Relevant bibliographies by topics / Feelgood

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'Feelgood'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 19 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Feelgood.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Feelgood"

1

Doran, Teresa, Tommy Frank O'Connor, Pat Falvey, Clare O'Leary, Patrick Devaney, Alan Gibbons, Cora Harrison, Stephanie Dagg, Stephanie Dagg, and Stephanie Dagg. "Feelgood." Books Ireland, no. 271 (2004): 268. http://dx.doi.org/10.2307/20624079.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Ungeheuer, Lena, and Tristan Nguyen. "Feelgood Management in German SMEs and its Impacts on Employees’ Health, Satisfaction and Performance." International Business Research 13, no. 9 (August 24, 2020): 137. http://dx.doi.org/10.5539/ibr.v13n9p137.

Full text
Abstract:
Feelgood Management is an emerging concept first applied in the German start-up scene in 2012. The approach is gaining popularity, even though the measurement is difficult and academic research is scarce. Accordingly, this study aims to close this research gap by answering the research question about the impact of Feelgood Management in German SMEs, especially on the employees’ heath, satisfaction and performance willingness. Our findings show that Feelgood Management is just emerging and faces several challenges, related to the ambiguous term that implies ridicule, the lack of standardization that is allowing various interpretations and opposition towards novelty. Despite being limited, due to the risk of bias and subjectivity that is natural for qualitative data collection along with the uni-dimensional perspective of solely Feelgood Managers, this study produces a valuable model of the influences on Feelgood Management and its impact on employee health, satisfaction and performance willingness.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Maben, Jill. "The feelgood factor." Nursing Standard 24, no. 30 (March 31, 2010): 70–71. http://dx.doi.org/10.7748/ns.24.30.70.s56.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Felton, Richard. "The feelgood factor?" Metal Powder Report 57, no. 12 (December 2002): 1. http://dx.doi.org/10.1016/s0026-0657(02)80632-4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Feiring, Eline. "Feelgood på Lillestrøm." Tidsskrift for Den norske legeforening 135, no. 14 (2015): 1282–87. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.15.0632.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Galloway, John. "The feelgood factor." Nature 399, no. 6735 (June 1999): 427. http://dx.doi.org/10.1038/20849.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Birkedal, Erling, and Espen Gilsvik. "Religion og konfirmasjon som «feelgood»." Prismet 72, no. 2 (June 18, 2021): 95–117. http://dx.doi.org/10.5617/pri.8847.

Full text
Abstract:
I denne artikkelen utforsker vi 14-åringers forståelse av religion, og dennes sammenheng med valg av konfirmasjon. Vi finner at det er stor variasjon i religiøs selvforståelse, og samtidig stor grad av ambivalens. Vi argumenterer for at de unge forstår konfirmasjon i større grad som en performativ rite som skal reflektere individets identitet og i noen grad familietradisjonen. Riten fremstår for dem i mindre grad som religiøs markør knyttet til overgang fra barn til voksen. Vi bygger på materiale fra fokusgruppeintervju og survey-data fra tenåringer i forkant av konfirmasjonsvalg. Vi finner at 14-åringene i stor grad har en individualistisk tilnærming til religion og valg av konfirmasjon. Majoriteten av 14-åringene omtaler religiøs variasjon i positive vendinger, mens de uttrykker skepsis til sterk grad av religiøs overbevisning. Nøkkelord: Konfirmasjon, riter, ungdom, religiøsitet, religiøs individualisering, religiøs ambivalens
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Birkedal, Erling, and Espen Gilsvik. "Religion og konfirmasjon som «feelgood»." Prismet 72, no. 2 (June 22, 2021): 95–117. http://dx.doi.org/10.5617/pri.8877.

Full text
Abstract:
I denne artikkelen utforsker vi 14-åringers forståelse av religion, og dennes sammenheng med valg av konfirmasjon. Vi finner at det er stor variasjon i religiøs selvforståelse, og samtidig stor grad av ambivalens. Vi argumenterer for at de unge forstår konfirmasjon i større grad som en performativ rite som skal reflektere individets identitet og i noen grad familietradisjonen. Riten fremstår for dem i mindre grad som religiøs markør knyttet til overgang fra barn til voksen. Vi bygger på materiale fra fokusgruppeintervju og survey-data fra tenåringer i forkant av konfirmasjonsvalg. Vi finner at 14-åringene i stor grad har en individualistisk tilnærming til religion og valg av konfirmasjon. Majoriteten av 14-åringene omtaler religiøs variasjon i positive vendinger, mens de uttrykker skepsis til sterk grad av religiøs overbevisning. Nøkkelord: Konfirmasjon, riter, ungdom, religiøsitet, religiøs individualisering, religiøs ambivalens
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Burnetts, Charles. "Steven Spielberg's ‘feelgood’ endings and sentimentality." New Review of Film and Television Studies 7, no. 1 (March 2009): 79–92. http://dx.doi.org/10.1080/17400300802602999.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Seeßlen, Georg. "Film: Das Feelgood Movie als moralisches Über-lebensmittel." POP 1, no. 1 (September 1, 2012): 15–20. http://dx.doi.org/10.14361/pop.2012-0103.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Feelgood"

1

La, Terra Sylwi. "Kvinnors bruk av feelgood tidningar- en studie i användandet av feelgood tidningar." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMK), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-58960.

Full text
Abstract:
Den här C-uppsatsen är en kvalitativ studie om användandet av feelgood tidningar i vardagen. Studien strävar efter att ta del av och förstå hur läsarna använder feelgood tidningarna i sin vardag. Studien syftar också att undersöka det psykologiska perspektivet bakom valet att läsa tidningarna. Mina frågeställningar är: Hur använder kvinnorna feelgood tidningen i sin vardag?Hur rumsrent tycker kvinnorna att det är att läsa de här tidningarna? Vad är det som gör feelgood tidningar underhållande?Hur kan man tolka kvinnornas användning av tidningarna ur ett psykologisk perspektiv? Materialet inhämtas via en fokusgrupp med fyra kvinnor i åldrarna 40- 65 år. Den teoretiska bakgrunden har hämtats ur Radway A Janice bok, Reading the romance- women, patriarchy and popular litteratur, Lisbeth Larssons En annan historia och ur boken Oro, av Skårderud Finn. Analysen är ett samspel mellan fokusgruppens utsaga och den teoretiska delen. I resultatet och analysen får läsaren ta del av intervjun med fokusgruppen och en analys som korrelerar med där frågeställningarna och teorin. Islutsatsen diskuteras sammanhangen mellan att kvinnorna i fokusgruppen både njuter och blir stressade av feelgood tidningarna. Det diskuteras även hur det kommer sig att en Engelsk studie som gjordes för 20 år sedan stämmer så väl överens med en studie gjord i dag. Slutligen diskuteras ett bifynd i uppsamlande av materialet, att män saknar en feelgood tidning anpassad för deras målgrupp.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Lopez, Maria Isabel. "Feelgood Networking : En uppsats om varför att blogga kan få dig att må bra." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-55529.

Full text
Abstract:
Denna uppsats handlar om kopplingen mellan välmående och socialt nätverk, mera konkret bloggande. Internet och bloggande har gett möjligheten till att människor internationellt kan interagera ”på sekunder” och detta har inneburit en förändring i människors sätt att kommunicera med varandra. Frågan är nu om bloggande kan få oss att må bra och i detta syfte analyseras hur unga kvinnor i Sverige resonerar kring att må bra och sitt eget bloggande. Detta är ett ganska ny outforskat område från ett socialpsykologiskt perspektiv. Enligt tidigare forskning kan bloggande vara mycket bra för våra hjärnor då det rymmer ett enorm potential till utbildning samt kreativt utbyte inom kommunikation. Jag har analyserat ämnet med hjälp av Johan Asplunds teori som utgår från att människan är sällskaplig och hon söker respons för att bekräfta sin identitet som på detta sätt kan få henne att må bra. Detta är medfött behov som driver människan att söka sig efter respons. I min studie analyseras bloggande som ett sätt att få respons som kan få kvinnor i Sverige att må bra. Jag har använt mig utav semistrukturerade intervjuer samt enkäter. Efter analysen med hjälp av teori samt tidigare forskning, kommer jag fram ett resultat om bloggande i sig kan vara ett sätt att få respons som medför större gemenskap med vår omgivning och må bra. I studien analyseras både de positiva och negativa aspekter inom bloggandet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Åberg, Jenny. "Möjligheter och hinder för det förebyggande arbetsmiljöarbetet : En intervjustudie med en enhet på Feelgood Företagshälsa och två av deras kundföretag inom byggbranschen." Thesis, KTH, Hälso- och systemvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-160479.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Företagshälsovården i Sverige avses som en oberoende expertresurs till företag och ska identifiera samt förklara sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. Generellt sett anlitar kundföretag FHV framförallt för reaktiva, efterhjälpande insatser då ohälsa redan har uppstått i företaget. Byggnadsarbetare vistas ständigt i en riskfylld miljö och utsätts för tunga lyft, ensidiga arbetsrörelser och ogynnsamma arbetsställningar. Det är därför viktigt att undersöka hur företagshälsovården kan bidra till det förebyggande arbetsmiljöarbetet till kundföretagen för att möta utmaningarna i byggarbetsmiljön.Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter och hinder som finns för företagshälsovårdens förebyggande arbetsmiljöarbete.Metod: En litteraturstudie och en intervjustudie genomfördes under våren 2013. Vetenskapliga artiklar och andra dokument inhämtades via databaser tillgängliga via bibliotek vid KTH, Göteborgs Universitet samt Halmstad Universitet. Tio individuella semi-strukturella intervjuer utfördes med arbetsmiljöingenjör och kundansvarig på en Feelgood-enhet samt med arbetsledare, skyddsombud och med personer som hade en HR- och arbetsmiljöposition på två av Feelgoods kundföretag inom byggbranschen.Resultat: Utifrån analysen framkom åtta teman som utgjorde möjligheter och hinder för det förebyggande arbetsmiljöarbetet: konsultativt förhållningssätt, systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsbesök, kompetens, marknadsföring och kommunikation, ledningsgruppen, bristande samordning mellan yrkesprofessionerna på FHV samt kundavtalet.Slutsats: Företagshälsovården behöver ta ett större ansvar i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och ifrågasätta kundföretagen för att råda dem i bra arbetsmiljölösningar. Företagshälsovården behöver även bli bättre på att marknadsföra sin verksamhet för att kundföretagen ska veta vad de kan utnyttja FHV till. Feelgood är professionella och har hög kompetens i de individuella samtalen men kan förbättra sin branschkompetens på organisatorisk nivå. Arbetsplatsbesök efterfrågas och kundföretagen såg att FHV har en roll i att utföra tekniska mätningar och att hjälpa till i arbetet med arbetsrotation. De förebyggande arbetsmiljötjänsterna borde vara skrivna i avtalet för att de ska utnyttjas i större utsträckning.
Background: The occupational health services (OHS) in Sweden is provided as an impartial expert advice to client companies and shall identify and explain the relationship between work, organization, productivity and health. In general, client companies use the occupational health services particularly for reactive services, when illness has already occured in the company. Construction workers staying constantly in a hazardous environment and are exposed to heavy lifting, monotonous movements and bad working positions. It is therefore important to examine how occupational health can contribute to the preventive work environment for client companies to meet the challenges of the construction work.Aim: The aim of the study was to investigate the opportunities and barriers that exist to the preventive work of occupational health services.Method: A literature review and an interview study was conducted in spring 2013. Scientific papers and other documents were obtained through databases available through the libraries at the Royal Institute of Technology, University of Gothenburg and Halmstad University. Ten individual semi-structural interviews were carried out with a safety engineer and an account manager at a Feelgood unit, as well as with supervisors, safety representatives and with people who had an HR and working position on two of Feelgoods client companies in the construction industry.Results: The analysis revealed eight themes that represented opportunities and barriers to preventive work environment: consultative approach, systematic work environment management, workplaces visits, competence, marketing and communication, management, lack of coordination between professions in occupational health services and customer agreement.Conclusion: The occupational health service needs to take greater responsibility in preventive work environment and challenging client companies to advise them in good working solutions. Occupational health services also needs to be better at marketing their business to client companies to know what they can use OHS for. Feelgood are professional and have high competence in the individual conversations but can improve their professional skills at organizational level. The client companies demand field visits and they saw that OHS has a role in performing technical measurements and help in the process of job rotation. Preventive health services should be written into the agreement in order to be utilized to a greater extent.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Holte, Kjersti Lien. "Hysj : En kritisk didaktisk relasjonsanalyse av Curriculum Silentium; den skjulte policyen for taushet om arbeidsrelatert kritikk hos ansatte." Doctoral thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för arbetsvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-4405.

Full text
Abstract:
This study has developed a tool for explaining why employees fail to speak up with regard to work related criticism; there is a hidden policy of silence that teaches employees to remain silent. This hidden policy is here designated as the "Curriculum Silentium" and is described in detail on the basis of empirical and theoretical data. After identifying a gap between the intentionally and experienced policy for employees freedom of speech in organizations I suggest that there are on-going unofficial, partially hidden learning processes in the organizations. The overall research question is; How does the Curriculum Silentium; the hidden policy of silence among employees, look like?  I make an analytic construction of the hidden policy as if it were planned policy, using the didactic categories applicable to organizations. These didactic categories are: goals, content, teaching strategies and the motivation of employees. The empirical data was collected in three different organizations: an elementary school, a home for the elderly and a factory in the process industry, using qualitative methods such as interviews and observation. The theoretical foundation of the study is taken from existing theory within the field of work life research and educational science. The study is not a comparative study of the three organizations, but does involve a comparison of whether and how the Curriculum Silentium is expressed in three such different organizations. The challenge of examining hidden relationships in organizations was met through the development of guidelines for an analytical approach called a critical didactic relations analysis. The study concludes that a hidden policy of silence resembling that presented here exists in organizations where employees fail to voice working life related criticism.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Books on the topic "Feelgood"

1

Feelgood. London: Methuen, 2001.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Lovely, Lutishia. Reverend feelgood. Waterville, Me: Thorndike Press, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Lovely, Lutishia. Reverend Feelgood. New York: Kensington Pub. Corp., 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Weber, Ulrike, and Sophia Gesing. Feelgood-Management. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-23977-0.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Gesing, Sophia, and Ulrike Weber. Konzept und Berufsbild des Feelgood-Managements. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-19356-0.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Sophie kooks: Quick and easy feelgood food. Dublin: Gill & Macmillan, 2012.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Sister feelgood: A year of health and fitnessfor our bodies and our souls. New York: Crown Trade Paperbacks, 1996.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Williams, Donna Marie. Sister feelgood: A year of health and fitness for our bodies and our souls. New York: Crown Trade Paperbacks, 1996.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Beaton, Alistair. Feelgood. A&C Black, 2003.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Monteilh, Marissa. Dr. Feelgood. Dafina, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Feelgood"

1

Franke, Lukas. "Facebooks weichgespülte „Feelgood“-Kampagne." In Medienwandel kompakt 2017-2019, 89–91. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-27319-4_11.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Gesing, Sophia, and Ulrike Weber. "Das Konzept: Feelgood-Management." In Konzept und Berufsbild des Feelgood-Managements, 9–12. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-19356-0_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Gesing, Sophia, and Ulrike Weber. "Das Berufsbild: Feelgood-Manager." In Konzept und Berufsbild des Feelgood-Managements, 21–29. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-19356-0_4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Gesing, Sophia, and Ulrike Weber. "Erfolgsfaktoren für Feelgood-Management." In Konzept und Berufsbild des Feelgood-Managements, 31–34. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-19356-0_5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Weber, Ulrike, and Sophia Gesing. "Feelgood-Management im Konzeptvergleich." In essentials, 13–17. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-23977-0_4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Gesing, Sophia, and Ulrike Weber. "Feelgood-Management als unternehmerisches Werteverständnis." In Konzept und Berufsbild des Feelgood-Managements, 37–38. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-19356-0_7.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Weber, Ulrike, and Sophia Gesing. "Feelgood-Management in etablierten Unternehmen." In essentials, 19–29. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-23977-0_5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Weber, Ulrike, and Sophia Gesing. "Feelgood-Management als unternehmerisches Werteverständnis." In essentials, 35–36. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-23977-0_7.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Lange, Jessica. "Feelgood-Manager – Pausenclown oder Wertschöpfungsfaktor?" In Strategie und Transformation im digitalen Zeitalter, 167–78. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-22032-7_11.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Gesing, Sophia, and Ulrike Weber. "Nutzen des Feelgood-Managements für Unternehmen." In Konzept und Berufsbild des Feelgood-Managements, 13–20. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-19356-0_3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Feelgood' for particular source types:
Journal articles Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography