Dissertations / Theses on the topic 'Fairclough'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Fairclough.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
CASTRO, Luciana Andrade Cavalcante de. "O viés estruturalista da abordagem discursiva de Norman Fairclough." Universidade Federal de Goiás, 2011. http://repositorio.bc.ufg.br/tede/handle/tde/2400.
Full textThe present research intends to explain the constitution of the Structuralist aspects of the discursive approach of Norman Fairclough, one of the most representative authors of Critical Discourse Analysis (CDA). As a methodological and theoretical approach, whose purpose consists in the study of the language in contemporary societies, Critical Discourse Analysis is derived from Critical Linguistics of 1970, consolidating itself in the decade of 1990s. As it borrowed the Social Theory of Discourse (TSD), developed by Norman Fairclough, CDA has defined itself theoretically and methodologically, and this explains the relevance of the British linguist to CDA. To elaborate the TSD, Fairclough resorted to important authors of the sciences of language like Halliday, Bakhtin and Foucault, and of social sciences like Bourdieu, Giddens, Thompson, Gramsci and others. We approached the four first ones in this work, and the choice of these authors is due to our interest in the Structuralist aspects of the research of Fairclough. When we refer to structuralist bias , we raise up a great number of problematics about Structuralism, which have existed since the moment the Structuralism came to be seen with certain aversion for many language theorists. One of the reasons is the fact that structuralist approaches give priority to the social structures, not admitting the capacity of action and change of the social subject, this criticism is present in Norman Fairclough s books. Another problematic is a kind of self saturation that the proper structuralism allows to be shown. But to explain this, it is necessary to use the division that Umberto Echo (2001) makes between ontological Structuralism and methodological Structuralism. The first one consists, basically, in the incessant search of deeper structures that lead the phenomena, and the second one consists in the application of homogeneous structural models in the analysis of different phenomena. Eco criticizes the first one, showing the impossibility of reassuring, in fact, the real existence of structures, but he presents the second one as a productive methodology for many kinds of researches. In Fairclough s approach, we find the two modalities of structuralism displayed by Eco. During the research we demonstrate how important Bakhtin, Foucault, Bourdieu and Halliday, had been for the constitution of the structuralist bias of Norman Fairclough, allowing the British author to operate with systems of differences in the treatment of discursive phenomena, without neglecting the dialogic bias in the study of the interaction contexts. At last, the bakhtinian dialogism, foucaultian archaeology, the constructivist structuralist sociology of Bourdieu and the functionalist linguistic of Halliday had more been excellent supports for the constitution of the structuralist bias of Norman Fairclough s discursive approach.
A presente pesquisa de tem por objetivo expor como se apresenta o viés estruturalista da abordagem discursiva de Norman Fairclough, um dos maiores expoentes da Análise de Discurso Crítica (ADC). Tida como uma abordagem teórico metodológica, cuja finalidade consiste no estudo da linguagem nas sociedades contemporâneas, a Análise de Discurso Crítica é uma vertente dos estudos do discurso derivada da Linguística Crítica de 1970, consolidando-se a partir da década de 90. Ao se apropriar da Teoria Social do Discurso (TSD) desenvolvida por Norman Fairclough, a ADC se define tanto teórico quanto metodologicamente, o que explica a relevância do linguista britânico para essa corrente de análise discursiva. Para elaborar a TSD, Fairclough recorreu a importantes autores das ciências sociais e da linguagem como Halliday, Bakhtin, Foucault, Bourdieu, Giddens, Thompson, Gramsci, entre outros. Os quatro primeiros foram abordados neste trabalho, e a escolha destes se deu justamente pelo interesse no viés estruturalista da obra de Fairclough. Quando nos referimos a viés estruturalista , terminamos por trazer à tona toda uma problemática que existe desde o momento em que o Estruturalismo passou a ser visto com certa aversão por muitos teóricos da linguagem. E uma das justificativas diz respeito ao fato de abordagens estruturalistas darem primazia às estruturas sociais, não admitindo a capacidade de ação e mudança dos sujeitos sociais, essa é uma crítica presente na obra de Norman Fairclough. Outra problemática estruturalista relevante é uma espécie de auto saturação que o próprio estruturalismo deixou surgir. Mas para explicar tal saturação, convém recorrermos a divisão que Umberto Eco (2001) faz entre estruturalismo ontológico e estruturalismo metodológico. O primeiro consiste, basicamente, na procura incessante de estruturas cada vez mais profundas que regem os fenômenos, e o segundo consiste na aplicação de modelos estruturais homogêneos na análise de diferentes fenômenos. Eco critica o primeiro alegando a impossibilidade de se assegurar, de fato, a existência real de estruturas, mas apresenta o segundo como metodologia produtiva para diversas pesquisas. Em Fairclough encontramos os dois estruturalismo expostos por Eco. Durante a pesquisa, procuramos demonstrar como Bakhtin, Foucault, Bourdieu e Halliday foram fundamentais para a constituição do viés estruturalista de Norman Fairclough, permitindo que o autor britânico operasse com sistemas de diferenças no tratamento de fenômenos discursivos, sem que ele abandonasse os aspectos dialógicos no estudo dos contextos de interação. Enfim, o dialogismo bakhtiniana, a arqueologia foucaultiana, mais a sociologia estruturalista construtivista de Bourdieu e a Linguística Sistêmico Funcional foram suportes relevantes para a constituição do viés estruturalista da abordagem discursiva de Norman Fairclough.
