Relevant bibliographies by topics / Fairclough / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Fairclough.

Dissertations / Theses on the topic 'Fairclough'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 11 March 2023

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Fairclough.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

CASTRO, Luciana Andrade Cavalcante de. "O viés estruturalista da abordagem discursiva de Norman Fairclough." Universidade Federal de Goiás, 2011. http://repositorio.bc.ufg.br/tede/handle/tde/2400.

Full text
Abstract:
Made available in DSpace on 2014-07-29T16:19:03Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dissertacao Luciana Andrade Cavalcante de Castro.pdf: 1200128 bytes, checksum: f51bc087331ab4cdbfb28e8b5fea8603 (MD5) Previous issue date: 2011-10-18
The present research intends to explain the constitution of the Structuralist aspects of the discursive approach of Norman Fairclough, one of the most representative authors of Critical Discourse Analysis (CDA). As a methodological and theoretical approach, whose purpose consists in the study of the language in contemporary societies, Critical Discourse Analysis is derived from Critical Linguistics of 1970, consolidating itself in the decade of 1990s. As it borrowed the Social Theory of Discourse (TSD), developed by Norman Fairclough, CDA has defined itself theoretically and methodologically, and this explains the relevance of the British linguist to CDA. To elaborate the TSD, Fairclough resorted to important authors of the sciences of language like Halliday, Bakhtin and Foucault, and of social sciences like Bourdieu, Giddens, Thompson, Gramsci and others. We approached the four first ones in this work, and the choice of these authors is due to our interest in the Structuralist aspects of the research of Fairclough. When we refer to structuralist bias , we raise up a great number of problematics about Structuralism, which have existed since the moment the Structuralism came to be seen with certain aversion for many language theorists. One of the reasons is the fact that structuralist approaches give priority to the social structures, not admitting the capacity of action and change of the social subject, this criticism is present in Norman Fairclough s books. Another problematic is a kind of self saturation that the proper structuralism allows to be shown. But to explain this, it is necessary to use the division that Umberto Echo (2001) makes between ontological Structuralism and methodological Structuralism. The first one consists, basically, in the incessant search of deeper structures that lead the phenomena, and the second one consists in the application of homogeneous structural models in the analysis of different phenomena. Eco criticizes the first one, showing the impossibility of reassuring, in fact, the real existence of structures, but he presents the second one as a productive methodology for many kinds of researches. In Fairclough s approach, we find the two modalities of structuralism displayed by Eco. During the research we demonstrate how important Bakhtin, Foucault, Bourdieu and Halliday, had been for the constitution of the structuralist bias of Norman Fairclough, allowing the British author to operate with systems of differences in the treatment of discursive phenomena, without neglecting the dialogic bias in the study of the interaction contexts. At last, the bakhtinian dialogism, foucaultian archaeology, the constructivist structuralist sociology of Bourdieu and the functionalist linguistic of Halliday had more been excellent supports for the constitution of the structuralist bias of Norman Fairclough s discursive approach.
A presente pesquisa de tem por objetivo expor como se apresenta o viés estruturalista da abordagem discursiva de Norman Fairclough, um dos maiores expoentes da Análise de Discurso Crítica (ADC). Tida como uma abordagem teórico metodológica, cuja finalidade consiste no estudo da linguagem nas sociedades contemporâneas, a Análise de Discurso Crítica é uma vertente dos estudos do discurso derivada da Linguística Crítica de 1970, consolidando-se a partir da década de 90. Ao se apropriar da Teoria Social do Discurso (TSD) desenvolvida por Norman Fairclough, a ADC se define tanto teórico quanto metodologicamente, o que explica a relevância do linguista britânico para essa corrente de análise discursiva. Para elaborar a TSD, Fairclough recorreu a importantes autores das ciências sociais e da linguagem como Halliday, Bakhtin, Foucault, Bourdieu, Giddens, Thompson, Gramsci, entre outros. Os quatro primeiros foram abordados neste trabalho, e a escolha destes se deu justamente pelo interesse no viés estruturalista da obra de Fairclough. Quando nos referimos a viés estruturalista , terminamos por trazer à tona toda uma problemática que existe desde o momento em que o Estruturalismo passou a ser visto com certa aversão por muitos teóricos da linguagem. E uma das justificativas diz respeito ao fato de abordagens estruturalistas darem primazia às estruturas sociais, não admitindo a capacidade de ação e mudança dos sujeitos sociais, essa é uma crítica presente na obra de Norman Fairclough. Outra problemática estruturalista relevante é uma espécie de auto saturação que o próprio estruturalismo deixou surgir. Mas para explicar tal saturação, convém recorrermos a divisão que Umberto Eco (2001) faz entre estruturalismo ontológico e estruturalismo metodológico. O primeiro consiste, basicamente, na procura incessante de estruturas cada vez mais profundas que regem os fenômenos, e o segundo consiste na aplicação de modelos estruturais homogêneos na análise de diferentes fenômenos. Eco critica o primeiro alegando a impossibilidade de se assegurar, de fato, a existência real de estruturas, mas apresenta o segundo como metodologia produtiva para diversas pesquisas. Em Fairclough encontramos os dois estruturalismo expostos por Eco. Durante a pesquisa, procuramos demonstrar como Bakhtin, Foucault, Bourdieu e Halliday foram fundamentais para a constituição do viés estruturalista de Norman Fairclough, permitindo que o autor britânico operasse com sistemas de diferenças no tratamento de fenômenos discursivos, sem que ele abandonasse os aspectos dialógicos no estudo dos contextos de interação. Enfim, o dialogismo bakhtiniana, a arqueologia foucaultiana, mais a sociologia estruturalista construtivista de Bourdieu e a Linguística Sistêmico Funcional foram suportes relevantes para a constituição do viés estruturalista da abordagem discursiva de Norman Fairclough.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Harrami, Iman. ""Läraren har tappat sin status och förvandlats till en underbetald dussinakademiker" : Diskursanalys av den mediala bilden av läraryrket och dess status." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-5656.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Ellis, Maerker Mikael. "Refugees in the Swedish media." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-283035.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Bjelkendal, Veronica, and Julia Lindblad. "Medias bild av socialtjänsten : En kritisk diskursanalys av tidningsartiklar." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16998.

Full text
Abstract:
The purpose of this study was to examine the discourses that can be identified in medias representation of social services. To answer the purpose we made a critical discourse analysis using Faircloughs three-dimensional model. The choice to focus our study on a local newspaper was based on earlier research that found it possible that a local paper has a greater impact on readers than a national newspaper. Readers can more easily connect with what's happening in the immediate environment than what is written nationally. We used articles published in 2013 containing “social services”. We found four discourses about collaboration, economy, criticism and work practices and procedures. We found social services mentioned in contexts involving money, resources, complaints, cooperation, collaboration, support, routines and responsibilities. The social services was briefly depicted, descriptions of their work was often omitted. The descriptions we found was often negative and contained assumptions that were not explained.
Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka diskurser som kan identifieras i medias framställning av socialtjänsten. För att besvara syftet gjorde vi en kritisk diskursanalys med Faircloughs tredimensionella modell. Vi valde att fokusera vår studie på en lokaltidning då tidigare forskning funnit att det kan ses som möjligt att en lokaltidning har ett större inflytande på läsarna än en rikstäckande tidning då läsarna lättare kan knyta an till det som händer i närmiljön än det som skrivs nationellt. Vi använde oss av artiklar publicerade under 2013 och som innehöll ordet socialtjänst. Studien resulterade i fyra diskurser; samverkansdiskursen, ekonomidiskursen, kritikdiskursen och diskursen om arbetssätt och rutiner. Vi fann att socialtjänsten nämns i sammanhang som berör pengar, resurser, klagomål, samarbete, samverkan, stöd, rutiner och ansvar. Sättet socialtjänsten benämndes på var kortfattat, beskrivningar av deras arbete utelämnades ofta. De beskrivningar vi fann var ofta negativa och innehöll antaganden som inte förklarades.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Bergmark, Niklas. "Skolledares tolkning av begreppet inkludering : En diskursanalytisk studie av intervjuer med fyra skolledare." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-64689.

Full text
Abstract:
Syftet med den här studien är att undersöka och analysera vilka diskurser om inkludering som blir synliga i skolledares tal om begreppet. Från en socialkonstruktionistisk utgångspunkt användes Faircloughs kritiska diskursanalys på en text bestående av fyra transkriberade intervjuer med skolledare. Sammanfattningsvis har studien sett sex diskurser om inkludering framträda. Dessa var en gemenskapsdiskurs, en diagnostisk diskurs, en dialogisk diskurs, en expertisinriktad diskurs, en individualiseringsdiskurs och en förmågediskurs. Inkluderingen beskrevs på skiftande sätt, vilket stämmer väl överens med skiftande definitioner även inom forskningen. De diskurser inom vilka språkanvändandet minst stämmer överens med forskning om inkludering var den diagnostiska diskursen och förmågediskursen, där det lätt blir att barnet sätts som bärare av problemet.
The object of this study is to examine and analyze which discourses concerning inclusion become apparent when school administrators speak of the concept. Fairclough critical discourse analysis was used, from a social constructionist premise on four transcribed interviews with school administrators. In conclusion, six discourses became apparent about inclusion. These included a community discourse, a diagnostic discourse, a dialogical discourse, an expertise oriented discourse, an individualization discourse and an ability discourse. Inclusion was described in varying ways, which corresponds well with current research. The discourses where language use least corresponded with research about inclusion was the diagnostic discourse and the ability discourse, wherein the child is easily portrayed as the carrier of the problem.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Henriksson, Agnetha. "Vårdnad, boende och umgänge då barn upplever våld i familjen : - ur familjerättssekreterares perspektiv." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-8608.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Nordgren, Nordgren Nils, and Nyborg Nisse Funkquist. "Ord står mot ord : En kritisk diskursanalys av ärenden rörande kränkande behandling på grundskolor i Uppsala kommun 2016." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-313453.

