores the concepts of time travel, authenticity and of romanticizing the prehistoric ages. Four interviews of staff actively engaged and working with time travel experiences at reconstructed Iron Age milieus present the foundation of this study; also surveys of the archaeological material from each milieu has produced interesting insight into the perspectives which said milieus present to their visitors. The results have shown that the material culture of the milieus are often well executed, for instance the houses are often built using archaeological finds as their template and artefacts used during the time travel experiences are often replicas from accurate periods and used correctly in regards of their believed original function. However, the social structures presented during the time travel experiences appear to be one-dimensional and occasionally even scientifically outdated. Where the archaeological artefacts provide excellent educational value, the roles which the visitors play during their experience are not as carefully assembled. This phenomenon might be the result of poor communication between academia and the public, which is highly unfortunate, but can possibly also be a remnant of past cherished glorifications of prehistoric times. Regardless of why updates on research do not make it to the milieus, the problem of misrepresentation is real. Not only is it an unintended act of historical falsification, but as this study shows, the romanticized misconceptions of prehistoric Sweden are passed on to the next generation. As it is part of the Swedish curriculum for third graders to study the prehistoric ages, a vast number of children will at some point during their education make a trip to a reconstructed milieu, as it is a popular and effective pedagogical instrument. There is a great opportunity to educate children with updated research, and there is also a great responsibility to do so, as these time travels are regarded as authentic experiences by not only the children but the teachers as well. A reconstructed milieu advertises itself as an authentic presentation of the past and should therefore consider it their responsibility to keep updated and true to current archaeological knowledge.

Detta examensarbete undersöker effekten av emotionell priming när försökspersonen använderen bedömningsskala som förankrat bedömningar av upplevd skönhet. Tio försökspersoner fick bedöma skönhet hos bilder med varierande emotionellt innehåll. Något entydigt svar på om, och i så fall hur mycket bedömningarna påverkades av emotionellt innehåll genom en priming-effekt gick inte fastställa, men en tendens till effekt av priming påvisades. Förklaringar som främst gäller metodiska begränsningar diskuteras.