Harrami, Iman. ""Läraren har tappat sin status och förvandlats till en underbetald dussinakademiker" : Diskursanalys av den mediala bilden av läraryrket och dess status." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-5656.
Full textEllis, Maerker Mikael. "Refugees in the Swedish media." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-283035.
Full textBjelkendal, Veronica, and Julia Lindblad. "Medias bild av socialtjänsten : En kritisk diskursanalys av tidningsartiklar." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16998.
Full textSyftet med detta examensarbete var att undersöka vilka diskurser som kan identifieras i medias framställning av socialtjänsten. För att besvara syftet gjorde vi en kritisk diskursanalys med Faircloughs tredimensionella modell. Vi valde att fokusera vår studie på en lokaltidning då tidigare forskning funnit att det kan ses som möjligt att en lokaltidning har ett större inflytande på läsarna än en rikstäckande tidning då läsarna lättare kan knyta an till det som händer i närmiljön än det som skrivs nationellt. Vi använde oss av artiklar publicerade under 2013 och som innehöll ordet socialtjänst. Studien resulterade i fyra diskurser; samverkansdiskursen, ekonomidiskursen, kritikdiskursen och diskursen om arbetssätt och rutiner. Vi fann att socialtjänsten nämns i sammanhang som berör pengar, resurser, klagomål, samarbete, samverkan, stöd, rutiner och ansvar. Sättet socialtjänsten benämndes på var kortfattat, beskrivningar av deras arbete utelämnades ofta. De beskrivningar vi fann var ofta negativa och innehöll antaganden som inte förklarades.
Bergmark, Niklas. "Skolledares tolkning av begreppet inkludering : En diskursanalytisk studie av intervjuer med fyra skolledare." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-64689.
Full textThe object of this study is to examine and analyze which discourses concerning inclusion become apparent when school administrators speak of the concept. Fairclough critical discourse analysis was used, from a social constructionist premise on four transcribed interviews with school administrators. In conclusion, six discourses became apparent about inclusion. These included a community discourse, a diagnostic discourse, a dialogical discourse, an expertise oriented discourse, an individualization discourse and an ability discourse. Inclusion was described in varying ways, which corresponds well with current research. The discourses where language use least corresponded with research about inclusion was the diagnostic discourse and the ability discourse, wherein the child is easily portrayed as the carrier of the problem.
Henriksson, Agnetha. "Vårdnad, boende och umgänge då barn upplever våld i familjen : - ur familjerättssekreterares perspektiv." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-8608.
Full textNordgren, Nordgren Nils, and Nyborg Nisse Funkquist. "Ord står mot ord : En kritisk diskursanalys av ärenden rörande kränkande behandling på grundskolor i Uppsala kommun 2016." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-313453.
Full textUppsatsen syfte var att undersöka hur mobbningsdiskursen skiljde sig åt beroende på om det var en elev eller en anställd på skolan som har utsatt en elev för kränkande behandling. Med hjälp av Faircloughs tredimensionella kritiska diskursanalys har ärenden inkomna till skolinspektionen analyserats för att kartlägga eventuella skillnader. Analysen visade att diskursen skiljer sig beroende på vem som var anklagad. Anställdas handlingar bortförklarades och förmildrades i huvudmannens yttranden samtidigt som agentskapet doldes medan elever framställdes som personligt ansvariga för de kränkningar som skett.
Stenström, Evelina. "Gymnasievalet - en marknadsinriktad kamp om eleverna? : En kritisk diskursanalys av fyra gymnasieskolors webbtexter." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-21776.
Full textHatakka, Sara. "Begreppet med fäste i gråzonen : Korruptionsdefinitionen i Hufvudstadsbladets nyhetsrapportering." Thesis, Stockholms universitet, Kriminologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-103467.