Full text
Abstract:
The purpose of this paper was to examine how the bullying discourse differs depending on if the person bullying is a student or an employee at the school. Cases from Skolinspektionen and Barn- och elevombudsmannen was analysed using Faircloughs three dimensional critical discourse analysis to be able to identify how the disocurse differs depending on who has been bullying. The analysis showed that the discourse do differ between when it is a student and when it is a employee at the school that bullies. The agency of the employees were hidden and their potentielly bully-like actions were rationalized while the agency of students that bully was clear.
Uppsatsen syfte var att undersöka hur mobbningsdiskursen skiljde sig åt beroende på om det var en elev eller en anställd på skolan som har utsatt en elev för kränkande behandling. Med hjälp av Faircloughs tredimensionella kritiska diskursanalys har ärenden inkomna till skolinspektionen analyserats för att kartlägga eventuella skillnader. Analysen visade att diskursen skiljer sig beroende på vem som var anklagad. Anställdas handlingar bortförklarades och förmildrades i huvudmannens yttranden samtidigt som agentskapet doldes medan elever framställdes som personligt ansvariga för de kränkningar som skett.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Stenström, Evelina. "Gymnasievalet - en marknadsinriktad kamp om eleverna? : En kritisk diskursanalys av fyra gymnasieskolors webbtexter." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-21776.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur gymnasieskolors webbtexter kan förstås i förhållande till diskurs. För att undersöka detta utgår jag från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och den systemisk-funktionella grammatiken (SFG). Jag undersöker fyra webbtexter som beskriver fyra olika gymnasieskolor – två privata och två kommunala skolor. Uppsatsens ansats är språkvetenskaplig. Stor vikt läggs därför vid den systemisk-funktionella grammatiken. Jag utgår från den interpersonella analysens språkhandlingar, modusmetaforer och modalitet. Texternas första- och andradeltagare analyseras även separat liksom texternas tilltal. Analysresultaten visar att alla fyra texter bär drag av marknadsföringsdiskurs. Detta realiseras bland annat av direkt du-tilltal och en rad erbjudanden till läsaren. Vissa erbjudanden uttrycks explicit i form av varor. Andra erbjudanden, som kunskap och utveckling, är mer abstrakta. Analysen visar också att texterna bär spår av bland annat elitistisk diskurs. Detta realiseras bland annat genom modalitetsmarkörer, modusmetaforer och placeringen av förstadeltagaren i olika satskomplex. Genom att använda diskurser utanför den traditionella utbildningsdiskursen visar skolornas webbtexter en förändring i samhället. Marknaden har flyttat in verksamheter som tidigare tillhört den offentliga sektorn. Detta skapar en ny relation mellan skolan och eleverna. Genom att element från marknadsföringsdiskursen har lånats in i skolans värld konstrueras eleven till en konsument av utbildning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Hatakka, Sara. "Begreppet med fäste i gråzonen : Korruptionsdefinitionen i Hufvudstadsbladets nyhetsrapportering." Thesis, Stockholms universitet, Kriminologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-103467.

Full text
Abstract:
In this study, my intention has been to examine how the ambiguous concept of corruption is constructed by the press. Emphasizing the media’s representations of the socially constructed and context-specific concept, this work adopts a critical perspective on discourse, together with an approach of conceptual history. Finland has for many years been appointed as one of the least corrupt countries in the world, signing several international conventions against corruption since the 1990s, which in turn has led to an increase in discussion regarding the phenomenon. By conducting a multi-method study, my aim has been to analyse the possible changes in the definition of ”corruption” in the Finnish newspaper Hufvudstadsbladet during the period 2000-2013. Using the theoretical framework of Fairclough’s media discourse and Koselleck’s conceptual history, the concept has been analysed in light of Finnish legislation regarding corruption during this period. The analysis yielded several results. The concept of corruption is defined as a both moral and legal problem, resulting in shifting meanings. A change in the representation of levels of corruption in Finland, from optimistic to pessimistic is illustrated, which is upheld in the press by results from international corruption surveys and statements made by those in power. Overall, while discourse on corruption is both constructed and transformed by journalists, it has ideological effects when what is presented as facts are in reality based on statements made by experts and political actors.  Finally the analysis shows that “corruption” and “trust”, being asymmetrical concepts, constitute an inseparable pair of concepts. In a democratic country these concepts depend on each other, making corruption a matter of the entire society. I propose that further research examine the possible changes in the concept of corruption over a longer period of time.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Bengtsson, Daniel, and Felicia Waernqvist. "Bilderna som Sportbladet skapar av Zlatan Ibrahimovic." Thesis, Högskolan i Halmstad, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-18167.

Full text
Abstract:
Syfte: Projektets syfte är att undersöka vilka bilder som Sportbladet målar upp av fotbollsspelaren Zlatan IbrahimovicMetod: Netnografi och kritisk diskursanalys Teori: Existentiell hermeneutik och kritisk diskursanalys Resultat: Bilden av Zlatan Ibrahimovic målas upp av journalisten som i sin tur blir påverkad av läsare som skriver kommentarer till artiklarna
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Gustafsson, Jenny, and Nikita Zeiloth. ""Det känns som att det är en konflikt mellan kristna och muslimer" : En kritisk diskursanalys av pressens rapportering om böneutropen i Botkyrka 2012." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18233.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att undersöka hur pressen har rapporterat om böneutropen i Botkyrka år 2012. Analysenhet är nyhetsrapportering och i studien undersöks om det finns koloniala och orientalistiska tankestrukturer i tidningsartiklarna och därmed är postkolonial teori utgångspunkten. Vidare tas hänsyn till teorin om att medier kan påverka människors uppfattningar om verkligheten. Den huvudsakliga frågeställningen är hur tidningar har skrivit om böneutropet i Botkyrka och denna besvaras med hjälp av ett antal underliggande frågeställningar: Vilken bild av islam ges i nyhetsartiklar om böneutropen i Botkyrka? Vilken bild av muslimer ges i nyhetsartiklar om böneutropen i Botkyrka? Hur uppstår en ”vi -och-dem-relation” i dessa nyhetsartiklar? Hur ser förslag till verklighetsbild ut i dessa nyhetsartiklar? Frågorna besvaras med hjälp av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, vilket innebär att vi tolkar ett mindre urval nyhetsartiklar. Diskursanalysen ska synliggöra maktrelationer och hur identiteter konstrueras. För att upptäcka relationen mellan skribent och läsare kompletteras studien med Bengt Nermans modell ”Textfabriken”, vilken också är relevant för att undersöka om medier har speglat händelsen eller konstruerat händelsen likt ett drama. Vidare kompletteras studien med en fokusgrupp för att även innefatta mottagares perspektiv. Resultaten visar att journalister som rapporterar om böneutropen återger tidigare publicerade artiklars information. Fokus på händelsen förskjuts då medier förlitar sig på nyhetsbyrån TT:s uppföljning av den kristna tidningen Dagens första rapportering. Även texter som inte hänvisar till andra medier anspelar på en ursprunglig motsättning mellan kristna och muslimer som inte stämmer överens med den faktiska händelsen. Böneutropen handlar om ett medborgarförslag där huvudaktörer är Islamiska föreningen och Botkyrka kommun. Såväl muslimer som kristna blir stereotyper som relateras till händelsen på ett konfliktartat sätt. Fokusgruppen bekräftar tolkningar från diskurs- och textanalys. När TT inte längre rapporterar om händelsen och då tidningen Kristdemokraten kritiserar antagandet att kristna är emot böneutropen minskar rapporteringen. Den huvudsakliga slutsatsen är att medier genom att hänvisa till varandra har konstruerat en händelse då kristna personer relateras till muslimska böneutrop. Framställningen visar en konflikt som synliggör hur koloniala identiteter reproduceras i maktrelationer där muslimer i flera exempel blir ”De Andra”.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Sköld, Niklas. "Problemet religion : – En innehållsanalys av läroböckers framställning av religion i ämnet samhällskunskap för gymnasieskolan." Thesis, Uppsala universitet, Religionshistoria, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-254495.

Full text
Abstract:
The aim of this essay was to investigate how religious topics and events are presented in five coursebooks in social studies. To do this the following questions were answered: In which context do discussions about religion take place? Are religions brought up in different contexts? To which extent do discussions about religion occur? The method consisted of a both quantitative and qualitative content analysis. The results of this essay showed that discussion regarding religion in social studies coursebooks mainly focuses on wars, conflicts, terrorism and to some degree the human rights. Islam was the religion that occurred most frequently in the coursebooks. Furthermore, the effects of the results on Swedish students’ understanding of religion were discussed with the help of Fairclough’s theory on critical discourse analysis. One of the most important conclusions was that the coursebooks give the impression that religion in general and Islam in particular is a threat against democracy.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Cervin, Nicklas. "Delaktighet i förskolan : Möjlighet eller hinder?" Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-229187.

Full text
Abstract:
Syftet med uppsatsen är att göra en undersökning av diskurser om delaktighet i förskolan. Metoden för datainsamlingen är kritisk diskursanalys utifrån Norman Fairclough (1992). Det är en diskursanalys av texter och inte en undersökning av diskurser hämtade från verkligheten i någon förskola. Diskursanalysen görs på fem akademiska avhandlingar, som studeras i förhållande till barns delaktighet. Urvalet av avhandlingarna baseras på att de är relevanta för ämnet delaktighet. Slutsatser i studien är att diskurser av struktur, individualitet och makt- och kategoriseringsprocesser är övergripande områden som påverkar barns delaktighet. Diskurserna inom respektive områden uppvisar tydliga tendenser på att vara öppna för förändring inom forskningen genom avhandlingarna. Fyra av de fem avhandlingarna visar på resultat om att barns delaktighet har stora svårigheter att få genomslag ute i förskoleverksamheterna. Den femte (Hamerslag) beskriver delaktighetsmöjligheterna vara mer framtidspositiva. Specialpedagogik finns med som teoretisk utgångspunkt i de avhandlingar som är undersökta. Specialpedagogiken med dess mångfaldighet kan till synes vara med och påverka de pedagogiska svårigheterna i rätt riktning. Det krävs då att samspelet fungerar mellan olika parter i förskolan, och med det omgivande samhället.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Dromberg, Michaela, and Therese Letoff. "Den duktiga flickan och superhjälten : En diskursanalys av svenska tidningars konstruktion av kvinnlig och manlig stress." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-241821.

Full text
Abstract:
Studien syftar till att undersöka hur stress konstrueras i svenska tidningar samt vilka skillnader och likheter som finns i konstruktionen av mäns och kvinnors stress. Den teoretiska utgångspunkten är Berger och Luckmanns socialkonstruktionism som innebär att allt är socialt konstruerat. Faircloughs kritiska diskursanalys har också legat till grund för studiens teoretiska och metodologiska ramverk. För att besvara studiens syfte har Faircloughs tredimensionella modell använts för att analysera artiklar från Sveriges fyra största tidningar. Artiklarna som analyserades handlade om mäns och kvinnors stress. Analysen resulterade i tre diskurser som beskriver konstruktionen om männens och kvinnornas stress. De tre diskurserna som vi fann var arbetsstressen, livspusslet och den duktiga flickan. Resultatet av studien visar att media konstruerar bilden av stress som ett problem och ett normalt tillstånd. Dessutom visade resultatet av studien att det fanns en skillnad i konstruktionen av stress hos män och kvinnor. Författarna till artiklarna använde sig av kvinnor för att exemplifiera individer som inte kunde hantera stress. Diskussionen om kvinnors stress återfanns ofta i det empiriska materialet medan männens stress inte beskrevs lika ofta. Detta bidrog till att konstruktionen av kvinnors stress framställdes som mer problematisk.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Andersson, Alexandra. "Kvinnan och tjänsten : En kritisk diskursanalys av det svenska rättsväsendets framställning av kvinnor som befinner sig i prostitution." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-43335.

Full text
Abstract:
The representation of women in prostitution varies over time and space. This study aims to make visual how women in prostitution are being represented in Swedish judicial system today. The study uses a critical discourse analysis, inspired by Fairclough's three-dimensional model, and is based on a theoretical framework of reification theory, theory of respectability and previous research. The study analyzes 68 court verdicts, published in 2018 on the legal database Karnov Juridik, Kvinnifridspropositionen (Prop. 1997/98: 55) and an evaluation of the law's application and effect (SOU 2010: 49). The study makes visible a two-part image of the woman as occasionally invisible and occasionally defined on the basis of prostitution. The study shows how an overall market discursive perspective through the verdicts relates to a focus on the purchase of sex, rather than the parties involved. The study shows that the focus on the woman in prostitution, which was widely criticized and which the law reform intended to shift towards the sex buyers, continues to stay on the women in prostitution.
Framställningen av kvinnor som befinner sig i prostitution har varierat över tid och rum. Denna studie ämnar undersöka hur svenskt rättsväsende framställer kvinnor i prostitution idag. I studien används en kritisk diskursanalys, inspirerad av Faircloughs tredimensionella modell, och utifrån ett teoretiskt ramverk av reifikationsteori, respektabilitetsteori samt tidigare forskning. Studiens empiriska underlag utgörs av 68 domar, publicerade år 2018 på rättsdatabasen Karnov Juridik, kvinnofridspropositionen (Prop. 1997/98:55) och en utvärdering om lagens tillämpning och effekt (SOU 2010:49). I studien synliggörs en tudelad bild av kvinnan som tidvis osynlig och tidvis definierad utifrån prostitution. Studien synliggör hur ett marknadsdiskursivt perspektiv genom domarna påverkar diskursen genom att fokus riktas mot den sexuella tjänster mot ersättning, snarare än de parter som är involverade. Det kritiserade fokus som tidigare inriktades på kvinnan i prostitution ämnade lagreformen att skifta mot männen, sexköparna. I studien framkommer tendenser av ett fortsatt fokus på kvinnorna som befinner sig i prostitution snarare än sexköparna, som framställs som konsumenter inom ett marknadsfenomen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Hörnqvist, Kristina. "Bland ambassadörer och varumärken : En kvalitativ studie av svenska universitets kommunikationspolicydokument." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-98937.

Full text
Abstract:
The aim of this thesis is to investigate in what way Swedish universities regulates its internal and external communication by the use of policy documents. The purpose has led to three research questions: what scope of communication is given to the documents user, if the document is challenging or redefining the current means of power, and how questions regarding trademark is taken into consideration. In order to achieve the purpose a discourse analysis is used as both underlining theory and comprehensive method. The underlining theory is based around social constructionism, structuralism, poststructuralism and critical discourse analysis. The analysis have taken emphasis from Norman Faircloughs three-dimensional model in which the documents have been studied on three separate levels. The material the research has been built upon is documents regarding communication policy from ten of Swedens fourteen universities. The results indicated that three central groups of participants where given authority in the policy document. The first group consists of different types of managers whom, in the policy document, where given the highest freedom of their own communication. The second group consist of colleagues and employees and are by the policy document viewed as both goals and actors with limited freedom and power over their own communication. The third group consists of students, whom much a like the second group, were viewed as both goals and actors. The last group where however given less influences over their own communication and there was a clear distinction between universities whom looked upon their students as part of the organisation and those who placed the students outside the university organisation. The results furthermore indicated that the policy document are used and works as reproduced documents for the current means of power and that questions regarding trademark are present. The term trademark were used in the majority of the documents and it was also possible to distinguish and read that the universities are very conscious about, and want to influence what image of them that is corresponded through media, employees and students.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Eriksson, Erik. "Ursäkta röran, vi konstruerar miljöbilen : En argumentationsanalys av partipolitikens syn på miljöbilen." Thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-175241.

Full text
Abstract:
Politicians, companies, organizations and people all over the world need to act swiftly to prevent, or at least, mitigate climate change. Sweden has the means and the ambition to be a one of the first green welfare states in the world. According to the Swedish Government Inquiries (SOU 2013:84) Fossil Free on the Way the transport sector is responsible for thirty percent of Sweden’s total emissions, which means that there are a lot of potential in decreasing the emissions from the sector. To provide a context, I have presented a couple of events that might help the understanding of the political debate. I mention the IPCC reports, the Paris Agreement and the Swedish Climate Act (2017:720) which provides guidelines and goals for politicians to follow. I also mention how Dieselgate changed the perspective of the diesel car as a green vehicle and how Tesla’s energy efficient engines as well as the company’s developed batteries helped change the perception of the electric vehicle, and later on, the view of the green vehicle. The aim of this study is to examine how the party political perceptions of what kind of car that should be considered as a a green vehicle has shifted over time. This is done by analyzing how the Green Party and the Moderates have taken a stand and argued for the electric car and the diesel car in 2014 and 2018. To help analyzing the arguments and the positions and to understand how differences between the parties' arguments stem from ideology, the study will be based on Jonas Anshelm’s and Martin Hultman's theoretical frameworks. What the analysis show is that, though, there are some ideological differences, both partiesshared consensus about what a green vehicle is.
Umeå universitet
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Dymling, Cecilia, and Carina Pudas. ""...aktivitet i hjärnan genom elektrisk stimulering" eller "...skallskada orsakad av överväldigande elektrisk ström" : En kritisk diskursanalys av debatten om ECT." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-23043.

Full text
Abstract:
I uppsatsen undersöks hur debatten om ECT konstrueras av de två sociala aktörerna Socialstyrelsen samt Kommittén för Mänskliga Rättigheter, KMR. Det analyserade materialet består av aktörernas publicerade texter på Internet. Kritisk diskursanalys med Norman Faircloughs tredimensionella modell har utgjort studiens ansats. Frågeställningarna har varit; vilka diskurser kan identifieras samt hur kommer dessa till uttryck i ord av de skilda sociala aktörerna involverade i debatten? Hur ser relationerna mellan identifierade diskurser ut? Vilka funktioner fyller de identifierade diskurserna? Analysens mest framträdande resultat påvisar en tydlig medikaliseringsdiskurs samt en antipsykiatrisk diskurs i det empiriska materialet. De sociala aktörerna företräder en förespråkande diskurs respektive en motståndsdiskurs och debatten innebär en hegemonisk kamp omkring behandlingsmetoden ECT och dess legitimitet. Diskussionen mellan parterna förs till stor del genom deras inställning till behandlingen vilken här analyseras diskursivt.
The paper examines how the debate on ECT is constructed by the two social actors Socialstyrelsen (the Swedish social board) and KMR (the Swedish branch of the American association Citizens Commission on Human Rights, CCHR). Analysis material consists of texts published on the Internet by these social actors. The method of analysis used in the essay has been critical discourse analysis, focusing on the three-dimensional model developed by Norman Fairclough. The research questions have been: which discourses can be identified and how are these reflected in the words of the two different social actors involved in the debate? What are the relationships between identified discourses? What features does the identified discourses fill? The most prominent results in the analysis show a clear medicalization discourse and an anti-psychiatry discourse in the empirical material. The social actors represent an advocacy and a resistance discourse, and the debate involves a hegemonic struggle on the treatment method ECT and its legitimacy. The discussions between the parties are to a large extent made out by their approach to treatment which is here analyzed discursively.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Tingström, Jonna. "Skola i fritt fall? : en diskursanalys av skoldebatten på två ledarsidor." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-11849.

Full text
Abstract:
Skolan är ett ämne som återkommande diskuteras och debatteras och denna studie har som syfte att analysera och jämföra dagens diskurser om skolan, så som de kommer till uttryck på Aftonbladets och Dagens Nyheters ledarsidor. Studien fokuserar på vilka särdrag som går att finna på tidningarnas ledarsidor om skolan men också hur funna diskurser kan förstås ur ett kritiskt utbildningsteoretiskt perspektiv. Insamlat material analyseras med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys och resultatet ställs i en teoretisk analys mot studiens valda teori, som behandlar skolan i det postmoderna samhället. Det resultat som går att finna består av likheter men också skillnader i hur de olika tidningarna skriver ut och kommunicerar bilden av skolan på sina ledarsidor. Den reglerade skolan med ett fåtal aktörer framställs som den goda skolan av Aftonbladet medan Dagens Nyheter framhäver det fria valets skola med ökande krav på kontroll. Det går i diskurserna om skolan att finna diskursiva mönster som till stor del är gemensamma för båda tidningarnas ledarsidor. I diskurserna synliggörs återkommande ett nyttotänkande och vad som främst fokuseras i tidningarnas ledare är inte utvecklingen av ett mer demokratiskt samhälle utan istället ett mer konkurrenskraftigt samhälle. Med detta följer synen på skolan som förmedlare av nyttiga, och mätbara, kunskaper som kan leda till ekonomisk vinning. Den svenska skolan anses inte kunna leva upp till detta och de båda tidningarna enas om att den svenska skolan är i kris, den kanske till och med befinner sig i fritt fall.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Theorin, Ingela, and Emilia Lundin. "Matematiklyftet enligt lärarfacken : En kritisk diskursanalys av Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundets initiala reaktion på reformen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-276359.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att, med hjälp av kritisk diskursanalys, undersöka och jämföra hur matematiklyftet omtalades i Lärarnas Riksförbunds och Lärarförbundets medlemstidningar under 2012. Det empiriska materialet bestod av tre artiklar och ett remissyttrande från Lärarnas Riksförbund och fyra artiklar från Lärarförbundet, vilka alla analyserades utifrån Faircloughs tredimensionella modell. Undersökningen visar att respektive fackförbund omtalade Matematiklyftet på ett liknande sätt. I materialet från både Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet gjordes hänvisningar till regeringen, Skolverket och/eller andra politiskt engagerade personer och myndighetspersoner. Reformen omtalades också i relation till lärarnas yrkesprofessionalitet. Därutöver omnämndes Matematiklyftet i samband med matematikundervisningen, elevresultat, internationella jämförelser och ekonomiska resurser. Vad gäller dessa sammanhang skiljde det sig dock hur de var fördelade mellan de olika artiklarna och remissyttrandet. I Lärarförbundets artiklar var de jämnare fördelade över de olika artiklarna, medan artiklarna och remissyttrandet från Lärarnas Riksförbunds erbjöd en större spridning. En liknande slutsats drogs vad gäller analysen av förekomsten av modala uttryck. Materialet från Lärarnas Riksförbund har en större variation, medan Lärarförbundets artiklar erbjuder i en liknande variation inom de flesta artiklarna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Hult, Johanna, and Josefin Karlsson. "Är ungdomsbrottsligheten ett samhällsproblem? : En kritisk diskursanalys av hur ungdomsbrottsligheten i Sverige gestaltas i svenska nyhetstidningar." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45846.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie var att undersöka hur svensk nyhetsrapportering framställer ungdomsbrottsligheten i Sverige. Vidare var syftet att undersöka vilka möjliga orsaker media antar ligger till grund för ungdomsbrottsligheten samt hur media genom diskurser kan konstruera samhällets syn på ungdomsbrottsligheten. Detta gjordes genom att analysera 22 nyhetsartiklar från fyra svenska nyhetstidningar med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys, socialkonstruktivism som kunskapsteori samt ett intersektionellt perspektiv. I analysen kunde vi identifiera tre diskurser: diskursen om socialt utsatta områden, diskursen om ungdomar ochdiskursen om samhällets ansvar. Resultatet visade att ungdomar som begår brott framställdes som en homogen grupp beståendes av pojkar och unga män. Vidare fann vi att ungdomarna sällan kom till tals själva och en återkommande anledning till varför de gjorde sig skyldiga till brott var pengar. Resultatet visade även att samhället har en stor betydelse för dessa ungdomar. Bland annat framkom det att brister i det sociala arbetet bidrog till att ungdomarna valde den kriminella vägen eftersom de upplevde ett svek från samhället. Slutligen fann vi att media försökte dekonstruera bilden av ungdomsbrottsligheten, dock misslyckades de när det kom till diskursen om socialt utsatta områden då denna förändring ligger på en högre samhällsnivå.
The aim of this study wasto examine how Swedish news media portrays juvenile delinquencyin Sweden. Furthermore, the purpose wasto examine the possible causes media assumes lay behind juvenile delinquency and how media through discourses may construct the public image on juvenile delinquency. This was made through an analysis of 22 news articles from four Swedish newspapers together with Fairclough’s critical discourse analysis, social constructivism as a theory of knowledge, and by applying an intersectional perspective to the material. We identified three discourses in the analysis: the discourse on socially disadvantaged areas, the discourse on adolescents and the discourse on society's responsibility. The results showed that young people who commit crimes were presented as a homogenous group of boys and young men. A recurrent reason found as to why they commit crimes was money. The results also showed that the society plays a big part for these young people as shortcomings in social work led to experiences of betrayal on society’s side and hence contributed to many young offenders to opt for a criminal career. The analysis also revealed clear attempts by the media to deconstruct the image of juvenile delinquency, without however succeeding to overcome the effects of the discourse on socially disadvantageous areas, which appearedto be strongly entrenched in current Swedish public life.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Zakholi, Mohammed. "EN KRITISK LÄROMEDELSANALYS : En studie av 10 läroböcker från 1995 till 2005 i religionskunskap på grundskolans senare del." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-180410.

Full text
Abstract:
I denna uppsats har jag, både kvalitativt och kvantitativt, undersökt 10 läroböcker i religionskunskap i grundskolans senare del. Mitt undersökningsområde har varit katoliker och katolicismen. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilka diskurser av katoliker och katolicismen som framträder i läroböckerna i religionskunskap för våra elever på grundskolan. För att kunna göra en sådan analys har jag använt mig av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och Masoud Kemalis teori om ”den andre”.Faircloughs språkliga verktyg som transitivitet och modalitet har använts för att kunna syna om det förekommer några värderingar om katoliker och katolicism. Men även om vi kan utröna vem det är som står för denna värdering, dvs. är det läroboken som står för denna värdering eller försöker läroboken att dölja värderingen så att läsaren inte får reda på vem det är som står värdering/åsikten.I och med denna undersökning har jag kommit fram till att läroböckerna beskriver katolicismen på olika sätt – alltså att diskurserna ser olika ut beroende på vilken lärobok vi läser. I resultatdelen kom jag bland annat fram till att katoliker i Latinamerika kunde beskrivas på följande sätt: ”Kristendomen håller på att få ett nytt mer solbränt ansikte och är inte längre främst den vite mannens religion som någon har sagt”. Ett annat exempel på hur katolicismen beskrivs är följande: ”I vissa frågor har katolska kyrkan än idag en ´gammaldags´ och sträng uppfattning”. Då läroboken beskriver den katolska läran som gammaldags och sträng så följer en personlig åsikt/värdering av katolicismen vilket kan tendera att påverka läsaren. Detta kunde jag koppla till både Fairclough och Kemalis teorier,Rent kvantitativt har jag även kommit fram till att läroböckerna ger varierande utrymme till katolicismen. Vissa läroböcker ägnade inga sidor åt katolicismen medan andra ägnade en halvsida, andra hela 19 sidor. Detta kan bli problematiskt då en lära som funnits i ca 2000 år ska förklaras på en halvsida. Alla läroböcker hjälpte mig inte att besvara min frågeställning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Olsson, Anders, and Daniel Nilsson. "Gymnasieungdomars attityder gällande lagstiftningen kring berusningspreparat -Ett diskursanalytiskt perspektiv." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-118415.

Full text
Abstract:
Denna studie grundar sig på tre ostrukturerade fokusgruppsintervjuer som genomfördes med ungdomar på en gymnasieskola i Stockholmsområdet. Urvalet bestod av gymnasielever som gick på skolan och var 18-22 år. Avsikten var att studera hur ungdomarna gör skillnad på narkotikaklassade och icke narkotikaklassade preparat som används i berusningssyfte. De frågeställningar vi arbetat efter var följande: Hur konstrueras alkohol diskursivt i samtalet om andra berusningspreparat? Konstrueras bruket som individens eget ansvar eller som ett gemensamt samhällsansvar? Ungdomarna har under fokusgruppsintervjuerna fått argumentera, definiera och motivera hur dessa gränser görs. Vi har utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv valt att tolka dessa gränsdragningar som symboliska, d.v.s. de representerar värderingar som individen institutionaliserats in i och aktivt upprätthåller. Analysmetoden baseras på Faircloughs kritiska diskursanalys där vi analyserat ungdomarnas samtal utifrån hur isärhållandet mellan narkotikaklassade preparat och icke-narkotikaklassade preparat upprätthålls, förhandlas och omförhandlas i form av symboliska gränsdragningar. Utifrån det insamlade materialet fann vi att alkoholen hade en särställning gentemot övriga berusningspreparat då det både var tillåtet och socialt accepterat. En återkommande gränsdragning som konstruerades i samtalen var mellan problematiskt och icke problematiskt bruk. Gränsdragning kopplades samman med kontroll, social kontext, ålder och miljö. I samtalet om cannabis användes alkohol som referenspunkt och delade upp deltagarna i två polariserade läger. Ena sidan var för en legalisering medan den andra sidan var för ett totalförbud av samtliga berusningspreparat vilket vi tolkade utifrån hur ungdomarna såg på ansvarsfördelningen. Den svenska beskattningsmodellen av alkohol och tobak beskrevs som tvivelaktig eftersom den innebär att staten tjänar pengar på individers mer eller mindre skadliga bruk.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Nilsson, Carina. "Människans utnyttjande av andra djur : vardagsmat i dubbel bemärkelse : en kritisk diskursanalys av riksdagsdebatter om den svenska djurhållningen." Thesis, Högskolan Väst, Avd för socialpedagogik och sociologi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-6240.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Lassgård, Anton. "Religion, en identifierbar faktor i människans inre : En kritisk diskursanalys av religionsbegreppet i svenska läroböcker." Thesis, Uppsala universitet, Religionshistoria, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-296217.

Full text
Abstract:
The purpose of this study was to investigate how the concept of religion is constructed as a category in Swedish textbooks from the 1970s until the 1990s. The method consisted of a qualitative approach and Fairclough´s three-dimensional model with the three levels: text, discursive practice and social practice. Six Swedish textbooks for secondary school have been examined with the analysis tool modality. The results from the study show how religion was constructed as a timeless phenomenon, which can be traced through the history of mankind. Throughout the whole study period, human beings were described as being able to reach an inner contact with a higher power through an external action such as prayer. In the study, human life issues were constructed as an eternal need and religion was explained to extinguish these needs.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Eriksson, Andreas. "Debatten om tjänstemannaansvaret : En diskursanalys om hur debatten uttrycker sig i Riksdagen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44174.

Full text
Abstract:
I kölvattnet av uppropslistan som cirkulerade inom Utrikesdepartementet efter 2018 års riksdagsval, och den IT-läckan vid Transportstyrelsen som uppdagades 2017, har debatten om ett utökad tjänstemannaansvar utbrett sig i den svenska politiken. En diskursiv institutionalism talar om att diskursen, och institutionen, inom vilket en debatt bedrivs är viktiga att förstå, för att i sin tur kunna begripa sig på debatten i sig. Hur är diskursen tjänstemannansvarsdebatten ingår i utformad? Genom en diskursanalys, konstruerad med de diskursteoretiska begrepp Ernesto Laclau och Chantal Mouffe utarbetade, samt Norman Faircloughs idé om diskursordning, ämnar sig denna uppsats besvara den frågeställningen. En undersökning av tidigare interpellationer och en motion tagna från denna debatten i Riksdagen, ska ge en ögonblicksbild på hur denna diskurs artikuleras. Förtroende och förvaltning är centrala begrepp i diskursen, och en judiciell diskurs ingår i diskursordningen med den om tjänstemannaansvar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Storm, Isak. "Foucault, Fairclough och järnrörets diskursordning : En kritisk diskursanalys av maktförhållandet mellan representanter ur riksdagspartiet Sverigedemokraterna och kvällstidningen Expressen under den så kallade "Järnrörsskandalen"." Thesis, Högskolan i Gävle, Media- och kommunikationsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-33269.

Full text
Abstract:
Denna studie är en kritisk diskursanalys av tidningen Expressens artikelserie kring "Järnrörsskandalen" med särskilt fokus riktat kring hur Faircloughs tredimensionella analysmodell kan användas för att undersöka olika diskursordningar. Foucaults teori kring utestängningsmekanismer utgör även en betydande del av analysunderlaget och påvisar det komplexa förhållandet kring att försöka påvisa diskursens konstanta föränderlighet. Resultaten visar på en betyande svårighet kring att fastställa en obestridlig sanning. Trots denna problematik bedöms tidningen Expressen hantera diskursordningens följdriktghet ur ett utomordentligt effektivt sätt med hänsyn till källmaterialets svåra hantering.
This study is a critical discourse analysis regarding the swedish newspaper "Expressen" series of articles on the "Iron pipe scandal" with a focus on how Fairclough's three-dimensional analysis model can be used to investigate different order of discourse arrangements. Foucault's theory of exclusionary mechanisms also forms a significant part of the analytical data and demonstrates the complex relationship around trying to demonstrate the constant variability of discourse. The results show a significant difficulty in establishing an undeniable truth. Despite this problem, the newspaper Expressen is refereed to handle the consistency of the discourse order in an extraordinary effective way regarding the difficult management of the source material.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Neumann, Jens. "Faircloughs Critical Discourse Analysis als eine Form der kritischen Diskursanalyse angewendet auf die Debatte um Thilo Sarrazins Buch Deutschland schafft sich ab." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-72170.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Tuvesson, Madeleine. "Reklamensförmedling av militär profession : En kritisk granskning av Försvarsmaktens reklamsatsning 2012 – 2013." Thesis, Försvarshögskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-4047.

Full text
Abstract:
Försvarsmakten spenderar årligen stora finansiella medel på diverse reklamkampanjer i syfte att marknadsföra sig samt för att locka nya individer till yrken som Försvarsmakten tillhandahåller. Något som såklart är ett behov vid en yrkesarmé. Syftet med studien har varit att redogöra för vilket budskap Försvarsmaktens reklamkampanjer sänder ut, vad i dessa som förespråkar samt om det finns faktorer som verkar mottsättande för den militära professionen och Försvarsmakten. För att utreda detta har en kvalitativ studie bedrivits genom att tillämpa Norman Faircloughs kritiska diskursanalys kompletterad av bildanalys baserad på semiologi samt teorier om medias påverkan och medieretorik. Studien har resulterat i att Försvarsmaktens reklamkampanjer vill uppmana sin mottagare att ta ställning till de olika situationer som gestaltas samt att försöka ta sig innanför konsumentens personliga sfär. Alla kampanjer kan på olika vis kopplas till Försvarsmaktens värdegrund där konceptet ÖRA - öppenhet, resultat samt ansvar- är centralt. Även kopplingar till visionen vi verkar, syns och respekteras har identifierats. Rörande media så anses kampanjerna hålla en lagom ton och nivå med tanke på dess mottagare och svenska Försvarsmaktens syn på jämlikhet och jämställdhet.
The Swedish Armed Forces annually spend large funds annually on various advertising campaigns to promote the organization and to attract people to the careers offered by the Swedish Armed Forces. Obviously, this needs to be done if you want to recruit for a professional army. The purpose of this study is to examine the message of the Swedish Armed Forces advertising campaigns, what of those who advocate and whether there are factors that seem counter-appointment of the military profession and the Swedish Armed Forces. Consequently, a qualitative study is conducted to explore the campaign material, applying Norman Fairclough’s critical discourse analysis supplemented by a semiologic analysis of the images, as well as the theories of media influence and media rhetoric. The results of the study suggest that the Swedish Armed Forces campaigns are aimed at inviting its recipients to respond to the various situations portrayed, thus trying to penetrate the consumer's personal sphere. All campaigns can in various ways be linked to the Swedish Armed Forces core values ​​where the concept - transparency, performance and accountability - is central. Moreover, connections to the Armed Forces vision; units operate, are seen and respected in Sweden and abroad have been identified. As far as media is concerned the commercials are regarded to hold an appropriate tone considering the target audience and Swedish Armed Forces view on equal rights and gender equality.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Botolfsson, Sara, and Anna-Karin Cornvik. "Talet om invandrarkvinnan i svensk dagspress." Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7010.

