Dissertations / Theses on the topic 'FEM'

Examensarbetets syfte är att utforma rutiner och verktyg för att säkerställa att relevant information om allvarliga och frekventa problem når föregående processer. Den information som föregående processer tar emot ska vara av sådan karaktär att de vet vad de ska fokusera på i sitt förbättringsarbete. Strävan har varit att ta fram ett felrapporteringsverktyg där alla fel som påträffas i produktionen ska kunna gå att rapporteras in. Utifrån den datainsamling som har gjorts via sekundär- och primärdata har den information som ska rapporters in tagits fram. Felrapporteringen ska ske i en Lotus Notes databas, detta för att programmet redan finns inom SDE`s väggar. De fel som hittas och rapporters in i felrapporteringsverktyget riktas var och en mot ett ansvarigt område. Tillexempel om det fattas ett hål på en artikel och det hålet finns med på ritningen riktas felet mot inköp. Varje ansvarigt område ska månadsvis skriva ut och åtgärda sina tre ”fem i botten” scorecard i kategorierna konsekvens, kostnad och frekvens. Fem i botten scorecarden bygger på paretoprincipen, det betyder att scorecarden visar de fem största felen varje månad i de tre olika kategorierna. Den information som loggas in i felrapporteringsverktyget kommer även att vara ett reklamationsunderlag då inköp står som ansvarigt område. Dataanalysen kommer att göras i ett Business Intelligence verktyg som heter QlikView. Detta för att QlikView på ett smidigt sätt tar data från en eller flera databaser och gör det möjligt för användaren att snabbt och enkelt analysera informationen.

Denna uppsats handlar om fenomenet oförenligheter och dess möjliga betydelse i lärandesammanhang i skuggan av Bourdieus teori om sociala fält. Det övergripande syftet med denna uppsats var att söka bättre förståelse samt undersöka huruvida det fanns något signifikant mönster eller struktur kring det lärande som uppkommer ur situationer som särpräglats av oförenligheter. Utifrån centrala begrepp, en abduktiv och fenomenologisk-hermeneutisk ansats, lät jag genomföra samtal med fem personer i syfte att undersöka förhållanden kring fenomenet. Genom samtal med individer som erfarit allehanda former av arbetslivsrelaterade situationer, har jag tagit del av fragment utifrån deras livsberättelser. Resultatet visar att situationer som kännetecknas av oförenligheter tenderade att vara emotionellt laddade. Då individen mobiliserar resurser i syfte att möta de rådande förhållandena uppstår möjlighet till lärande. Individen kom med andra ord lära sig av både konfliktsituationen och det som följer av den. Min slutsats är, efter en sammantagen analys, att oförenligheter kan utgöra en viktig faktor gällande lärande och utveckling, vilket tenderar att befästa erfarenheter i reell mening. Lärande genom oförenligheter gagnar utvecklingen och utgör om något en obestridlig del i det så kallade livslånga lärandet.

Dagligen exponeras vi av information om hur vi bör träna, äta och leva för att må bra. Rådgivning står att finna överallt, via TV, Internet och veckotidningar där olika hälso- och skönhetsexperter ger tips och råd om hur vi bäst kan hålla kroppen i form. Antologin Skönhetens dimensioner behandlar ämnen som rör kroppen, utseendet och identitetsskapandet. Vårt syfte med denna studie är att belysa relationen mellan identitet och utseende i samhället utifrån olika perspektiv. Vi diskuterar positiva och negativa effekter utifrån tankar om hälso-, utseende- och kroppsideal samt vilken påverkan massmedia har på individen. Antologin består av sex kapitel som rör kropp och utseende relaterat till skapandet av identitet. Kapitlet Medias påverkan på vår hälsa handlar om medias påverkan på vår kost, hälsa och livsstil. Därefter följer Kroppsideal som belyser ideal och hälsa utifrån identitetsskapande processer. Kapitlet Tankar om skönhet redogör för hur unga kvinnor ser på skönhet och skönhetsideal. Den nye mannen behandlar unga män och deras tankar kring utseende och ideal. Antologin avslutas med kapitlet Muskulösa kvinnor där författaren diskuterar hur muskulösa kvinnor uppfattas av samhället, men även hur utseendefixeringen påverkar identiteten.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att beskriva fem chefers vardag samt att diskutera och problematisera denna ur ett hälsoperspektiv.

De frågeställningar som behandlas i uppsatsen är:

• Hur beskriver cheferna sin vardag?

• Är den vardag som beskrivs förenlig med hälsa över tiden?

Metod

Fem chefer, tre kvinnor och två män, intervjuades under 45-60 minuter om hur det är att vara chef. Utifrån ett 24-timmarsperspektiv fick de berätta om och reflektera kring sin vardag. Intervjuerna, som fördes i samtalsform, hade låg grad av standardisering och strukturering. Intervjupersonerna var 30-45 år gamla (födda under perioden 1960-1975). De arbetade inom näringsliv eller offentlig sektor på olika organisatoriska nivåer med chefsbefattningar inom ekonomi, produktion, marknadsföring eller konsultverksamhet och hade arbetat i chefsposition i upp till tio år. Cheferna hade personalansvar för 3-25 personer. Intervjuerna, som genomfördes under våren 2005, spelades in med hjälp av bandspelare och transkriberades därefter ordagrant. Intervjumaterialet bearbetades sedan i syfte att lyfta fram den enskilda berättelsen. Denna kompletterades med teman som varit gemensamma för de olika intervjuerna. I presentation och analys av materialet anlades ett hälsoperspektiv från vilket människan ses ur ett helhetsperspektiv och hälsa ses som en resurs för individen.

Resultat och diskussion

Den vardag som beskrivs i intervjuerna domineras av yrkesrollen. Fler av de intervjuade berättar om långa arbetsdagar och om svårigheten att hitta en bra balans mellan yrkeslivet och livet i övrigt. Tiden och orken räcker helt enkelt inte till. Utöver arbetet är familjen det som de intervjuade försöker att prioritera. De intervjuade berättar, att det är svårt att hinna med sådant som de vet att de mår bra av. Fritidsintressen, fysisk aktivitet och reflektion är några exempel på sådant som faller bort när arbetet prioriteras. Investeringar i den egna hälsan, i en bibehållen dagsform, ser i flera fall ut att utebli. Detta riskerar i sin tur att innebära, att den beskrivna vardagen inte är förenlig med hälsa över tiden, något som i slutänden riskerar att få konsekvenser för individen, såväl professionellt som privat.

Bakgrunden till arbetet var att Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 – Matematik årskurs 9 visade på resultatförsämringar i elevernas matematiska kunnande från 1992 till 2003. Eleverna angav också i utvärderingen att ämnet matematik inte intresserade dem, trots att många av eleverna trodde sig ha användning av sina kunskaper i framtiden. Ytterligare en anledning till arbetet var att utredningen Att lyfta matematiken – intresse, lärande, kompetens visade att attityder till ämnet matematik inte bara påverkades under lektionerna i skolan utan för många elever var en positiv attityd till ämnet matematik ute i samhället en förutsättning för att de själva skulle nå en positiv matematikinlärning.

Syftet med arbetet var att undersöka elevers attityder till ämnet matematik och huruvida deras attityder skulle stämma överens med vad litteraturen visat och hur lärare i skolan skulle kunna arbeta för att ge eleverna en mer positiv attityd och öka elevintresset för ämnet. Jag ville också få svar på om eleverna hade några funderingar på när de skulle kunna ha användning av sina matematikkunskaper. För att kunna få svar på frågorna gjordes enskilda elevintervjuer med nio elever i skolår fem. Intervjuerna spelades in och presenteras utförligt i resultatdelen.

Det som framgick av undersökningen stämde delvis överens med de tidigare studier som gjorts inom området, men det framkom även en hel del synpunkter på undervisningen som till viss del gick emot den tidigare forskningen. De slutsatser som dragits av undersökningen var att alla utom en elev i undersökningen kunde hitta delar av matematiken som intresserade dem och ingen av eleverna tyckte att matematik var ett genomgående tråkigt ämne. Det som tycktes stämma väl överens med litteraturen var att de flesta av eleverna ville ha en varierad undervisning med lekar, spel, plockmaterial och diskussioner.

Våldtäkt är en handling som kränker och förändrar kvinnors och flickors självkänsla. Attributionen av skuld på offret kan bero på en traditionell uppfattning av könsroller. Fem grupper med sammanlagt 92 personer besvarade en enkät som mätte inställningen till mannens skuld med fyra vinjetter och frågor om de generella stereotypa attityder om våldtäkt. De svarande gjorde en generellt strängare bedömning av mannens skuld vid kvinnans påverkan av alkohol och tenderade att ge en mildare bedömning vid initiativ från kvinnan. Vid en 5*2 Anova, med yrkesgrupper och kön, av stereotypa attityder till våldtäkt var de kvinnliga deltagarnas skattningar signifikant högre än männens på samtliga index. Validitet och reliabilitet av generella stereotypa attityder kan anses som hög. Trots kunskap hos deltagarna finns traditionella könsrollsstereotyper kvar till viss del. 10% av deltagarna gjorde en annorlunda bedömning i fallen när kvinnan tagit initiativ och attribuerade kvinnan som mer delaktig till att våldtäkten ägt rum.

Flyget är ett viktigt transportmedel i vårt utvecklade samhälle och det används i många olika sammanhang, men de vanligaste sammanhangen som man kanske först kommer att tänka på är flyget som transportmedel för privatresenärer eller affärsresenärer.

Globaliseringen har resulterat i att människor har fått ett ökat behov av att resa och detta har medfört att flygbranschen spelar en större roll idag än tidigare. Den ökade efterfrågan på antalet flygresor i kombination med avregleringen av flygmarknaden har på ett naturligt sätt medfört att antalet flygbolag har ökat och givetvis konkurrensen med dem. Konkurrensen har drivit ner priset på flygbiljetterna och lågprisflygbolagen har varit de stora vinnarna i den här duellen. De har redan från början insett resenärernas behov av att kunna resa billigt och ta sig snabbt och enkelt dit de vill. De satsade på detta koncept och kunde genomföra det i och med att de såg till att kostnadseffektivisera i varje led. Detta visade sig vara väldigt framgångsrikt och de mer traditionella flygbolagen har mer eller mindre blivit tvungna att haka på konceptet med billiga flygbiljetter i någon form, för att bibehålla sin konkurrenskraft på marknaden. Lågprisflyget förväntas ta marknadsandelar och vara framgångsrikt även i framtiden.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur flygbranschen ser ut idag. Vilka tendenser som är speciellt framträdande, vilken riktning flygbranschen är på väg åt och vad man använder sig av för strategier för att erbjuda kunderna mervärde. Vi har kallat detta för en branschanalys, och i och med att vi inte kunnat bearbeta varje flygbolag i hela branschen, har vi låtit fem flygbolag få karaktärisera branschen i stort. De flygbolag som vi valt att studera närmare är: Malmö Aviation, SAS, Ryan air, Fly Me och Sterling.

Vi har utfört denna undersökning genom en kvalitativ fallstudie. Detta har vi gjort därför att vi velat undersöka de olika bolagen på ett djupgående och holistiskt sätt. Informationen som vi använt oss av har vi fått genom dagsfärska tidningsartiklar, flygbolagens olika hemsidor och kanske framförallt genom intervjuer från flygbolagens olika representanter och en intervju från luftfartsverket.

I den här uppsatsen kommer vi också att behandla framtida möjligheter för flygbranschen, så som exempelvis allianssammanslutningar och andra samarbetsformer. Miljöfrågorna har kommit att diskuteras mer och mer under senare tid och dessa aspekter har vi också tagit hänsyn till i uppsatsen. En del av syftet med uppsatsen har dessutom varit att undersöka vad de olika bolagen gör för att tillfredställa kunder och därmed hålla kvar sin konkurrenskraft på marknaden.

Att det finns löneskillnader mellan kvinnor och män är ett välutforskat faktum. Vi vet också att skillnaderna var större förr och att vi har gått mot en positiv utveckling med mer jämställda löner.Studiens syfte är att mer ingående undersöka hur lönerna skiljer sig åt mellan kvinnor och män inom olika yrkesklasser. Frågorna vi ställer oss är om könslönegapet ser olika ut inom olika yrkesklasser och om förhållandet mellan lön och individ- och jobbegenskaper såsom utbildningslängd, år i förvärvsarbete, senioritet på arbetsplatsen, sektor, utbildningskrav, upplärningstid, antal underställda och antal minderåriga barn i hushållet, ser olika ut inom dessa klasser.För att ge undersökningen en bred bakgrund kommer vi att redogöra för humankapitalteorin, teorin om kompenserande löneskillnader och ett antal diskrimineringsteorier. Vidare ska vi även titta på tidigare forskning kring ämnet löneskillnader.Vi har valt att använda oss av multipel regressionsanalys då detta möjliggör att se till många oberoende variabler och samtidigt se den separata effekten för varje enskild variabel. Vi har i vår analys gjort tre separata multipla regressioner. En för kvinnor, en för män och en för båda könen tillsammans. Data är hämtad från Levnadsnivåundersökningen år 2000 (LNU2000). Vi har begränsat vårt urval till att endast omfatta personer som vid intervjutillfället var yrkesverksamma. Intervjupersonernas yrkesklasser bestämdes utifrån socioekonomisk indelning (SEI). Den beroende variabeln vi undersöker är bruttotimlönResultatet visar att män tjänar mer än kvinnor men att det skiljer sig åt mellan de olika yrkesklasserna ifråga om hur mycket mer männen tjänar. De yrkesklasser som visar på de högsta skillnaderna mellan män och kvinnor är lägre tjänstemän och högre tjänstemän. Vidare kvarstår en lönepremie för män i alla fem klasser, efter att vi kontrollerat för de olika individ- och yrkesspecifika egenskaperna. Den största lönepremien för män hittar vi bland lägre tjänstemän.

Historia