Full textBengtsson, Daniel, and Felicia Waernqvist. "Bilderna som Sportbladet skapar av Zlatan Ibrahimovic." Thesis, Högskolan i Halmstad, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-18167.
Full textGustafsson, Jenny, and Nikita Zeiloth. ""Det känns som att det är en konflikt mellan kristna och muslimer" : En kritisk diskursanalys av pressens rapportering om böneutropen i Botkyrka 2012." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18233.
Full textSköld, Niklas. "Problemet religion : – En innehållsanalys av läroböckers framställning av religion i ämnet samhällskunskap för gymnasieskolan." Thesis, Uppsala universitet, Religionshistoria, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-254495.
Full textCervin, Nicklas. "Delaktighet i förskolan : Möjlighet eller hinder?" Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-229187.
Full textDromberg, Michaela, and Therese Letoff. "Den duktiga flickan och superhjälten : En diskursanalys av svenska tidningars konstruktion av kvinnlig och manlig stress." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-241821.
Full textAndersson, Alexandra. "Kvinnan och tjänsten : En kritisk diskursanalys av det svenska rättsväsendets framställning av kvinnor som befinner sig i prostitution." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-43335.
Full textFramställningen av kvinnor som befinner sig i prostitution har varierat över tid och rum. Denna studie ämnar undersöka hur svenskt rättsväsende framställer kvinnor i prostitution idag. I studien används en kritisk diskursanalys, inspirerad av Faircloughs tredimensionella modell, och utifrån ett teoretiskt ramverk av reifikationsteori, respektabilitetsteori samt tidigare forskning. Studiens empiriska underlag utgörs av 68 domar, publicerade år 2018 på rättsdatabasen Karnov Juridik, kvinnofridspropositionen (Prop. 1997/98:55) och en utvärdering om lagens tillämpning och effekt (SOU 2010:49). I studien synliggörs en tudelad bild av kvinnan som tidvis osynlig och tidvis definierad utifrån prostitution. Studien synliggör hur ett marknadsdiskursivt perspektiv genom domarna påverkar diskursen genom att fokus riktas mot den sexuella tjänster mot ersättning, snarare än de parter som är involverade. Det kritiserade fokus som tidigare inriktades på kvinnan i prostitution ämnade lagreformen att skifta mot männen, sexköparna. I studien framkommer tendenser av ett fortsatt fokus på kvinnorna som befinner sig i prostitution snarare än sexköparna, som framställs som konsumenter inom ett marknadsfenomen.
Hörnqvist, Kristina. "Bland ambassadörer och varumärken : En kvalitativ studie av svenska universitets kommunikationspolicydokument." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-98937.
Full textEriksson, Erik. "Ursäkta röran, vi konstruerar miljöbilen : En argumentationsanalys av partipolitikens syn på miljöbilen." Thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-175241.
Full textUmeå universitet
Dymling, Cecilia, and Carina Pudas. ""...aktivitet i hjärnan genom elektrisk stimulering" eller "...skallskada orsakad av överväldigande elektrisk ström" : En kritisk diskursanalys av debatten om ECT." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-23043.
Full textThe paper examines how the debate on ECT is constructed by the two social actors Socialstyrelsen (the Swedish social board) and KMR (the Swedish branch of the American association Citizens Commission on Human Rights, CCHR). Analysis material consists of texts published on the Internet by these social actors. The method of analysis used in the essay has been critical discourse analysis, focusing on the three-dimensional model developed by Norman Fairclough. The research questions have been: which discourses can be identified and how are these reflected in the words of the two different social actors involved in the debate? What are the relationships between identified discourses? What features does the identified discourses fill? The most prominent results in the analysis show a clear medicalization discourse and an anti-psychiatry discourse in the empirical material. The social actors represent an advocacy and a resistance discourse, and the debate involves a hegemonic struggle on the treatment method ECT and its legitimacy. The discussions between the parties are to a large extent made out by their approach to treatment which is here analyzed discursively.
Tingström, Jonna. "Skola i fritt fall? : en diskursanalys av skoldebatten på två ledarsidor." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-11849.
Full textTheorin, Ingela, and Emilia Lundin. "Matematiklyftet enligt lärarfacken : En kritisk diskursanalys av Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundets initiala reaktion på reformen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-276359.
Full textHult, Johanna, and Josefin Karlsson. "Är ungdomsbrottsligheten ett samhällsproblem? : En kritisk diskursanalys av hur ungdomsbrottsligheten i Sverige gestaltas i svenska nyhetstidningar." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45846.