Full text
Abstract:

Medias makt att påverka individers sätt att tolka verkligheten är stor. Alltså blir betydelsen för hur man väljer att skriva någonting viktigt då det påverkar den sociala praktiken, i fråga om makt, inflytande för individer och grupper. Vi har i denna uppsats lagt fokus på svensk nyhetsmedias framställning av invandrarkvinnan. Vårt syfte med uppsatsen var att undersöka och analysera diskursen kring invandrarkvinnan i svensk dags- samt kvällspress utifrån frågeställningarna; Hur skildras den invandrade kvinnan i svensk dags- samt kvällspress? och Förekommer stereotyper kring invandrarkvinnan och i så fall hur ser de ut? Det finns ingen tidigare forskning med samma syfte, dock förekommer det forskning kring hur media skildrar invandrare och flyktingar. Den tidigare forskningen pekar på medias roll i skapandet av De Andra i syfte att skapa en svensk identitet.

Vi har genomfört en kritisk diskursanalys med utgångspunkt i Faircloughs Critical Discourse Analysis. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter har varit socialkonstruktivism och genusteori. Empirin är baserad på 63 artiklar hämtade från Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Aftonbladet, publicerade under åren 2005 och 2006. De fyra teman som var tydliga i artikelmaterialet är: konstruktionen av de andra, heder, religion & kultur samt integration. Våra resultat visar på ett likartat skildrande av den invandrade kvinnan som ett offer för olika strukturer. Dels för samhälliga strukturer samt för kulturella och religiösa strukturer. Vårt artikelmaterial påvisar även en motdiskurs, om än en svag sådan, i vilken invandrarkvinnans etniska och kulturella bakgrund framställs som någonting positivt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Björkman, Fredrik. "Pressen och piraterna : En studie i representationen av fildelning och upphovsrätt i svenska storstadspress." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-104348.

Full text
Abstract:
I denna studie undersöks svensk storstadspress representation av fenomenen fildelning och upphovsrätt. Fenomenen är en del av en pågående debatt kring Internets utveckling och reglering, inte sällan ingår begreppen då man talar om integritet och informationsfrihet. Politiska beslut tas som har juridiska påföljder, dessa påverkar människors vardag. Syftet med denna studie är att se hur diskurser, sätt att tala om, förstå och konstituera fenomen, ser ut och formar representationen av fenomenen i pressen. Press och media har stora maktpositioner i samhället, som granskare av makten och som frambringare av information till allmänheten. Utifrån objektivitets- och neutralitetsideal arbetar journalister med dagliga arbetsrutiner. Studien synar dessa utifrån fenomenens inverkan på pressen som en aktör på den kommersiella marknaden. Det teoretiska ramverket för studien är Kovach & Rosenstiels (2007) framställningar av journalistikens praktiska arbete, hur objektivitetsbegreppet kan impliceras till en arbetsmetod. Mot detta ställs McChesneys (2008) kritik av bakomliggande strukturer som påverkar journalistikens arbete, däribland efterlevnaden av objektivitetsidealet och pressens position på den kommersiella marknaden. Studiens metodtillämpning tilldelas Norman Faircloughs (1995) kritiska diskursanalys. Men hjälp av denna analyseras texterna och deras samband med sociala strukturer. Studien tillämpar Faircloughs tredimensionella modell för analys av kommunikativa händelser. Studien visar hur ett fåtal, tätt sammansatta och tillsammans välkoordinerade, diskurser konstituerar fenomenens representation i pressen. Främst juridisk diskurs och marknadsdiskurser återfinns i texterna. Texterna och diskurserna arbetar på ett sätt som gör att fenomenen ordnas på ett sätt som kan uppfattas som naturligt, självklart och ofrånkomligt. Individer och institutioner ordnas in i roller av diskurserna. Inga alternativ presenteras till den verklighet som diskurserna presenterar, diskurserna är ”sunt förnuft”.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Anderson, Malva. "Platsmarknadsföring och den attraktiva platsen : En kritisk diskursanalys av Uppsala kommuns skildringar av Södra staden." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-433538.

Full text
Abstract:
Studien ämnar undersöka hur Uppsala kommun i plandokument skildrar människor som ska bo och verka i Södra staden i Uppsala. Kommunens beskrivningar liknas i studien vid platsmarknadsföring. För att besvara syftet utförs en kritisk diskursanalys utifrån Faircloughs tredimensionella analysmodell på fyra plandokument från Uppsala kommun som på något sätt kan relateras till utvecklingen av Södra staden. Citat plockas ut från plandokumenten och analyseras utifrån de tre nivåerna text, diskursiv praktik och social praktik som den tredimensionella modellen bygger på. Tidigare forskning om definitionen av platsmarknadsföring, dess framväxt och kritik mot platsmarknadsföring jämförs sedan med diskursanalysen för att undersöka hur platsmarknadsföringsdiskurser återkommer i plandokumenten. Kritiken mot platsmarknadsföring handlar till stor del om att platsmarkandsföring gynnar specifika målgrupper, ofta människor från högre klasser och företagseliter och vad det sedan kan bidra till.  Studien visar att kommunens diskurser framhäver kreativa, idérika och innovativa människor och företag som bidrar till platsens konkurrenskraft i Sverige och internationellt. Aktiviteter som bidrar till Södra stadens attraktivitet genom dessa egenskaper framställs genom plandokumenten som önskvärda. Analysen visar således att plandokumenten bidrar till att reproducera platsmarknadsföringsdiskurser och att det platsmarknadsföring har blivit kritiserad för även återfinns i kommunens diskurser.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Strid, Jessica. "Förtryck eller frihet? : En kritisk diskursanalys av slöjan och slöjbärare i svensk media från 2018-2019." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-41409.

Full text
Abstract:
I denna uppsats undersöker jag hur den muslimska slöjan och slöjbäraren framställs i artiklar från de rikstäckande dags- och kvällstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Jag har genom att använda kritisk diskursanalys synliggjort vilka diskurser som finns i 15 utvalda artiklar från ovanstående medier under 2018-2019. För att förklara vilka diskurser som omger artiklarna har tre teorier valts ut: postkolonial teori, orientalism och postkolonial teori ur feministisk synvinkel. De slutsatser som framkommer är att slöjan och slöjbäraren innefattas av olika diskurser under 2018-2019 i de 15 artiklarna. Den största diskursen är att slöjan med ord som ”förtryck” och ”förbud” och slöjbäraren talas om som någon som behöver räddas från detta förtryck. Den förändringsdiskurs som denna undersökning hittar skildrar slöjan och slöjbäraren som en del av svensk kultur och i behov av representation. I slutet görs även en ämnesdidaktisk reflektion där uppsatsens slutsatser diskuteras i koppling till ämnet religionskunskap i gymnasieskolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Andersson, Ami. ""Nu är det riktigt, riktigt, riktigt, riktigt besvärligt" : En kvalitativ analys av TT:s rapportering om barn och unga som flyr ensamma till Sverige." Thesis, Linnaeus University, School of Social Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-6853.

Full text
Abstract:

Today many separated children and youth up to 18 years - children in the sense of the UN Convention on the Rights of the Child - flee from war and armed conflicts around the world. Many of them come to Sweden for protection and to apply for asylum.

The aim of this study is to examine how the national Swedish news agency Tidningarnas Telegrambyrå - TT - constructs the image of separated children and youth. The main research questions have been: How does TT construct the image of the separated refugee children? The more detailed questions put to examine this main question have been: what are the issues being focused in the reporting and what discourses, voices and sources are let into the journalistic material?

The theoretical perspective should be considered as social constructionistic where the basic idea is that the image of the separated child also constructs the way society looks upon them, their rights and their needs, affecting how these children will be welcomed and treated when thay arrive in our society. The empirical study is a qualitative analysis of text, produced in the span 2007- April 20th 2010. In a first mapping, 35 news articles have been selected to be examined. The scientific method applied has mainly been Norman Faircloughs critical discourse analysis.

The study shows that the reporting of TT depicts the separated children as a problem. This problem consists of three themes: as at threat of Swedish economy, a threat to our national security and as a victim that has to be cared for. These threats are often described in a contextual way by choice of angle, linguistic performance and selection of sources. The study also sheds light on the fact, that there are four general discourses discussing the children as a problem: the administrative discourse, the police discourse, the politcal discourse and the humanitarian discourse. The separated children themselves never get an opportunity to describe their own situation. instad TT allows the Swedish Migration Board to picture them.


Många barn – upp till 18 år enligt FN:s konvention om barnets rättigheter – som flyr från krig och konfliktområden kommer till Sverige för att söka skydd och asyl.

Målet med den här studien är att undersöka hur den svenska nyhetsbyrån Tidningarnas Telegrambyrå – TT – konstruerar bilden av det flyende barnet. För att kunna svara på huvudfrågan: Hur konstruerar TT bilden av ”ensamkommande flyktingbarn”?, har följande underfrågor ställts: Vilka ämnen fokuseras i rapporteringen och vilka diskurser, röster och källor släpps in i det journalistiska materialet?

Det teoretiska perspektivet kan beskrivas som socialkonstruktionistiskt, en benämning för olika teorier om samhälle och kulturer som delar synen på språkets roll för den sociala konstruktionen. Härigenom kan man se hur TT:s bild av ”ensamkommande flyktingbarn” också konstruerar det sätt på vilket samhället ser på barnen, deras rättigheter och behov, samt påverkar hur barnen välkomnas och behandlas när de anländer. Den empiriska studien utgörs av en kvalitativ analys av nyhetstexter producerade mellan 2007 och 20 april 2010. Efter en första kartläggning har 35 artiklar valts ut för att undersökas. Den vetenskapliga metod som använts är i huvudsak Norman Faircloughs kritiska diskursanalys.

Studiens resultat visar att TT:s rapportering presenterar ”ensamkommande flyktingbarn” som ett problem med tre teman: som ett hot mot svensk ekonomi, ett hot mot vår nationella säkerhet samt som offer som måste tas om hand. Detta beskrivs ofta kontextuellt genom val av vinkel, presentationsform och val av källor. Studien belyser också det faktum att det finns fyra generella diskurser inom TT:s material som diskuterar de flyende barnen: den administrativa diskursen, den polisiära -, den politiska - samt den humanitära diskursen. Barnen får aldrig någon möjlighet att själva beskriva sin situation, istället låter TT Migrationsverket presentera sin bild av dem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Thunberg, Emelie. "”Det som skrämmer mest är vad som kommer att hända sedan” : En kritisk diskursanalys av nyhetsrapportering efterföljande attentatet i Stockholm 7 april 2017." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68872.

Full text
Abstract:
Denna studie syftar till att urskilja och undersöka särskilt belysta diskurser i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsartiklar veckan efter attentatet i Stockholm den 7 april 2017. Det åligger även i studiens syfte att undersöka hur diskurserna kan förstås utifrån ett perspektiv om kritiska händelsers påverkan av meningsskapande. Utifrån studiens syfte har följande forskningsfrågor utformats: Vilka diskurser om attentatet kan urskiljas i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsartiklar veckan efter attentatet i Stockholm den 7 april 2017? Hur kan man förstå diskurserna utifrån ett perspektiv om kritiska händelsers påverkan av meningsskapande? Det empiriska materialet består utav tjugo utvalda nyhetsartiklar som analyseras genom en kritisk diskursanalys baserad på Faircloughs modell med tre dimensioner. Den kritiska diskursanalysen kan anses vara en paketlösning innehållande både teoretiska och metodologiska verktyg men påtalar en nödvändighet att förankra den diskursiva praktiken i den sociala praktiken som sammankopplas med ytterligare teori om samhällsfenomen. Studiens ytterligare teoretiska inslag består utav teoretiska ansatser om meningsskapande vid kritiska händelser. De diskurser som kan urskiljas är i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsartiklar veckan efterföljande attentatet i Stockholm den 7 april 2017 är: Formulerandet av ett ”vi” och ”dem”, Konstruerandet av förövaren & Tryggheten som vård- och blåljuspersonal skapade. I dimensionen för social praktik integrerades den diskursiva praktiken och genererade svar på studiens ytterligare forskningsfråga. I analysen framkom att diskurserna bidrar till meningsskapande i form av generering av subjektiva verklighets- och sanningsuppfattningar, självreflektioner, reflektioner om andra och förhållandet till dem, reflektioner om världen, subjektiva uppfattningar om vilka rådande normer och handlingsageranden som skapas vid en kritisk händelse.
The purpose of this thesis is to distinguish and examine prominent discourses in news articles published by Dagens Nyheter and Aftonbladet the week following the 2017 Stockholm Attack on the 7th of April. The purpose also includes to examine how the portrayals produced in the discourses can be understood from a perpective of critical events impact on creations of meaning. Based on the purpose of the study the following reasearch questions have been created: What discourses can be distinguished in Dagens Nyheter and Aftonbladet news articles the week following the attack in Stockholm the 7th of April 2017? How can you understand the discourses based on a perspective on the impact of critical events on meaning creation? The empirical material consists of twenty selected news articles analyzed with a critical discourse analysis based on Fairclough's three-dimensional model. The critical discourse analysis can be regarded as a package solution containing both theoretical and methodological tools, but emphasizes the necessity of anchoring discourse practice in social practice, coupled with additional theory of social phenomena. The further theoretical aspects of the study consist of theoretical approaches to critical events. The discourses that can be distinguished in Dagens Nyheter and Aftonbladet's news articles is: The formulation of a "we" and "them", the Constitution of the perpetrator & Security created by the care and uniformed proffessions. In the dimension of social practice, the discursive practice was integrated and generated answers to the further research question of the study. By the analysis it was found that the discourse contributes to the creation of meaning in the generation of subjective reality and truth perceptions, self-reflections, reflections about others and their relationships, reflections on the world, subjective perceptions of what prevailing norms and actions taken in a critical event.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Andersson, Idén Sara. "Sökes: lång man, liten kvinna : En studie om heterosexualitetens villkor i Gift vid första ögonkastet." Thesis, Södertörns högskola, Genusvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38399.

Full text
Abstract:
This bachelor thesis examines how terms of heterosexuality are negotiated within the Swedish reality show Gift vid första ögonkastet (Married at first sight), which is presented as a social experiment where strangers marry each other and go on to live together for four weeks. The couples are matched by four experts (two psychologists, one sexologist and one couple’s counsellor), and their roles as professionals and distributors of knowledge are the main focus of this study as it permeates how the terms are negotiated by the six participants. By applying queer theories such as the heterosexual matrix, performativity and temporality, the terms are identified as monogamy, height difference, desire, emotional labour, and equality. These are analysed using the three-dimensional model of critical discourse analysis, while also adopting its framework for ideological power to examine how the experts use their position to give way for their interpretations of relationships, love and gender. The findings conclude that the programme works within a discourse of gender equality to support its own eligibility and does not challenge heterosexual ideals but rather furthers them by offering the heteronormative idea of monogamous love as a solution to a supposed increase of loneliness.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Bernövall, Oskar. "Entreprenörernas gymnasieskola : En kritisk diskursanalys av värdeord i gymnasieskolors informationstexter." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34548.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats är att se hur två diskurser, marknadsdiskurs och skoldiskurs, konstrueras i gymnasieskolors informationstexter. Dels genom värderingar, dels genom hur eleverna framställs. Texterna är tagna från skolornas hemsidor. Jag undersöker totalt fem skoltexter samt en text från Skolverket som belyser skolan som institutions värderingar. Undersökningen utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt textanalys, bland annat den systemisk-funktionella grammatiken (SFG). Uppsatsen är språkvetenskaplig och utgår från det textuella. Jag utgår i min analys främst från värdeord, eller buzz words, där jag belyser positivt värderade ord i texterna. Jag utgår även från en analys av fraser samt den interpersonella analysens språkhandlingar och modalitet. Analysresultatet visar att skolornas texter präglas av en marknadsdiskurs där värdeord som ”entreprenör” och ”företag” ofta förekommer. Ett tydligt resultat är hur ord som realiserar en marknadsdiskurs betydligt oftare värderas som positiva i sig själva än ord som realiserar en skoldiskurs. Det är även tydligt att de värderingar som framkommer i skolornas texter inte återfinns i Skolverkets text. De elever som framträder i skolornas texter är oftast ambitiösa, drivna och självgående. Även om det finns vissa undantag. Uppsatsens resultat kan på ett större plan kopplas till en allmän samhällsförändring där ett marknadsspråk tar större plats inom den offentliga sektorn. För gymnasieskolorna innebär det att det målas upp en bild av en skola som finns till för elever som är högpresterande och intresserade av entreprenörskap och företagande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Björk, Oscar. "Där skollagen slutar tar förståelsen vid : En undersökning av referenter i skollagen och hur de förstås av tolkande lärare i gymnasiet." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-27786.

Full text
Abstract:
This essay consists of a heuristic analysis of referents in the Swedish educational act, leaning on the methodological guidelines of discourse analysis. The overall aim of the essay has been to analyse in what way language in the educational act works as guidelines and law in relation to teachers’ work. To correspond to this aim an openly structured questionnaire has been used, providing an empirical view of how teachers understand certain words, or referents, in the educational act. This empirical data has then been shaped to a spectrum view of the definitions of the referents showing a number of deductable facts, including the significance of the apparent use of institutional and professional language, which then have been viewed from two theoretical perspectives. The theories are a structuralist one represented by Ferdinand de Saussure and Claude Lévi-Strauss, and a sociolinguistic one represented by Michel Foucault and Norman Fairclough. The theoretical analysis is based on three stages of the constitution of meaning in the communication between the educational act and the interpreting teachers. Four questions has guided the analyses and reads as follows: Which referents are used in the educational act to describe the purpose and forming of the education for the students?; How are said referents interpreted by active teachers?; Which are the gains of the understandings provided by the theoretical perspectives of the analysis of referents in relation to the empirical enquiry?; How are the referents to be understood functioning as imperative law regarding the teacher and its practice? The main conclusion of the essay is that depending on our theoretical understanding of language, the function of the Swedish educational act as imperative law with a clear relationship between vision and reality is questionable. Therefor it is important to acknowledge the need for guidelines in teachers’ interpretation of the law, better ensuring consensus in how central values of the school corresponds in practice.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Carlsson, Sofia. ""God" utbildning i förskolan : En kritisk diskursanalys av hur förskolans syften framträder i Läroplanen för förskolan 2018." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-37487.

Full text
Abstract:
The aim of this study is to illustrate the conceptions of the purpose of preschool education that is discursively constructed in the new Läroplanen för förskolan (2018) (the Preschool Curriculum). The study also included examining which discursive battles that are visible in the material and further, which discourse is in a hegemonic position. The theoretical basis is Biestas (2011) three educational functions: qualification, socialization and subjectification. Methodological inspiration is retrieved from Faircloughs (1992) critical discourse analysis where the concepts of intertextuality, interdiscursivity and modality have been used to analyze how discourses emerged and how they are presented. The material included in the analysis was Läroplanen för förskolan (2018) which has been analyzed in relation to: Starting strong III (OECD 2013), Uppdrag om en översyn av läroplanen för förskolan (Regeringen 2017), Förskolans kvalitet och måluppfyllelse (Skolinspektionen 2018) and Läroplanen för förskolan (2016). The analysis led to identification of four discourses; the Edu(Care) discourse, the future-oriented discourse, the democratic discourse and the cultivation discourse. All discourses articulates the desired purpose of the preschool education in different ways. The result shows that, among other things, the hegemonic discourse is that of Edu(Care), where emphasis is primarily on learning. Otherwise, discourses are mostly forward-looking and aim at what is to be achieved in the future. Even children's curiosity and creativity is presented as the basis of an expected development of the child.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Linn, Johansson, and Lindberg Julia. "Hälsa, vad är det? : En kvantitativ och kvalitativ undersökning av inlägg på Instagram under #hälsa." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-118938.

Full text
Abstract:
The popular photo sharing app, Instagram, was founded six years ago and is now one of the largest and fastest growing social media-apps in Sweden. A few years ago a health trend blossomed on Instagram and almost everyone wants to share and show their healthy lifestyle today. Previous studies show that a lot of people feel stressed over this constant exposure to other peoples health-related topics. But what is health? What does it mean to be healthy? Who decides that? The purpose of this thesis is to explore Instagram messages (picture and text) with hashtag (#)hälsa (health) to see which topics that dominate and the norms that govern what these messages should look like to be accepted. The study builds on social constructionism and proceeds into the world of discourse analysis with Faircloughs critical discourse analysis as main focus. It is also supplemented with Foucault's theories of power and self-control, and Goffman's theory of the presentation of self. At first a quantitative content analysis where made so the material would be easier to handle and overview. Then a critical discourse analysis where made to gain a deeper knowledge and understanding of the material. The main results of the study concluded that there is no single definition of health, the definition depends on the context. Further the analysis revealed four dominant discourses with #hälsa: food, fitness, body change and well-being, and all these discourses produced different meanings of health. The study also discovered norms that influence the content with #hälsa on Instagram and shows how users, based on these norms, shape and create there identity. Finally the study revealed that it does not really matter if users are healthy, as long as they produce an image of them self of being healthy, they will be healthy in the eyes of others.
Bildmediet Instagram har funnits i sex år och är ett av de största och snabbast växande sociala mediet i Sverige. För några år sedan började en hälsotrend att växa fram på Instagram och nu vill de flesta dela med sig av och visa upp sin hälsosamma livsstil. Tidigare studier visar att många svenskar känner sig stressade över denna ständiga exponering för andras hälsorelaterade inlägg. Men vad är hälsa? Vad innebär det egentligen att vara hälsosam? Vem bestämmer det? Uppsatsens syfte är att undersöka Instagram-inlägg (bild och text) under #hälsa för att se vilka ämnen som dominerar och vilka normer som styr hur dessa inlägg ska se ut för att accepteras. Studien tar avstamp i socialkonstruktionismen och går vidare in i diskursanalysen med Faircloughs kritiska diskursanalys som huvudfokus. Den kompletteras även med Foucaults teorier om makt och självstyrning samt Goffmans teori om framställningen av jaget. Till en början genomfördes en kvantitativ innehållsanalys för att lättare kunna hantera och överblicka materialet. Därefter gjordes en kritisk diskursanalys för att få en djupare förståelse av materialet. De huvudresultat som studien kom fram till var att det inte finns någon entydig definition på hälsa utan det är sammanhanget som avgör. I analysen framkom det fyra dominerande diskurser under #hälsa: mat, träning, kroppsförändring och välmående, och inom dessa diskurser framställs hälsa på olika sätt. Studiens resultat visar även på vilka normer som präglar innehållet under #hälsa på Instagram och hur aktörerna formar och skapar sin identitet utifrån dessa. Slutligen konstateras att det spelar egentligen ingen roll om aktörerna är hälsosamma, bara de visar upp en fasad av att vara det så blir de hälsosamma i andras ögon.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Stenkvist, Katarina. "Könsöverskridande identitet eller uttryck : En diskursanalys av hur transpersoner inkluderas i Diskrimineringslagen." Thesis, Södertörn University College, School of Gender, Culture and History, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3501.

Full text
Abstract:

In 2009 transgendered persons were included in the Swedish law against discrimination. Prior to the inclusion a commission made an investigation of the necessity of such change in the law and how it could be designed. This essay focuses on the discourses regarding gender that appear in the law and the report written by the commission. Using theories by Judith Butler and discourse analysis inspired by Norman Fairclough it identifies two main discourses regarding gender: a two gender discourse and a queer discourse. The two discourses meet in the studied material in an antagonistic way, a conflict that is solved by separating the two and making one part of the law focus on gender and one on transgender. The law that focuses on transgendered persons formulates a new, three gender discourse. The inclusion of the group transgendered persons in the law results in a creative interdiscoursivity and forces the commission to redefine the binary categories of men and women.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Andersson, Tove, and Johanna Brundin. "“på digital drift i okända vatten” : – En diskursanalys av debatten om e-boken ochfolkbiblioteket i svensk media 2011-2012." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-27543.

Full text
Abstract:
The question of the provision of electronic books in Swedish public libraries has lately evolved into a lively debate in Swedish media, where the public library‟s identity and itsexpected role as a democratic institution is an underlying topic. The aim of this bachelorthesis is to examine the idea of the public library‟s identity as expressed in newspaperand journal articles by writers connected to the library sector. The aim is achieved byexamining the language-use and identifying discourses in the debate. We use adiscourse analysis inspired by Norman Faircloughs critical discourse analysis, focusingon linguistic aspects of the text as well as the surrounding context which the texts bothinfluence and are influenced by. By applying linguistic tools, two main discourses areidentified on a superior level, of which one, the information technology discourse, isconsiderably more dominant than the other and has obtained a hegemonic position overa far less distinguishable, yet present counter-discourse. Furthermore, three internaldiscourses are identified on a subordinated level, as constituting the informationtechnology discourse. These three discourses, the market discourse, the technologicaldiscourse and the provision discourse are not to be seen as contrary to each other butrather as three aspects together constructing the superior information technologydiscourse.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Smith, Josefine. "Finding Power Within the Language : - a securitization study of operation EUNAVFOR MED." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-55759.

Full text
Abstract:
This research paper takes departure from the contradictions of understandings regarding the purpose of operation EUNAVFOR Med, which operates in the Mediterranean aiming at disrupting the business model of human smugglers. The alteration of opinions concerns the question(s) regarding, to what extent the operation should be considered a securitization, and if so, of what? Research has consequently been drawn from the Copenhagen’s School theory of securitization, looking deeper into the involvement of the main actors in the operation, the EU, the human smugglers and the migrants, in order to identify if this operation could indeed be considered a securitization act. By placing the main actors of the operation in the center of the theoretical framework this research has been able to identify how this operation can be understood from a securitization theory and also what has been securitized. The methodological approach is based upon Norman Fairclough’s critical discourse analysis, framing both the structure and the analytical apparatus of the research paper, enabling an even broader understanding of the case. The result showed that there are indeed indicators demonstrating that operation EUNAVFOR Med could be considered a successful securitization of human smugglers. Also, in line with this operation, there are several indicators that shows how the EU has managed to pull a securitization move of migration, arguing that the migrants has formed an ‘uncontrolled problem’ for the EU.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Norrback, Jan. "Den planerande läraren : En undersökning av svensklärarens didaktiska val i planeringsarbetet." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-31969.

Full text
Abstract:
Teaching is a complex profession. From planning to evaluations and classroom interaction with students, not to mention the administrative work that is part of a teacher’s duty. Everyday work consists of input from student/teacher relations in the classroom and also from the school organization, the policy documents and school laws and regulations, the media and, of course, from the teacher's own pedagogical knowledge and experience. This essay examines what factors play a key role when teachers make their decisions in the work of planning lessons. As a consequence, the research questions are: - According to teachers, what factors do they experience affect their didactic choices while planning their work? - What awareness does the teachers show when it comes to those factors that have an impact on their planning? The method used for data collection is semi structural interviews with three Swedish teachers at an upper secondary school in Stockholm, Sweden. With a sociocultural perspective the teacher’s situation in school is framed as it illustrates a way to look at how knowledge is gained in the interaction between individuals in an institutional setting. Critical discourse analysis is used to identify and examine the key discourses that are at work in the interviews with these teachers. The conclusion is that all three teachers’ experience that three major discourses affect their planning: student’s needs, national policy documents and national testing and time factors. Both the planning of how work is organized in the classroom and the subject content is affected, but to different extents. To a certain degree all of the teachers express knowledge of the fact that their planning is affected by different factors. They feel that they are limited by national policy documents to the extent that they do not experience the curriculum to be as creative as they first envisioned it. They also express that a shortage of time is a factor that has negative impact on their work, explaining that they have too little time to plan their lessons. Each teacher also express that they very much adapt their teaching to meet their students’ needs.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Berne, Astrid, and Emilia Stridsberg. "Alla talar om klimatet men ingen gör något : En kritisk diskursanalys över två amerikanska dagstidningars framställning av klimatförändringarna." Thesis, Linköpings universitet, Tema Miljöförändring, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-148038.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att identifiera och analysera hur ett par amerikanska tidningar framställer den globala uppvärmningen och klimatförändringarna. Detta har gjorts genom att studera hur tidningarna skriver om orsaker och konsekvenser av klimatförändringarna samt vem eller vad som bör ta ansvar för detta. Även föreslagna lösningar och åtgärder har analyserats.  För att identifiera detta användes kritisk diskursanalys som teori och metod.  Diskurs innebär ett bestämt sätt att tala om och förstå världen. Med hjälp av Fairclough’s tredimensionella modell kan föreställningar och diskurser identifieras. Studiens fokus har legat på analys av texten och den diskursiva praktiken. Verktygen som har använts för analysen är modalitet, transitivitet, interdiskursivitet samt intertextualitet. De tidningar som har analyserats är The Wall Street Journal samt The New York Times, de två största dagstidningarna i USA.  Studiens resultat visar att tidningarna anser att mänsklig aktivitet är orsaken till den globala uppvärmningen och klimatförändringarna. Båda anser att ansvaret ligger hos politikerna och de är även överens om att politiska styrmedel är en av de viktigaste åtgärderna. The Wall Street Journal lyfter fler ekonomiska lösningar samtidigt som The New York Times lyfter fler sociala lösningar, detta är det som skiljer tidningarna mest åt.  De diskurser som har identifierats för de båda tidningarna är politisk-, och vetenskaplig diskurs. Den diskurs som enbart framträder i The Wall Street Journal är den ekonomiska diskursen. Den sociala diskursen framträder enbart i The New York Times, något som tyder på en pågående hegemonisk kamp gällande den globala uppvärmningen och klimatförändringarna.
The aim of the study is to identify and analyse how a pair of American newspapers portrays the global warming and climate change. This was achieved through analysing how the newspapers write about the causes and consequences of climate change and who or what should take the responsibility. Proposed solutions and measures have also been analysed.    To identify this, a critical discourse analysis was used as theory and method. Discourse is often explained as a certain way of speaking about and understanding the world. Using Fairclough's three dimensional model, conceptions and discourses can be identified. The main focus of the analysis was the text and discursive practice. The tools used for the analysis was modality, transitivity, interdiscursivity and intertextuality. The analysis was conducted on the two largest newspaper in America, The Wall Street Journal and The New York Times.    The result of the study show that the newspapers agree that human activity is the main cause of global warming and climate change. Both newspapers consider that the politicians have the greatest responsibility regarding the global warming and that the key solution is political instruments. The main difference between the two newspapers is that The Wall Street Journal advocates more economic solutions while The New York Times advocates more social solutions.    The identified discourses for the newspapers are environmental-, political- and scientific discourse. The economical discourse appears only in The Wall Street Journal. The same goes for the social discourse, which appears only in The New York Times, which indicates an ongoing hegemonic struggle regarding global warming and climate change.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Källstrand, Bengt. "Fordrande ord : en kritisk diskursanalys av konsertinstitutioners informativa texter inför konserter." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1245.

Full text
Abstract:
The aim of this master’s thesis is to explore concert institutions’ informative texts prior to upcoming concerts – texts in promotional materials and descriptive texts in programme papers. The thesis is carried out from a critical discourse analytical perspective. The discourse analysis is focusing on finding the texts’ messages and it asks the question: To whom are these texts addressed? Theoretical support is mainly taken from Foucault’s theory about the relation between power and knowledge. On the basis of this theoretical framework, Fairclough’s critical discourse analysis (CDA) is applied to an analysis of informative texts from Swedish public financed concert institutions. In addition to a linguistic text analysis the discourse analysis also turns to the texts’ intertextual and interdiscursive relationships and to the texts’ historical, cultural and social contexts. The results show that the texts, analysed in this study, primarily address individuals already initiated and established within the discourse. The texts are also addressing individuals not yet belonging to the discourse who, in order to become established within the discourse, have to acquire the cultural and social characteristics that are requested by the discourse. The discourse analysis indicates that the language of the informative texts contain an exclusive mechanism. With this mechanism, the texts constitute a barrier hindering access to the art form. Based on these findings, it is concluded that concert institutions for Western art music could be more generally inviting by using a more inclusive language in their informative texts prior to upcoming concerts.As I haven’t found any previous Swedish or other Nordic studies of texts that are published prior to upcoming concerts, it seems likely that a small research gap has been discovered.
Syftet med denna masteruppsats är att granska konsertinstitutioners informativa texter inför konserter med västerländsk konstmusik – texter i reklammaterial inför konserter samt beskrivande texter i programtidningar. Studien genomförs ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. I syftet ingår att söka fram sådana informativa texters budskap. Studiens essentiella frågeställning lyder: Till vilka riktar sig de informativa texterna? Teoretiskt stödjer sig uppsatsen främst på Foucaults teori om förhållandet mellan makt och kunskap. Utifrån detta perspektiv tillämpas Faircloughs kritiska diskursanalys (CDA) för en analys av strategiskt utvalda informativa texter från svenska offentligt finansierade konsertinstitutioner. Utöver en lingvistisk textanalys riktar sig diskursanalysen även mot texternas intertextuella och interdiskursiva relationer samt mot texternas historiska, kulturella och sociala sammanhang. Studien visar att de analyserade texterna främst riktar sig till dem som redan är initierade och etablerade i diskursen. De riktar sig även till individer som ännu inte tillhör diskursen vilka dock måste tillägna sig de kulturella och sociala beskaffenheter som diskursen fordrar för att kunna bli etablerade i denna. Diskursanalysen indikerar att språket i de informativa texterna innehåller en utestängande funktion. Med denna funktion kan texterna utgöra ett hinder för tillträde till konstarten. Utifrån dessa resultat dras slutsatsen att konsertinstitutioner för västerländsk konstmusik skulle kunna tillämpa ett mer generellt inviterande genom att använda ett mer inkluderande språkbruk i de informativa texterna inför konserter.Eftersom jag inte har funnit några tidigare utförda svenska eller andra nordiska studier av texter som är publicerade inför konserter kan detta betyda att en viss forskningslucka har upptäckts.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Brattander, Eva. "Ansvar och vinst – en kritisk diskursanalys av Corporate Social Responsibility som fenomen." Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2984.

Full text
Abstract:

Large corporations have come to play a central role in today’s society. By analyzing how corporations describe their work with Corporate Social Responsibility, CSR, my aim is to review how they view and relate to this role. CSR means that a corporation voluntarily takes a civic responsibility beyond that which is required by law. This can be in order to promote human rights, basic workers rights and a better environment, as well as fighting corruption.

In order to get at the role played by CSR, I have studied texts dealing with the subject, which have been published on the internet by the five largest Swedish corporations. The texts have been analyzed with a critical discourse analysis model inspired by Norman Fairclough. This means that the texts are analyzed linguistically, that discourses are identified, and that social theories about globalization, protest movements and brand name marketing are used.

The corporations base their texts on a public debate regarding a potential conflict betweengenerating largest possible profit and taking a corporate social responsibility. One side of the debate is represented by a neo-liberal market discourse, which places profit first, and the other by a social justice discourse, which places responsibility first. Together, these two discourses form key components in a particular discourse about CSR, which I have chosen to call a CSR-discourse.

Finally, the result of the study is problemized by putting it in contexts which dominate our world today. Hereby, risks with the corporations’ way of handling CSR are brought to light in a democratic perspective. The corporations describe how they, through CSR, want to safeguard all that which they believe is good, but that this at the same time must bring the company profit. Nowhere in these texts do the corporations come near answering the fundamental question of for whom it is most important to live up to the values of CSR. The question is therefore; who benefits from today’s CSR?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Esteman, Maria. "Landet i Öst : En studie i den svenska bilden av Ryssland." Thesis, Försvarshögskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-5985.

Full text
Abstract:
The Swedish foreign minister Margot Wallström expressed in 2014 that Russia is erratic and making swedes fear Russia while claiming this to be a new phenome. The statement is a big difference if compared with the words of foreign minister Leila Freivalds during 2004 whom said that Russia was the most important cornerstone in the Swedish security policy work. The change is interesting. Russia has gone from being perceived as friend to being perceived as an enemy. This study contains an analysis the Swedish discourse on Russia in the security- and defence politics between the years of 2004-2015. The point of this study is to unveil veiled and hidden structures in the discourse in order to better understand the Swedish image of Russia and to reveal ´the other`. The study examines the extreme change in the Swedish perception of Russia from a critical discourse point of view. The critical discourse approach is used to understand how the image of Russia is perceived in the Swedish security- and defence politics. In attempting to understand whyRussia is perceived in a certain way a theoretical connection to Copenhagen´s school of securitazion is made. The study proceeds to take a starting point in Balzacq’s three assumptions to understand the connection to referent object. The material examined is the Swedish Foreign Policy Statements and defence propositions. The result of the study shows that Russia is framed as a threat, even while being mentioned as a friend. Russia is always perceived as ´the other´ and thus a constructed threat to Sweden.  The Swedish foreign minister Margot Wallström expressed in 2014 that Russia is erratic and making swedes fear Russia while claiming this to be a new phenome. The statement is a big difference if compared with the words of foreign minister Leila Freivalds during 2004 whom said that Russia was the most important cornerstone in the Swedish security policy work. The change is interesting. Russia has gone from being perceived as friend to being perceived as an enemy. This study contains an analysis the Swedish discourse on Russia in the security- and defence politics between the years of 2004-2015. The point of this study is to unveil veiled and hidden structures in the discourse in order to better understand the Swedish image of Russia and to reveal ´the other`. The study examines the extreme change in the Swedish perception of Russia from a critical discourse point of view. The critical discourse approach is used to understand how the image of Russia is perceived in the Swedish security- and defence politics. In attempting to understand whyRussia is perceived in a certain way a theoretical connection to Copenhagen´s school of securitazion is made. The study proceeds to take a starting point in Balzacq’s three assumptions to understand the connection to referent object. The material examined is the Swedish Foreign Policy Statements and defence propositions. The result of the study shows that Russia is framed as a threat, even while being mentioned as a friend. Russia is always perceived as ´the other´ and thus a constructed threat to Sweden.  The Swedish foreign minister Margot Wallström expressed in 2014 that Russia is erratic and making swedes fear Russia while claiming this to be a new phenome. The statement is a big difference if compared with the words of foreign minister Leila Freivalds during 2004 whom said that Russia was the most important cornerstone in the Swedish security policy work. The change is interesting. Russia has gone from being perceived as friend to being perceived as an enemy. This study contains an analysis the Swedish discourse on Russia in the security- and defence politics between the years of 2004-2015. The point of this study is to unveil veiled and hidden structures in the discourse in order to better understand the Swedish image of Russia and to reveal ´the other`. The study examines the extreme change in the Swedish perception of Russia from a critical discourse point of view. The critical discourse approach is used to understand how the image of Russia is perceived in the Swedish security- and defence politics. In attempting to understand why Russia is perceived in a certain way a theoretical connection to Copenhagen´s school of securitazion is made. The study proceeds to take a starting point in Balzacq’s three assumptions to understand the connection to referent object. The material examined is the Swedish Foreign Policy Statements and defence propositions. The result of the study shows that Russia is framed as a threat, even while being mentioned as a friend. Russia is always perceived as ´the other´ and thus a constructed threat to Sweden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Lagerkvist, Julia, and Maja Andersson. "Känsla eller symtom? : En kritisk diskursanalys av ångest- och depressionsrelaterade tillstånd på 1177.se." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40458.

Full text
Abstract:
Med hjälp av kritisk diskursanalys har denna studie utforskat hur 1177 Vårdguiden på sin hemsida skriver om ångest- och depressionsrelaterade tillstånd. Syftet med studien är att utifrån tesen att institutioner och samhällskulturen i stort präglas av en patologisk syn på psykiskt lidande belysa, analysera och problematisera om, och i så fall hur, psykiskt lidande genom språkbruket konstrueras och reproduceras som något sjukt och icke önskvärt. Detta har genomförts utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell som kompletterats med teorier kring medikalisering. Analysen resulterade i två identifierade diskurser som benämns “En del av livet” och “Du behöver vård”. Trots att diskurserna inom vissa avseenden har gemensamma drag påvisar de tydliga skillnader i vilken omfattning de normaliserar respektive patologiserar de olika tillstånden. Vidare visar studiens resultat att 1177 kan betraktas som en hegemonisk diskurs gällande psykisk ohälsa och klassificering av denna genom en bristande intertextualitet och återkommande hög grad av modalitet.
Using a critical discourse analysis, this study investigates how the Swedish organization 1177 Vårdguiden writes about anxiety- and depression related conditions. The purpose of this study is to illustrate, analyze and problematize if, and in that case how, mental suffering through the use of language is constructed and reproduced as something ill and undesirable, based on the thesis that institutions and the social culture are characterized by a pathological view of mental suffering. This has been carried out from a social constructionist perspective using Fairclough’s three-dimensional model, supplemented with theories about medicalization. The analysis resulted in two identified discourses named “Part of life” and “You need health care”. Although the discourses in some regards showed common features, they show clear differences to the extent that they normalize and pathologize the different conditions. Furthermore, the study’s results show that 1177 may be regarded as a hegemonic discourse when it comes to mental illness and its classification by the lack of intertextuality and recurrent high modality.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Westerlund, Mikael. "Manshat och antifeminism i media : En kritisk diskursanalys av medieprocessen omkring SVT-dokumentären Könskriget." Thesis, Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-8581.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats var att undersöka medieprocessen omkring SVT-dokumentären Könskriget i 2005, som utgick från en kritisk granskning av radikalfeminismen i Roks (Riksorganisationen för Kvinno- och tjejjourer i Sverige). I fokus stod den diskurs som skapades i Könskriget av feminismen inom kvinnojoursrörelsen som extrem, manshatande och farlig, och hur denna vidarefördes i dagspressen. Ambitionen med uppsatsen var att bidra till en förståelse av en betydelseskapande maktkamp där media spelade en av huvudrollerna. .   Två övergripande frågeställningar har använts för att uppnå syftet:   1. På vilka sätt bidrar media till bevarande eller förändring av diskurser om feminism och feminister? 2. Hur vidareförs Könskrigets diskurs och med vilka medel?   Som metod har Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys använts. Lingvistiska analyser har gjorts av 16 tidningsartiklar från rikstäckande press, i form av nyhetsartiklar och debattartiklar i Dagens Nyheter, Svenska dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Dessutom har en intervju med Roks ordförande Ireen von Wachenfeldt analyserats. Analyserna har sedan relaterats till medias produktionsförhållanden och mediefältets logik bl.a. med hjälp av Bourdieus Fältteori.   Resultaten visar att den diskurs som framställs i Könskriget förstärks i den efterföljande medieprocessen. En antifeministisk diskurs som utgår från Könskrigets bild har en dominerande position, medan andra får en tydlig försvarsprägel. Detta beror bland annat på att kritiken framförs i personifierad form som får karaktär av mediedrev. Störst motstånd mot den dominerande diskursen skapas i en alternativ journalistisk diskurs som utgår från DNs kulturredaktion. Medias produktionsvillkor, kombinerat med den form som nyhetsartiklar och debattartiklar skrivs i, ser ut att i hög grad forma tidningarnas framställning i samma riktning som TV-dokumentärens. Detta ger en karaktär av samspel mellan de båda medieformerna, med TV som tongivande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the bibliographies on the topic 'Fairclough' for other source types:
Journal articles Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography