Academic literature on the topic 'Explicit grammar teaching'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Explicit grammar teaching.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Explicit grammar teaching"
Rahman, Ayuni Madarina Abdul, and Radzuwan Ab Rashid. "Explicit and Implicit Grammar Instructions in Higher Learning Institutions." English Language Teaching 10, no. 10 (September 10, 2017): 92. http://dx.doi.org/10.5539/elt.v10n10p92.
Full textAman, Norhaida. "Teaching grammar: issues and challenges." JELTIM (Journal of English Language Teaching Innovation and Materials) 2, no. 1 (April 1, 2020): 1. http://dx.doi.org/10.26418/jeltim.v2i1.40032.
Full textBrandel, Noa. "The positive effect of explicit positive evidence." Instructed Second Language Acquisition 2, no. 2 (October 9, 2018): 215–41. http://dx.doi.org/10.1558/35105.
Full textMoeen, Ali Akbar, Daryoush Nejadansari, and Azizolla Dabaghi. "The impact of implicit vs explicit grammar teaching through scaffolding on Iranian learners’ speaking achievement; focusing on fluency, accuracy, and complexity." Journal of Applied Research in Higher Education 11, no. 4 (October 14, 2019): 800–813. http://dx.doi.org/10.1108/jarhe-01-2019-0021.
Full textCastro, Catarina. "TEACHING GRAMMAR THROUGH TASK-BASED LANGUAGE TEACHING." Diacrítica 32, no. 2 (July 2, 2019): 18. http://dx.doi.org/10.21814/diacritica.434.
Full textMale, Hendrikus. "Students’ View on Grammar Teaching." JET (Journal of English Teaching) 1, no. 1 (February 1, 2011): 57. http://dx.doi.org/10.33541/jet.v1i1.52.
Full textGuci, Rizki Indra, and Nur Arifah Drajati. "Implicit Teaching Strategies on Grammar Instruction: Students’ Prevailing Stance." AKSARA: Jurnal Bahasa dan Sastra 20, no. 2 (October 30, 2019): 109–24. http://dx.doi.org/10.23960/aksara/v20i2.pp109-124.
Full textMcArthur, Tom. "Singapore, grammar, and the teaching of ‘internationally acceptable English’." English Today 20, no. 4 (September 24, 2004): 13–19. http://dx.doi.org/10.1017/s0266078404004031.
Full textJungim Woo. "Teaching of writing through context-based explicit grammar instruction." English Language Teaching 19, no. 4 (December 2007): 105–5. http://dx.doi.org/10.17936/pkelt.2007.19.4.005.
Full textADAMSON, R. "MODERN LANGUAGE TEACHING AND GRAMMAR: AN EXPLICIT RELATIONSHIP?1." Forum for Modern Language Studies XXXIV, no. 2 (April 1, 1998): 170–83. http://dx.doi.org/10.1093/fmls/xxxiv.2.170.
Full textDissertations / Theses on the topic "Explicit grammar teaching"
Jakobsson, Ina, and Emmalinn Knutsson. "Explicit or Implicit Grammar? - Grammar Teaching Approaches in Three English 5 Textbooks." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34559.
Full textTuomas, Petra. "Learning Grammar : A study of upper secondary level students’ attitudes and beliefs concerning the learning of grammar." Thesis, Högskolan Dalarna, Engelska, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-21438.
Full textCorrea, Maite. "Metalinguistic Knowledge and the Acquisition of the Spanish Subjunctive by Learners at Three Proficiency Levels." Diss., The University of Arizona, 2008. http://hdl.handle.net/10150/195552.
Full textGranlund, Jessica. "Teaching English grammar : A case study of the differences and similarities between teaching English grammar to native- and non-native speakers of English in Sweden and in the UK." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk och litteratur, SOL, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-6862.
Full textAbugharsa, Aisha Fathi. "The usefulness of explicit grammar teaching : an investigation of syntactic satiation effects and acceptability judgements in Libyan EFL contexts." Thesis, Middlesex University, 2016. http://eprints.mdx.ac.uk/20775/.
Full textWu, Ching-Hsuan. "Spoken grammaticality and EFL teacher candidates measuring the effects of an explicit grammar teaching method on the oral grammatical performance of teacher candidates /." Columbus, Ohio : Ohio State University, 2007. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc%5Fnum=osu1178218484.
Full textKou, Yupeng. "L2 Chinese grammar pedagogy: the case of the ba-construction." Diss., University of Iowa, 2016. https://ir.uiowa.edu/etd/6450.
Full textFrom, Malcolm. "An Analysis of the way Grammar is Presented in two Coursebooks for English as a Second Language : A Qualitative Conceptual Analysis of Grammar in Swedish Coursebooks for Teaching English." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43794.
Full textPerold, Anneke. "Identifying potential grammatical features for explicit instruction to isiXhosa-speaking learners of English." Thesis, Stellenbosch : Stellenbosch University, 2011. http://hdl.handle.net/10019.1/17789.
Full textENGLISH ABSTRACT: Given the promise of upward socio-economic mobility that English is currently deemed to hold in South Africa, it is a matter of egalitarian principle that the schooling system provides all learners in this country with a fair chance at acquiring English to a high level of proficiency. There exists a common misconception, however, that such a chance is necessarily provided in the form of English medium education for all learners, regardless of what their mother tongue may be. As a result, the majority of learners are caught in a system that cites English as medium of instruction, despite their and often also their teachers’ low overall proficiency in this language; the little opportunity many have for the naturalistic acquisition of English; and the national Language-in-Education Policy of 1997’s advice to the contrary, in promoting additive bilingualism with the home language serving as foundation through the use thereof as medium of instruction. As an interim solution, it is suggested that English-as-an-additional-language be developed to serve as a strong support subject in explicitly teaching learners the grammar of English. In order to identify grammatical features for explicit instruction, an initial step was taken in analysing the free speech of eight first language speakers of isiXhosa, the African language most commonly spoken in the Western Cape. The grammatical intuitions of these speakers, who had all reached a near-native level of proficiency in English, were tested in an English grammaticality judgement task. Collectively, results revealed syntactic, semantic and morphological features of English, in that order, to prove most problematic to these speakers. More specifically, in terms of syntax, the omission of especially prepositions and articles was identified as a candidate topic for explicit instruction, along with the syntactic positioning of adverbs and particles. In terms of semantics, incorrect lexical selection, especially of prepositions / prepositional phrases and pronouns, proved the most common non-native feature to be suggested for explicit teaching. Lastly, in terms of morphology, inflection proved most problematic, with the accurate formulation (especially in terms of tense and / or aspect forms) of past tense, progressive and irrealis structures being the features suggested for explicit instruction, along with the third person singular feature.
AFRIKAANSE OPSOMMING: Aangesien Engels tans vir baie Suid-Afrikaners die belofte van opwaartse sosio-ekonomiese mobiliteit inhou, is dit ’n egalitêre beginselsaak dat die skoolsisteem alle leerders in hierdie land voorsien van ’n regverdige kans op die verwerwing van Engels tot op ’n hoë vaardigheidsvlak. Daar bestaan egter ’n algemene wanopvatting dat só ’n kans homself noodwendig voordoen in die vorm van Engels-medium onderrig vir alle leerders, ongeag wat hul moedertaal ook al mag wees. Gevolglik is die meerderheid leerders vandag vasgevang in ’n sisteem wat Engels as onderrigmedium voorhou, ten spyte van hul en dikwels ook hul onderwysers se algehele lae vaardigheidsvlak in Engels én vele se beperkte geleenthede om Engels op ’n naturalistiese wyse te verwerf. Hierdie sisteem is verder ook teenstrydig met die nasionale Taal-in-Onderrigbeleid van 1997 se bevordering van toevoegende tweetaligheid met die huistaal as fondasie in die gebruik daarvan as onderrigmedium. As ’n interim-oplossing word daar voorgestel dat English-as-an-additional-language ontwikkel word tot ’n sterk ondersteunende vak deurdat dit leerders die grammatika van Engels eksplisiet leer. Ten einde grammatikale eienskappe vir eksplisiete instruksie te identifiseer, is ’n eerste stap geneem in die analise van die vrye spraak van agt eerstetaalsprekers van isiXhosa, die Afrikataal wat die algemeenste gebesig word in die Wes- Kaap. Hierdie sprekers, wat almal ’n naby-eerstetaalsprekervlak van vaardigheid bereik het in Engels, se grammatikale intuïsies is deur middel van ’n grammatikaliteitsoordeel-taak getoets. Resultate het gesamentlik daarop gedui dat sintaktiese, semantiese en morfologiese eienskappe van Engels, in hierdie volgorde, die grootste probleme ingehou het vir hierdie sprekers. Meer spesifiek, ten opsigte van sintaksis, is die weglating van veral voorsetsels en lidwoorde as kandidaatonderwerpe vir eksplisiete instruksie geïdentifiseer, tesame met die sintaktiese posisionering van bywoorde en partikels. Ten opsigte van semantiek, was onakkurate leksikale seleksie, veral in die geval van voorsetsels / voorsetselfrases en voornaamwoorde, die algemeenste problematiese eienskap wat gevolglik vir eksplisiete instruksie voorgestel is. Laastens, ten opsigte van morfologie, het infleksie die grootste uitdaging blyk te wees, en is die akkurate formulering (veral ingevolge tempus- en / of aspekvorme) van verledetyds-, progressiewe en irrealisstrukture voorgestel as kandidaatonderwerpe vir eksplisiete instruksie, tesame met die derdepersoon-enkelvoudeienskap.
Valfridsson, Ingela. "Nebensätze in Büchern und Köpfen : Zur Bedeutung der Begriffsvorstellungen beim Fremdsprachenerwerb." Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-22224.
Full textZusammenfassungHintergrund, Ziel und ForschungsfragenDie übergreifende Frage dieser Arbeit stammt aus meinem Grammatikunterricht an einer schwedischen Universität. In dem Kontakt mit Studenten lässt sich leicht feststellen, dass sie alle individuelle Charakteristika aufweisen – auch was den Erfolg mit den theoretischen Aspekten der Grammatik als auch mit der Anwendung des Wissens. Einige Studenten haben damit große Schwierigkeiten, während andere einigermaßen korrektes Deutsch produzieren können und anscheinend auch verstanden haben, wie die deutsche Sprache aufgebaut ist, wie die grammatischen Begriffe gebildet sind, usw.Ich habe mich dann gefragt, ob vielleicht Grammatiklernen wie Mathematik¬lernen funktioniert und dass die beobachteten Schwierigkeiten auf ein mangelndes Verständnis grundlegender grammatischer Begriffe wie ,Satz‘ und ,Kasus‘ zurückzuführen sind. Nach einer Beschränkung auf ,Satz‘, aber vor allem ,Nebensatz‘ ließen sich folgende Forschungsfragen formulieren:• Welche Vorstellungen haben schwedischsprachige Deutschstudenten vom Begriff ,Nebensatz‘?• Wie verhalten sich die Begriffsvorstellungen eines Studenten zu seiner Fähigkeit, korrekte deutsche Nebensätze zu produzieren?Ein wichtiges Hilfsmittel beim Sprachenlernen und -lehren sind Grammatik¬handbücher. Wenn es um Grammatiken für die Schule, didaktische Gram¬matiken, geht, wird immer eine Auswahl vorgenommen und die Darstellung wird auch in anderer Weise den Schülern und ihren vermuteten Vorkenntnissen angepasst. Eine zweite Spur dieser Arbeit gilt solchen Beschreibungen der Struktur des Deutschen, und eine dritte Hauptfrage lautet:• Wir wird der Begriff ,Nebensatz‘ in schwedischen Grammatiken für den Unterricht Deutsch als Fremdsprache beschrieben?Das Hauptziel der Arbeit ist es, einen Teil der ”Realität” zu erkunden (die Vorstellungen der Studenten von ,Nebensatz‘ und ihre Fähigkeit, solche zu produzieren, sowie Sprachbeschreibungen) und daraus folgernd mögliche Verbesserungen der Sprachbeschreibungen und des Sprachunterrichts über¬sichtlich zu diskutieren.Theoretischer RahmenGrundlegende Fragen nach Begriffsvorstellungen betreffen kognitive Prozesse und Produkte. Der theoretische Hintergrund dieser Untersuchung setzt sich deshalb zusammen aus einerseits allgemeinen Lerntheorien sowie Theorien zu Begriffsbildung bzw. Begriffsaneignung, andererseits aus Theorien zum Fremdsprachenerwerb: wie lernen wir? Welche Wissensform ist das Ergebnis? Wie verhalten sich Wissen und Performanz zueinander? In den Gesprächen mit Studenten (s. u.) stellte sich aber heraus, dass die Gespräche an sich und die Möglichkeit, Gedanken und Hypothesen zu verbalisieren, oft zum Lernen führten.Material und MethodeMit zwölf Universitätsanfängern des Fachs Deutsch wurde ein kurzer schriftlicher Test und ein anschließendes gesprächsähnliches Interview durch¬geführt. Die Studenten lösten die Aufgaben individuell und waren aufgefordert, dabei laut zu denken. Wenn die verbalisierten Gedanken nicht aufschlussreich genug waren, wurden spezifische Fragen gestellt. Themen des Interviews waren teils Schulerfahrungen und Einstellung zum Sprachenlernen, teils explizite Fragen zu grammatischen Begriffen. Mit drei dieser Informanten wurde dasselbe Verfahren ein Jahr später wiederholt, nach erfolgreichem Abschluss des ersten Studienjahres. Bei dieser Gelegenheit wurden auch retrospektivisch ausgerichtete Fragen zum Lern- und Begriffsbildungsprozess gestellt.ErgebnisseWas die Begriffsvorstellungen betrifft, zeigte sich ein Unterschied je nach dem, ob konkrete Nebensätze zum Anschauen zugänglich waren oder nicht. Waren solche vorhanden, wurde eher auf visuell beobachtbare Charakteristika wie Einleiter und Verbletztstellung hingewiesen. Ohne die Unterstützung durch ein Artefakt standen ein Vergleich oder eine Verbindung mit einem Hauptsatz im Fokus.Eine zweite Beobachtung war, dass die Studenten häufig Merkmale anführten, die als fehlerhaft zu betrachten sind. So glauben viele, das Vorhandensein eines Kommas würde einen Nebensatz verursachen.Eine häufig vorkommende Vorstellung war, dass der Nebensatz immer dem übergeordneten Satz nachgestellt ist und inhaltlich eine Spezifizierung dazu ausmacht. Daraus lässt sich der Schluss ziehen, dass der Relativsatz der proto¬typische Nebensatz ist.Obwohl viele Studenten vage oder sogar fehlerhafte Vorstellungen vom Begriff ,Nebensatz‘ verbalisierten, hatten sie selten Probleme, deutsche Sätze mit korrekter Wortstellung zu produzieren oder Sätze mit inkorrekter Wort¬stellung zu korrigieren. Interessanterweise verursachte dabei gerade der Relativsatz Schwierigkeiten. Die Tatsache, dass die meisten Informanten also Nebensätze produzieren konnten, gleichzeitig aber Schwierigkeiten hatten, ihre Vorstellungen zu verba¬lisieren und die gewählten Lösungen im Test metasprachlich zu begründen, lässt sich als Indiz für implizites Wissen interpretieren. Das wiederum legt den Schluss nahe, dass sie eher von ihren konkreten Erfahrungen ausgehend, d. h. im Kontakt mit gesprochenem und geschriebenem Deutsch einen natürlichen Begriff gebildet haben, als dass sie sich einen fertigen, genau definierten Begriff angeeignet hätten. In diesem Fall ist es demnach nicht notwendig, im Besitz eines wissenschaftlichen Begriffs zu sein.Weiter stellte sich heraus, dass die Informanten dieser Untersuchung als Vertreter für unterschiedliche Phasen des Begriffsbildungsprozesses gesehen werden können. Dabei scheint eine Kategorie ”mening” (,Vollsatz‘) der Aus¬gangspunkt zu sein, aus dem sich schrittweise die verschiedenen Neben¬satztypen losmachen, um die Kategorie ,Nebensatz‘ zu bilden. Die Kenn¬zeichen, Attribute, die diese Mitglieder aufweisen, werden im Prozess zunehmend verfeinert.In den analysierten Grammatiken, die alle in einer ersten oder späteren Auflage in den 1990er Jahren erschienen, ließ sich eine gewisse Entwicklung von einer relativ starken Fokussierung auf Morphologie zu einer ausführlicheren Behandlung der Syntax sowie einer umfangreicheren Diskussion der Begriffe. Bei drei der Grammatiken waren inhaltliche Mängel und undeutliche Formulierungen zu verzeichnen, während die vierte in so hohem Grad eine sprachwissenschaftlich korrekte Beschreibung angestrebt hatte, dass die Anpassung an die Schüler in Frage gestellt werden musste.Didaktische ImplikationenDas abschließende Kapitel der Arbeit umfasst mögliche didaktische Implikationen der Untersuchung für Sprachbeschreibung und Sprachunterricht. Im ersten Fall werden u. a. der Einsatz der Nebensatzeinleiter als Signalwörter sowie der Gebrauch von Visualisierungen fokussiert. Wenn es um Unterricht geht, werden die soziokulturellen Lerntheorien wieder aufgegriffen, wobei besonders ihre Betonung der Bedeutung des Gesprächs fürs Lernen thematisiert wird. Ferner wird auf die positive Wirkung eines induktiven Verfahrens hingewiesen
SammanfattningBakgrund, syfte och frågeställningarDen övergripande frågan för denna undersökning har uppstått i min under¬visning i tysk grammatik på universitetsnivå. Som vid all annan undervisning, eller kontakt med människor över huvud taget, konstaterar man ganska snart att individerna är olika. I mitt konkreta fall har vissa studenter stora svårigheter med både den teoretiska grammatiken och tillämpningen av den, medan andra både kan producera god tyska och tycks ha förstått hur tyskan är uppbyggd, hur de grammatiska begreppen är bildade och liknande. Inspirerad av forskning inom matematikdidaktik som visat att svårigheter som dyker upp kan bero på att eleverna inte förstått grundläggande begrepp som ’tal’ och ’mängd’ frågade jag mig om förhållandet kunde vara likartat här, dvs. att de som hade svårigheter inte förstått grundläggande begrepp som ’sats’ och ’kasus’. I denna undersökning inskränktes arbetet till att i någon mån behandla begreppet ’sats’ men i huvudsak omfatta begreppet ’bisats’.De konkreta forskningsfrågorna för undersökningen är:• Vilka föreställningar har svenskspråkiga tyskstudenter av begreppet ’bisats’?• Hur förhåller sig en students begreppsföreställning(ar) till förmågan att producera korrekta tyska bisatser?Ett viktigt hjälpmedel vid språkinlärning och -undervisning är handböcker i grammatik. När det gäller grammatikor för skolbruk, didaktiska grammatikor, har alltid ett urval gjorts och framställningen har även på annat sätt anpassats till elever och deras förmodade förkunskaper. Ett annat spår i avhandlingen gäller dessa beskrivningar av tyskans struktur och en tredje huvudfråga lyder därför:• Hur beskrivs begreppet ’bisats’ i svenska skolgrammatikor för tysk¬undervisningen?Huvudsyftet med undersökningen är att ta reda på hur en del av verkligheten ser ut (studenternas föreställningar om och förmåga att producera bisatser samt språkbeskrivningar) och utifrån detta diskutera hur man eventuellt kan förbättra språkbeskrivning och språkundervisning så att eleverna lär sig både mer och bättre.Teoretisk förankringDe grundläggande frågorna omkring begreppsföreställningar handlar om kognitiva processer och produkter. Den teoretiska bakgrunden till denna under¬sökning utgörs därför dels av teorier kring lärande generellt och kring begreppsbildning respektive begreppstillägnande, dels av teorier kring frågor om hur förvärvandet av ett främmande språk går till, vilken form av kunskap detta leder till samt hur kunskaper och performans hör samman. I samtalen med studenterna (se nedan) visade det sig dock att dessa samtal i sig och möjligheten att verbalisera sina tankar och hypoteser ofta ledde till lärande. Detta för¬hållande är centralt inom sociokulturella lärandeteorier varför även sådana beaktas – inte minst i diskussionerna kring didaktiska implikationer av resultaten.Material och metodFör att få svar på forskningsfrågorna sammanställdes ett kort skriftligt test. Sammanlagt tolv studenter på första terminens universitetsstudier i tyska löste testuppgifterna enskilt och ombads därvid tänka högt och motivera sina lösningar. Vissa specifika frågor kring deras svar ställdes också för att få dem att verbalisera sina föreställningar. I anslutning till testet genomfördes en lite längre semistrukturerad intervju dels kring deras erfarenheter från skolan och inställning till språkundervisning, dels kring grammatiska begrepp. Med tre av dessa studenter upprepades test och intervju ett år senare då de med framgång avslutat ett års studier i tyska. Då ställdes också frågor som syftade till att retrospektivt försöka klargöra hur begreppsbildning och -utveckling går till.Både testdelen och intervjun spelades in på video. Undersökningen bygger således på det skriftliga testet (performans) och transkriptioner av den samtals¬liknande intervjun.ResultatNär det gäller föreställningarna av begreppet ’bisats’ visade det sig att de skiljer sig åt något när studenterna hade konkreta bisatser att hänvisa till eller iaktta och när de bara besvarade frågan om vad en bisats är. I det första fallet var de visuella signalerna bisatsinledare och ordföljd viktiga, medan en jämförelse eller annan koppling till en huvudsats gjordes när inga hjälpande artefakter fanns.Ytterligare en iakttagelse var att studenterna i många fall anförde känne¬tecken hos bisatser som måste anses vara direkt felaktiga. Så tycks flera av dem utgå från att förekomsten av ett komma förorsakar en bisats. En vanlig föreställning var också att en bisats alltid står efter den över¬ordnade satsen och att den innehållsligt innebär en specificering av denna. Av detta kan man dra slutsatsen att relativsatsen är den prototypiska bisatsen. Trots att många studenter hade luddiga eller till och med felaktiga före¬ställningar av begreppet ’bisats’, hade de sällan problem att själva producera tyska bisatser eller korrigera satser med felaktig ordföljd. Intressant nog visade sig relativsatsen förorsaka mest problem i studenternas egna produktion. Det faktum att de flesta informanterna således kunde producera bisatser samtidigt som de hade svårigheter att verbalisera sina föreställningar och att motivera sina lösningar i testet i någon metaspråklig form kan ses som ett tecken på att de besitter implicit kunskap. Det i sin tur kan tolkas som att de utifrån sina konkreta erfarenheter med bisatser, det vill säga genom sin kontakt med tyskan i tal och skrift snarare bildat ett naturligt begrepp än tillägnat sig ett färdigt, väldefinierat begrepp. Att besitta en begreppsföreställning som motsvarar det vetenskapliga är alltså i detta fall inte nödvändigt.Det visade sig också att de studenter som ingår i denna undersökning kan ses som representanter för olika faser i begreppsbildningsprocessen. I denna tycks utgångspunkten vara en kategori ’mening’ från vilken olika bisatstyper stegvis lösgör sig för att bilda kategorin ’bisats’. De kännetecken, attribut, som dessa uppvisar blir med tiden allt mer förfinade.I de analyserade skolgrammatikorna, som alla utgavs i en första eller senare upplaga under olika skeden av 1990-talet, kunde en viss utveckling från en förhållandevis stark fokusering på morfologi i de äldre mot en utförligare behandling av syntax liksom ökad diskussion av begreppen. Tre av gramma¬tikorna kunde sägas uppvisa innehållsliga brister och otydliga formuleringar, medan den fjärde i så hög grad eftersträvat en språkvetenskapligt korrekt beskrivning att anpassningen till eleverna kunde ifrågasättas. Didaktiska implikationerI det avslutande kapitlet diskuteras de didaktiska implikationer som under¬sökningen har eller kan ha för språkbeskrivning och språkundervisning. I det första fallet fokuseras bland annat hur bisatsinledare kan framhävas som signalord och hur visualiseringar kan bidra till framställningen. När det gäller undervisningen återkopplas bland annat till de sociokulturella teorierna och deras betoning av samtalets betydelse för lärandet samt visas på möjligheterna med ett induktivt arbetssätt.
Books on the topic "Explicit grammar teaching"
Cantürk, Bahar. Explicit grammar instruction: A comparison of comprehension-based and production-based instruction for EFL learners. Eskişehir [Turkey]: Anadolu Üniversitesi, 2001.
Find full textBook chapters on the topic "Explicit grammar teaching"
Ellis, Rod, Shawn Loewen, and Rosemary Erlam. "13. Implicit and Explicit Corrective Feedback and the Acquisition of L2 Grammar." In Implicit and Explicit Knowledge in Second Language Learning, Testing and Teaching, 303–32. Bristol, Blue Ridge Summit: Multilingual Matters, 2009. http://dx.doi.org/10.21832/9781847691767-015.
Full textAl Nuaimi, Haya. "The Impacts of Explicit Teaching and Assessment of Grammar on Tertiary Level Students in an EFL Context." In Changing Language Assessment, 329–68. Cham: Springer International Publishing, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-42269-1_14.
Full textRaby, Valérie. "Quelle grammaire française pour les étrangers , du seizième au dix-huitième siècle?" In The History of Grammar in Foreign Language Teaching. Nieuwe Prinsengracht 89 1018 VR Amsterdam Nederland: Amsterdam University Press, 2020. http://dx.doi.org/10.5117/9789463724616_ch05.
Full textBlack, Robert. "Between Grammar and Rhetoric." In Filologie medievali e moderne. Venice: Edizioni Ca' Foscari, 2018. http://dx.doi.org/10.30687/978-88-6969-137-9/003.
Full textCarreres, Ángeles, and María Noriega-Sánchez. "The translation turn: a communicative approach to translation in the language classroom." In Innovative language pedagogy report, 83–89. Research-publishing.net, 2021. http://dx.doi.org/10.14705/rpnet.2021.50.1240.
Full text