Full textThe aim of this study wasto examine how Swedish news media portrays juvenile delinquencyin Sweden. Furthermore, the purpose wasto examine the possible causes media assumes lay behind juvenile delinquency and how media through discourses may construct the public image on juvenile delinquency. This was made through an analysis of 22 news articles from four Swedish newspapers together with Fairclough’s critical discourse analysis, social constructivism as a theory of knowledge, and by applying an intersectional perspective to the material. We identified three discourses in the analysis: the discourse on socially disadvantaged areas, the discourse on adolescents and the discourse on society's responsibility. The results showed that young people who commit crimes were presented as a homogenous group of boys and young men. A recurrent reason found as to why they commit crimes was money. The results also showed that the society plays a big part for these young people as shortcomings in social work led to experiences of betrayal on society’s side and hence contributed to many young offenders to opt for a criminal career. The analysis also revealed clear attempts by the media to deconstruct the image of juvenile delinquency, without however succeeding to overcome the effects of the discourse on socially disadvantageous areas, which appearedto be strongly entrenched in current Swedish public life.
Zakholi, Mohammed. "EN KRITISK LÄROMEDELSANALYS : En studie av 10 läroböcker från 1995 till 2005 i religionskunskap på grundskolans senare del." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-180410.
Full textOlsson, Anders, and Daniel Nilsson. "Gymnasieungdomars attityder gällande lagstiftningen kring berusningspreparat -Ett diskursanalytiskt perspektiv." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-118415.
Full textNilsson, Carina. "Människans utnyttjande av andra djur : vardagsmat i dubbel bemärkelse : en kritisk diskursanalys av riksdagsdebatter om den svenska djurhållningen." Thesis, Högskolan Väst, Avd för socialpedagogik och sociologi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-6240.
Full textLassgård, Anton. "Religion, en identifierbar faktor i människans inre : En kritisk diskursanalys av religionsbegreppet i svenska läroböcker." Thesis, Uppsala universitet, Religionshistoria, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-296217.
Full textEriksson, Andreas. "Debatten om tjänstemannaansvaret : En diskursanalys om hur debatten uttrycker sig i Riksdagen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44174.
Full textStorm, Isak. "Foucault, Fairclough och järnrörets diskursordning : En kritisk diskursanalys av maktförhållandet mellan representanter ur riksdagspartiet Sverigedemokraterna och kvällstidningen Expressen under den så kallade "Järnrörsskandalen"." Thesis, Högskolan i Gävle, Media- och kommunikationsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-33269.
Full textThis study is a critical discourse analysis regarding the swedish newspaper "Expressen" series of articles on the "Iron pipe scandal" with a focus on how Fairclough's three-dimensional analysis model can be used to investigate different order of discourse arrangements. Foucault's theory of exclusionary mechanisms also forms a significant part of the analytical data and demonstrates the complex relationship around trying to demonstrate the constant variability of discourse. The results show a significant difficulty in establishing an undeniable truth. Despite this problem, the newspaper Expressen is refereed to handle the consistency of the discourse order in an extraordinary effective way regarding the difficult management of the source material.
Neumann, Jens. "Faircloughs Critical Discourse Analysis als eine Form der kritischen Diskursanalyse angewendet auf die Debatte um Thilo Sarrazins Buch Deutschland schafft sich ab." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-72170.
Full textTuvesson, Madeleine. "Reklamensförmedling av militär profession : En kritisk granskning av Försvarsmaktens reklamsatsning 2012 – 2013." Thesis, Försvarshögskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-4047.
Full textThe Swedish Armed Forces annually spend large funds annually on various advertising campaigns to promote the organization and to attract people to the careers offered by the Swedish Armed Forces. Obviously, this needs to be done if you want to recruit for a professional army. The purpose of this study is to examine the message of the Swedish Armed Forces advertising campaigns, what of those who advocate and whether there are factors that seem counter-appointment of the military profession and the Swedish Armed Forces. Consequently, a qualitative study is conducted to explore the campaign material, applying Norman Fairclough’s critical discourse analysis supplemented by a semiologic analysis of the images, as well as the theories of media influence and media rhetoric. The results of the study suggest that the Swedish Armed Forces campaigns are aimed at inviting its recipients to respond to the various situations portrayed, thus trying to penetrate the consumer's personal sphere. All campaigns can in various ways be linked to the Swedish Armed Forces core values where the concept - transparency, performance and accountability - is central. Moreover, connections to the Armed Forces vision; units operate, are seen and respected in Sweden and abroad have been identified. As far as media is concerned the commercials are regarded to hold an appropriate tone considering the target audience and Swedish Armed Forces view on equal rights and gender equality.
Botolfsson, Sara, and Anna-Karin Cornvik. "Talet om invandrarkvinnan i svensk dagspress." Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7010.
Full textMedias makt att påverka individers sätt att tolka verkligheten är stor. Alltså blir betydelsen för hur man väljer att skriva någonting viktigt då det påverkar den sociala praktiken, i fråga om makt, inflytande för individer och grupper. Vi har i denna uppsats lagt fokus på svensk nyhetsmedias framställning av invandrarkvinnan. Vårt syfte med uppsatsen var att undersöka och analysera diskursen kring invandrarkvinnan i svensk dags- samt kvällspress utifrån frågeställningarna; Hur skildras den invandrade kvinnan i svensk dags- samt kvällspress? och Förekommer stereotyper kring invandrarkvinnan och i så fall hur ser de ut? Det finns ingen tidigare forskning med samma syfte, dock förekommer det forskning kring hur media skildrar invandrare och flyktingar. Den tidigare forskningen pekar på medias roll i skapandet av De Andra i syfte att skapa en svensk identitet.
Vi har genomfört en kritisk diskursanalys med utgångspunkt i Faircloughs Critical Discourse Analysis. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter har varit socialkonstruktivism och genusteori. Empirin är baserad på 63 artiklar hämtade från Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Aftonbladet, publicerade under åren 2005 och 2006. De fyra teman som var tydliga i artikelmaterialet är: konstruktionen av de andra, heder, religion & kultur samt integration. Våra resultat visar på ett likartat skildrande av den invandrade kvinnan som ett offer för olika strukturer. Dels för samhälliga strukturer samt för kulturella och religiösa strukturer. Vårt artikelmaterial påvisar även en motdiskurs, om än en svag sådan, i vilken invandrarkvinnans etniska och kulturella bakgrund framställs som någonting positivt.
Björkman, Fredrik. "Pressen och piraterna : En studie i representationen av fildelning och upphovsrätt i svenska storstadspress." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-104348.
Full textAnderson, Malva. "Platsmarknadsföring och den attraktiva platsen : En kritisk diskursanalys av Uppsala kommuns skildringar av Södra staden." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-433538.
Full textStrid, Jessica. "Förtryck eller frihet? : En kritisk diskursanalys av slöjan och slöjbärare i svensk media från 2018-2019." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-41409.
Full textAndersson, Ami. ""Nu är det riktigt, riktigt, riktigt, riktigt besvärligt" : En kvalitativ analys av TT:s rapportering om barn och unga som flyr ensamma till Sverige." Thesis, Linnaeus University, School of Social Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-6853.
Full textToday many separated children and youth up to 18 years - children in the sense of the UN Convention on the Rights of the Child - flee from war and armed conflicts around the world. Many of them come to Sweden for protection and to apply for asylum.
The aim of this study is to examine how the national Swedish news agency Tidningarnas Telegrambyrå - TT - constructs the image of separated children and youth. The main research questions have been: How does TT construct the image of the separated refugee children? The more detailed questions put to examine this main question have been: what are the issues being focused in the reporting and what discourses, voices and sources are let into the journalistic material?
The theoretical perspective should be considered as social constructionistic where the basic idea is that the image of the separated child also constructs the way society looks upon them, their rights and their needs, affecting how these children will be welcomed and treated when thay arrive in our society. The empirical study is a qualitative analysis of text, produced in the span 2007- April 20th 2010. In a first mapping, 35 news articles have been selected to be examined. The scientific method applied has mainly been Norman Faircloughs critical discourse analysis.
The study shows that the reporting of TT depicts the separated children as a problem. This problem consists of three themes: as at threat of Swedish economy, a threat to our national security and as a victim that has to be cared for. These threats are often described in a contextual way by choice of angle, linguistic performance and selection of sources. The study also sheds light on the fact, that there are four general discourses discussing the children as a problem: the administrative discourse, the police discourse, the politcal discourse and the humanitarian discourse. The separated children themselves never get an opportunity to describe their own situation. instad TT allows the Swedish Migration Board to picture them.
Många barn – upp till 18 år enligt FN:s konvention om barnets rättigheter – som flyr från krig och konfliktområden kommer till Sverige för att söka skydd och asyl.
Målet med den här studien är att undersöka hur den svenska nyhetsbyrån Tidningarnas Telegrambyrå – TT – konstruerar bilden av det flyende barnet. För att kunna svara på huvudfrågan: Hur konstruerar TT bilden av ”ensamkommande flyktingbarn”?, har följande underfrågor ställts: Vilka ämnen fokuseras i rapporteringen och vilka diskurser, röster och källor släpps in i det journalistiska materialet?
Det teoretiska perspektivet kan beskrivas som socialkonstruktionistiskt, en benämning för olika teorier om samhälle och kulturer som delar synen på språkets roll för den sociala konstruktionen. Härigenom kan man se hur TT:s bild av ”ensamkommande flyktingbarn” också konstruerar det sätt på vilket samhället ser på barnen, deras rättigheter och behov, samt påverkar hur barnen välkomnas och behandlas när de anländer. Den empiriska studien utgörs av en kvalitativ analys av nyhetstexter producerade mellan 2007 och 20 april 2010. Efter en första kartläggning har 35 artiklar valts ut för att undersökas. Den vetenskapliga metod som använts är i huvudsak Norman Faircloughs kritiska diskursanalys.
Studiens resultat visar att TT:s rapportering presenterar ”ensamkommande flyktingbarn” som ett problem med tre teman: som ett hot mot svensk ekonomi, ett hot mot vår nationella säkerhet samt som offer som måste tas om hand. Detta beskrivs ofta kontextuellt genom val av vinkel, presentationsform och val av källor. Studien belyser också det faktum att det finns fyra generella diskurser inom TT:s material som diskuterar de flyende barnen: den administrativa diskursen, den polisiära -, den politiska - samt den humanitära diskursen. Barnen får aldrig någon möjlighet att själva beskriva sin situation, istället låter TT Migrationsverket presentera sin bild av dem.
Thunberg, Emelie. "”Det som skrämmer mest är vad som kommer att hända sedan” : En kritisk diskursanalys av nyhetsrapportering efterföljande attentatet i Stockholm 7 april 2017." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68872.
Full textThe purpose of this thesis is to distinguish and examine prominent discourses in news articles published by Dagens Nyheter and Aftonbladet the week following the 2017 Stockholm Attack on the 7th of April. The purpose also includes to examine how the portrayals produced in the discourses can be understood from a perpective of critical events impact on creations of meaning. Based on the purpose of the study the following reasearch questions have been created: What discourses can be distinguished in Dagens Nyheter and Aftonbladet news articles the week following the attack in Stockholm the 7th of April 2017? How can you understand the discourses based on a perspective on the impact of critical events on meaning creation? The empirical material consists of twenty selected news articles analyzed with a critical discourse analysis based on Fairclough's three-dimensional model. The critical discourse analysis can be regarded as a package solution containing both theoretical and methodological tools, but emphasizes the necessity of anchoring discourse practice in social practice, coupled with additional theory of social phenomena. The further theoretical aspects of the study consist of theoretical approaches to critical events. The discourses that can be distinguished in Dagens Nyheter and Aftonbladet's news articles is: The formulation of a "we" and "them", the Constitution of the perpetrator & Security created by the care and uniformed proffessions. In the dimension of social practice, the discursive practice was integrated and generated answers to the further research question of the study. By the analysis it was found that the discourse contributes to the creation of meaning in the generation of subjective reality and truth perceptions, self-reflections, reflections about others and their relationships, reflections on the world, subjective perceptions of what prevailing norms and actions taken in a critical event.
Andersson, Idén Sara. "Sökes: lång man, liten kvinna : En studie om heterosexualitetens villkor i Gift vid första ögonkastet." Thesis, Södertörns högskola, Genusvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38399.
Full textBernövall, Oskar. "Entreprenörernas gymnasieskola : En kritisk diskursanalys av värdeord i gymnasieskolors informationstexter." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34548.
Full textBjörk, Oscar. "Där skollagen slutar tar förståelsen vid : En undersökning av referenter i skollagen och hur de förstås av tolkande lärare i gymnasiet." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-27786.
Full textCarlsson, Sofia. ""God" utbildning i förskolan : En kritisk diskursanalys av hur förskolans syften framträder i Läroplanen för förskolan 2018." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-37487.
Full textLinn, Johansson, and Lindberg Julia. "Hälsa, vad är det? : En kvantitativ och kvalitativ undersökning av inlägg på Instagram under #hälsa." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-118938.
Full textBildmediet Instagram har funnits i sex år och är ett av de största och snabbast växande sociala mediet i Sverige. För några år sedan började en hälsotrend att växa fram på Instagram och nu vill de flesta dela med sig av och visa upp sin hälsosamma livsstil. Tidigare studier visar att många svenskar känner sig stressade över denna ständiga exponering för andras hälsorelaterade inlägg. Men vad är hälsa? Vad innebär det egentligen att vara hälsosam? Vem bestämmer det? Uppsatsens syfte är att undersöka Instagram-inlägg (bild och text) under #hälsa för att se vilka ämnen som dominerar och vilka normer som styr hur dessa inlägg ska se ut för att accepteras. Studien tar avstamp i socialkonstruktionismen och går vidare in i diskursanalysen med Faircloughs kritiska diskursanalys som huvudfokus. Den kompletteras även med Foucaults teorier om makt och självstyrning samt Goffmans teori om framställningen av jaget. Till en början genomfördes en kvantitativ innehållsanalys för att lättare kunna hantera och överblicka materialet. Därefter gjordes en kritisk diskursanalys för att få en djupare förståelse av materialet. De huvudresultat som studien kom fram till var att det inte finns någon entydig definition på hälsa utan det är sammanhanget som avgör. I analysen framkom det fyra dominerande diskurser under #hälsa: mat, träning, kroppsförändring och välmående, och inom dessa diskurser framställs hälsa på olika sätt. Studiens resultat visar även på vilka normer som präglar innehållet under #hälsa på Instagram och hur aktörerna formar och skapar sin identitet utifrån dessa. Slutligen konstateras att det spelar egentligen ingen roll om aktörerna är hälsosamma, bara de visar upp en fasad av att vara det så blir de hälsosamma i andras ögon.
Stenkvist, Katarina. "Könsöverskridande identitet eller uttryck : En diskursanalys av hur transpersoner inkluderas i Diskrimineringslagen." Thesis, Södertörn University College, School of Gender, Culture and History, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3501.
Full textIn 2009 transgendered persons were included in the Swedish law against discrimination. Prior to the inclusion a commission made an investigation of the necessity of such change in the law and how it could be designed. This essay focuses on the discourses regarding gender that appear in the law and the report written by the commission. Using theories by Judith Butler and discourse analysis inspired by Norman Fairclough it identifies two main discourses regarding gender: a two gender discourse and a queer discourse. The two discourses meet in the studied material in an antagonistic way, a conflict that is solved by separating the two and making one part of the law focus on gender and one on transgender. The law that focuses on transgendered persons formulates a new, three gender discourse. The inclusion of the group transgendered persons in the law results in a creative interdiscoursivity and forces the commission to redefine the binary categories of men and women.
Andersson, Tove, and Johanna Brundin. "“på digital drift i okända vatten” : – En diskursanalys av debatten om e-boken ochfolkbiblioteket i svensk media 2011-2012." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-27543.
Full textSmith, Josefine. "Finding Power Within the Language : - a securitization study of operation EUNAVFOR MED." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-55759.
Full textNorrback, Jan. "Den planerande läraren : En undersökning av svensklärarens didaktiska val i planeringsarbetet." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-31969.
Full textBerne, Astrid, and Emilia Stridsberg. "Alla talar om klimatet men ingen gör något : En kritisk diskursanalys över två amerikanska dagstidningars framställning av klimatförändringarna." Thesis, Linköpings universitet, Tema Miljöförändring, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-148038.
Full textThe aim of the study is to identify and analyse how a pair of American newspapers portrays the global warming and climate change. This was achieved through analysing how the newspapers write about the causes and consequences of climate change and who or what should take the responsibility. Proposed solutions and measures have also been analysed. To identify this, a critical discourse analysis was used as theory and method. Discourse is often explained as a certain way of speaking about and understanding the world. Using Fairclough's three dimensional model, conceptions and discourses can be identified. The main focus of the analysis was the text and discursive practice. The tools used for the analysis was modality, transitivity, interdiscursivity and intertextuality. The analysis was conducted on the two largest newspaper in America, The Wall Street Journal and The New York Times. The result of the study show that the newspapers agree that human activity is the main cause of global warming and climate change. Both newspapers consider that the politicians have the greatest responsibility regarding the global warming and that the key solution is political instruments. The main difference between the two newspapers is that The Wall Street Journal advocates more economic solutions while The New York Times advocates more social solutions. The identified discourses for the newspapers are environmental-, political- and scientific discourse. The economical discourse appears only in The Wall Street Journal. The same goes for the social discourse, which appears only in The New York Times, which indicates an ongoing hegemonic struggle regarding global warming and climate change.
Källstrand, Bengt. "Fordrande ord : en kritisk diskursanalys av konsertinstitutioners informativa texter inför konserter." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1245.
Full textSyftet med denna masteruppsats är att granska konsertinstitutioners informativa texter inför konserter med västerländsk konstmusik – texter i reklammaterial inför konserter samt beskrivande texter i programtidningar. Studien genomförs ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. I syftet ingår att söka fram sådana informativa texters budskap. Studiens essentiella frågeställning lyder: Till vilka riktar sig de informativa texterna? Teoretiskt stödjer sig uppsatsen främst på Foucaults teori om förhållandet mellan makt och kunskap. Utifrån detta perspektiv tillämpas Faircloughs kritiska diskursanalys (CDA) för en analys av strategiskt utvalda informativa texter från svenska offentligt finansierade konsertinstitutioner. Utöver en lingvistisk textanalys riktar sig diskursanalysen även mot texternas intertextuella och interdiskursiva relationer samt mot texternas historiska, kulturella och sociala sammanhang. Studien visar att de analyserade texterna främst riktar sig till dem som redan är initierade och etablerade i diskursen. De riktar sig även till individer som ännu inte tillhör diskursen vilka dock måste tillägna sig de kulturella och sociala beskaffenheter som diskursen fordrar för att kunna bli etablerade i denna. Diskursanalysen indikerar att språket i de informativa texterna innehåller en utestängande funktion. Med denna funktion kan texterna utgöra ett hinder för tillträde till konstarten. Utifrån dessa resultat dras slutsatsen att konsertinstitutioner för västerländsk konstmusik skulle kunna tillämpa ett mer generellt inviterande genom att använda ett mer inkluderande språkbruk i de informativa texterna inför konserter.Eftersom jag inte har funnit några tidigare utförda svenska eller andra nordiska studier av texter som är publicerade inför konserter kan detta betyda att en viss forskningslucka har upptäckts.
Brattander, Eva. "Ansvar och vinst – en kritisk diskursanalys av Corporate Social Responsibility som fenomen." Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2984.
Full textLarge corporations have come to play a central role in today’s society. By analyzing how corporations describe their work with Corporate Social Responsibility, CSR, my aim is to review how they view and relate to this role. CSR means that a corporation voluntarily takes a civic responsibility beyond that which is required by law. This can be in order to promote human rights, basic workers rights and a better environment, as well as fighting corruption.
In order to get at the role played by CSR, I have studied texts dealing with the subject, which have been published on the internet by the five largest Swedish corporations. The texts have been analyzed with a critical discourse analysis model inspired by Norman Fairclough. This means that the texts are analyzed linguistically, that discourses are identified, and that social theories about globalization, protest movements and brand name marketing are used.
The corporations base their texts on a public debate regarding a potential conflict betweengenerating largest possible profit and taking a corporate social responsibility. One side of the debate is represented by a neo-liberal market discourse, which places profit first, and the other by a social justice discourse, which places responsibility first. Together, these two discourses form key components in a particular discourse about CSR, which I have chosen to call a CSR-discourse.
Finally, the result of the study is problemized by putting it in contexts which dominate our world today. Hereby, risks with the corporations’ way of handling CSR are brought to light in a democratic perspective. The corporations describe how they, through CSR, want to safeguard all that which they believe is good, but that this at the same time must bring the company profit. Nowhere in these texts do the corporations come near answering the fundamental question of for whom it is most important to live up to the values of CSR. The question is therefore; who benefits from today’s CSR?
Esteman, Maria. "Landet i Öst : En studie i den svenska bilden av Ryssland." Thesis, Försvarshögskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-5985.
Full textLagerkvist, Julia, and Maja Andersson. "Känsla eller symtom? : En kritisk diskursanalys av ångest- och depressionsrelaterade tillstånd på 1177.se." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40458.
Full textUsing a critical discourse analysis, this study investigates how the Swedish organization 1177 Vårdguiden writes about anxiety- and depression related conditions. The purpose of this study is to illustrate, analyze and problematize if, and in that case how, mental suffering through the use of language is constructed and reproduced as something ill and undesirable, based on the thesis that institutions and the social culture are characterized by a pathological view of mental suffering. This has been carried out from a social constructionist perspective using Fairclough’s three-dimensional model, supplemented with theories about medicalization. The analysis resulted in two identified discourses named “Part of life” and “You need health care”. Although the discourses in some regards showed common features, they show clear differences to the extent that they normalize and pathologize the different conditions. Furthermore, the study’s results show that 1177 may be regarded as a hegemonic discourse when it comes to mental illness and its classification by the lack of intertextuality and recurrent high modality.
Westerlund, Mikael. "Manshat och antifeminism i media : En kritisk diskursanalys av medieprocessen omkring SVT-dokumentären Könskriget." Thesis, Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-8581.
Full text